Rebellas Framtidsrapport 2009
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Like this? Share it with your network

Share

Rebellas Framtidsrapport 2009

on

  • 5,335 views

Som ni kanske har hört talas om så har unga S-kvinnor Rebella sedan EU-valet arbetat med att tänka kritiskt kring några frågor som vi tror är ödesfrågor för vårt parti. Vi möttes dagarna ...

Som ni kanske har hört talas om så har unga S-kvinnor Rebella sedan EU-valet arbetat med att tänka kritiskt kring några frågor som vi tror är ödesfrågor för vårt parti. Vi möttes dagarna efter valet med en stor förståelse för alla de unga, inte minst kvinnor, som i så hög utsträckning valt andra partier. Ur den insikten bestämde vi oss för att ta ansvar för att de tankar vi tänkte då inte stannade hos oss. Rädsla för att inte bli lyssnade på eller för att vi hoppas att någon annan ska lösa frågan åt oss håller inte längre som argument. För partiet, det är ju vi.

Vi vill att Socialdemokraterna ska återta initiativet i svensk politik, och det måste ske genom att vi - med hjälp av vår framgångsrika ideologi socialdemokratin – skapar, tydliggör och tror på våra visioner om framtidens samhälle. Vi måste sluta använda de modeller – och det språk - som är skapade för en annan vision än vår och både modernisera och skärpa våra analyser av klass och makt.

I vårt land finns mycket stora resurser för Socialdemokraterna i form av människor. Människor som vill och kan tänka för partiet och för det gemensammas bästa om de får en chans. Människor och kompetens som vi måste ta till vara. Det kan vi göra genom att våga decentralisera makten över partiet till gräsrötterna. Vi måste välkomna, och vara, kärleksfulla kritiker.

I den bifogade framtidsrapporten förklarar vi närmare hur vi har tänkt och hoppas att vår rapport kan inspirera dig att tänka själv, oavsett om du håller med oss eller inte.

Statistics

Views

Total Views
5,335
Views on SlideShare
5,299
Embed Views
36

Actions

Likes
1
Downloads
35
Comments
0

5 Embeds 36

http://rebellablog.blogspot.com 22
http://annaardin.blogspot.com 9
http://hbt-sossen.blogspot.com 2
http://sskbloggen.blogspot.com 2
http://www.rebellablog.blogspot.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Rebellas Framtidsrapport 2009 Document Transcript

  • 1.                   Socialdemokratin - från EP-valet in i framtiden En rapport för partiets framtid från Rebella Unga S-kvinnor Rebella http://rebellablog.blogspot.com/ ungaskvinnor.rebella@gmail.com Rebella bildades våren 2003 för att driva opinion i frågor som berör jämställdhet och medverka till att bryta könsmaktsstrukturer, i samhället såväl som inom arbetarrörelsen. I Rebella använder vi systerskapet för att stärka och inspirera varandra.  
  • 2. Inledning ........................................................................... 3 Sammanfattning ................................................................. 4 1. Ideologi och vision .......................................................... 5 1.1 Brist på vision och ideologisk förankring......................5 1.2 Socialdemokratin måste återta initiativet ....................6 1.3 Självförtroendekris i ekonomiska frågor ......................7 1.4 Sluta ta efter nyliberalt språkbruk ..............................8 1.5 Vad vill Socialdemokraterna?................................... 10 1.6 Vi saknar en maktanalys......................................... 11 2. Organisation och interndemokrati .................................... 12 2.1 Underskatta inte väljarna........................................ 12 2.2 (S)trutsmentaliteten .............................................. 12 2.3 Att leva som vi lär ................................................. 13 2.4 Välkomna kärleksfulla kritiker.................................. 14 2.5 Låt fler komma till tals som socialdemokrater ............ 15 2.6 Jämlikhet och syskonskap ....................................... 16 2.7 Häng inte ut Mona Sahlin – låt fler ta dreven ............. 17 2.9 Underlätta politiskt engagemang på nya sätt ............. 19 3. EP-valet 2009 ............................................................... 20 3.1 Varför Miljöpartiet? ................................................ 20 3.2 Varför Piratpartiet? ................................................ 21 3.3 Varför Moderaterna? .............................................. 21 3.3.1 Partierna går mot mitten ................................... 22 3.3.2 Bristen på ideologi............................................ 22 3.3.3 Identifikation - färre känner sig inkluderade......... 23 3.3.4 Ekonomisk trovärdighet .................................... 23 2
  • 3. Inledning Rebella är en socialdemokratisk förening baserad i Stockholm som består av unga kvinnor varav en hög andel akademiker. Just dessa grupper som i väl- digt låg utsträckning gav Socialdemokraterna sin röst i EP-valet 2009 och som dessutom är en av partiets ”målgrupper”. När Rebella hade medlemsmöte några dagar efter EP-valet kunde i princip alla av de 20 deltagarna mycket väl förstå dem som tvekat att rösta på Soci- aldemokraterna. På mötet fanns personer som var helt nya i partiet, perso- ner som varit med sedan de var 13, personer aktiva i näringslivet, fackliga, egenföretagare, partifunktionärer och arbetslösa kvinnor 25-40 år. Vi var helt överens om att vi vill vara stolta över att vara socialdemokrater och inte bli begränsade på grund av detta. Vi vill inte behöva plocka bort partisym- boler från kläderna av rädsla för att uppfattas som någon som inte respekte- rar vare sig politiska motståndare eller kärleksfulla kritiker. Många av oss i Rebella gick till valurnan i juni med en känsla av ovisshet. Vad vill egentligen Socialdemokraterna i EU? Inte ens de Rebellor som val- arbetade på arbetstid hade något riktigt bra och övertygande svar på detta. Hur vill Socialdemokraterna använda EU för att nå våra mål att skapa ett mer jämlikt Sverige, Europa och en mer jämlik värld? Hur ska klyftorna mellan fattiga och rika minska? Hur jobbar vi för att förbättra miljön och klimatet? Våra budskap klingade så tomma att vi ibland till och med själva var lite osäkra på om de hade något innehåll alls. Det vanligaste argumentet för att rösta på oss var att vi inte vill ha fler borgare i parlamentet. De flesta av oss hade röstat på Socialdemokraterna, såklart, men inte själv- klart med entusiasm och förhoppningar om en bättre värld, eller ens ett bättre EU. Den största anledningen till att rösten gick till Socialdemokra- terna var lojalitet och plikt för många och för att visa att vi inte ännu tappat hoppet om partiets förnyelse. Vi har valt att engagera oss i och att driva våra åsikter genom det socialdemokratiska partiet, för att vi tror på dess möjligheter och vi har en förankring i det Stockholm som mer och mer vänder sig bort från det Socialdemokratiska partiet. Våra erfarenheter av partiet, våra nu väl genomdiskuterade analyser efter förlusten i EP-valet och våra insikter om några saker vi är övertygade om måste förändras tycker vi är viktiga att skriva ner och dela med oss av. Inte bara för kommande EP-val eller ens valkampanjer, utan för vårt partis framtid, med förhoppning om ett rödgrönt Sverige. Rebella, Rösjön 28 augusti 2009 Genom partiframtidsgruppen Anna Ardin, Sanna Vent, Sara Gunnerud, Olea Huuska, Mia Päärni, Malin Olsson och Elin Sundin. 3
  • 4. Sammanfattning Vi i Socialdemokraterna behöver tänka till, vi behöver ge varandra frihet att tala fritt ur hjärtat. Och släppa in fler! Så kan vi tillsammans komma på nya lösningar på de utmaningar vi ställs inför. Väljer vi att lita på att vår ideologi och våra visioner håller kommer vi att hitta både den ideologiska stabilitet och den politiska förnyelse vi söker. Vi vill återta initiativet i den politiska debatten och inte bara reaktivt agera utifrån andras utspel och förslag. Det gäller inte minst i ekonomiska frågor där vi socialdemokrater har stark grund att stå på. Så varför har vi låtit en nyliberal problemformulering och problemlösning dominera samhällsdebat- ten? Vi efterlyser också en förnyad maktanalys med både bredd och djup. Vi måste välkomna kärleksfulla kritiker och ha en levande interndebatt, där också misslyckanden och tillkortakommanden kan lyftas fram och analyse- ras. Bara då kan vi lära oss av våra misstag och undvika att upprepa dem framöver. En viktig lärdom från valrörelsen till Europaparlamentet var att vi ibland har en tendens att underskatta väljarna. ”Om de bara förstår hur dåliga andra partier är kommer de automatiskt att inse hur bra vi är.” Men så fungerar det ju inte. Vi i Rebella är övertygade om att lösningen istället är att låta fler röster hö- ras inom rörelsen och låta fler komma till tals som socialdemokrater, inte minst i sociala medier. Vi är en folkrörelse och våra medlemmars glöd, vilja och engagemang är vår bästa resurs. 4
  • 5. 1. Ideologi och vision Inför EP-valet kände vi oss inte övertygade om partiets politik eller varför vi eller våra vänner skulle rösta på Socialdemokraterna. I det här kapitlet diskuterar vi den brist på analys och förankring i den socialdemokratiska ideologin som vi ser och behovet av att partiet återtar initiativet i den poli- tiska debatten. 1.1 Brist på vision och ideologisk förankring Vi saknar tydligt kommunicerade långsiktiga visioner som sträcker sig över mer än en mandatperiod och konkreta politiska åtgärder för att arbeta i riktning mot visionen om ett mer rättvist och jämlikt samhälle. Det blev särskilt tydligt under EP-valskampanjen då partiet fick svårt att berätta för väljarna vad man vill på både kort och lång sikt. Vårt parti presenterar många ”one-liners”, korta budskap som kan liknas vid en reklamslogan, men vi saknar ofta en bakomliggande analys. Över huvud taget verkar det som att många av våra förslag inte föregås av en ide- ologisk analys och en förankring i partiprogrammet. Vi måste själva sätta agendan för vilka grundvärden som är värda att bevara och utveckla i vår politik för att hitta nya och moderniserade lösningar på de utmaningar vi ställs inför som parti. Vi måste också våga ompröva tidi- gare slutsatser som vår ideologi lett oss till och ha högt i tak i diskussioner- na. Det övergripande målet för allt vårt arbete ska vara frihet och jämlikhet. Den anpassade och ideologiskt urvattnade politik som vi tycker att Social- demokraterna har drivit i många frågor de senaste åren är inte ett trovärdigt alternativ för att skapa detta jämlika samhälle. Snarare tvärtom. I allt större utsträckning tillåter vi att marknaden styr på politikens bekostnad. I den form och med de villkor vi varit med och släppt in privata aktörer inom exempelvis vård, utbildning och äldreomsorg har de facto medfört större klyftor mellan olika människors livsvillkor. Vi som socialdemokrater verkar ha accepterat detta och slutat att kritisera utvecklingen, kanske för att vi vet att vårt eget parti bidragit i hög utsträckning till de konsekvenser vi ser. Vi behöver lyfta blicken och diskutera vad enskilda åtgärder leder till i ett stör- re perspektiv. Vi tror att vi då skulle se att vi på lång sikt skjuter en bra bit förbi våra mål. Det är dock inte för sent, vi kan fortfarande ändra kursen. Socialdemokratin besitter styrkor som andra partier saknar. Vi är ett parti som är feministiskt i framkant, det finns kanske ingen annan organisation i det här landet som 5
  • 6. har en så hög koncentration av äldre manliga feminister. Vi är också ett par- ti som är djupt rotat i jämlikhetens ideal och har en stabil grund att stå på i dessa frågor. Varje förslag måste dock kunna förklaras utifrån denna stabila ideologi. Kan det inte förklaras med den utgångspunkten så kan det inte heller vara vår politik. Vi i Rebella vill veta var Socialdemokraterna är på väg och vara säk- ra på att den vägen leder till det mål vi strävar efter. Vi efterlyser därför att varje förslag ges ideologisk förankring och stäms av mot de övergripande målen i vår ideologi och vårt partiprogrammet. 1.2 Socialdemokratin måste återta initiativet Socialdemokraterna representerar i dag inte ett tillräckligt tydligt alternativ till den borgerliga regeringen. Vi i Rebella upplever att det finns en utbredd besvikelse bland väljarna för att Socialdemokraterna inte tydligt tar avstånd från nyliberala förslag om privatiseringar, skattesänkningar och avreglerade marknader. Det sker just nu ett systemskifte där den ekonomiska krisen tas som förevändning för att driva igenom nyliberal politik. Detta påtalas vis- serligen från socialdemokratiskt håll, men att även vår politik sedan 1980- talet har påverkats av den nyliberala hegemonin verkar inte kunna ifrågasät- tas. De utförsäljningar och avregleringar vi drivit igenom i stat och kommu- ner har legat till grund för den borgerliga regeringens ännu hårdare politik för nedmontering av det gemensamma. Detta behöver problematiseras för att vi ska vara trovärdiga när vi kritiserar. Frågan blir då om vi kan – och vill – ändra färdriktningen. Det har skett en stor förskjutning i synen på politikens möjligheter att på- verka samhällsutvecklingen. Allt för ofta bortförklaras uteblivna politiska ingripanden med att politiken inte har möjlighet att förändra. Något annat och större - globaliseringen, världsekonomin eller konjunkturen – har mak- ten i sina händer. På detta sätt avsäger man sig ansvar och låter marknads- krafterna få allt mer spelrum - trots att vi vet att ett marknadsstyrt samhälle aldrig kan bli ett jämlikt samhälle. Vår största utmaning är därför inte att vinna regeringsmakten, utan att själva bryta med självpåtagna politiska be- gränsningar i form av en övertro på liberalekonomisk problemlösning. Vi behöver påminna oss om att verklig demokrati aldrig kan uppnås i ett samhälle där marknadsliberala friheter kringskär det politiska inflytandet och där makten hamnar i händerna på ett fåtal. Demokratiskt inflytande ställs i dag mot egenvärdet av fria marknader och den kampen måste vi våga ta. 6
  • 7. Vi behöver våga vara rotade i vår ideologi när vi söker lösningar för framti- den. Vi finns inte till för att vara en mellanväg mellan kommunister och nyliberaler eller ens mellan vänsterpartister och folkpartister. Vi har den historiskt framgångsrika socialdemokratin som medel för att nå ett jämlikt samhälle. Det måste återspeglas i all vår politik. 1.3 Självförtroendekris i ekonomiska frågor För att vinna väljarna och regeringsmakten måste vi också återfå förtroen- det i de ekonomiska frågorna. Det gör vi inte genom att föra en ekonomisk politik som är en blek kopia av moderaternas eller genom en retorik som är en blek kopia av vänsterpartiets. Förtroende skapar vi genom att lyfta fram vår ekonomiska övertygelse om att tillväxt skapas av jämlikhet och att kon- centrerad rikedom är dåligt för samhällsekonomin. Vi måste tro på vår eko- nomiska politik, det är en strategi som lyckats med det ”omöjliga”: att stär- ka både jämlikheten och ekonomin och det kan den fortsätta göra! I den nyutkomna boken The Spirit Level visar till exempel Richard Wilkinson och Kate Pickett tydligt att rika samhällen med stora inkomstskillnader har säm- re folkhälsa och fler sociala problem än lika rika samhällen med små in- komstskillnader. Jämlikhet spelar roll och det finns egentligen ingen anled- ning att låta tron på globaliseringen som en nyliberal naturkraft sätta dag- ordningen. Vi behöver återupptäcka delar av de ekonomiska läror som tjänat oss väl under andra förhållanden och anpassa dem till nutiden. I dag ser vi till ex- empel hur regeringar runt om i världen använder keynesianska strategier för att stävja den ekonomiska krisen. Vi behöver låta ideologiskt socialdemo- kratiska ekonomer få större utrymme. Vi bör också bättre ta tillvara de för- slag som kommer från fackförbundens ekonomer - för en bättre fungeran- de ekonomi och välfärdsstat. Det har aldrig tidigare varit så angeläget att presentera en tydlig alternativ ekonomisk politik och slå hål på liberalekonomiska myter. Socialdemokratin måste motbevisa den liberala ”sanningen” att företagens vinster återinveste- ras och leder till fler jobb. Istället spekulerar företagen med vinsten på bör- sen för snabbast möjliga avkastning. Vi måste återta initiativet i den eko- nomiska debatten och våga ifrågasätta rådande nyliberala normer. En vinst- drivande verksamhet är inte automatiskt bättre än en som drivs i offentlig regi. Det nyliberala mantrat ”privata vårdgivare är mer effektiva” har accep- terats som en sanning, trots att det finns mycket lite som pekar på att det faktiskt är så och trots att exempel efter exempel visar att de ekonomiska styrningssystem vi har i dag framförallt lyckats med att försämra kvalitén. 7
  • 8. I takt med försämringarna i den offentligt drivna välfärden ökar efterfrågan på privata alternativ, samtidigt som incitamenten för att betala skatt mins- kar. Vi i Rebella ser bland annat denna utveckling inom mödravården där kvinnor känner sig tvingade att vända sig till privata vårdalternativ för att kötiden är för lång inom den landstingsdrivna vården. Detta ökar klyftorna mellan dem som kan välja att betala själva och dem som inte kan det. Det gör att vi kollektivt accepterar att det finns klassklyftor istället för att stärka och uppmuntra medelklassens solidaritet med arbetarklassen. Den solidariskt finansierade välfärden, där även rika känner att de får full- god service gratis (eller till samma låga egenavgifter som fattiga) är helt nödvändig för att det ska vara ”sexigt att betala skatt” och för att vi ska kunna vinna väljare. Ett annat stort problem är att det inte finns ett ekonomiskt system som känner av den verkliga kostnaden av uppsägningar eller andra neddragning- ar i offentlig sektor. Vi vet att en arbetslös är nästan lika dyr för samhället som en anställd i offentlig sektor. Men när kommunen tvingas skära ner i verksamheten för att klara budgeten är det staten som tar de ökade utgifter- na för arbetslösheten. Problemet flyttas på detta sätt runt på olika nivåer i samhället. På lång sikt är det en mycket oekonomisk strategi. Vi i Rebella vill därför att partiet äntligen tar tag i det samhällsekonomiska problemet med olika pengapåsar för stat, kommun och landsting och hittar incitament för samordning och samverkan. För att kunna bryta med rådande normer och det förhärskande liberala tan- kesättet måste vi ha kritiska och ideologiska debatter på alla nivåer i partiet om alternativa teorier och tillvägagångssätt. Vi efterlyser därför en nysats- ning på folkbildning kring och partiinitiativ för samhällsekonomi ur ett so- cialdemokratiskt perspektiv. 1.4 Sluta ta efter nyliberalt språkbruk Vi kan inte fortsätta att härma det nyliberala språkbruket. Ord har makt över tanken och använder vi motståndarnas ord när vi diskuterar lyckas vi aldrig med något annat än att förstärka deras grepp om debatten. Metaforer påverkar vårt sätt att tänka mer än vi tror. Ord väcker associatio- ner till andra ord, minnen och så kallade ramar i våra hjärnor. Ett ord som med koppling till en positivt laddad ram låter positivt och tvärtom. Skatte- lättnad och skattetryck är exempel på ord som är skapade för att få folk att känna att skatt är något negativt som tynger individen. Jämför dem med de mer neutrala motsvarigheterna skattesänkning och skattenivå. 8
  • 9. Bland annat lingvisten och kognitionsvetaren George Lakoff har forskat om hur den politiska diskursen präglas av metaforer och hur detta används för att styra opinionen. Republikanerna i USA har länge satsat på detta. De döpte om arvskatten från ”Estate tax” till ”Death tax” och vips ändrades opinionssiffrorna och allmänheten blev långt mer negativ till skatten. Partier i den moderatstyrda regeringen lägger stora pengar på att testa bud- skapsformuleringar i fokusgrupper för att se vilka ord som slår an på rätt sätt hos väljarkåren. Ta till exempel ordet ”alliansen”. Det valdes för att ge intryck av enighet och samarbete på lika villkor, raka motsatsen till de sam- arbetsproblem och den moderatdominans som tidigare borgerliga samarbe- ten präglats av. Begreppet ”välfärdens kärna” är ett annat exempel. Som socialdemokrater förstår vi att välfärdens viktiga kulturinstitutioner, bo- stadspolitik eller arbete mot diskriminering är nödvändiga för ett jämlikt samhälle. Det klarar vi inte hur mycket vi än satsar på vård, skola och om- sorg. Men det blir svårt att både förstå och förklara om man pratar om väl- färdens kärna. När vi använder deras begrepp i vår politik lurar vi oss själva att tänka att nedskärningar som görs utanför ”kärnan” inte är så allvarliga, trots att vi egentligen vet att de är det. Vi menar inte att Socialdemokraterna bör följa efter och satsa pengar på fokusgrupper. Där har Socialdemokraterna ännu en folkrörelse att verka inom - vi i Rebella tror till exempel att vi är minst lika värdefulla som en fokusgrupp för att ge en bild av vad unga kvinnor i Stockholm vill och tycker. Vi vill ändå peka på hur stor möda högerblocket lägger på att hitta ord som stöder deras ideologi. Det är viktigt att vi både låter bli att använda de nyliberala ord som det moderatledda samarbetet vill att vi ska använda och att vi väljer våra egna ord med omsorg. Trovärdigt, långsiktigt och hållbart skulle vara bra ledord när vi letar efter de ord vi ska använda för att föra fram vårt budskap. För det måste ske i den ordningen. Först forma politiken, visionen eller målet. Sedan klä bud- skapet i ord som förklarar hur vi menar och lockar människor att engagera sig för vår sak. Retoriken kan aldrig få lov att styra innehållet, det måste alltid vara tvärtom. I EP-valrörelsen kändes det som att slagorden på parti- ets valaffischer kom från ingenstans, utan förankring i de egna leden. Inte konstigt om väljarna då upplever att Socialdemokraterna vänder kappan efter vinden och brister i att förmedla sin politik. Vi vill ha en kritisk analys av nyliberala ordval och att Socialdemokraterna hittar egna alternativ som vi konsekvent använder i diskussioner och debat- ter. Vi vill också att Socialdemokraternas politiska retorik, till exempel valaf- fischers budskap, formuleras utifrån långsiktiga mål och att de förankras hos oss valarbetare. 9
  • 10. 1.5 Vad vill Socialdemokraterna? För att vinna väljarnas förtroende måste vi föra en politik som står stark och oberoende av de andra partierna. Mycket av det som sägs i valarbetet, i valstugor, i uppsökande verksamhet och i tv-debatter går inte ut på vad vi socialdemokrater vill och hur bra vår politik är. Istället har den moderat- styrda regeringens politik stått i fokus och vi har talat om hur jättedålig den är. Så upplevde vi att det var det både när vi var i regeringsställning inför valet 2006 och i opposition inför parlamentsvalet 2009. Vi i Rebella tror att många väljare har tröttnat på att partierna talar illa om varandra istället för att berätta om vad de själva vill och vilka visioner de själva har, vilka visio- ner vi själva har. Socialdemokraterna uppfattas ofta som bevarare av det som varit. Många ifrågasätter vår förmåga att tänka nytt och anpassa oss till samhällsutveck- lingen och den verklighet vi lever i. Vi måste därför bli tydligare med att vår politik inte handlar om en reträtt till (den romantiserande bilden av) 60- talet, utan att våra tankar om hur samhället ska organiseras är moderna och framåtsyftande. Många associerar exempelvis en stor offentlig sektor med en enorm och tungrodd byråkrati. Vi måste våga ha en vision om att staten kan vara den bästa arbetsgivaren, med demokratiska arbetsplatser och jäm- ställda löner. Vår brist på förtroende för våra egna idéer medför ett allt för stort fokus på borgerlighetens misstag. I dag upplevs Socialdemokraternas politik som kortsiktig och svagt förank- rad. Det är opinionsmätningar och kommunikationsstrategier som bestäm- mer dagordningen och partiledningens politiska utspel. Det gör att styrkan i vår politiska övertygelse ifrågasätts medan vi framstår som en grupp makt- hungriga broilers som vill återta regeringsmakten till vilket pris som helst. Det spelar ingen roll vilka som sitter vid makten om de inte har viljan och styrkan att genomföra nödvändiga reformer. Få tror i dag på Socialdemo- kraternas förmåga att trycka tillbaka marknaden och reformera samhället i riktning mot ökad jämlikhet. Förtroende för politiken skapas inte genom dyra reklambyråer och retuscherade bilder. Väljarnas förtroende får vi ge- nom att veta vad vi vill och stå för våra grundläggande värderingar. Vi vill se fler konkreta förslag på moderna lösningar för hur samhället ska organiseras för att nå ökad jämlikhet och demokrati. Socialdemokratiska lösningar ska stå i fokus för vår politiska retorik, inte borgerlighetens miss- tag. Grunden för vårt engagemang måste vara att vi vill byta politik, inte regering. 10
  • 11. 1.6 Vi saknar en maktanalys Det räcker inte att bara prata om orättvisor och ha lösningar som grundar sig i ett nyliberalt tal om utanförskap utan vi måste ha en ordentlig makt- analys från partiets sida för att kunna forma vår politik för jämlikhet. För att forma bra politik behöver vi förstå samhället och de strukturer som mot- verkar jämlikheten. Maktanalys är vårt partis styrka och vårt sätt att profilera oss gentemot borgarna men också till exempel gentemot Miljöpartiet, som i stora delar saknar den maktanalys vi efterlyser och den övertygelse om vik- ten av att arbeta mot klyftorna som vi tror är nödvändig. Våra insikter om intersektionalitet står inte i kontrast till en maktanalys som tar sin utgångspunkt i ekonomi, klass och kön. De förhållanden vi vill för- ändra beror inte på individen och är inte heller ett resultat av en identitets- kris om att avvika från normen. Förhållandena grundar sig snarare i en maktordning och kräver en politik som inser just detta. Därför handlar fe- ministiskt arbete om samhällelig maktanalys och kollektiv kamp. Det finns alltid någon som tjänar på att andra exempelvis utför de underbetalda arbe- tena. Här samverkar ekonomi och hierarki som vi anser kräver en feminis- tisk analys. Den socialdemokratiska politiken bör bygga på analyser utifrån alla diskrimineringsgrunder. Genom att argumentera utifrån makt, klass och kön får politiken en dimension som vi i stora delar saknar i dag. En modern maktanalys kan inte ha en nationell ram eftersom vi lever i en global värld. Det syns i världshandeln när EU försöker tvinga AVS- länderna1 till tullfrihet för import från EU och det syns när kapital och pro- duktion flyttar till den billigaste arbetskraften med minst rättigheter. Arbe- tarrörelsen har alltid varit global och måste så fortsätta att vara. Bara då kan vi på sikt få en demokratisk värld där makt och välfärd är jämlikt fördelad.                                                              1 Europas tidigare kolonier; Afrika söder om Sahara, Västindien och Stillahavsområdet. 11
  • 12. 2. Organisation och interndemokrati Politiken och budskapen ska födas ur våra grundvärderingar, personligt engagemang, glöd, vilja och visioner. Det är så vi tillsammans vinner val, utvecklar samhället och bygger en grund för framtiden. I det här kapitlet tar vi upp några saker som vi tror hindrar partiet att växa och utvecklas i rätt riktning. 2.1 Underskatta inte väljarna I sitt tal i Almedalen i juli 2009 sa Mona Sahlin att Moderaterna skulle vara ett tioprocentsparti om folk bara förstod vad de egentligen står för. Liknan- de retorik om Moderaterna och övriga partier används inte sällan av andra ledande socialdemokrater, utan att man ser att väljarna samtidigt framställs som något man ser ner på. Piratpartiets framgångar kommenterades med att de hade ”vunnit sina framgångar genom att inbilla väljarna att det är mora- liskt riktigt att stjäla från andra, om det bara är lätt att göra” och liknande citat från våra partikamrater. Visst är det lockande att ogiltigförklara andra partier, visst måste vi peka på nackdelarna med andra partier och deras förslag. Men vi måste vara vak- samma på att inte göra det genom att säga att väljarna har fel, eller inte för- står sitt eget bästa. Att få höra att man är så obegåvad att man blivit lurad gör inte människor mer mottagliga för vårt budskap. Väljarförakt föder po- litikerförakt; vi måste vara extremt tydliga med att vi faktiskt tror på väljar- nas förmåga att göra rationella val inom ramen för vårt demokratiska sy- stem. I vårt partiprogram står att vi vill låta ”demokratins ideal prägla hela samhäl- let och människors inbördes förhållande”. Socialdemokraterna tror på ett samhälle där målet är att medborgarna deltar på jämlik bas i samhällslivet. Om vi förklarar dåliga nyheter i val eller opinionsmätningar enbart med att skylla ifrån oss på media eller motståndarnas påstådda lögner och överdrif- ter framstår det knappast som att vi tar vi väljarna på allvar. Det blir också svårt att möta och förändra sig i enlighet med den kritik som en valförlust innebär, om man tror att lösningen är att angripa media och motståndare. 2.2 (S)trutsmentaliteten Vi behöver våga se tillbaka på den politik vi fört med kritiska ögon. Presti- gelöshet, att våga erkänna sina misstag, inger förtroende. Att däremot låtsas att vi är ofelbara skapar misstro. Framförallt blir det väldigt svårt att göra 12
  • 13. annorlunda och förbättra sig, om bilden ständigt måste vara att vi gjort rätt i alla lägen. Vi upplever att det finns en utbredd ovilja i partiet att prata om misslyckanden. Denna ovilja skadar förtroendet för oss. Det första mötet med väljarna i riksdagvalet 2010 skedde redan i valet till Eurpoaparlamentet 2009. Under valnatten sa Marita Ulvskog och Mona Sahlin att detta val var framgångsrikt. Vi delar inte den uppfattningen. Vi tycker inte att det är framgångsrikt för Socialdemokraterna när vi blir det fjärde största partiet i huvudstaden eller får en fjärdedel av rösterna i landet. Inte heller kan det vara en framgång när inte ens hälften av de röstberätti- gade går till valurnan. Dagens Arena kallade detta träffsäkert för (s)trutsmentaliteten och skrev bland annat så här: Toppkandidaten Marita Ulvskog var lika glad hon och twittrade under söndagskvällen att hon var "nöjd med att vi krossade m-strategin att de skulle bli största parti. Och att Sverigedemokraterna inte kom in. Två viktigaste målen!.2 Ulvskogs och Sahlins uttalanden är exempel på underskattning av väljarnas intelligens. Vi undrar när Socialdemokraternas viktigaste mål blev att Mode- raterna inte ska vara det största partiet? Eller att hindra Sverigedemokrater- na från att komma in i ett parlament? Båda dessa ting är visserligen viktiga, men det är inte därför vi är socialdemokrater. Vi är socialdemokrater för att vi har ett personligt engagemang, glöd, ilska och visioner. Vi vill kunna få utlopp för detta i vårt parti och vi tror att det är så Socialdemokraterna ska vinna val framöver.  Även på Socialdemokraternas hemsida stod det efter valet att vi hade gjort en fantastisk valrörelse. De flesta tolkar detta som att ett bra valresultat, vilket inte stämmer. Därför förstår vi inte varför man väljer en sådan for- mulering. Vi uppfattas som okritiska och verklighetsfrånvända. Även om fler deltog i kampanjen inför detta val än tidigare EP-val var våra verktyg inte tillräckliga. Den besvikelse vi som valarbetare kände under valnatten måste tas på allvar och leda till nya och konstruktiva lösningar inför nästa val. 2.3 Att leva som vi lär Att leva som vi lär vinner människors förtroende och engagemang. Dub- belmoral är ofta värre för människors förtroende än dålig moral. Det har vi bittert fått erfara under våren när socialdemokrater får skulden för bonus- program och stora löneklyftor. I valstugorna kunde man från allt för många väljare höra att de skulle rösta på andra partier, inte minst på alliansen, på                                                              2 http://dagensarena.se/text/2009/06/strutsmentaliteten 13
  • 14. grund av att man inte litade på att Socialdemokraterna faktiskt motverkade orimliga bonusar. Men det är inte bara i fråga om ekonomi vi behöver leva som vi lär utan även i organisation. Vi behöver också organisera vårt parti som vi vill att samhället ska vara, vi behöver ha en stark interndemokrati. Vi behöver vara solidariska mot varandra. En levande interndebatt gynnar oss i längden. Vi behöver också ha starkare ömsesidig hänsyn och respekt för varandra. Vi behöver arbeta för att faktiskt låta människor vara de social- demokrater som de är. Våra handlingar behöver präglas av solidaritet och en positiv människosyn för att vårt parti ska få den kraft en folkrörelse kräver. Att sätta etiketter och definiera människor utifrån vem de umgås med eller utifrån åsikter eller kommentarer i enstaka sakfrågor, skapar rädsla, lämnar bara utrymme för ja-sägare och dödar möjligheterna till kreativt klimat. Politiska slutsatser dragna ur vår ideologi måste kunna bli annorlunda i takt med att samhället förändras. Människor måste tillåtas att tänka och resonera i nya banor kring politiska lösningar utan att de stämplas som mindre soci- aldemokratiska. Vi måste lyssna på nya idéer, även om de kommer från folk som inte är eta- blerade och erkänt lojala partimedlemmar, även om de kommer från folk som sitter och överväger att byta parti, eller som just kommit från ett annat parti. Vi kan aldrig veta var en god idé föds. Den viktigaste lojaliteten måste vara till våra idéer och vår värdegrund och inte till partistruktur och ledande personer. Just detta att ha högt i tak och ge plats för nytänkande och reflektion tror vi är en av Rebellas starka sidor. Genom att få nya medlemmar att känna sig välkomna och genom att uppmuntra ett decentraliserat ansvar för verksam- heten lyckas vi göra mycket med relativt svaga ekonomiska förutsättningar. Det är många av våra medlemmar som vittnar om att det är en befrielse att få komma på Rebellas möten där man fritt kan få tänka, diskutera, lyssna och ta intryck. Alla bemöts alltid med respekt och nyfikenhet. Vi utgår ifrån att vi alla har något gemensamt; vi är feminister och socialdemokrater. Vi bygger vår politik på en gemensam grund, en stolthet över det arbetarrörel- sen åstadkommit, en delad världsbild och målen för samhället om frihet, jämlikhet och solidaritet. 2.4 Välkomna kärleksfulla kritiker Jag tror inte på ett parti där alla dansar i takt. Jag har med sorg i hjärtat sett hur många i min egen ålder försvunnit bort från politikens centrum, trots att de borde ha funnits där. Det är lätt för ledare eller chefer att premiera ja-sägare och stöta ut kritiker- 14
  • 15. na. Hade socialdemokratiska partiet lyssnat bättre på sina egna kärleksfulla kritiker hade vi kanske haft en starkare ställning i dag. Så skrev Anna Lindh i en valanalys efter socialdemokraternas förlustval 1991. Vår partiledare Mona Sahlin har vid flera tillfällen citerat detta tal om kärleksfulla kritiker och talat om vikten av dem i vårt parti. Det tycker vi är mycket positivt! Vi vill se fler konkreta åtgärder för att vi som parti ska kunna lyssna bättre på dessa kärleksfulla kritiker och ta tillvara de synpunk- ter de kommer med. Om vi ska leva upp till den solidaritet och ömsesidiga hänsyn och respekt vår ideologi grundar sig i, behöver vi skapa en kultur som tillåter dessa kär- leksfulla kritiker. En kultur som bidrar till kreativa processer där kunskaps- utveckling, reflektion och nytänkande stöttas. Vi behöver ett kreativt och tillåtande klimat som karaktäriseras av frihet att utbyta idéer och stöd för nya idéer. Det finns en bild bland socialdemokratiska sympatisörer att våra partitid- ningar ibland används som partiledningens megafon, snarare än rörelsens utrymme för debatt och ett forum för utveckling av socialdemokratins vär- deringar. Det tror vi inte är intentionen, men bara det faktum att denna bild finns är riskabelt både för idédebatten och för bilden av oss som parti, i egna och andras ögon. 2.5 Låt fler komma till tals som socialdemokrater Att vara supporter till partiet kan inte bara betyda att man ska rösta i val och betala medlemsavgift, det måste också innebära att man är en del av laget, där man får tänka själv och uttala sig som socialdemokrat i olika sammanhang. Våra medlemmar är ofta med i partiet för att de vill delta i något, ta ansvar och inte för att köpa en produkt eller en uppsättning tan- kar. Får inte gräsrotsaktiva socialdemokrater uttala sig i media utan att först kontakta partiledning eller riksdagsrepresentanter är vi ingen folkrörelse längre. Låta alla de fria socialdemokrater som finns i Sverige tala om det hjärtat är fullt av, utan att det alltid går i linje med partiprogrammet eller det senaste påbudet från PR-strategerna. Om vi låter tusen blommor blomma tror vi att vi inte bara syns mer, utan även kommer att få möjlighet att synas i rätt frågor. Det som engagerar socialdemokrater engagerar folket och bor- de engagera även socialdemokratin. Vi tycker dessutom att socialdemokratiska forskare och debattörer borde få större utrymme att tala som socialdemokrater. Deras idéer borde diskuteras 15
  • 16. och vidareutvecklas av de olika delarna av partiorganisationen, utan att par- tiet centralt behöver känna sig ansvarigt för varje åsikt. Om fler tillåts yttra sig medialt och ta offentliga debatter, kommer dessutom vår organisation – inklusive vår partiledning – att framstå som mer demokratisk. Om man tänker på varumärket Socialdemokraterna tror vi inte alls att parti- styrelsen behöver ha kontroll över debatten för att hålla varumärket starkt, snarare tvärtom. Att släppa kontrollen skulle kunna höja taket för våra in- terna debatter. Vi tror även att det skulle ge en förnyad tydlighet för våra officiella talespersoner om fler röster hördes. Vi tycker för övrigt att vi be- höver ge partiets tankesmedja mer resurser i opposition samt bejaka och använda oss av andra som också sprider vårt budskap, till exempel Arena- gruppen. 2.6 Jämlikhet och syskonskap Som Rebellor är vi inspirerade av systerskapstanken och arbetar aktivt för att genom att stötta varandra lyfta kvinnor i politiken. Det gör vi oavsett om vi håller med varandra på varenda punkt och oavsett om vi personligen är bästa vänner eller inte. Denna idé om solidaritet bör genomsyra hela vår rörelse. Genom att lyfta fram fler politiker visar vi bredden i vår organisa- tion. Vi måste tillåta dem som engagerar sig på otraditionella sätt att få utrymme och vi måste också ta till vara de som engagerar sig i vuxen ålder och kom- mer in utan kontakter och partierfarenheter. Vi måste bli duktigare på att värdera kompetens vid sidan av partimeriter och kontaktnät när vi tillsätter poster och fördelar uppdrag. Det går inte att kräva att alla våra medlemmar ska vara uppfostrade inom socialdemokratin eller ha suttit på mängder av uppdrag. Låt engagemanget bli det viktiga och se potentialen hos medlem- mar som brinner för våra värderingar. Att ha suttit på en förtroendepost i många år är inte alltid en självklar garanti för att man är den mest lämpade för uppdraget. Detta behöver genomsyra våra valberedningars arbete. Vi behöver också bli bättre på att förstå strukturerna i det egna partiet så att vi föregår med gott exempel - demokrati kan inte skapas ur en odemokra- tisk organisation. När det gäller partiets interna maktordning bör vi vara medvetna om att kön och etnicitet fortfarande påverkar mer än vi skulle önska. Många gång- er är det partiets etniskt svenska män som får höras i media när partiets riktning ska bestämmas. Vi har fortfarande kvar stora delar av de gamla maktstrukturerna i partiet och vi måste fortsätta att arbeta mot dem. 16
  • 17. Vi måste analysera hur vi i partiet internt förhåller oss till nya medlemmar med olika bakgrund och inse att strukturell diskriminering förekommer äv- en i vår egen organisation i varierande grad. De statliga utredningarna Bor- tom vi och dom (SOU 2005:4) samt Demokrati på svenska (SOU 2005:112) tar upp flera företeelser som vi behöver ta upp och bättre motverka i vår egen organisation. Mulinari och Nergaards kapitel ”Du kan plocka svampar i hela ditt jävla liv… de kommer ändå att hävda att du inte gillar skogen” som handlar om facket och ”de Andra” (SOU 2005:112) är ett bra exempel. I många delar av landet – även i Stockholm - är det inte självklart att som invandrare bli välkomnad in i rörelsen. Magnus Hagevi skrev i Aftonbladet den 6 augusti 2009 att "mellan 70-75 procent av de svenska muslimerna sympatiserar med Socialdemokraterna. Totalt får det rödgröna blocket 80- 90 procent av svenska muslimers partisympatier”. Men var finns de mus- limska företrädarna inom partiet? Vi måste självkritiskt granska hur vi inom partiet förhåller oss till människor som har en minoritetsbakgrund. Vi behöver se över vårt förhållningssätt och se till att vi ser alla människor som viktiga pusselbitar i vårt samhälle, som alla bidrar till ett växande välstånd. Vi har människor med vitt skilda erfarenheter i vårt parti. Medlemmarnas egna livserfarenheter gör att de vet vilken politik som behövs. Det handlar ofta bara om att lyssna på förslagen. 2.7 Häng inte ut Mona Sahlin – låt fler ta dreven Moderaterna har en effektiv mediestrategi för att skydda sin partiledare Fredrik Reinfeldt. De låter andra (till exempel Maud Olofsson) ta de obe- hagliga debatterna samtidigt som dessa inte är högst ansvarig. På så sätt har båda ryggen fri. I till exempel en partiledardebatt ligger det inte Fredrik till last om till exempel Maud varit ute i blåsväder. Vi verkar göra tvärtom. Mona Sahlin tar den tunga plikten att försvara både Socialdemokraterna, facket och det röd-gröna regeringsalternativet mot kritik. Vi tror att medie- drev mot politiker skadar alla politiker och ökar antalet soffliggare. Att alla mediedrev i det här landet dessutom tycks sluta hos vår partiledare försva- gar oss som parti mycket mer än de försvagar andra partier. Vi talar ofta om problemen med personcentreringen i media, men vi med- verkar i högsta grad till dess fortlevnad. Att bara spela efter medias logik funkar för att få många pressklipp, men vi kommer inte att vinna den stri- den i längden. Kommunikation handlar om hur vi förmedlar vårt budskap. Den kvantitativa utvärderingen av kommunikationsavdelningens framgång- ar tror vi skulle behöva vinklas något mer mot en mer kvalitativ analys. 17
  • 18. 2.8 Kommunikation handlar inte om kanaler Det går inte att försöka utnyttja alla kanaler i sociala medier till att pumpa ut budskap som om vi stod i en talarstol. Sociala medier handlar inte om att man från centralt håll ska skriva vad alla bloggare ska tagga denna vecka för att ”vinna media”. Lösningen är istället att decentralisera det politiska sam- talet. För kommunikation handlar om människor – inte om kanaler. Man kan inte toppstyra de sociala medierna, eftersom de inte är medier utan sociala medier. Sociala medier bygger på att människor vill sortera i informa- tionsflödet, få budskap filtrerade av människor de litar på, ha kontakt med avsändaren och få personliga tolkningar av information, politik, vad man ska rösta på och så vidare. Det är inte samma mekanismer som gör att folk tar till sig budskap som i de gamla, asociala medierna. Det måste partiet ta in, acceptera och anpassa sig till. Varje medlems livssituation och politiska vision är det som utgör grunden till att vi engagerar oss politiskt. Det är inget en PR-byrå kan skapa och skicka ut som massutskick via e-post. Vi måste själva få uttrycka våra tankar och åsikter om valet, om partiet, om politik, om vår livssituation och vad som kan göras politiskt för att göra samhället mer rättvist och jämlikt. De trovärdiga kritiskt tänkande aktörerna i de sociala medierna (bland andra bloggarna), som kan förklara varför de röstar på Socialdemokraterna utan att bara använda spunna fraser och superlativ är oändligt mycket mer värde- fulla än bloggar som kopierar våra pressmeddelanden. Människor som fak- tiskt har funderat igenom och tror på de budskap de sänder ut har också mycket större möjligheter att påverka sina vänner och familjemedlemmar, förutom sina viktiga bidrag till idéutvecklingen. Genom sociala medier och nya tekniska lösningar har vi ett potentiellt ef- fektivt verktyg att nå väljare, men verktyget i sig kommer inte att vinna oss några val - det vi behöver göra är att låta folk komma till tals. Självklart be- höver vi lära oss att använda tekniken. Vår webbstatsning NetRootS är ett positivt steg på vägen, men vårt parti skulle behöva fundera igenom sina webbstrategier för att se om de verkligen är ändamålsenliga. Vågar vi släppa kontrollen och släppa lös våra sympatisörers kreativitet? Är våra idéer och visioner så starka att de klarar kritik? Vi tror det. Och visst är det bra att avlöna människor som ser till att blogga, twittra, svara på felaktigheter och hätska kommentarer i olika forum och på bloggar. Men i den enorma flod av mänsklig interaktion som finns i de sociala medierna är det ju bara helt hopplöst att tro att man från centralt håll skulle kunna be- hålla någon slags kontroll över vad som skrivs och sägs. Det måste istället 18
  • 19. återigen bli status att uttala sig som socialdemokrat på nätet och ett första steg är att det är många som gör det. Det kan jämföras med att prata med människor man möter när man har en partinål på rockuppslaget. Vi kan aldrig kolla vad alla med partinålar säger och därför bör vi inte heller försö- ka göra det. Många av våra företrädare behöver stöd i fråga om rent tekniskt kunnande kring sociala medier, till exempel hur man bör länka eller tagga. Det tror vi dock kommer automatiskt med att man intar en annan attityd till de sociala mediernas funktion och roll i vårt kampanjarbete. Det finns många som är mycket duktiga på området och som gärna skulle bidra långt mycket mer än i dag för att visa partiet vägen i den snåriga tekniken. 2.9 Underlätta politiskt engagemang på nya sätt För att växa som folkrörelse behöver vi anpassa både föreningar och möten till de grupper vi vill ska engagera sig. I Stockholm börjar det växa fram andra organisationsformer än SSU och geografiska föreningar. Rebella är ett exempel på detta och nätverket sq2540sthlm som riktar sig generellt till unga kvinnor som vill ha ett maktskifte 2010 är ett annat. Även till exempel studentförbundet riktar sig till nya grupper av människor och värvar där- med många nya medlemmar, även personer som kanske saknar både parti- och föreningserfarenhet. Vi ser behov av liknande föreningar eller nätverk i andra delar av landet och ser gärna att partiet aktivt uppmuntrar och underlättar för engagerade per- soner att skapa nya kontaktytor. Det är tråkigt om vi stänger ute engagerade personer bara för att de inte gått med i tillräckligt låg ålder för att gå med i SSU, eller för att de inte hittar en naturlig väg in i en geografisk förening efter SSU. Vi i Rebella är medvetna om att engagemang inte väcks genom att man från centralt håll uppmanar till fler föreningar. Däremot finns det många perso- ner i landet som skulle vilja engagera sig och andra, men som inte känner till vilka möjligheter och verktyg som finns för detta. Att hjälpa dem med stöd under startsträckan skulle kunna vara ett bra sätt att uppmuntra tillväxten i partiet. Vi vill därför att partiet välkomnar och tydligare stöttar nyskapande före- ningar och nätverk för att öka engagemanget och skapa nya idéer med för- ankring i den socialdemokratiska ideologin. 19
  • 20. 3. EP-valet 2009 Valresultatet väckte många känslor och tankar om valbudskap, strategier och socialdemokratins framtid hos oss i Rebella. Våra diskussioner utmyn- nade i beslutet att skriva en rapport om vår syn på socialdemokratins brister och styrkor. Vi ställde oss frågan varför Socialdemokraterna bara blev fjärde största parti i Stockholms stad (efter Moderaterna, Folkpartiet och Miljö- partiet) och tredje största i länet (efter Moderaterna och Folkpartiet)? Denna fråga har vi redan på olika sätt besvarat utifrån våra erfarenheter, men vi vill också som analys av varför väljarna inte röstade på Socialdemo- kraterna diskutera varför vi tror att väljarna röstade på Miljöpartiet, Pirat- partiet som hade de största framgångarna i valet och Moderaterna, som är starka här i Stockholm. Vi tror helt enkelt att det finns en vilja att rösta på andra partier. Vi tror självklart inte att vi har hela förklaringen till varför väljarna väljer bort oss till förmån för andra, men några av de viktigare poänger som vi dragit från våra erfarenheter i valrörelsen presenterar vi här. Det vill säga, problemet är inte bara att väljarna inte vill rösta på oss. Inte sällan påstås det att väljarna förhåller sig till oss när de väljer parti och aktivt väljer bort oss som en mar- kering. Denna definitionsmakt håller Socialdemokratin dock på att förlora. 3.1 Varför Miljöpartiet? Miljöpartiet bedriver en politik som har tydligt uttalade mål och de lägger förslag som tydligt syftar till det målet. Det inger förtroende. Miljöpartiet upplevs som ett parti med självförtroende och de adresserar de problem som medelklassen i Stockholm oroar sig mest för: att Sverige tappar för- språnget i jämställdhetsligan, att vi exporterar mer och mer vapen, att vi tappar mark i vår gröna teknikexport och att klimatförändringarna måste tas på allvar i praktiken. När man inte själv befinner sig i arbetslöshet eller andra former av social och ekonomisk utsatthet kan det vara lätt att missa poängen med Socialdemokratisk politik. Beskrivningen av den Socialdemo- kratiska samhällsvisionen är frånvarande i debatten, liksom fokuseringen på enstaka internationella frågor eller andra frågor av etisk/moralisk karaktär som kan fånga medelklassens engagemang. Partier som Miljöpartiet, Pirat- partiet eller FI som har ett tydligt fokus (och uppfattas som enfrågepartier) tilltalar stora grupper och vi måste fundera över varför vi inte kan skapa samma engagemang. Är vi otydliga med vad vi vill för att vi vill så mycket? Miljöpartiet tilltalar många kvinnor i vår åldersgrupp. Det tror vi främst beror på att Miljöpartiet ger bilden av verkligt engagemanget och glöd för politisk förändring. Partiet bildades i en miljörörelse som ville hitta flera vägar för att förändra miljöpolitiken. De gör inte anspråk på fullkomlighet 20
  • 21. och har inte svaren på alla frågor. De hierarkiska strukturer som finns i So- cialdemokraterna återfinns inte heller på samma sätt i miljöpartiet. För en ung kvinna med vänstersympatier som inte själv befinner sig i arbetslöshet eller andra ekonomiska svårigheter, är Miljöpartiet ett trovärdigt alternativ för samhällsförändring. 3.2 Varför Piratpartiet? Inför valet trodde många Socialdemokrater att Piratpartiet skulle vinna få röster och om de ändå fick röster skulle det bero på att vi inte lyckats för- klara vår politik ordentligt. Det finns en översittarattityd i partiet som säger att om folk bara förstod vad Socialdemokraterna vill så skulle vi vinna alla val. Denna attityd märktes inför riksdagsvalet 2006 då många människor påstod sig rösta på alliansen för att de var så trötta på Socialdemokraternas dominans. Denna attityd märktes också inför EP-valet 2009 då människors frustration över FRA och IPRED inte togs på allvar och ledde till Piratpar- tiets framgångar. I en upplyst demokrati kan man inte vinna segrar genom att fördumma väljarna. Personer som delar Piratpartiet åsikter kring integritet och nedladdning har haft väldigt svårt att hävda detta inom vårt parti, liksom inom alliansen. När radion kom hittade vi en teknisk lösning och kollektiv finansiering genom public service för att ge musikerna betalt. Hade radion kommit i dag hade vi – enligt den logik vi jobbat efter i fildelningsfrågan - troligtvis försökt för- bjuda den. Inom Socialdemokratin har fri nedladdningen diskuterats utifrån den revolution som nedladdningen har varit för de mindre bemedlade att ta del av, uppleva och även sprida kultur. Trots starka argument för olika lös- ningar har partiet stuckit huvudet i sanden och låtit tomrummet fyllas av Piratpartiet. Skälet till att sju procent röstade på Piratpartiet är att denna fråga berör många människor direkt, men också att Piratpartiet driver en tydlig linje och man ser en möjlighet att faktiskt förändra politiken på området. Socialde- mokraterna vill skapa en värld som bygger på fred och solidaritet medan Piratpartiet vill stoppa IPRED. Ibland behövs kortsiktiga mål för att männi- skor ska orka tro på den stora visionen. 3.3 Varför Moderaterna? Varför röstar väljarna på moderaterna? Vi har analyserat svaret på den frå- gan utifrån fyra olika utgångspunkter. För det första handlar om att partier- na kryper mot mitten, det är svårt att göra sitt val i dag om man inte är poli- 21
  • 22. tiskt intresserad. För det andra handlar det om frånvaron av ideologi i den politiska debatten. För det tredje tror vi att färre identifierar sig med vår retorik och Sist identifierar vi Socialdemokraternas brist på trovärdighet i de ekonomiska frågorna som en anledning att väljarna röstar blått. 3.3.1 Partierna går mot mitten Vår uppfattning är att vad som skiljer partierna åt är i högsta grad otydligt. Skillnaderna mellan de politiska alternativen döljs effektivt bakom liknande reklambudskap. Istället för att radikalisera politiken och visa upp ett tydligt alternativ gör vi Socialdemokrater det svårt för väljarna att göra sitt val, kanske i ett försök att locka mittenväljarna. Motståndet mot nyliberala idéer tycks har mildrats till svaga tillrättavisanden för att inte stöta bort. Vi tror att Socialdemokraterna genom denna för- skjutning upplevs som ett småborgerligt parti utan egna idéer och visioner. Mer som ett plåster än som något som kan förhindra att skadan sker. I det individualiserade samhälle som vi är med och skapar tjänar medelklassen kanske mer på att rösta blått. Det som lockade med ett socialdemokratiskt samhälle - en generell och bra välfärd – är vi med och monterar ned. Sveket mot våra väljare i socialdemokratins hjärtefrågor har skrämt iväg dem som trodde på vår vision och ville vara med och bidra. Och med en känsla av att det inte spelar så stor roll vad man väljer är det förstås lättare hänt att man provar att rösta på moderaterna för att se vad som händer. 3.3.2 Bristen på ideologi Socialdemokraterna förlorar på att ideologin har kommer i bakvattnet efter sakfrågor. Alliansen kan hävda att deras sätt att driva sakfrågorna spelar mer roll än den bakomliggande drivkraften och slutmålet för politiken. Det blir fokus på här och nu, ”vi fixar jobb åt dig imorgon” eller ”det är det mest pragmatiska i dagsläget att sälja vapen”. Om ingen pratar om framtiden och vilket samhälle vi ser i våra visioner har Socialdemokratin ingen möjlighet att vinna. Vårt mål om ett jämlikt samhälle kommer vi inte nå på en man- datperiod. Ibland kanske våra åtgärder kommer att göra det sämre för vissa människor på kort sikt. Men det är mot jämlikhet vi strävar och det är en vision som många fler kan dela, oberoende av hur mycket pengar man tjä- nar. 22
  • 23. 3.3.3 Identifikation - färre känner sig inkluderade Sverige har gått från att vara industrination med arbetskraftsintensiv pro- duktion till att i allt större utsträckning producera tjänster. I dagens verklig- het är till exempel småföretagare i minst lika stort behov av socialdemokra- tiska lösningar som de som vi traditionellt och som själva kallar sig arbetare (anställda i vård och omsorg, industriarbetare med flera). Moderaternas ar- betarbegrepp utestänger visserligen mer än vårt eftersom de endast talar om dem som de facto har ett arbete, men vi tror även att vi måste hitta sätt att inkludera fler i det kollektiv vi vill skapa i vår retorik. Det ska vara självklart för en företagare eller arbetslös att rösta på Socialdemokraterna om han eller hon delar vår vision om samhället, visionen om att alla ska med. 3.3.4 Ekonomisk trovärdighet Det räcker inte med att säga att vi vill vara ett småföretagarparti, eller visa några redovisningstekniska förslag, vi måste också ha en vision om hur samhället ska se ut. Och det är mycket viktigt att denna vision inte är en blek kopia av moderaternas tal om entreprenörer, rätten att vara snuskigt rik eller arbetslöshet som den enda formen av utanförskap. I dag saknar vi självförtroende i de ekonomiska frågorna och det är den nyliberala dagord- ningen som styr. Moderaternas väljare upplever att moderaterna är trovär- diga i ekonomiska frågor, att deras förslag leder till fler jobb och tillväxt. Vi vet att det är fel. Ändå vill vi inte helt vända oss ifrån deras idéer. När vi socialdemokrater låter stora delar av offentlig sektor drivas privat samtidigt som offentligt driven välfärd försämras minskar incitamenten och viljan att bidra till och öka resurserna till det offentliga. Det finns mängder med sta- tistisk som motbevisar myten om att privata företag är bättre kapabla att sköta grundläggande funktioner i vårt samhälle. Vår enda chans att återta initiativet i den ekonomiska politiken är att våga stå upp för vår ekonomiska politik och vår tro på att koncentrerad rikedom är dåligt för samhällseko- nomin. För att behålla medelklassväljarna måste vi hålla fast vid vår vision om en välfärdsstat där alla människor får kvalitativ och gratis skola, vård och omsorg på lika villkor. Enbart genom den beskrivningen kan alla i vårt land se välfärdsstatens vinster, både privat och för samhället. 23