Grundvattendagarna 2017

1. Grundvattennivåkontroll i tätorter.
När får vi se ett nytänkande inom
övervakningen?
Bo Olofsson, professor
Inst. Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH

2. Mätning av grundvattennivåer
 Allmän nationell och regional långtidsövervakningl
(SGU)
 Allmän regional och lokal långtidsövervakningl
(Lst, kommuner)
 Objektsrelaterad övervakning
o Allmän vattenförsörjning (lång tid)
o Grundvattenberoende anläggning (lång tid)
o Anläggningsrelaterad (kort tid)

3. Roland Klang
Det planeras, pågår och existerar en stor mängd
undermarksanläggningar i Sverige

4. Effekter av
grundvattensänkning
• Effekter på markstabiliteten
• Effekter på vattenförsörjning
• Effekter på infrastruktur VA etc)
• Förändringar i grundvattenkemi
• Påverkan på vegetation
• Påverkan på vattendrag

5. Effekter av grundvattenhöjning
• Markstabilitet, skred
• Slukhål
• Översvämningar, vattenförsörjning
• Påverkan på vegetation
• Kemiska effekter
Guilin, Kina 2012

6. Brooklyn 2006, New York, USA

7. Mystiskt slukhål vid
tunnelbygget
Problem vid bygget av ny
tunnel i Stockholm
Tidningsrubrik 2011-11-12
Slukhål i Edsbergsparken 2014
Slukhål, E4 2015

8. Hur har synen på grundvattennivåer
förändrats sedan 1960-talet
1960-70-talet Tunnelbyggande resulterar i allvarliga
skador, mätprogram för grundvatten utvecklas
1970-80-talet Grundförstärkningar, grundvattennivåmätningar i
tätorter vanligare
1990-talet Uppmärksammade haverier (t ex Hallandsås)
2000-talet Modelleringsteknik får genombrott, reguljära
mätningar i tätorter minskar
2010-talet Intensiva mätprogram i anslutning till stora
infrastrukturprojekt
VAD HAR VI EGENTLIGEN LÄRT OSS? HUR MYCKET NYTÄNKANDE HAR VI
TAGIT TILL OSS?
Har gått igenom ett större antal Miljödomar i Sverige (2005-2017)
samt hydrogeologiskt underlag för miljöprövning
Deltagit i flera stora miljödomstolsprövningar

9. Utvecklingen idag inom
undermarksbyggande i tätorter
 Många komplicerade byggen idag (med både jordschakter
och tunnlar)
 Ofta djupa anläggningar med högre vattentryck
 Betydligt hårdare krav beträffande miljöeffekter
(grundvatten, buller, vibrationer)
 Stora mark- och fastighetsvärden
 Brist på erfarna ingenjörer med vatten-berginriktning

10. Citybanan – berör fastigheter för 240 miljarder inom
påverkandeområdet

11. Förbifart Stockholm Västlänken, Göteborg
Exempel på stora pågående infrastrukturprojekt

12. 1:Vad menas egentligen med grundvattenpåverkan
Idag tycks råda: status quo ante bellum
angående definitionen
>0.3 m i jord respektive >1 m i berg
Vilka vetenskapliga belägg finns för
dessa värden? Tvärtom kan 1 dm
påverkan ge stora skador, t ex vid
träpålgrundläggning

13. Exempel på
nivåmätningar
från Västlänken.
Små grundvatten-
fluktuationer. 0.3
m är en mycket
stor påverkan

14. Bedömd maximal influensarea,
avsänkning > 0.3 m (OBS
ÅRSGENOMSNITT)
Citybanan, Stockholm

15. Är grundvattenpåverkan egentligen alls tillåten i tätorter ?
Ett av delmålen inom miljömålet Grundvatten av god kvalitet (taget i
riksdagen 1999):
Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker
inte grundvattennivån så att tillgång och kvalitet
äventyras
Gäller även grundvatten för energiändamål och byggnadspåverkan

16. Hydr.kond=5*10-8 m/s
Hydr.kond=5*10-7 m/s
Den utan tvekan mest
betydelsefulla faktorn
för utbredningen är den
hydrauliska
konduktiviteten
2: Hur osäkra är våra beräkningar och modeller?

17. 3: Finns det en direkt koppling mellan storleken på
vatteninläckage i tunneln och grundvattenpåverkan?
Stor reservoar (liten
grundvattenpåverkan)
Liten reservoar (stor
grundvattenpåverkan)
Stort läckage Litet läckage
Grundvattennivå
Tunnel

18. Osäkerhet i prediktioner kan
kompenseras med ett bra
övervakningsprogram
• Mätprogram
• Övervakningsprogram (Monitoring
program),
• Kontrollprogram
I Sverige kallas dock det mesta för kontrollprogram
även om det bara är ett mätprogram

19. 4: Analys och övervakning av nivådata
Det finns idag teknik för realtidsanalys av
grundvattennivåer och effekter. Används dessa??
Används oftast när något har hänt, när
nivåerna sjunkit djupare eller tydligt stigit mer
än tillåtet

20. Exempel Stockholm
m.a.s.l.
139
140
141
142
143
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2
2 Lägsta accepterade grundvattennivå
1 Alarm i augusti 1995
13
3 I verkligheten, avsänkning redan i oktober 1994
Difference(m)
-0.2
-0.4
-0.6
-0.8
-1.0
0.0
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
Beräknad faktisk avsänkning (borträknat
naturliga variationer)
Man kunde alltså haft 9 mån av
åtgärdsförberedande verksamhet
istället för en brandkårsutryckning
Så skulle nivåerna sett ut utan påverkan

21. Mätdata 2004-2012: Har detta rör påverkats?
Mätdata 2004-2012: Har detta rör påverkats?
Difference(m)
-1
-2
-3
-4
-5
0
1
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
1.3 m avsänkning
Difference(m)
-1
-2
-3
-4
0
1
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
3.5 m avsänkning

22. Vad händer om alla tillkommande anläggningar accepterar en
grundvattensänkning på 0.3 m under lägsta tidigare nivån?
Larm
Åtgärd
Exempel på ett aktuellt byggprojekt, föreslagna larm- och
åtgärdsnivåer för en mätpunkt i centrala Stockholm

23. 5: Vem äger egentligen vattennivåfrågan
Allteftersom fler återinfiltrationsanläggningar uppkommer så
uppkommer frågan vem som egentligen har ansvaret för
grundvattennivån i det aktuella området.
Ska tillståndsansökningar i framtiden gå till de som sköter
och reglerar vattennivåerna eller till myndigheterna?

24. Slutsatser
 Det finns idag ett stort behov av en sammanhållen
grundvattenövervakning i tätorter, inte bara en
objektsfixerad övervakning runt stora projekt
 Det finns idag teknik för realtidsövervakning
 Det finns idag teknik för realtidsanalys
 Låt oss bygga upp sådana system snarast, allteftersom det
blir fler och fler undermarksanläggningar
 Bör vara en kommunal eller regional angelägenhet

25. Tack för att ni
lyssnade