SlideShare a Scribd company logo

Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder

•Download as DOCX, PDF•
•
Einerstam
Einerstam

CBRN, C-skydd, hotbild, CBRN-skydd, kemiska stridsmedel, biologiska stridsmedel, radioaktiva ämnen, krisberedskap, extraordinära händelser, CBRN-händelse, CBRN-händelser, samhällskris,

Education
1 of 173
Bilaga 1 till 09 833:60006 Remissutgåva 2014 R FM Skyddsreglemente CBRN Grunder R FM SkyddsR CBRN Grunder Remiss 2014 © Försvarsmakten
2 FÖRORD C SkyddC förord Senaste utgåvan av ett reglemente för grunder i skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära stridsmedel, Skyddsreglemente för Försvarsmakten Grunder (SkyddsR F Grunder), gavs ut år 1978. Under 1990-talet började en stor omställning av den svenska Försvarsmakten. Den initierades av en helt ny säkerhetspolitisk situation för Sverige till följd av det kalla krigets slut, det svenska EU-medlemskapet, transformeringen av Sveriges säkerhetspolitiska inriktning och Försvarsmaktens förmågeutveckling. Försvarsmaktens Skyddsreglemente CBRN Grunder utgår från att svenska förband ska kunna verka över hela konfliktskalan. Detta innebär även att skalan av CBRN hot är mer mångfacetterad än tidigare. Våra förband ska ha förmåga att överleva i en CBRN miljö och kunna hantera de friktioner som uppstår oavsett om hotet eller händelsen kommer från avsiktlig såväl som från oavsiktlig användning, genom t.ex. olycka. För att skyddsfunktionen skall ha effekt krävs att personal med CBRN kompetens bemannar olika delar inom CBRN–funktionen. Våra soldater och sjömän ska ha en grundläggande CBRN skyddsförmåga. Staber ska vara organiserade med stabsofficer (- are) CBRN. För att åstadkomma funktionsledning dygnet runt vid insatser där CBRN hot och risker förekommer, måste fler stabsmedlemmar utöver stabsofficer CBRN ha CBRN kunskaper så att staber och därmed CBRN funktionsledning kan utföras effektivt. Ovanstående åstadkoms genom kontinuerlig utbildning, övning och träning vid förband, staber, skolor och centra. FM SkyddsR CBRN Grunder utgör ett viktigt fundament för förståelse för och utveckling av CBRN skyddsförmågan vid FM. Denna remissutgåva är planerad att fastställas i slutlig utgåva under 2014 och skall tillämpas intill dess att den är utgiven. Jan Demarkesse Chef för Totalförsvarets Skyddscentrum
3 Innehåll FÖRORD .............................................................................................................. 2 C SkyddC förord .............................................................................................. 2 Inledning............................................................................................................... 6 Målgrupp och syfte .......................................................................................... 6 Skyddsreglemente CBRN Grunder.................................................................. 7 KAPITEL 1........................................................................................................... 8 1. Grunder........................................................................................................ 8 1.1. Definition av CBRN .......................................................................... 8 1.2. Strategiskt sammanhang.................................................................... 8 1.3. Försvarsmaktens uppgifter samt krav på CBRN förmåga ................. 9 CBRN-skyddskoncept .............................................................................. 10 Uppgifter inom Sverige............................................................................. 11 Personal..................................................................................................... 12 Organisation.............................................................................................. 12 Materiel ..................................................................................................... 13 Utbildning.................................................................................................. 14 KAPITEL 2......................................................................................................... 15 2. Effekter av CBRN hot och händelser........................................................ 15 2.1. Kemiska stridsmedel........................................................................ 15 Klassificering ............................................................................................ 16 Utspridning................................................................................................ 17 Verkan....................................................................................................... 18 2.2. Biologiska stridsmedel..................................................................... 21 Utspridning................................................................................................ 22 Verkan....................................................................................................... 22 Toxiner ...................................................................................................... 23 2.3. Radioaktiva ämnen .......................................................................... 23 Joniserande strålning................................................................................. 23 2.4. Nukleära stridsmedel, kärnvapen..................................................... 25 Användning och vapenbärare.................................................................... 25 Explosionstyper och verkansformer.......................................................... 25 KAPITEL 3......................................................................................................... 29 3. Insatsmiljö ................................................................................................. 29 3.1. Inledning.......................................................................................... 29 3.2. Fysisk miljö ..................................................................................... 30 Miljö- och hälsorisker ............................................................................... 30 Terräng och klimat .................................................................................... 31 Väderrapportering ..................................................................................... 36 3.3. Aktörer............................................................................................. 37 Motståndaren............................................................................................. 37 Civilbefolkningen och andra aktörer......................................................... 38 KAPITEL 4......................................................................................................... 45 4. Grunder för skydd ..................................................................................... 45 4.1. Skydd ............................................................................................... 45 4.2. Utformning av CBRN skydd ........................................................... 45 Allmänt...................................................................................................... 45 Målsättning................................................................................................ 46 Graderad CBRN skyddsförmåga............................................................... 46 4.3. CBRN skyddsförmågor ................................................................... 47
4 Indikering .................................................................................................. 48 Informationshantering............................................................................... 54 Fysiskt skydd............................................................................................. 65 Riskhantering. ........................................................................................... 69 Sjukvård och preventivmedicinska åtgärder. ............................................ 78 4.4. Beredskap och larm ......................................................................... 80 Allmänt...................................................................................................... 80 Skyddsmaskregeln..................................................................................... 81 CBRN larm................................................................................................ 81 Bestämmelser för avlarmning ................................................................... 82 4.5. Skydd mot C-stridsmedel ................................................................ 82 Personliga skyddsåtgärder......................................................................... 82 Skyddsåtgärder vid förband ...................................................................... 85 4.6. Skydd mot B-stridsmedel ................................................................ 91 Personliga skyddsåtgärder......................................................................... 91 Skyddsåtgärder vid förband ...................................................................... 91 4.7. Skydd mot joniserande strålning ..................................................... 94 Personliga skyddsåtgärder......................................................................... 94 4.8. Skydd mot kärnvapen ...................................................................... 95 Personliga skyddsåtgärder......................................................................... 95 Skyddsåtgärder vid förband ...................................................................... 98 4.9. Räddnings- och röjningsstyrka ...................................................... 101 Uppgifter ................................................................................................. 101 Organisation och sammansättning .......................................................... 101 KAPITEL 5....................................................................................................... 103 5. CBRN Ledning........................................................................................ 103 5.1. Grundläggande förmågor............................................................... 103 5.2. Planering........................................................................................ 103 CBRN Planering...................................................................................... 105 Genomförande......................................................................................... 106 Uppföljning ............................................................................................. 107 Utvärdering.............................................................................................. 108 5.3. Funktioner, förband och system .................................................... 108 Ledningsfunktionen................................................................................. 108 Personalfunktionen.................................................................................. 109 Underrättelsefunktionen.......................................................................... 109 Verkansfunktionen.................................................................................. 110 Logistikfunktionen.................................................................................. 111 Försvarsmedicin ...................................................................................... 111 Fältarbetsfunktionen................................................................................ 112 Samverkansfunktionen............................................................................ 112 Informationsfunktionen........................................................................... 113 KAPITEL 6....................................................................................................... 114 6. CBRN och taktik ..................................................................................... 114 6.1. Allmänt .......................................................................................... 114 Konsekvenser av C-händelse .................................................................. 115 Konsekvenser av B-händelse .................................................................. 115 Konsekvenser av R-händelse .................................................................. 115 Konsekvenser av N-händelse .................................................................. 116 Konsekvenser av TIM-händelse.............................................................. 116
5 6.2. Taktiskt agerande........................................................................... 116 Allmänt.................................................................................................... 116 Markstridskrafterna ................................................................................. 117 Marinstridskrafterna................................................................................ 118 Luftstridskrafterna................................................................................... 119 Bilagor .............................................................................................................. 121 1. Ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper ......................................... 121 2. Exempel på kemiska stridsmedel............................................................ 137 3. Exempel på industrikemikalier................................................................ 140 4. Exempel på biologiska stridsmedel och toxiner...................................... 144 5. Exempel på radionuklider. ...................................................................... 147 6. Radiakberäkningar .................................................................................. 149 7. CBRN hotnivåer...................................................................................... 152 8. CBRN skyddsnivå................................................................................... 155 9. CBRN underrättelsebedömande (IPOE). ................................................ 157 10. Mall för order; Bilaga U, Operationer i CBRN miljö ............................. 159 11. Mall för stående order (SOP) för CBRN skydd. ..................................... 163 12. Mallar för CBRN rapporter..................................................................... 166 13. Definitioner ............................................................................................. 170 14. Akronymer .............................................................................................. 171 15. Litteraturförteckning ............................................................................... 173
6 Inledning Försvarsmaktens Skyddsreglemente CBRN Grunder beskriver för chefer och stabsmedlemmar på taktisk nivå grundläggande principer för planering, genomförande och ledning av insatser där hot och/eller faror från avsiktlig eller oavsiktlig användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) ämnen är bedömd eller existerar. Reglementet gör det möjligt för chefer och stabsmedlemmar att identifiera behovet av nödvändiga CBRN skyddsförmågor. Tillämpning av reglementet underlättar för chefer att fatta beslut om lämpliga skyddsåtgärder före, under och efter en CBRN händelse eller för att skydda sig vid ett CBRN hot. Reglementet beskriver militära CBRN förmågor utvecklade i enlighet med fastställda krigsförbandsmålsättningar/-specifikationer där utgångspunkten är att svenska förband ska kunna verka i hela konfliktskalan. Utifrån ett doktrinärt perspektiv fokuserar reglementet på nationella insatser eftersom förmågorna även ska kunna användas för stöd till samhället vid inträffade CBRN händelser. Likväl ska reglementets innehåll kunna tillämpas vid internationella insatser under ledning av FN, EU eller NATO. I reglementet har försvarsmaktens tillämpning av NATO standard för CBRN funktionen inarbetats för att uppnå en nödvändig interoperabilitet. Det primära målet för CBRN skyddsfunktionen är att förband ska kunna lösa ställda uppgifter i en CBRN miljö, genom att kunna skydda sig mot effekterna och att kunna återhämta sig från konsekvenserna av en CBRN händelse. Försvarsmaktens CBRN skyddskoncept beskriver i tre enkla ord målsättningen med försvarsmaktens CBRN skyddsförmåga; förhindra att förband drabbas av CBRN händelse, skydda personal från effekterna av CBRN händelse och återställa förbandens stridsvärde i syfte att upprätthålla handlingsfriheten. Målgrupp och syfte Målgruppen för detta reglemente är förbandschefer och stabsmedlemmar vid taktiska staber, utbildningsförband och studerande vid Försvarsmaktens skolor samt Försvarshögskolan. Reglementet är försvarsmaktsgemensamt för användning inom mark-, marin- och luftstridskrafterna. FM SkyddR CBRN Grunder utgör grunden för följande.  CBRN funktionsledning på taktisk nivå  förbandens CBRN verksamhet över hela konfliktskalan  stöd för utarbetande av förbands- och funktionsreglementen  utbildning och träning av förband  officersutbildning  stöd för organisations- och materielutveckling FM SkyddsR CBRN Grunder tar sin utgångspunkt i att svenska förband ska kunna verka i hela konfliktskalan och särskilt i situationer där hot från CBRN ämnen förekommer vid:  försvar av Sverige
7  inom ramen för fredsframtvingande internationell insats  stabiliserande och fredsbevarande internationella insatser  insatser för att skydda och stödja det civila samhället Det handlar om insatser såväl inom som utanför det svenska territoriet, såväl nationellt autonoma insatser som insatser inom ramen för internationell samverkan. Reglementet utgår från en hög sannolikhet att de konflikter vi kan möta har inslag av både oavsiktlig och avsiktlig användning av CBRN vapen eller ämnen. Skyddsreglemente CBRN Grunder Detta reglemente utgör en grund för att skapa förståelse för skydd mot CBRN stridsmedel och CBRN funktionsledning. Kapitel 1 beskriver vad CBRN är och dess strategiska sammanhang. Försvarsmaktens uppgifter och krav på CBRN förmåga samt försvarsmaktens CBRN skyddskoncept. Kapitel 2 beskriver aktuellt CBRN hot och effekterna av exponering från såväl CBRN stridsmedel som TIM. Kapitel 3 avhandlar insatsmiljöns fysiska faktorer, såsom terrängen och klimatets påverkan på en CBRN händelse och olika aktörer som kan återfinnas i ett operationsområde. Samverkan, totalförsvar och stöd till samhället avhandlas särskilt. Kapitel 4 beskriver utformningen av och de grundläggande CBRN förmågorna; indikering, informationshantering, fysiskt skydd, riskhantering, sjukvård och preventiv medicinska åtgärder. I kapitlet utvecklas detta till skyddsåtgärder för soldat/sjöman och förband. Kapitel 5 omfattar ledning av operationer i CBRN miljö. I detta kapitel beskrivs chefens ansvar för CBRN funktionsledning och hur planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av insatser genomförs ur ett CBRN perspektiv. Övriga funktioners och förbands delaktighet och stöd för CBRN skyddet avhandlas. Kapitel 6 avhandlar CBRN taktik och konsekvenser specifikt för respektive, mark-, marin- och luftstridskrafterna.
8 KAPITEL 1 1. Grunder 1.1. Definition av CBRN Ämnen eller substanser vars kemiska (hälsofarliga), biologiska (sjukdomsalstrande), radiologiska (joniserande) eller nukleära (klyvbara) egenskaper innebär en fara för människor, djur, växter, egendom eller miljö. Ämnen kan hänföras antingen till massförstörelsevapen; CBRN vapen (CBRN ämnen/stridsmedel), eller till sådana som används i industriellt syfte för tillverkning, framställning av energi, forskning, m.m.; TIM (Toxic Industrial Material), giftigt industri material. Oavsett vad, så används akronymen CBRN sammanfattande för dessa båda grupper i reglementet om det inte särskilt påtalas att TIM avses. 1.2. Strategiskt sammanhang CBRN hot är en synnerligen speciell utmaning i krig och konflikter. De omvälvande, destruktiva och förödande effekter som kan orsakas av CBRN vapen och ämnen gör att de särskilt måste tas i övervägande vid planläggning och genomförande av militära insatser. Förebyggande aktiva och passiva CBRN skyddsåtgärd måste vidtas för att kunna genomföra militära operationer i CBRN miljö och för att minimera effekterna och konsekvenserna av en motståndares hot eller användning av CBRN vapen eller ämnen. Ett antal stater i världen kommer under överskådlig tid ha tillgång till förband, vapensystem och CBRN stridsmedel avsedda att användas i militära operationer. Några stater har även en uttalad doktrin för användning och övar årligen detta. Trots en bred och allmänt erkänd regim av internationella avtal och överenskommelser, med förpliktelse för signerande stater att följa förbud om utveckling, lagerhållning, spridning och användning av dessa stridsmedel, fortsätter man att utveckla och utplacera sådana vapen eller ämnen. I andra delar av världen med uppblossande konflikter och skiftande politisk stabilitet, dit Försvarsmakten kan bli kallad för att delta i olika typer av insatser, där finner man exempel på aktörer som efterforskar CBRN teknologi som medel för att kunna uppnå sina mål. Dessvärre underbyggs sådana processer av en teknologiskt transformerad och krympande värld med ökad tillgång till information via ex. vis internet eller annan vetenskaplig sakkunskap världen runt. Samtidigt medför en utvidgad urbanisering och industrialisering i sådana områden ökade risker för olyckor och utsläpp med farliga ämnen. I en sådan insatsmiljö kommer våra förband sannolikt vid olika tillfällen att utsättas för CBRN hot och faror. Dessa kan vara rena CBRN vapen eller improviserade anordningar innehållande TIM. Våra förband kan också bli utsatta av sådana ämnen som resultat av olyckor, miljörelaterade utsläpp eller som en följd av egen bekämpning. För överlevnad
9 och vidmakthållande av operativ förmåga, efter en CBRN händelse, krävs att Försvarsmakten som ett minimum, kan vidta de skyddsåtgärder som behövs för att soldater/sjömän ska överleva och kunna mildra medicinska, miljöbetingade och industriella hälsorisker vid en CBRN händelse. I planering och genomförande av operationer är det av avgörande betydelse att chefer beaktar tänkbara CBRN hot och beslutar om lämpliga CBRN skyddsåtgärder i förebyggande syfte. Dessa ska regelbundet omvärderas för att säkerställa personalens överlevnad och att förbandens handlingsfrihet vidmakthålls. Betydelsen av snabb mobilisering och spridd utgångsgruppering samt tillgång till CBRN enheter med kort insatstid är en viktig förmåga. Med avseende på planering och genomförande av operationer bör behovet av en ökad civil-militär samverkan återspeglas i stående order, samordning och operationskoncept. Illustration 1: CBRN–händelses ursprung. Illustratör: SkyddC 1.3. Försvarsmaktens uppgifter samt krav på CBRN förmåga Försvarsmakten skall bidra till de övergripande militärstrategiska målen för vår säkerhet genom att tillsammans med andra, försvara Sverige, upptäcka och avvisa kränkningar samt kunna bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. Uppgifterna som ska lösas, såväl nationellt som internationellt, ställer krav på förband med förmåga till insatser med begränsad varaktighet – men också en stärkt förmåga att kontinuerligt kunna bidra till långvariga såväl större som mindre insatser. Det ska även finnas kapacitet att kunna skydda individer, förband och system i en insats eller miljö med ökande hot och verkningar från CBRN vapen eller ämnen. Försvarsmakten ska tillsammans med andra kunna skydda samhället och viktig infrastruktur, nationellt och internationellt, mot hot och/eller konsekvenser från CBRN vapen och -ämnen. Oförutsägbarheten och variationen av hot och risker ökar. CBRN ämnen CBRN stridsmedel TIM CBRN vapen CBRN IEDD Olyckor, sabotage Oavsiktlig bekämpning CBRN händelse
10 CBRN-skyddskoncept 1 Försvarsmaktens CBRN skyddskoncept beskriver principen för skydd mot CBRN stridsmedel eller ämnen och ska användas som vägledning av chefer på både taktisk och operativ nivå. Konceptet beskriver den inriktning som CBRN skyddet bör ha i olika skeden av en operation där hotet från CBRN vapen eller -ämnen blir överhängande. Konceptet beskrivs med förhindrande, skyddande eller återställande inriktning. Illustration nr 3. CBRN hotet hanteras genom förhindrande, skyddande och återställande inriktning. Illustratör: SkyddC Förhindra Ett CBRN hot kan hanteras genom taktikanpassning varvid hot kan undvikas, minskas (begränsas) eller elimineras. För att uppnå detta krävs tillgång till information och underrättelser som underlag för beslutsfattning. Därför måste CBRN funktionen ingå som en naturlig del i underrättelse-, verkans- och ledningsprocesserna. Förberedelser för att kunna upptäcka, varna och rapportera, förstärka skydd för personal och materiel, prognosticera riskområden, hantera konsekvenser av CBRN hot och/eller - händelser, ska så långt som det är möjligt prioriteras med hänsyn till aktuell uppgift och läge. En väl underbyggd hot- och riskbedömning ska ligga till grund för beslutad CBRN hotnivå och CBRN skyddsnivå vid förbanden. Genom att tidigt inneha en god CBRN skyddsförmåga så mildras effekterna från CBRN vapen. En CBRN attack ska kräva mer resurser än det relativa värdet av attacken. Väl inarbetade rutiner, ordervägar och stående order som reglerar CBRN skyddet är också exempel på förebyggande åtgärder som ger förutsättning för att skyddande åtgärder genomförs och vidtas i rätt tid. Chefer och övrigt befäl ska leda och genomföra övningar främst i skyddsmaterielens användning samt kontrollera vidtagna skyddsåtgärder. För det personliga skyddet är exempelvis tillpassning av den personliga skyddsutrustningen - skyddsmask och C-strids/-skyddsdräkt - av störst betydelse. Sådana åtgärder ska regleras i stående order. Alla förband skall alltid ha klara bestämmelser för:  varning och rapportering (sambandsvägar)  indikering och sanering 1 Systemutvecklingsplan CBRN. FM HKV 2011-12-06 01 600:67472 Förhindra CBRN HOT Skydda Återställa HÄNDELSE
11  räddning, återhämtning och reorganisation samt  samverkan Skydda Ett effektivt och ändamålsenligt skydd är av vikt för att kunna hantera en inträffad CBRN händelse. Skyddet utgörs bland annat av individuellt och kollektiva skydd, preventiv medicinskt skydd, varnings- och rapporteringssystem samt saneringsmateriel. Tidigt och snabbt vidtagna skyddsåtgärder räddar liv, vidmakthåller stridsvärde och handlingsfriheten med förbanden. CBRN skyddet ska vara en naturlig del av förbandens verksamhet och inkluderar allt från utrustning till taktiskt uppträdande. Vid en CBRN händelse ska strävan vara att enheter undviker att bli kontaminerade, men vid behov ska uppgifter i eller passage av kontaminerade områden kunna genomföras. Effekterna av CBRN händelser kan till stor del göras mindre genom utbildning och övning samt effektivt upprätthållna varningssystem. Återställa Efter en CBRN händelse inriktas åtgärderna på att rädda liv och att åter göra förbanden användbara igen. Åtgärderna efter en CBRN händelse inbegriper omhändertagande av skadade, sanering av personal och gränssättande materiel, ersättning av mängdmateriel samt återhämtning eller reorganisation. Återställande åtgärder ställer stora krav på tidig planering och samordning i första hand av logistik och försvarsmedicinska resurser. Uppgifter inom Sverige Försvarsmaktens förband ska med bibehållet stridsvärde och bevarad handlingsfrihet kunna verka i CBRN miljö vid alla typer av insatser. Att kunna agera offensivt i CBRN miljö måste kunna hanteras av samtliga förband.2 Chefer på operativ och taktisk nivå ska kunna samordna, leda och tillgodose skyddet mot verkningar från CBRN vapen vid alla typer av insatser för alla deltagande individer, förband och system. Förband skall kunna:  planera och samordna skydd mot CBRN händelser  upptäcka, identifiera och övervaka CBRN händelser  varna och rapportera vid CBRN hot eller -händelse  organisera och upprätthålla varnings- och alarmeringsfunktion  inrikta CBRN skyddet i olika skeden med förhindrande, skyddande eller återställande syften  samordna och leda utbildning, övning och kontroll av skyddet mot CBRN händelser  bistå med stöd till samhället vid CBRN händelser 2 Systemutvecklingsplan CBRN. FM HKV 2011-12-06 01 600:67472
12 Uppgifter utanför Sverige Insatser som genomförs utanför Sveriges gränser kommer att genomföras enligt FN stadgans kapitel VI eller VII eller genom svenskt deltagande inom ramen för Europeiska Säkerhets- och Försvarspolicyn (ESFP) i EU. Svenska förband ska kunna ingå i styrkeregister för FN, EU och NATO (inom ramen för NATO PfP) krishantering. Krishanteringsuppgifter med militärt inslag kan även komma att omfatta samverkan med andra organisationer. CBRN uppgifter kommer i princip inte att skilja sig från de uppgifter som genomförs nationellt. För att nå de övergripande målsättningarna krävs oftast en allomfattande ansats. 3 Personal Organisatoriskt ska det finnas personal vid staber placerade på befattning som stabsofficer CBRN (SO CBRN), med uppgift att vara funktionsföreträdare för CBRN skyddsfrågor. Med en minskad och bantad organisation vid staber har chefer generellt för få funktionsföreträdare för en verkningsfull funktionsledning. Därför måste fler av stabspersonalen ha kunskaper utöver sin egen funktion för att ledningen ska kunna vara effektiv. En konsekvent och målinriktad fortbildning av stabspersonalen har därför hög prioritet. Vid förband där funktionsföreträdare saknas, framförallt vid lägre förband så skall chef avdela lämpligt befäl (ex vis C Stabstropp/-grupp) som CBRN befäl4. CBRN befälet ska var chefens stöd för CBRN skyddstjänsten vid förbandet. Bemanning av staber med stabsofficer CBRN. Stab Armén Flygvapnet Marinen Operativ stab CBRN Stabsenhet Taktisk stab ur CBRN Stabsenheten Regional stab SO CBRN x 2 Brigad, flottilj (motsv) SO CBRN - - Bataljon, division (motsv) SO CBRN SO CBRN SO CBRN, SkyO Kompani, fartyg (motsv) C Stabsto/-grp (CBRN befäl) SO CBRN C Stabsto/-grp (CBRN befäl), SkyO Illustration nr 2. Tabell, bemanning av staber med SO CBRN. Organisation Alla förband Samtliga förband skall kunna organisera och utrusta observatörer/varnare och indikeringspatrull vid varje underavdelning. Varje förband skall kunna organiseras och utrusta minst en grupp för fullständig personsanering av personal och taktisk sanering av prioriterad materiel och utrustning. 3 FM Militärstrategisk Doktrin 2011. 4 ATP-3.8.1 Vol III 0203
13 Saneringsgrupper Vid logistikbataljon, flygbasbataljon och marinbas ska det finnas särskilda saneringsgrupper organiserade, utrustade och utbildade för sanering av både personal och materiel. Saneringsgrupperna ska användas när saneringsbehovet är stort och krävande. Chef ska säkerställa att avlösning av personal finns, när saneringsuppgift är tidskrävande. Grupperna ska kunna samordna saneringsuppgift med CBRN kompaniet. R3 förband R3-förbandens (räddning, röjning, reparation) övergripande uppgift är att skapa förutsättningar för flygförbanden att fortsätta verka och reducera skadeverkningar på personal, materiel och anläggningar genom bl.a. åtgärder före, under och efter anfall med CBRN vapen. Plutonen ska kunna samordna verksamhet med CBRN kompaniet. CBRN kompani CBRN kompaniet är en operativ resurs som på order från operativ chef kan stödja andra förband. CBRN kompaniet kan inhämta och bearbeta CBRN underrättelseuppgifter genom rekognosering, kartläggning, provtagning och laboratorieanalys. Kompaniet kan utföra övervakning och sanering för att begränsa effekterna av CBRN händelser. Kompaniet desarmerar och röjer ammunition laddad med kemiska eller biologiska stridsmedel (BCMD5). Kompaniet kan samordna och leda insatser med fler underställda CBRN enheter, nationellt som internationellt. Hemvärnets CBRN plutoner Hemvärnets CBRN plutoner kan genomföra CBRN rekognosering, kartläggning, övervakning och sanering. Plutonerna ska kunna lösa uppgifter vart som helst inom Sverige. Plutonerna ska kunna samordna verksamhet med CBRN kompaniet. CBRN Stabsenhet CBRN Stabsenhet är organiserade för att kunna stödja operativa och taktiska staber med planläggning och funktionsledning av skyddsfunktionen. Den bemannas av personal med CBRN kompetens och som kan bidra i arbetet inom underrättelse-, genomförande-, planerings-, logistik-, samt utbildning/tränings-funktionerna. CBRN Stabsenhet svarar för att hålla kontakt med bakre expertstöd (reach-back) i form av nationella specialister och experter på CBRN, TIM, miljö och hälsa samt medicin. Materiel All militär personal skall vara grundutrustade med en personlig skyddsutrustning bestående av: skyddsmask, C-strids-/skyddsdräkt, medicinska motmedel, personsaneringsmedel samt indikeringsmateriel. Samtliga förband har utrustningslistor (U-listor) med CBRN skyddsmateriel som ska fördelas på underavdelningarna. 5 Biological and Chemical Munitions Disposal
14 Grundlistor innehåller indikeringsmateriel för grundläggande CBRN förmåga och behovsätts vid samtliga typförband. Materielen fördelas, förvaras och medförs av respektive enhet vid förbandet. Förstärkningslista behovsätts enligt centrala direktiv från HKV. Materielen ger möjlighet till den högsta skyddsnivån för soldat/sjöman vid höjd beredskap. Förbandschef kan bestämma om materielen medförs som en förbandskloss eller delas ut till personalen med hänsyn till hotnivå och transportutrymme. Tilläggslistor innehåller kompletterande indikerings- och saneringsmateriel som behovsätts enligt centrala direktiv och förvaras centralt. Materielen medger att förbanden kan lösa uppgifter vid de högsta hotnivåerna. Stridskrafts-/förbandsspecifika CBRN utrustningslistor. Är speciellt utformade för enheter med stridskrafts-/förbandsspecifika uppgifter och förutsättningar, ex. vis marinens olika fartyg. Utbildning All militär personal skall ha en utbildning i skydd mot CBRN stridsmedel. Utbildningen genomförs som grundläggande CBRN-utbildning och omfattar kunskap om hur soldaten/sjömannen ska kunna hantera en CBRN-händelse med bibehållen förmåga att lösa egen uppgift. Utbildning utöver grundläggande utbildning är befattningsberoende. Gemensamt för CBRN-utbildning är att kunskapen måste befästas med träning och övning. Olikheter mellan förbandstyper och i förbanden ingående enheters skilda förutsättningar att hantera CBRN-hot och händelser måste beaktas vid utbildning, träning och övning. Utbildning, träning och övning ska anpassas utifrån förbandets KFM/KFS. Målsättningen med utbildning, träning och övning är att förbandet ska uppfylla de krav som ställs för att bli godkänt som stående förband, såväl nationellt som internationellt. Förbanden ska kunna evalueras i enlighet med kraven i ATP-3.8.1 volym III, CBRN Defence Standards for Education, Training and Evaluation.
15 KAPITEL 2 2. Effekter av CBRN hot och händelser Effekterna av CBRN hot eller händelser kan indelas i fysiska och psykologiska effekter. Till skillnad från många andra hot och händelser är de psykologiska effekterna av betydande karaktär och måste särskilt beaktas såväl vid förebyggande åtgärder som vid åtgärder efter en händelse. Skälet är att CBRN hot i många fall upplevs som diffust eftersom det inte alltid märks att man blivit utsatt för CBRN ämne och att det kan dröja innan effekterna av en CBRN händelse visar sig. Vilket kan ge upphov till känslor av oro, ängslan och rädsla hos personal som i sin tur medför att det upplevda hotet kan bli starkt överdrivet i jämförelse med det reella hotet. Illustration nr 4: CBRN hot. Illustratör: Martin Ek Bilden ska revideras! 2.1. Kemiska stridsmedel Ofta kallar man kemiska stridsmedel för stridsgaser. De flesta idag aktuella kemiska stridsmedel är vätskor vid normala förhållanden. En viss mängd av ett vätskeformigt ämne befinner sig dock alltid i gasfas. Både fasta ämnen och vätskor kan spridas ut i finfördelad form som aerosol. Aerosol som inandats tas upp i kroppen analogt med gas som inandats. Kemiska stridsmedel som sprids ut som vätska, aerosol eller gas tas även upp via huden. I princip sker inte upptag av fasta ämnen genom hud. Indirekt kan upptag ske via förgasning av fast ämne på huden samt via upplösning i svett eller hudfett.
16 Klassificering6 Kemiska stridsmedel kan klassificeras på olika sätt:  Beroende på flyktighet delas kemiska stridsmedel in i flyktiga respektive kvarliggande ämnen. Flyktiga ämnen verkar främst som gas eller aerosol medan de kvarliggande framför allt utgör en risk vid direktkontakt med vätska. Illustration nr 5: Exempel på klassificering av C-agens beroende på flyktighet vid 25ºC. Illustratör: Peter Johansson, Faktasamling CBRN 2008  Beroende på verkansform hos människor delas kemiska stridsmedel in i dödande eller prestationsnedsättande. Som prestationsnedsättande räknas ett ämne för vilket mindre än 1/100 av dödande dos orsakar funktionsoduglighet. Illustration nr 6: Exempel på klassificering av C-agens beroende på giftighet. Illustratör: Peter Johansson, Faktasamling CBRN 2008 Fördjupning om ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper går att läsa om i bilaga 1. Se även sammanställning över aktuella kemiska stridsmedel i bilaga 2. 6 FOI orienterar OM KEMISKA VAPEN - nummer 2, 2002
17 Utspridning C-stridsmedel kan spridas med artilleri, raketartilleri (salvpjäs), minor, robotar och flyg. Flyginsatser kan ske med bomber, raketer och även genom direkt utspridning från spraytankar. Genom flygets och kryssnings-/markrobotarnas räckvidd kan motståndaren använda C-stridsmedel var som helst inom ett operationsområde. Ett flertal nervgaser lämpar sig dessutom för användning i s.k. binära vapen. Vapen där utgångsämnen lagras åtskilda för att först vid utspridningstillfället förenas och som då snabbt reagerar med varandra och bildar en giftig produkt. Binära vapen underlättar lagerhållning, transport och en enklare och säkrare hantering. Ur taktisk synvinkel kan motståndaren använda C-stridsmedlen som är kvarliggande eller flyktiga. Kvarliggande ämnen kan, beroende på temperatur, ligga kvar i terrängen några timmar upp till flera veckor. Flyktiga ämnen från några minuter upp till timmar. I områden där motståndaren planlagt att verka med egna förband kommer inte kvarliggande ämnen att användas. Kvarliggande ämnen kommer att användas där motståndaren vill tvingas oss till omfattande skyddsåtgärder och sanering. Drivande C-moln kommer att uppstå vid alla insatser och kan vid större insatser, beroende på väderlek, medföra att skadliga koncentrationer kan driva tiotals kilometer i vindbäringen. Flyktiga ämnen kan även användas så att C-molnet driver in över målet. Eftersom nervgas är lukt- och färglös är larmning av våra egna förband i vindbäring av väsentlig betydelse. Illustration nr 7: Beskrivning av den miljö som uppstår efter explosion av C-ammunition. Markbeläggning är den vätskemiljö som bildas på marken. Observera! Varken primär- eller sekundärmoln är vanligtvis synliga för ögat. Källa: Faktasamling CBRN 2008.
18 Verkan Störst risk att bli förgiftad är via inhalation av gaser och aerosoler. Risker för upptag via hud eller ögon uppkommer när vi utsätts för stänk eller aerosol av vätskeformigt eller fast ämne. Hur snabbt upptaget sker beror i första hand på antalet cellager som ämnena måste passera för att nå blodet. Av denna anledning går upptag via lungan snabbast, via mage-tarm därnäst och långsammast via huden. I lungorna är det bara två cellager som skiljer den inandade luften från blodet medan det är åtskilliga cellager som ämnet måste passera innan det når blodet vid hudupptag. Verkan bestäms i regel av följande:  koncentrationen i luften eller den mängd C-stridsmedel i vätskeform som träffat kroppen  tiden under vilken C-stridsmedel andats in eller fått verka på huden Höga koncentrationer som får verka under kort tid och låga koncentrationer som får verka under längre tid kan vara lika farliga. Nervgaser Nervgaserna är synnerligen giftiga och verkar både via andningsvägarna och via huden. Människan är känsligast för förgiftning via lungorna och förgiftningssymptom kan uppträda redan någon minut efter inandning. Låga koncentrationer ger stridsvärdesnedsättande skador medan måttliga till höga koncentrationer ger svåra till dödliga skador. Nervgas i vätskeform tränger snabbt in i huden och någon yttre retverkan på huden förkommer inte. När stridsmedlet väl trängt in i huden upptas det långsamt av blodet. I huden lagras således en depå av nervgas som kan leda till en utdragen symtombild även om inledande symtom behandlats med motmedel. Det tar 15-30 minuter innan en förgiftning via huden leder till symtom7. Om nervgasen träffat ögon eller slemhinnor kommer symtomen snabbare. Det första tecknet på att nervgas förekommer kan bli att personal får de första symtomen på förgiftning. Var och en måste därför känna till dessa symtom. De första symtomen vid en lindrig förgiftning är:  sammandragning av pupillerna och synbesvär samt  tryck över bröstet och andnöd De första symtomen visar sig inte alltid i denna ordning. Vart och ett av symtomen är dock en signal för att genast vidta skyddsåtgärder. En hög koncentration medför att de första symtomen kommer snabbare och följs av mer markerade symtom såsom:  ökad salivavsöndring och dregling  svettning, kraftigt illamående och kräkningar 7 FOI orienterar OM, KEMISKA VAPEN - nummer 2, 2002
19  koliksmärtor, diarré samt kramper Därefter blir den skadade medvetslös. Snabb hjälp kan dock rädda livet. Om förgiftningen enbart skett genom huden (vätska), uppträder inte ögonsymptomen. Nervgasförgiftningar kan behandlas med medicinska motmedel. Autoinjektorn innehåller ett effektivt motmedel – atropin och någon oxim, ex. vis. HI-6. Atropin är det klassiska motmedlet mot organiska fosforföreningar. Atropin binds till och blockerar receptorer för acetylkolin och hindrar därmed acetylkolinet från att samlas vid receptorerna, vilket är resultatet av nervgasförgiftningen. Oximet angriper nervgasen direkt och reaktiverar enzymet acetylkolinesteras till funktionsdugligt skick igen, vars uppgift är att bryta ner acetylkolinet. Autoinjektorn får enbart användas efter att en förgiftning skett. Effekten kan variera beroende på vilken nervgas som behandlas. För preventivmedicinsk behandling finns motmedel i tablettform, ex. vis. pyrodistigmin. Pyrodistigmin tillhör en grupp kemiska ämnen som binder till enzymet acetylkolinesteras. Reaktionen är omvänd d.v.s. att det hela tiden finns en reserv av fritt enzym i kroppen. Tabletterna är avsedd att intas endast i förebyggande syfte. Tablettens effekt sätter in ½ - 1 timme efter att de första tabletterna intagits. Maximal effekt nås efter cirka 2 timmar och vidmakthålls om föreskriven dosering följs. Order om inledande medicinering med motmedel ges av förbandschefen på rekommendation av stabsläkare. Nervgasförgiftade som överlever kan bli helt återställda, men under en tid ofta uppvisa psykiska symtom, störningar i muskelfunktionen och allmän kraftlöshet. Hudskadande Hudskadande C-stridsmedel är inte så giftiga som nervgaser, men kan verka prestationsnedsättande redan i små mängder. En oskyddad person som utsätts för låga koncentrationer i luften av hudskadande C-stridsmedel, kan bli skadad. Särskilt känsliga är ögonen. Senapsgas ger inga omedelbara skador vid kontakt utan det kan ta timmar upptill ett dygn innan symtom uppträder. Verkningar av senapsgas på hud yttrar sig initialt som rodnad och irritation. Tunna och fuktiga hudpartier är särskilt känsliga. Varmt väder medför kraftigare och snabbare verkan än kallt väder. Senapsgas i gasform ger endast rodnad och sveda på huden och läker inom en vecka. Om huden har träffats av vätska eller aerosol uppstår efter några timmar rodnad och irritation. Efter närmare ett dygn bildas stora spända och vätskefyllda blåsor. Dessa brister lätt och svårläkta sår kan uppstå. Tiden för läkning är 1-3 veckor. Efter en kraftig beläggning med vätska blir huden efter ett dygn blek och hård. Vävnaden inom detta område är död och efter omkring en vecka uppstår ett djupt och svårläkt sår. Det upptag som sker i kroppen kommer senare att leda till inre skador, främst på blodbildande organ (benmärg), vilka i viss mån liknar de som kan ses efter en strålningsskada. Totalantalet vita blodkroppar är en viktig indikator på patientens överlevnadschans.
20 Ögonen är känsligare än huden och bara några minuters vistelse utan skyddsmask i luft med hög koncentration av senapsgas i gasform kan ge ögoninflammation. Läkning är omkring en vecka för denna skada. Direkta droppar i ögonen ger svåra skador som oftast leder till blindhet. Inandning av hudskadande C-stridsmedel kan leda till svår hosta och lunginflammation. För senapsgasskadade inriktas behandling på att lindra symptom, förhindra infektion och underlätta läkning. Lokalbehandling av ögonskador är väsentligt. Skador i luftvägarna behandlas symtomatiskt, med kortison och vid behov med antibiotika. Drabbad kommer att fortsatt vara infektionskänslig tills normal benmärgsfunktion återkommit. Hudskador efter senapsgas är svårbehandlade och kan ta flera månader. Prestationsnedsättande Prestationsnedsättande C-stridsmedel är ämne som ger tillfällig nedsättning av förmåga till kroppsarbete och tankearbete. Den koncentration som ger denna effekt är så låg att risken för dödliga skador är mycket liten. Till skillnad mot inkapaciterande ämnen som kan ge dödliga skador. Till prestationsnedsättande C-stridsmedel hänförs i första hand tårgaser, pepparspray och psykokemiska ämnen, ex. vis. BZ. Prestationsnedsättande C-stridsmedel sprids som pulver eller vätska i aerosolform och kan tränga in i kroppen genom inandning, genom huden eller med förgiftad mat eller dryck. Vissa ämnen ger omedelbart effekter som retning i ögon, näsa och svalg medan andra kan efter en halvtimme ge symtom i form av pupillutvidgning/-förstoring, muntorrhet och ökad hjärtfrekvens. Efter någon timme kan den skadade bli orolig, desorienterad och ångestfull och få hallucinationer. Behandling kan kräva omkring en vecka. Inkapaciterande ämnen Nyproduktion av de klassiska C-stridsmedelen bedöms vara i avtagande med en ökad kontroll regim från OPCW8. Istället har ett ökat intresse visats för ämnen med en hög inkapciterande förmåga, i vissa fall med dödlig utgång. Hitintills har de använts i samband med terror- eller kidnappningssituationer men kan tänka utvecklas mot ett mer militärt användningsområde. Industrikemikalier (TIC, Toxic Industrial Chemicals) Skillnaden mellan industrikemikalier och kemiska stridsmedel är i vissa fall endast syftet med användningen. Vissa av kemikalierna/produkterna utgör hälsorisker medan andra främst är källor till brand- och explosionsfara eller utgör hot mot miljön. Kvantitativt dominerar brandfarliga petroleumprodukter såsom diesel och bensin. Se sammanställning över aktuella industrikemikalier i bilaga 3. En särställning när det gäller förgiftningsrisker utgör gruppen toxiska kondenserade gaser. Ämnen som vid normalt tryck och temperatur är gasformiga kan för förvaring och under transport trycksättas och/eller kylas så att de därmed föreligger i form av 8 Organisation for Probation of Chemical Weapons
21 vätska. Anledningen till att detta anses riskfyllt är att vätskan vid ett utsläpp snabbt återgår i gasfas och höga koncentrationer av ämnet kan uppnås i gasmoln som driver iväg med vinden över stora avstånd. Till de toxiska kondenserade gaserna hör bl.a. ammoniak (NH3), klor (Cl2) och svaveldioxid (SO2). Ett utsläpp av någon av dessa gaser kan innebära att så höga koncentrationer uppnås att en individ som exponeras kan få dödliga skador. Ammoniak används vid tillverkning av konstgödsel och sprängämnen, som kylmedium och lösningsmedel. Svaveldioxid används inom massa- och pappersindustrin samt vid livsmedelstillverkning som blek- och konserveringsmedel. Klor används främst vid tillverkning av PVC-plast, för klorering av vatten samt som blekmedel inom pappersmassaindustrin. Man kan vid ett utsläpp av dessa ämnen bli utsatt i tre olika former, som vätska, aerosol eller gas. Vid exponering för vätska uppkommer kyl- och frätskador på hud. Dessutom föreligger risk för ögonskador. Vätskeexponering kan enbart ske i omedelbar närhet av ett kemikalieutsläpp. Risken att exponeras för gaser kan däremot, vid stora utsläpp, sträcka sig flera kilometer bort från en utsläppsplats. Vid låga koncentrationer kan man vara symptomfri fram till några timmar upp till ett dygn efter exponeringen. Av denna anledning finns det risk att även en livshotande förgiftning till en början bagatelliseras. Parameter Ammoniak Svaveldioxid Klor Kokpunkt (ºC) - 33 - 10 - 34 Ångtryck vid 20ºC (kPa) 857 333 676 Densitetstal gasfas (luft=1) 0,6 2,3 2,5 Densitet vätskefas (kg/m3) 612 1386 1410 Löslighet i vatten (%) 35 17,7 0,7 Brännbarhetsområde (%) 16-27 - - Flampunkt (ºC) - 68 - - Luktgräns (ppm) 4 1-3 0,5 Lätta skador (EC50, ppm) * 500 15 15 Dödliga skador (LC50, ppm) * 5000 750 250 Hygieniskt gränsvärde (TGV, ppm) 50 5 1 Illustration nr 9: Tabell över de fysikaliska,kemiska och toxikologiska data för ammoniak, svaveldioxid, klor och fosgen. * Värden för människa exponerad via inhalation under 30 minuter. Källa: Faktasamling CBRN 2008. 2.2. Biologiska stridsmedel Det är utomordentligt svårt att upptäcka ett angrepp med B-stridsmedel eller toxiner. Den första indikationen på ett sådant blir troligtvis ett stort antal insjuknanden eller en oväntad sjukdomsbild. Vare sig man misstänker ett B-angrepp eller förgiftning med toxiner, så blir åtgärderna ungefär desamma som vid en naturligt uppkommen epidemi eller sjukdom.
22 Insats av B-stridsmedel kan inte ske i omedelbar anslutning till ett anfall p.g.a. inkubationstiden. Insatser kommer därför att ske innan, sannolikt före eller i anslutning till vår mobilisering. Skulle insatserna ske när vi redan är i konflikt kommer de att riktas mot djupet av vårt försvar, ledning, logistik, reserver, m.fl. Se sammanställning över aktuella biologiska stridsmedel i bilaga 4. Utspridning B-stridsmedel kan spridas, i stor eller liten skala, öppet eller dolt, med sprayaggregat, aerosolgeneratorer eller via utsprängning. Vid utspridning i luft eftersträvas en finfördelad aerosol av levande mikroorganismer i storlek 1-5 µm. Mikroorganismers förmåga att motstå solljus (UV-strålning) och uttorkning påverkar effekten efter utspridning. Verkan Sjukdomsframkallande (patogena) mikroorganismer överförs till människan antingen direkt eller indirekt. Direkt överföring sker när smittämnet omedelbart överförs från en infekterad värd eller reservoar till en människa, t.ex. via beröring. Indirekt överföring kan vara transport-, vektor- eller luft-buren. Transportburen överföring sker genom nedsmittat material såsom mat, vatten, kläder och föremål. Vektorburen överföring sker när smittämnet bärs av en insekt eller ett djur (vektor) till en mottaglig värd. Luftburen överföring sker genom droppspridning i form av aerosoler (exempelvis nysningar eller hosta) till främst andningsorganen. När patogena mikroorganismer överförs till människan tränger mikroorganismerna in i kroppen via andningsvägarna, munnen och magtarmkanalen, övriga slemhinnor, ögon eller genom insektsbett och sår. Om en mikroorganism tränger in och förökar sig i människan (i inre organ och i vävnader) kan den vara, men behöver inte vara, skadlig. När detta sker uppstår en infektion och de skador som mikroorganismen orsakar yttrar sig som sjukdom. Huruvida man blir sjuk eller inte efter att ha utsatts för smitta beror på olika faktorer, bl.a. hur kraftigt angreppet varit, mikroorganismens virulens, eget immunförsvar eller om immunisering (vaccination) hunnit/kan vidtas. Smittsamma sjukdomar Flera större sjukdomsutbrott, exempelvis av fågel- och svininfluensan under senare år har berott på att virus oavsiktligt spridits via djur och människor med allvarliga konsekvenser för drabbade individer. Varje år drabbas vi dessutom av regelbundet återkommande epidemier av influensa och vinterkräksjuka, båda orsakade av virus. I det ena fallet kan befolkningen skyddas genom vaccinering, men i det andra fallet finns inget skydd att tillgå. Den psykologiska effekten av omfattande epidemier (drabbar ett land och en stor del av befolkningen) eller pandemier (drabbar flera länder, världsdel och en stor del av befolkningen) är betydande och det är möjligt att försvarsförmågan skulle minska i sådan utsträckning att en motståndare skulle kunna utnyttja situationen i det sammanhanget och avsevärt minska sina egna insatser eller förluster.
23 Vid olyckor finns oftast en kännedom om vilket smittämne som är inblandat eller sjukdomsorsaken, vilket underlättar sjukvårdsinsatserna. Vid globala utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar är det sannolikt, men det kan inte tas för givet, att varningssignaler från internationella larmsystem kan nå Sverige innan smittan, vilket i så fall skulle ge oss tid till förberedelser. Smittsamma ämnen kan även härröra från medicinsk eller industriell verksamhet, forskning eller tillverkning och benämns då som TIB, Toxic Industrial Biologicals. Toxiner Generellt intar toxiner en särställning då de omfattas av såväl B- som C- vapenkonventionen. Toxiner är giftiga substanser som naturligt produceras av levande organismer, t.ex. bakterier, svampar, marina djur och växter. De kan också framställas i laboratorier genom kemisk syntes eller biotekniskt. Toxiner klassas som kemiska stridsmedel i de fall man använder sig av den kemiska substansen och som ett biologiskt stridsmedel om man sprider den toxinproducerande bakterien. Eftersom giftigheten kan varierar mycket så finns det toxiner som klassificeras som dödande likväl som det finns sådana klassificerade som prestationsnedsättande stridsmedel. Det mest effektiva sättet att sprida toxiner är i aerosolform eftersom de har störst effekt vid inandning. De kan även spridas via livsmedel och vatten. Att sprida toxiner via vattenreservoarer ger dock sådana utspädningseffekter med för låga koncentrationer för att skador ska kunna uppnås. Många toxiner förstörs dessutom i klorerat vatten. Det bör också nämnas att de flesta toxiner är instabila i basiska vattenlösningar och förstörs således lätt med vanliga saneringsmetoder. Se sammanställning över aktuella toxiner i bilaga 4. 2.3. Radioaktiva ämnen Joniserande strålning Strålning från radioaktiva ämnen (TIR, Toxic Industrial Radioactives) används inom en rad samhällssektorer. Exempel på sådana tillämpningar är:  energianläggning, kärnkraftverk  industriell mätning, t.ex. densitets-, tjockleks- och nivåmätning samt rökdetektion, brandvarnare  sterilisering för livsmedelshantering (inte tillåtet i Sverige)  cancerbehandling, medicinsk diagnostik samt sterilisering av utrustning vid sjukhus  i forskningssyfte  för utbildningsändamål
24 Strålkällor och radioaktiva material finns därför främst på sjukhus, vid industrier, forskningsinstitut och universitet. De radioaktiva ämnen som huvudsakligen används är slutna strålkällor, d.v.s. det radioaktiva materialet är fast bundet eller inneslutet i en icke-radioaktiv kapsel, men inom sjukvården och forskningen används även öppna strålkällor, oftast i form av radioaktiva vätskelösningar. Radiologiska vapen och avsiktlig utspridning De radiologiska vapen som fått mest fokus är det som sprider ut radioaktivt material med hjälp av explosivämne, en så kallad smutsig bomb. De studier som gjorts på området visar att det är mycket svårt att vålla massdöd genom att detonera en smutsig bomb. De radioaktiva material som är mest troliga att användas för smutsiga bomber finns i utrustning för industriell radiografi, cancerterapi, industriella bestrålningsapparater för t.ex. sterilisering och termoelektriska generatorer. Effekten från en sådan bomb beror på vilken typ och mängd av radioaktivt material man använder sig av och hur väl man lyckas sprida ut materialet med hjälp av sprängladdningen. Utspridningen beror på i vilken form det radioaktiva ämnet föreligger. Antalet döda beror huvudsakligen på vilken sprängstyrka den konventionella sprängladdningen har – och inte i första hand på strålskador. Effekterna från en smutsig bomb är därför huvudsakligen psykologiska och ekonomiska då man kan behöva evakuera och sanera stora områden som kontaminerats av det utspridda radioaktiva materialet. Avsiktlig utspridning kan också göras i form av aerosol vilket förutsätter att materialet finns i vätske- eller pulverform och med tillräcklig aktivitetsmängd. Andra sätt att vålla skada med hjälp av radioaktiva material är att kontaminera mat eller vattenreservoarer. De flesta radioaktiva ämnen är dock inte vattenlösliga vilket försvårar sådan kontamination och materialet fastnar således lätt i filter eller ger en utfällning som har svårt att spridas vidare. Utarmat uran (DU, Depleted Uranium) Utarmat uran förekommer i vissa ammunitionsslag för att förbättra verkan och genomträngning av pansar. DU är kemiskt identiskt med naturligt uran och utsänder även låga strålningsnivåer av alfa, beta och gamma strålning. I hel och intakt ammunition utgör DU kemiskt och radiologiskt ingen risk, men under stridsförhållanden utgör DU en risk för tungmetall förgiftning vid inandning eller efter beröring. Vid penetration självantänder uranet och kontaminerar målet med ett gråsvart damm (stoft av tungmetall) som utgör risk. En långvarig exponering för blottad DU metall kan orsaka onödig hudirritation. Därför bör personal undvika att samla på sig krigssouvenirer från slagfält. Som ren säkerhetsåtgärd bör personal inte heller vistas närmare brinnande stridsfordon eller nedslag från flygplans ammunition, än 50 meter i vindriktningen. Personal inom 50 meters avstånd i vindriktningen bör använda skyddsmask. Personal som omhändertar skadade stridsfordon bör vara informerade om riskerna och bära andningsskydd, överdragskläder och handskar innan man hunnit sanera fordonet.
25 Se sammanställning av exempel på radionuklider i bilaga 6. 2.4. Nukleära stridsmedel, kärnvapen Användning och vapenbärare I dag finns det kärnvapen som inte väger mer än en artillerigranat, vilket medger att konventionella vapenbärare som attackplan, raketer och artilleripjäser kan användas för insats. Teknik har även gjort det möjligt att variera laddningarnas sprängstyrka från något kiloton till upp mot 100 megaton. Den enklaste uppdelningen av kärnvapen är strategiska eller taktiska kärnvapen. Strategiska kärnvapen har stor sprängkraft, 100 kt – MT och är främst avsedd att användas mot motståndarens civila samhälle. Vapenbärare är strategiska bombplan, interkontinentala robotar eller robotar baserade på ubåtar. Taktiska kärnvapen har sprängstyrkor från något kiloton till några hundra kiloton och är avsedda att användas mot militära mål. Vapenbärare är artilleripjäser, artilleriraketer, markrobot, attackflyg och medeltungt bombflyg. Insats kan ske som:  Enstaka insats: en kärnladdning används mot ett mål. Målet kan vara en viktig anläggning med hög skyddsnivå, t.ex. fortifikatoriskt skyddad stab eller flygbas.  Gruppinsats: flera laddningar sätts in mot samma måltyp som vid enstaka insats. Anledningen kan vara att målet är dåligt lokaliserat eller består av flera mål inom samma område.  Massinsats: insats sker med många laddningar av varierande styrka och på så kort tid som möjligt. Antalet laddningar kan vara upp till ett femtiotal. Massinsats kan även benämnas paketinsats och sätts in mot stora förband, t.ex. brigad. Explosionstyper och verkansformer Ytexplosion väljs mot mål med en hög skyddsnivå. Verkan erhålls främst genom stötvåg i marken och kraterbildning. Explosionstypen medför dessutom ett kraftigt radiaknedfall som kan utsträcka sig miltals i vindriktningen. För att inte hindra egna rörelser på marken undviker man därför ytexplosion. Luftexplosion kommer därför troligtvis vara den vanligaste använda explosionstypen. De dominerande verkningarna blir då värmestrålning, luftstötvåg och initialstrålning. Verkan av en kärnvapenexplosion beror framför allt på laddningsstyrkan, explosionshöjden och den energi som utvecklas. När denna energi når omgivningen uppstår de för kärnvapen karakteristiska verkansformerna. Verkansformernas egenskaper beror bl.a. på i vilken omgivning laddningen exploderar - i mark, i vatten, i atmosfären eller ovan atmosfären. Redan under den första minuten har de direkta verkansformerna avgivits - initialstrålning, elektromagnetisk puls (EMP), stötvåg och värmestrålning. Molnet växer i höjd och bredd för att nå sin maximala höjd efter ca 10 minuter. Yt- och luftexplosion kan betecknas som grundfallen. De skiljer sig inbördes främst vad gäller det radioaktiva nedfallet. Fördelningen av totala energin från explosion av en fissionsladdning i luft:
26  EMP < 0,01 %.  stötvåg 50 %  värmestrålning 35 %, inklusive bländande ljus  initialstrålning 5 %,  kvarvarande strålning 10 %, BILD? Stötvåg Stötvågen orsakas av de intensivt heta gasernas expansion vid extremt högt tryck i det växande eldklotet. Hälften av den, vid en luftexplosion frigjorda energin, verkar alltså i form av en "stötvåg", som utbreder sig radiellt från explosionspunkten. Stötvågen utbreder sig i luft ungefär med ljudhastigheten, i mark något snabbare och i vatten fem gånger så snabbt som i luft. Luftstötvågen upplevs som en orkanartad vindstöt och ger kraftig verkan på byggnader, master, stolpar och skog. Bakom stötvågen uppstår ett undertryck som orsakar en betydligt svagare luftströmning tillbaks mot nollpunkten. Skador på människa uppstår genom "kastverkan" och av kringflygande föremål och splitter. Vid en under eller nära ytan explosion i vatten uppstår en tsunamiliknande våg med liknande verkansformer som luftstötvågen. Värmestrålning En viktig skillnad mellan en nukleär och en konventionell explosion, är den stora andelen värmestrålning den förra orsakar. På grund av den enorma energiutvecklingen i förhållandet till storleken på laddningsmaterialet utvecklas i en nukleär explosion oerhört höga temperaturer (flera tiotals miljoner grader), jämfört med några tusen grader vid en konventionell explosion. Värmestrålningen avges i två tätt på varandra följande pulser. Den första som en intensiv ljusblixt, som verkar genom bländning och den andra som en längre värme- och ljuspuls. Värmepulsen verkar genom antändning, pyrolys (förgasning), smältning, materialförsvagning och förkolning. Ökande laddningsstyrka ökar värmestrålningens betydelse som verkansform i förhållande till de andra verkansformerna. Initialstrålning och kvarvarande strålning Beroende på förhållandena vid luft- och ytexplosion, är det praktiskt att indela den joniserande strålningen i initialstrålning och kvarvarande strålning. Joniserande strålning har sitt ursprung från den överskottsenergi som frigörs från atomkärnan som partiklar eller elektromagnetisk strålning med hög energi. Man brukar räkna med fyra slag av joniserande strålning; alfa, beta, gamma och neutron-strålning. Alla slag av strålning har förmåga att skada eller döda kroppens celler genom att skapa joner då de passerar genom cellerna. Initialstrålning är den joniserande strålning som utsänds under den första minuten. Då alfa- och betastrålning har väldigt kort räckvidd i luft, utgörs initialstrålningen i praktiken av gammastrålning och neutroner. Kvarvarande strålning är den strålning som existerar efter den första minuten och omfattar då strålning från klyvningsprodukter och neutroninducerad aktivitet.
27 Explosionshöjden är av väsentlig betydelse, då det gäller den kvarvarande strålningens signifikans som verkansform. Vid explosioner vid eller nära ytan tillförs eldklotet antänd och förångad materia från marken/vatten, som efter avkylning kommer att innehålla fissionsprodukter och andra radioaktiva vapenrester. Jord, damm, vatten och dylika partiklar sugs upp i svampmolnet från explosionsomgivningen. Dessa partiklar är radioaktiva genom påverkan av neutronstrålningen (neutroninducerad aktivitet). De joniserande partiklarna i detta "stoftmoln", transporteras förr eller senare till jordytan, de tyngre i explosionsområdet, de lättare följer med vindarna och sprids över stora ytor, där de under en tid avger joniserande strålning - radioaktivt nedfall. Försvarsmakten har beslutat att genomgående använda riskrelaterade storheten dosekvivalent (Ht) med enheten Sivert (Sv) för angivande av stråldos, eller dos, därför att den säkerställer att man inte underskattar risken för sena skador som en bestrålning kan ge upphov till. Enheten anges oftast med prefix, milli (mSv) som är en tusendels Sievert. Vid mätning med persondosimeter anges dosen i persondosekvivalent (Hp [Sv]) och vid mätning med strålskyddsinstrument anges dosen i miljödosekvivalent (H*[Sv]). Personal skall i första hand vara utrustad med persondosimeter. När doshastigheten anges så markeras med en punkt ovanför storheten, ex. Ḣp (Sv/h). Strålningens påverkan på människan En akut strålskada uppstår efter bestrålning av hela kroppen under kort tid, med doser kring 1Sv (1000 mSv). Det finns en stor variation hur individer reagerar på joniserande strålning. Under de första dygnen kan symptom med illamående, kräkningar och aptitlöshet uppstå. Ju tidigare symptomen uppkommer och ju mer uttalade de är, desto sämre är prognosen. Efter en period utan symptom (från några dagar till veckor) utvecklas strålsjuka med feber, infektioner och trötthet. Dödsorsaken är att nybildningen av celler i benmärg eller tarm upphör. Produktionen av vita blodkroppar stannar av och infektionskänsligheten blir oerhört hög. Detta beror dels på kombinerade tarmskador som gör att vanligtvis icke-sjukdomsalstrande bakterier kommer in i blodet och dels på ett nedsatt immunförsvar. Trombocyterna, som medverkar till att stoppa blödningar, minskar i antal. Små sår och blödningar i tarmen, munhålan och huden uppstår. En människa som fått en dos av 3-5 Sv dör i regel inom tre till fyra veckor om ingen behandling ges. Vid doser under 5 Sv påverkas främst nybildningen av vita blodkroppar och vid doser över 5 Sv påverkas tarmslemhinnan kraftigt. Den normala tarmförslitningen orsakar sår i tarmen till följd av den hämmade cellproduktionen. Ännu högre doser verkar direkt på centrala nervsystemet (CNS) och orsakar snabb medvetslöshet och död inom några dygn. BILD? Strålningens påverkan på materiel Joniserande strålning från kärnvapen, speciellt gamma- och neutronstrålning, kan ge skador på materiel. Fotografisk film förstörs t.ex. redan vid mycket låga dos nivåer.
28 Optisk materiel är också känslig. Den snabba utvecklingen inom halvledarteknologin mot mycket små, långt integrerade komponenter har medfört att elektroniksystem blivit känsligare för strålning. Elektromagnetisk puls - EMP I explosionsögonblicket utsänds mycket kortvågig eller högfrekvent röntgen- och gammastrålning. Denna strålning orsakar ett mycket kortvarigt elektriskt fält. Det elektriska fältet når sitt maximala värde inom en hundradel av en mikrosekund, och faller inom några mikrosekunder. Följaktligen uppstår också ett kortvarigt magnetfält - en elektromagnetisk puls. Dess storlek och form bestäms av intensiteten och tidsförloppet för den allra första delen av initialstrålningen. Höghöjdsexplosioner i den starkt förtunnade luften på hög höjd i atmosfären, eller utanför den (> 30 km), genererar en s.k. hög höjds EMP (HEMP). Den resulterande elektromagnetiska pulsen som träffar jordytan, täcker den del av jordklotet som kan ses från explosionspunkten, och är den enda verkansform som når jorden. Effekter av EMP kan liknas vid de blixturladdningar som åska åstadkommer. Åska verkar lokalt medan verkningarna av HEMP kan vara landsomfattande. Konsekvenserna av HEMP är förödande för det moderna samhället. Stor del av de funktioner vi dagligen tar för givna är i något led beroende av modern elektronik och datorisering, t.ex. system för övervakning, styrning och kommunikation och som skulle kunna störas eller sättas ur spel.
29 KAPITEL 3 3. Insatsmiljö 3.1. Inledning Det geografiska området för en insats – insatsområdet - bör ses som ett sammanhängande system – insatsmiljön. Insatsmiljön kan delas in i två huvudsakliga delar: fysisk miljö och aktörer. Den fysiska miljön består av terräng, infrastruktur, klimatförhållanden och väder. Aktörer kan delas in på många olika sätt. I ett insatsområde påverkar den fysiska miljön och aktörer varandra på olika sätt. Det samma kan sägas om olika aktörers påverkan på varandra. En aktör är inte per automatik att betrakta som en motståndare. Vid en insats blir våra egna förband en del av insatsmiljön och påverkar därför både andra aktörer och den fysiska miljön. Begreppet fiende som har en koppling till ett krigstillstånd och finns med i vissa svenska lagar och förordningar används inte i detta reglemente. Illustration nr 10: Insatsmiljön. Illustratör: MSS (MSR7) Vid nationella insatser har vi en god kunskap om den fysiska miljön. Terrängen är välkänd, infrastrukturen är möjlig att använda och vi kan genom utbildning och utrustning förbereda oss för det klimat och väder vi vet finns. Vid internationella insatser blir den fysiska miljön mer okänd vilket t.ex. ställer högre krav på vår förmåga att inhämta underlag för att kunna värdera terrängen. Vid en nationell insats finns alltid civilbefolkningen och media med som aktörer. Dessutom blir svenska myndigheter i form av t.ex. kommuner, länsstyrelser, landsting och polis viktiga aktörer. Vid internationella insatser finns troligtvis någon form av mer mångfacetterad och komplex konflikt i botten vilket innebär att både reguljära och irreguljära styrkor kan vara aktörer i insatsområdet. Uppgiftens innebörd blir inte begriplig förrän vi förstår den insatsmiljö vi verkar i. För att våra insatser inte skall motverka sitt syfte behöver val av medel och metoder bygga på en djup förståelse för insatsmiljön. Detta betyder i sin tur att betydelsen av en väl fungerande underrättelsetjänst inte nog kan understrykas.
30 3.2. Fysisk miljö Erfarenheter från militära operationer visar att en vidare omfattning av förekommande risker i insatsmiljön måste beaktas än enbart de klassiska CBRN stridsmedlen. I begreppet CBRN inbegrips förutom TIM även de miljö- och hälsorisker som kan uppstå i ett insatsområde. CBRN funktionens ansvar för konsekvenshantering av olika händelser kan inte avgränsas med en skarp och tydlig gräns eftersom CBRN händelser skapar både kortsiktiga och långsiktiga följdverkningar. Miljö- och hälsorisker finns till del beskrivna i detta reglemente. Inom NATO benämnt Environmental and Industrial Health Hazard, EIHH. Miljö- och hälsorisker Vid insatser utomlands men även på eget territorium ska Försvarsmakten verka för att förebygga negativ miljöpåverkan och potentiella hälsorisker. För insatser utomlands framgår det i MC 469 - NATO Military Principles and Policies for Environmental Protection och i STANAG 7141 - Joint NATO Doctrine for Environmental Protection during NATO led Activities, ansvarsförhållanden och vad som ska göras. Försvarsmakten ska även använda sig av metoder på plats som inte är skadliga för miljö eller hälsa. Detta regleras i Allied Joint Environmental Protection Publication, AJEPP-1 till -3. Inom dessa finns det fyra steg att beakta:  Inhämta fakta genom miljörevision eller EBS (Environmental Baseline Study).  Upprätta ett miljöledningssystem.  Bedöma miljöpåverkan.  Utforska valmöjligheterna, ex. vis genom att titta på till exempel livscykelanalyser. I EU direktiv 85/337 talas även om att analyser av miljöpåverkan ska göras. En EBS görs/ska göras av den som gör den initiala rekognoseringen i ett tilltänkt operationsområde. Detta för att säkerställa att man inte orsakar skada på den miljö man kommer till, men också för att inte utsätta egen personal för hälsorisker när vi kommer till området. EBS är dessutom viktig som ett ”nollvärde” på hur platsen såg ut innan vi kom dit, för att säkerställa att vi lämnar platsen i det skick vi fann den och att inga krav kommer att föreligga på ersättning för miljö- eller hälsoproblem som uppkommit efter att vi lämnat området. Under tiden man vistas i området är det viktigt att man protokollför alla händelser, som exempelvis dieselspill, så att man vet mängd, typ av ämne, plats, osv, när man ska avveckla verksamheten. Man måste även ha ett miljöledningssystem som minimerar risken eller konsekvensen av en händelse som löper under hela insatstiden. EBS används igen vid avvecklingen då man bland annat tar kontrollprover på samma platser som i det initiala skedet för att se hur mycket vi har påverkat platsen med vår närvaro. Denna EBS ska överlämnas till värdlandet eller annan övertagande nation. Konsekvenshanteringen av miljörisker delas mellan CBRN funktionen och försvarsmedicin. Ansvarsområdet för respektive funktion avgörs av karaktären på händelsen och hur snabbt händelsen påverkar pågående operation. Mellan CBRN
31 funktionen och övriga funktioner råder alltid ett förhållande mellan graden av ledningsansvar och graden av stöd. Vid snabba förlopp har CBRN funktionen huvudansvar och andra funktioner stödjer medan det omvända förhållandet gäller vid långsamma förlopp. Gränsdragningen avgörs ytterst av chefens beslut om vilka risker förbandet kan tillåtas ta. Illustration nr 11: Principiell bild som utvisar händelser där CBRN funktionen har huvudansvar. Illustratör: SkyddC Bilden ska revideras! Terräng och klimat Då våra svenska förband skall kunna verka både nationellt och internationellt kan våra operationsområdens fysiska karaktär variera avsevärt. De operationsområden som vi tilldelas inom ramen för en internationell insats kan omfatta alla klimatzoner från arktisk eller subarktisk till djungel eller öken. Värdering av terräng och klimat Goda kunskaper om terrängen och vädrets påverkan på CBRN stridsmedel och motståndarens möjligheter att använda olika stridsmedel, är av stor betydelse för förbanden för att kunna lösa sina uppdrag och därmed nå uppsatta mål. Exempel på faktorer som värderas utifrån CBRN synvinkel är:  Möjligheter till dold och skyddad förflyttning eller gruppering.  Lämpliga grupperingsområden för olika typer av förband.  Markbeskaffenhet.  Väderlek och klimatets påverkan på CBRN stridsmedel.  Motståndarens möjligheter och begränsningar utifrån terräng- och siktförhållanden. CBRN funktionens ledningsansvar Annan funktions ledningsansvar Akuta konsekvenser som faktor av tid Långsiktiga konsekvenser som faktor av tid CBRN-stridsmedel CBRN-vapen CBRN- spridningsutrustning Bekämpning av CBRN- resurser Utsläpp Toxiska Industriämnen Miljö gifter Långtids Exponering Hygien Vektorer Akut Exponering Sjukdomar CBRN funktionens ledningsansvar Annan funktions ledningsansvar Akuta konsekvenser som faktor av tid Långsiktiga konsekvenser som faktor av tid CBRN-stridsmedel CBRN-vapen CBRN- spridningsutrustning Bekämpning av CBRN- resurser Utsläpp Toxiska Industriämnen Miljö gifter Långtids Exponering Hygien Vektorer Akut Exponering Sjukdomar
32 Som ett av de inledande stegen i en terrängvärdering kan insatsområdet kategoriseras utifrån terrängtyper som medför ett antal generella fördelar och nackdelar beroende på uppgift och typ av förband. Nedan följer en redovisning och beskrivning av de terrängtyper som definierats inom ramen för insatser i CBRN miljö. Terrängtyper Urban terräng - Vid planläggning måste särskild hänsyn tas till risker från industri- verksamhet där man hanterar farliga ämnen. Risker från TIM i urban miljö ökar med antalet olyckor och dålig säkerhet vid transporter och industri. Initialt kan bebyggelse ge skydd vid direkt utspridning och nedfallande droppar, men kommer att förlänga effekterna av utspridningen. Gas och aerosol hålls kvar i sådana områden, speciellt vid svaga vindar och instabil skiktning. I byggnader och fordon kommer effekten av drivande gas/aerosolmoln att bli fördröjd på grund av det lägre luftombytet. Det tar längre tid för gasmolnet att tränga in i ett hus. Av samma skäl kommer gas att finnas kvar längre inomhus, när resten av molnet har dragit förbi. Därför är det av största vikt att man kan få information om när det är riskfritt att börja vädra. Illustration nr 12: Inläckning i byggnader och fordon. Källa: Faktasamling CBRN 2008. Markytans beskaffenhet har betydelse för kontaktrisker. En torr, hård men porös yta som asfalt eller betong ger mindre kontaktrisker. Eftersom mikroorganismer som sprids via aerosol kan avsättas på ytor, kan material, lokaler, livsmedel, foderväxter, vatten eller terräng vara smittfarliga långt efter det egentliga angreppet. Vid t ex förflyttningar över exponerade ytor kan mikroorganismer virvlas upp och åter bli luftburna och på nytt orsaka infektioner. Utan förstärkningsarbete klarar normalt inte byggnader stötvågen från en nukleär explosion. Källare, kulvertar och tunnlar erbjuder normalt bättre skydd än byggnader ovan mark. Värmestrålningen från en kärnexplosion kan orsaka omfattande bränder. Byggnader erbjuder ett skydd mot radioaktivt nedfall och kan minska stråldosen personalen utsätts för. Radiologiska strålkällor med låg strålningsintensitet (nivågivare, mätutrustning, etc.) kan utgöra risker i urban miljö. Betäckt och kuperad terräng – I betäckt och kuperad terrängen kan risker och hot från CBRN ämnen variera mångfalt. I skog och kuperad terräng ökar vindens turbulens vilket medför större vertikal utsträckning vilket hjälper till att späda ut ett moln. Om skogen är tät reduceras markbeläggningen och blir ojämn genom att nedfallande droppar fastnar i trädens kronor. Buskterräng kan däremot ge stora kontaktrisker. I kuperad terräng kan dräneringsflöden, när kall eller varm luft strömmar ner från berg eller höjder, snabbt sprida kemiska och biologiska ämnen oväntat, särskilt vintertid.
33 Vilket kan orsaka relativt höga koncentrationer i dalgångar och slättlandskap nedanför höjder och berg. I skog tränger endast en del av molnet in mellan träden medan huvuddelen passerar över eller på sidan. Om däremot aerosolen sprids på marknivå kan molnet dröja kvar och ge effekt under längre tid. I dalar, sänkor och gropar kan aerosolen också dröja kvar sedan aerosolmolnet passerat. Gas och aerosol hålls kvar i dessa områden, speciellt vid svaga vindar och instabil skiktning. Vegetation kan adsorbera en del gas och aerosol genom så kallad torrdeposition. På mjuk mark, gräs, mossa, sand eller snö kommer man lättare i kontakt med kemiska ämnen som trängt in i underlaget. Effekter från en kärnvapenexplosion beror framför allt på laddningsstyrka och explosionshöjd. Kuperad terräng erbjuder normalt ett visst skydd mot de initiala effekterna av en nukleär explosion. Verkan från stötvåg och värmestrålning kan avsevärt reduceras på läsida från nollpunkten. Luftstötvågen kan åstadkomma omfattande trädfällning som försvårar framkomligheten. Hav eller sjö - Operationer i gränslandet mellan land och hav eller sjö får varierande inverkan på bedömandet av risker och hot från CBRN ämnen. I tropiska och tempererade områden uppstår nästan dagligen land- eller sjöbris vid kusten. Personal som blivit kontaminerad av hudskadande ämnen (senapsgas) kan i kontakt med salt- eller sötvatten få större skador. De meteorologiska förhållandena vid operationer i kustmiljö kan vara särskilt gynnsamma för insats med biologiska ämnen mot mål på fastlandet. Spridning till havs ger stora riskområden. Vattenstötvågen från en nukleär explosion kan orsaka betydande skada på utrustning till sjöss. Fartyg och kustnära infrastruktur kan skadas genom den tsunamiliknande våg som en explosion medför. Den reflektiva ytan som vatten utgör kan öka den värmestrålande effekten från explosionen. Vatten kan utnyttjas för att avskärma strålkälla. Subarktisk miljö – och subarktiska väderförhållanden påverkar effekten av kemiska ämnen genom en långsammare avdunstning vid kyla och att de blir svårare att indikera. Även skyddsutrustning och instrument kan fungera annorlunda och vara i behov av särskild hantering vid stark kyla. Försiktighet ska iakttas av personal som stiger in i uppvärmda utrymmen då farliga ämnen som medförs in börjar förångas. Kyla innebär större sannolikhet för stabil luftskiktning vilket ger större riskområden och kan skapa förutsättningar för kraftiga dräneringsflöden. Vid ett B-angrepp i kyla är det troligtvis mikroorganismer i sporform som sprids eftersom sporer har förmågan att överleva kyla. Aktiviteten hos ett radioaktivt ämne påverkas inte normalt av kyla. Djupt snötäcke ovanpå kontaminerad yta har en avskärmande effekt på strålning. Packad snö kan användas för att skärma av strålkällor. Tropisk miljö - ställer de högsta kraven på individuell disciplin och fysisk status för att kunna upprätthålla god beredskap för skydd mot CBRN ämnen. De dominerande klimat förhållandena i djungelmiljön är konstant hög temperatur, en mycket hög luftfuktighet och periodvis kraftigt regn. I tät djungel blåser det som regel mycket lite eller inte alls och de täta trädkronorna medför att solstrålar förhindras att nå marken. Den höga temperaturen kan öka förångningen av ämnen och en ökad koncentration uppstår. Sekundärmoln från kemiska ämnen förblir oupplöst med anledning av den låga vindhastigheten och skapar därigenom en molnmiljö med relativt högre koncentration
34 under en längre period. Hög luftfuktighet kan förvärra effekterna av hudskadande ämnen. Djungelmiljön är mycket lämplig för att använda biologiska ämnen i. Värme, hög luftfuktighet och skydd från UV-ljus underlättar för sjukdomsalstrande mikroorganismer att överleva efter utspridning. Bärandet av skyddsutrustning under längre tidperioder försvåras av hög temperatur och luftfuktighet. I förbandets planering ska särskilda försiktighetsåtgärder (avfuktning och torrluftsförvaring) vidtas för att bevara CBRN skyddsutrustningen i användbart skick. Öken - Dagtid varierar temperaturen från ca 30° till över 50°C. Nattetid faller temperaturen snabbt och når en mer gynnsam nivå för att få god effekt av en B eller C- attack. Detta medför att risken för att utsättas för en B eller C-attack under natten eller tidig morgon bör övervägas vid operationer i ökenmiljö. Värmen kan medföra att funktionaliteten och tillgängligheten för indikeringsutrustning påverkas, samt att åtgärder för att minska värmebelastningen kan behöva vidtas. Den ofta stoftbemängda miljön kan påverka indikeringsutrustningens driftsäkerhet och indikeringsresultat negativt. Marken kan vara mycket porös, vilket innebär att ämnet lättare absorberas av marken. När solen sedan börjar värma upp marken förångas ämnen och skapar därigenom risk vid inandning. Levande biologiska ämnen är ineffektiva vapen i ökenmiljön med dess höga temperaturer och intensiva UV-ljus. Lämplig tidpunkt för en attack är nattetid när temperatur och luftfuktighet är mer normal. Toxiner som är mer tåliga mot miljön i öken kan istället användas för sporformiga mikroorganismer. Ökenmiljön gör det svårt att konstruera skydd mot verkansformer från en kärnvapenexplosion. Sanddyner kan ge skydd mot exponering från vissa verkansformer. I och med att vinden förflyttar sanden kan ett radiologiskt kontaminerat område snabbt få en vidare spridning. Illustration nr 13: Nedbrytnings tid för olika kemiska stridsmedel varierar beroende på väderförhållanden. Källa: Faktasamling CBRN 2008
35 Klimatfaktorer Följande väderfaktorer påverkar utspridning och utbredning från CBRN ämnen. Vindriktning - är viktig utifrån vilka som bör varnas efter utspridning av CBRN ämnen. Med vindriktning avses den riktning det blåser från. Vindriktning anges som väderstreck, i grader eller i mils. Vindbäring avser den riktning det blåser mot. Vindhastighet - Hög vindhastighet innebär kort passagetid vilket ger kort exponeringstid och mindre skador men innebär även kortare förvarningstid för skyddsåtgärder. Solinstrålning (UV-ljus) - minskar mikroorganismers överlevnad och ökar avdunstning från uppvärmda ytor. Luftens temperaturskiktning – Luftens temperatur avtar i allmänhet med höjden. Om temperaturen sänks mer än 1°C per 100 m är atmosfären instabilt skiktad. Om temperaturen avtar mindre än 1°C per 100 m är atmosfären stabilt skiktad. Instabil skiktning uppstår när markytan värms upp, ex. vis under varma, soliga dagar. Eftersom kall luft är tyngre än varm, underlättar en sådan temperaturfördelning luftens omröring effektivt. Drivande C-moln uttunnas snabbt. Vid stabil skiktning, när temperaturen ökar med höjden – inversion – försvåras luftens omröring. En stabil skiktning förutsätter en låg vindhastighet och leder till att drivande C-moln uttunnas relativt långsamt och kan i farliga koncentrationer utbreda sig över stora områden. Denna typ är vanlig nattetid under sommarhalvåret samt dygnet runt under vinterhalvåret - framför allt i norra Sverige Illustration nr 14: Skador från primärmolnet, beroende på vindhastighet och atmosfärens stabilitet.
36 Illustratör: Peter Johansson, Faktasamling CBRN 2008. Marktemperatur - Hög temperatur ökar avdunstning. Vid låga temperaturer minskar avdunstning men effekterna kan ändå bli betydande vid inversion och stabil skiktning. Markbeläggning utgör kontaktrisk under längre tid vid låga temperaturer. Relativ fuktighet - Låg relativ fuktighet minskar mikroorganismers överlevnad. Nederbörd – Regn späder ut koncentrationen i moln genom tvättning. Kraftigt regn kan ge betydande koncentration av radioaktiva partiklar i markbeläggning. Snötäcke och is kan täcka en markbeläggning så att avdunstning tillfälligt upphör. Väderrapportering Spridning av C-stridsmedel är starkt beroende av väderfaktorer. Hög temperatur och låg fuktighet ger högre effekt än motsatt förhållande. Svag vind och stabila förhållanden ökar kvarliggningstid. Observationer av vädret på och nära platsen för C-insats utgör tillsammans med aktuell väderprognos underlag för planering av skyddsåtgärder och sanering. Vid insats med B-stridsmedel är det sannolikt endast vid utspridning i aerosolform som man behöver ta hänsyn till meteorologiska faktorer. När aerosol används är vinden och skiktningen avgörande för spridningen. Solstrålningen (UV) och låg fuktighet medför hög avdödning på bakterier När det gäller insats med RN-stridsmedel är det troligen endast vid ytexplosion hänsyn behöver tas till aktuellt väder och väderutvecklingen dagarna efter insatsen (vindriktning i aktuella höjdskikt). Delgivning METOCC (Försvarsmaktens Meteorologi- och oceanograficentrum) tillhandahåller vädertjänst stöd dygnet runt. Försvarsmeteorologer ingår i staber – från brigadstab och högre staber - och i Mission Support Element, MSE, för stridsflyg- och helikopterförband. Vädersonderingsgrupper stödjer artilleriförband med väderunderlag för skjutning och inmätning med sensorutrustning. METOCC ska kunna leverera följande väderrapporter:  CBRN CDR (Chemical Downwind Report). CDR utsänds fyra gånger per dygn. Varje meddelande är giltigt för en 6 timmars period, som i sin tur är uppdelad i tre 2 timmars perioder. CDR används för att beräkna riskområden för kemiska, biologiska och radiologiska faror. CDR innehåller information om gällande geografiskt område (anges i kvadrant), tidsnummer för observation (DTG) och periodens giltighet (6 h), storhet och enhet för värden, vindriktning (-bäring [mot]), -hastighet, luftens skiktning (neutral, stabil, instabil), marktemperatur, relativ fuktighet, betydande väder fenomen samt molntäckning.  CBRN BWR (Basic Wind Report). BWR innehåller meteorologiska data om vindförhållanden, vindriktning (från) och hastighet för ett antal luftlager upp till 30000 meters höjd. Varje luftlager numreras för
37 var 2000 meter. Används för att skapa riskområden efter ytexplosioner (kärnvapen) samt för biologiska ämnen som sprids högre än 50 m över marken. Samtliga rapporter är uppbyggda enligt ADatP-3 i enlighet med APP-119. Lokal väderrapportering Lokalt väder ska i första hand användas vid utvärdering av C-insats. Lokalt väder ska på begäran kunna rapporteras från kompani till bataljon samt från bataljon till brigad enligt nedan. Rapporten ska i regel innehålla följande: vindriktning (mot, ± 10 mils/50 grader), vindhastighet (medel-, km/h), temperatur (luft-, ºC), relativ fuktighet (%), terräng typ (öppen eller betäckt), och väder (t ex uppehållsväder, molnigt, klart, nederbörd, dimma). 3.3. Aktörer Motståndaren Försvarsmakten kan i en väpnad konflikt möta motståndare som kan inrymmas inom hela skalan från välutbildade reguljära förband utrustade med högteknologisk materiel till tillfälligt sammansatta friskaror och irreguljära förband. Beroende på var i världen och i vilken typ av konflikt så kommer en motståndares resurser och förmågor att skilja sig åt. Motståndaren styrs av sina syften och drivkrafter, vilket tillsammans med hur de uppfattar den situation de befinner sig i ligger till grund för hur de kommer att agera. Ett antal stater i världen har under överskådlig framtid tillgång till förband, vapensystem och doktriner avsedda för operationer med understöd av CBRN vapen. Avskräckning har traditionellt fungerat krisdämpande mellan stater och reguljära militära organisationer, exempelvis den situation som rådde under kalla kriget mellan NATO och Warszawapakten. Sannolikheten för insatser med CBRN vapen mot Sverige vid en konflikt eller mot svenska intressen utomlands bedöms för närvarande låg, men kan inte helt bortses från. Spridning och utplacering av nya CBRN vapen och sammanhörande teknikutveckling utgör alltjämt enligt FN, EU och NATO, ett av det allvarligaste världsomspännande säkerhetshotet trots att nya fördrag, avtal och protokoll ingåtts med syfte att begränsa eller eliminera dem. Det finns återkommande exempel på aktörer som efterforskar CBRN teknologi som medel för att kunna uppnå sina mål. Dessvärre underbyggs sådana processer av en teknologiskt transformerad och krympande värld med ökad tillgång till information via ex. vis internet eller annan vetenskaplig sakkunskap världen runt. Även icke-statliga aktörer kan framställa enklare CBRN vapen genom att använda sig av giftigt industrimaterial, som traditionellt har sorterats utanför behovet av militär CBRN skyddsteknologi. Samtidigt så underbyggs de här processerna av en utvidgad urbanisering och industrialisering. Infrastruktur som bör uppmärksammas är kärnkraftverk, inrättningar 9 STANAG 7149 NATO Message Catalouge, APP-11(C), 2009
38 för kärnenergi eller biologisk forskning, kommersiell kemikalietillverkning, olika slag av gruvor, avfallsinrättningar, transportnätverk och kända anläggningar för produktion eller lager av kemiska, biologiska eller radiologiska ämnen som kan skadas genom avsiktlig eller oavsiktlig handling samt transporter från dessa och som därigenom kan utgör en risk. Säkerhet (safety), miljö- och arbetarskydd kan även vara undermåligt kring sådan verksamhet, med svenska mått mätt. Förmågan att använda massförstörelsevapen kommer sannolikt att spridas till ett större antal stater och möjligen även andra aktörer. Ett skäl till detta är att massförstörelsevapen fortsatt kommer uppfattas som ett medel att upprätthålla strategiskt jämviktsläge vid konventionellt militärt underläge för någondera av aktörerna. En trend i världen är därför ökat fokus på skydd mot massförstörelsevapen. Det kan således föreligga behov för Försvarsmakten att överväga en ökad förmåga i skydd mot massförstörelsevapen. Det blir betydligt svårare att förutsäga mål, tid och plats för en attack. En insats med CBRN vapen får störst verkan när det träffar en oförberedd motståndare. Det är därför troligt att motståndaren inleder med ett överraskande anfall och helst kraftsamlat, där så många typer av vapenbärare som möjligt används. Insatser kan komma att göras över hela ytan och i avgörande skeden av en konflikt. Behovet av underrättelseinformation och samverkan med andra aktörer eller organisationer är viktigt. Civilbefolkningen och andra aktörer Totalförsvar och krisberedskap Hot och risker kan nu och i framtiden påverka hela eller delar av det svenska samhället eller svenska intressen. Därför har Sverige ett totalförsvar som bygger på en helhetssyn gällande hot, risker och samhällets krisberedskap samt att samhällets samlade resurser ska kunna användas i fred och krig. Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. I fred finns samhällets krisberedskap, där Försvarsmakten med sina resurser har sin givna roll.
39 Illustration nr 15. Civilmilitär samverkan – en viktig del av Totalförsvaret. Foto: Lillemor Sandström, SkyddC. Begreppet totalförsvar är reglerat och definierat i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Försvarsmakten samordnar beredskapsplanläggningen och den operativa planläggningen med motsvarande planläggning inom övriga delar av totalförsvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samordnar på motsvarande sätt det civila försvaret och har ett särskilt ansvar på central nivå för frågor av betydelse för avvägningen mellan civilbefolkning och militära behov av samhällets resurser. MSB har ett nära samarbete med Försvarsmakten för att civilt och militärt försvar ska kunna samverka på ett effektivt sätt. Samhällets krisberedskap Samhällets krisberedskap syftar till att skydda befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Den grundläggande strukturen för samhällets krisberedskap baseras på den så kallade ansvarsprincipen, vilket innebär att den som bedriver verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Det innebär att myndigheterna eller andra aktörer själva ska ha en organisation som också är förberedd för att klara av verksamheten vid en eventuell kris. MSB ansvarar för frågor i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Planering och resursfördelning av krisberedskapen samordnas inom för närvarande följande sex samverkansområden:  Teknisk infrastruktur  Transporter  Farliga ämnen  Ekonomisk säkerhet  Geografiskt områdesansvar
40  Skydd, undsättning och vård. Försvarsmaktens stöd till samhället Försvarsmakten samarbetar i sitt dagliga arbete med många myndigheter och organisationer. Enligt särskilda författningar ska Försvarsmakten lämna stöd vid räddningstjänst, civil verksamhet och till polisen vid bekämpning av terrorism. Hos Försvarsmakten finns ett flertal förband som kan lämna stöd vid en CBRN händelse. Begäran om stöd lämnas till vakthavande befäl (VB) i högkvarteret. Allomfattande ansats – civil-militär samverkan En allomfattande ansats ska inte jämställas med svenskt totalförsvar där det svenska militära försvaret och civilbefolkning samverkar och stödjer varandra för att lösa gemensamma uppgifter. Totalförsvar har en lång tradition och folkförankring, är reglerat i lagar och förordningar. Det är en nationell lösning ursprungligen avsett för krig direkt mot Sveriges territorium. Internationella insatsmiljöers många sammanlänkade problem, bredd av aktörer och ambitiösa mål ställer krav på en mer allomfattande ansats. Detta innebär att man har ett mer långsiktigt perspektiv och en helhetssyn som omfattar diplomatiska, ekonomiska, militära, civila och humanitära delar av en konflikt. Det militära instrumentet utgör bara en, om än viktig, del av ett större sammanhang. Allomfattande ansats har ingen exakt vedertagen definition, men handlar mindre om de instrument och resurser man använder, utan mer om de attityder och förhållningssätt man anammar gentemot insatsen i sin helhet och mot övriga aktörer. I grunden behövs en samverkanskultur mellan en mångfald aktörer samt samordnade och samverkande insatser mot gemensamma eller ömsesidigt stödjande målsättningar. Det finns därmed en stor skillnad mellan den form av civil-militära samverkan som här avses och så kallade CIMIC (Civil-Military Co-operation). CIMIC är ursprungligen ett begrepp som används inom NATO omfattande de kontakter och den samverkan med civilbefolkning aktörer som krävs till stöd för planering och genomförande av en militär operation. På nationell nivå kan jämförelse snarare göras med en utvecklad form av så kallad ordinarie myndighetssamverkan, vilken omfattar den samverkan som genomförs mellan Försvarsmakten och övriga myndigheter. Anvisningar för samverkan finns beskrivna i FM förhandsutgåva Handbok Samverkan 2013. Den vänder sig till personal på alla ledningsnivåer som i sitt arbete har gränsytor mot civila myndigheter och andra aktörer. Samhällets samlade förmåga ska ses som en gemensam tillgång och vid problem som överstiger enskild myndighets förmåga tas nödvändiga kontakter med andra för att efter bästa förmåga inom respektive myndighetsområde bidra till att kriser kan lösas på ett säkert och robust sätt. Ansvarsprincipen Varje aktör har sin unika beslutsprocess som bör beaktas inför och under samverkan. Samverkan innebär i de flesta fall en dialog, för att i samförstånd komma fram till beslut. Genom att inleda samverkan med att fastställa en gemensam lägesuppfattning ökar möjligheter att kunna hantera en CBRN situation. Ansvarsprincipen utgör en central punkt i det nationella krisberedskapssystemet vilket innebär att huvudansvaret
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder
Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder

Recommended

En genväg genom den jävla triangeln
En genväg genom den jävla triangelnEn genväg genom den jävla triangeln
En genväg genom den jävla triangeln
Robin Goncalves
 
Moving towards human development
Moving towards human developmentMoving towards human development
Moving towards human development
Einerstam
 
En mycket god och enkel bönsoppa
En mycket god och enkel bönsoppaEn mycket god och enkel bönsoppa
En mycket god och enkel bönsoppa
Einerstam
 
Red velvet cupcakes
Red velvet cupcakesRed velvet cupcakes
Red velvet cupcakes
Einerstam
 
Memphismanifestet
MemphismanifestetMemphismanifestet
Memphismanifestet
Einerstam
 
Inför princip mot långsittande
Inför princip mot långsittandeInför princip mot långsittande
Inför princip mot långsittande
Einerstam
 
DECENT CAPITALISM CREATING THE ECONOMIC MODEL OF THE FUTURE
DECENT CAPITALISM CREATING THE ECONOMIC MODEL OF THE FUTUREDECENT CAPITALISM CREATING THE ECONOMIC MODEL OF THE FUTURE
DECENT CAPITALISM CREATING THE ECONOMIC MODEL OF THE FUTURE
Einerstam
 
Det gröna folkhemmet.Version 2.0
Det gröna folkhemmet.Version 2.0 Det gröna folkhemmet.Version 2.0
Det gröna folkhemmet.Version 2.0
Einerstam
 

Recommended

En genväg genom den jävla triangeln
En genväg genom den jävla triangelnEn genväg genom den jävla triangeln
En genväg genom den jävla triangeln
Robin Goncalves
 
Moving towards human development
Moving towards human developmentMoving towards human development
Moving towards human development
Einerstam
 
En mycket god och enkel bönsoppa
En mycket god och enkel bönsoppaEn mycket god och enkel bönsoppa
En mycket god och enkel bönsoppa
Einerstam
 
Red velvet cupcakes
Red velvet cupcakesRed velvet cupcakes
Red velvet cupcakes
Einerstam
 
Memphismanifestet
MemphismanifestetMemphismanifestet
Memphismanifestet
Einerstam
 
Inför princip mot långsittande
Inför princip mot långsittandeInför princip mot långsittande
Inför princip mot långsittande
Einerstam
 
DECENT CAPITALISM CREATING THE ECONOMIC MODEL OF THE FUTURE
DECENT CAPITALISM CREATING THE ECONOMIC MODEL OF THE FUTUREDECENT CAPITALISM CREATING THE ECONOMIC MODEL OF THE FUTURE
DECENT CAPITALISM CREATING THE ECONOMIC MODEL OF THE FUTURE
Einerstam
 
Det gröna folkhemmet.Version 2.0
Det gröna folkhemmet.Version 2.0 Det gröna folkhemmet.Version 2.0
Det gröna folkhemmet.Version 2.0
Einerstam
 
Inlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhet
Inlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhetInlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhet
Inlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhet
Einerstam
 
Den svenska modellen
Den svenska modellen Den svenska modellen
Den svenska modellen
Einerstam
 
Pressmeddelande Hbt-socialdemokrater Sverige
Pressmeddelande Hbt-socialdemokrater SverigePressmeddelande Hbt-socialdemokrater Sverige
Pressmeddelande Hbt-socialdemokrater Sverige
Einerstam
 
Pressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverige
Pressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverigePressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverige
Pressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverige
Einerstam
 
Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!
Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!
Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!
Einerstam
 
Sverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världen
Sverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världenSverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världen
Sverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världen
Einerstam
 
Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!
Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!
Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!
Einerstam
 
[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...
[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...
[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...
Einerstam
 
Landsting Sörmlands hbt-policy
Landsting Sörmlands hbt-policyLandsting Sörmlands hbt-policy
Landsting Sörmlands hbt-policy
Einerstam
 
6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the city6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the city
Einerstam
 
[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] Föräldraförsäkringen[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] Föräldraförsäkringen
Einerstam
 
Seminarium Sossar mot Storebror
Seminarium Sossar mot StorebrorSeminarium Sossar mot Storebror
Seminarium Sossar mot Storebror
Einerstam
 
S+Och+Tjä
S+Och+TjäS+Och+Tjä
S+Och+Tjä
Einerstam
 
S+Och+Tjä..
S+Och+Tjä..S+Och+Tjä..
S+Och+Tjä..
Einerstam
 
Rebellas Framtidsrapport 2009
Rebellas Framtidsrapport 2009Rebellas Framtidsrapport 2009
Rebellas Framtidsrapport 2009
Einerstam
 

More Related Content

More from Einerstam

Inlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhet
Inlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhetInlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhet
Inlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhet
Einerstam
 
Den svenska modellen
Den svenska modellen Den svenska modellen
Den svenska modellen
Einerstam
 
Pressmeddelande Hbt-socialdemokrater Sverige
Pressmeddelande Hbt-socialdemokrater SverigePressmeddelande Hbt-socialdemokrater Sverige
Pressmeddelande Hbt-socialdemokrater Sverige
Einerstam
 
Pressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverige
Pressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverigePressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverige
Pressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverige
Einerstam
 
Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!
Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!
Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!
Einerstam
 
Sverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världen
Sverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världenSverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världen
Sverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världen
Einerstam
 
Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!
Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!
Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!
Einerstam
 
[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...
[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...
[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...
Einerstam
 
Landsting Sörmlands hbt-policy
Landsting Sörmlands hbt-policyLandsting Sörmlands hbt-policy
Landsting Sörmlands hbt-policy
Einerstam
 
6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the city6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the city
Einerstam
 
[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] Föräldraförsäkringen[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] Föräldraförsäkringen
Einerstam
 
Seminarium Sossar mot Storebror
Seminarium Sossar mot StorebrorSeminarium Sossar mot Storebror
Seminarium Sossar mot Storebror
Einerstam
 
Rebellas Framtidsrapport 2009
Rebellas Framtidsrapport 2009Rebellas Framtidsrapport 2009
Rebellas Framtidsrapport 2009
Einerstam
 

More from Einerstam (15)

Inlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhet
Inlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhetInlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhet
Inlägg och debattartiklar om Öppna kriskommissionen och öppenhet
 
Den svenska modellen
Den svenska modellen Den svenska modellen
Den svenska modellen
 
Pressmeddelande Hbt-socialdemokrater Sverige
Pressmeddelande Hbt-socialdemokrater SverigePressmeddelande Hbt-socialdemokrater Sverige
Pressmeddelande Hbt-socialdemokrater Sverige
 
Pressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverige
Pressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverigePressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverige
Pressmeddelande från Hbt-socialdemokrater sverige
 
Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!
Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!
Bekämpa hiv – inte de som lever med hiv!
 
Sverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världen
Sverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världenSverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världen
Sverige ska driva hbt personers rättigheter i hela världen
 
Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!
Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!
Försvara transpersoners mänskliga rättigheter!
 
[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...
[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...
[PRESSMEDDELANDE] Landstinget Sörmland går i bräschen för hbt-personers rätti...
 
Landsting Sörmlands hbt-policy
Landsting Sörmlands hbt-policyLandsting Sörmlands hbt-policy
Landsting Sörmlands hbt-policy
 
6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the city6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the city
 
[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] Föräldraförsäkringen[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] Föräldraförsäkringen
 
Seminarium Sossar mot Storebror
Seminarium Sossar mot StorebrorSeminarium Sossar mot Storebror
Seminarium Sossar mot Storebror
 
S+Och+Tjä
S+Och+TjäS+Och+Tjä
S+Och+Tjä
 
S+Och+Tjä..
S+Och+Tjä..S+Och+Tjä..
S+Och+Tjä..
 
Rebellas Framtidsrapport 2009
Rebellas Framtidsrapport 2009Rebellas Framtidsrapport 2009
Rebellas Framtidsrapport 2009
 

Skydd c 2014 01-16 09 833 60006-bilaga 1 till remiss fm skyddsr cbrn grunder

  • 1. Bilaga 1 till 09 833:60006 Remissutgåva 2014 R FM Skyddsreglemente CBRN Grunder R FM SkyddsR CBRN Grunder Remiss 2014 © Försvarsmakten
  • 2. 2 FÖRORD C SkyddC förord Senaste utgåvan av ett reglemente för grunder i skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära stridsmedel, Skyddsreglemente för Försvarsmakten Grunder (SkyddsR F Grunder), gavs ut år 1978. Under 1990-talet började en stor omställning av den svenska Försvarsmakten. Den initierades av en helt ny säkerhetspolitisk situation för Sverige till följd av det kalla krigets slut, det svenska EU-medlemskapet, transformeringen av Sveriges säkerhetspolitiska inriktning och Försvarsmaktens förmågeutveckling. Försvarsmaktens Skyddsreglemente CBRN Grunder utgår från att svenska förband ska kunna verka över hela konfliktskalan. Detta innebär även att skalan av CBRN hot är mer mångfacetterad än tidigare. Våra förband ska ha förmåga att överleva i en CBRN miljö och kunna hantera de friktioner som uppstår oavsett om hotet eller händelsen kommer från avsiktlig såväl som från oavsiktlig användning, genom t.ex. olycka. För att skyddsfunktionen skall ha effekt krävs att personal med CBRN kompetens bemannar olika delar inom CBRN–funktionen. Våra soldater och sjömän ska ha en grundläggande CBRN skyddsförmåga. Staber ska vara organiserade med stabsofficer (- are) CBRN. För att åstadkomma funktionsledning dygnet runt vid insatser där CBRN hot och risker förekommer, måste fler stabsmedlemmar utöver stabsofficer CBRN ha CBRN kunskaper så att staber och därmed CBRN funktionsledning kan utföras effektivt. Ovanstående åstadkoms genom kontinuerlig utbildning, övning och träning vid förband, staber, skolor och centra. FM SkyddsR CBRN Grunder utgör ett viktigt fundament för förståelse för och utveckling av CBRN skyddsförmågan vid FM. Denna remissutgåva är planerad att fastställas i slutlig utgåva under 2014 och skall tillämpas intill dess att den är utgiven. Jan Demarkesse Chef för Totalförsvarets Skyddscentrum
  • 3. 3 Innehåll FÖRORD .............................................................................................................. 2 C SkyddC förord .............................................................................................. 2 Inledning............................................................................................................... 6 Målgrupp och syfte .......................................................................................... 6 Skyddsreglemente CBRN Grunder.................................................................. 7 KAPITEL 1........................................................................................................... 8 1. Grunder........................................................................................................ 8 1.1. Definition av CBRN .......................................................................... 8 1.2. Strategiskt sammanhang.................................................................... 8 1.3. Försvarsmaktens uppgifter samt krav på CBRN förmåga ................. 9 CBRN-skyddskoncept .............................................................................. 10 Uppgifter inom Sverige............................................................................. 11 Personal..................................................................................................... 12 Organisation.............................................................................................. 12 Materiel ..................................................................................................... 13 Utbildning.................................................................................................. 14 KAPITEL 2......................................................................................................... 15 2. Effekter av CBRN hot och händelser........................................................ 15 2.1. Kemiska stridsmedel........................................................................ 15 Klassificering ............................................................................................ 16 Utspridning................................................................................................ 17 Verkan....................................................................................................... 18 2.2. Biologiska stridsmedel..................................................................... 21 Utspridning................................................................................................ 22 Verkan....................................................................................................... 22 Toxiner ...................................................................................................... 23 2.3. Radioaktiva ämnen .......................................................................... 23 Joniserande strålning................................................................................. 23 2.4. Nukleära stridsmedel, kärnvapen..................................................... 25 Användning och vapenbärare.................................................................... 25 Explosionstyper och verkansformer.......................................................... 25 KAPITEL 3......................................................................................................... 29 3. Insatsmiljö ................................................................................................. 29 3.1. Inledning.......................................................................................... 29 3.2. Fysisk miljö ..................................................................................... 30 Miljö- och hälsorisker ............................................................................... 30 Terräng och klimat .................................................................................... 31 Väderrapportering ..................................................................................... 36 3.3. Aktörer............................................................................................. 37 Motståndaren............................................................................................. 37 Civilbefolkningen och andra aktörer......................................................... 38 KAPITEL 4......................................................................................................... 45 4. Grunder för skydd ..................................................................................... 45 4.1. Skydd ............................................................................................... 45 4.2. Utformning av CBRN skydd ........................................................... 45 Allmänt...................................................................................................... 45 Målsättning................................................................................................ 46 Graderad CBRN skyddsförmåga............................................................... 46 4.3. CBRN skyddsförmågor ................................................................... 47
  • 4. 4 Indikering .................................................................................................. 48 Informationshantering............................................................................... 54 Fysiskt skydd............................................................................................. 65 Riskhantering. ........................................................................................... 69 Sjukvård och preventivmedicinska åtgärder. ............................................ 78 4.4. Beredskap och larm ......................................................................... 80 Allmänt...................................................................................................... 80 Skyddsmaskregeln..................................................................................... 81 CBRN larm................................................................................................ 81 Bestämmelser för avlarmning ................................................................... 82 4.5. Skydd mot C-stridsmedel ................................................................ 82 Personliga skyddsåtgärder......................................................................... 82 Skyddsåtgärder vid förband ...................................................................... 85 4.6. Skydd mot B-stridsmedel ................................................................ 91 Personliga skyddsåtgärder......................................................................... 91 Skyddsåtgärder vid förband ...................................................................... 91 4.7. Skydd mot joniserande strålning ..................................................... 94 Personliga skyddsåtgärder......................................................................... 94 4.8. Skydd mot kärnvapen ...................................................................... 95 Personliga skyddsåtgärder......................................................................... 95 Skyddsåtgärder vid förband ...................................................................... 98 4.9. Räddnings- och röjningsstyrka ...................................................... 101 Uppgifter ................................................................................................. 101 Organisation och sammansättning .......................................................... 101 KAPITEL 5....................................................................................................... 103 5. CBRN Ledning........................................................................................ 103 5.1. Grundläggande förmågor............................................................... 103 5.2. Planering........................................................................................ 103 CBRN Planering...................................................................................... 105 Genomförande......................................................................................... 106 Uppföljning ............................................................................................. 107 Utvärdering.............................................................................................. 108 5.3. Funktioner, förband och system .................................................... 108 Ledningsfunktionen................................................................................. 108 Personalfunktionen.................................................................................. 109 Underrättelsefunktionen.......................................................................... 109 Verkansfunktionen.................................................................................. 110 Logistikfunktionen.................................................................................. 111 Försvarsmedicin ...................................................................................... 111 Fältarbetsfunktionen................................................................................ 112 Samverkansfunktionen............................................................................ 112 Informationsfunktionen........................................................................... 113 KAPITEL 6....................................................................................................... 114 6. CBRN och taktik ..................................................................................... 114 6.1. Allmänt .......................................................................................... 114 Konsekvenser av C-händelse .................................................................. 115 Konsekvenser av B-händelse .................................................................. 115 Konsekvenser av R-händelse .................................................................. 115 Konsekvenser av N-händelse .................................................................. 116 Konsekvenser av TIM-händelse.............................................................. 116
  • 5. 5 6.2. Taktiskt agerande........................................................................... 116 Allmänt.................................................................................................... 116 Markstridskrafterna ................................................................................. 117 Marinstridskrafterna................................................................................ 118 Luftstridskrafterna................................................................................... 119 Bilagor .............................................................................................................. 121 1. Ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper ......................................... 121 2. Exempel på kemiska stridsmedel............................................................ 137 3. Exempel på industrikemikalier................................................................ 140 4. Exempel på biologiska stridsmedel och toxiner...................................... 144 5. Exempel på radionuklider. ...................................................................... 147 6. Radiakberäkningar .................................................................................. 149 7. CBRN hotnivåer...................................................................................... 152 8. CBRN skyddsnivå................................................................................... 155 9. CBRN underrättelsebedömande (IPOE). ................................................ 157 10. Mall för order; Bilaga U, Operationer i CBRN miljö ............................. 159 11. Mall för stående order (SOP) för CBRN skydd. ..................................... 163 12. Mallar för CBRN rapporter..................................................................... 166 13. Definitioner ............................................................................................. 170 14. Akronymer .............................................................................................. 171 15. Litteraturförteckning ............................................................................... 173
  • 6. 6 Inledning Försvarsmaktens Skyddsreglemente CBRN Grunder beskriver för chefer och stabsmedlemmar på taktisk nivå grundläggande principer för planering, genomförande och ledning av insatser där hot och/eller faror från avsiktlig eller oavsiktlig användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) ämnen är bedömd eller existerar. Reglementet gör det möjligt för chefer och stabsmedlemmar att identifiera behovet av nödvändiga CBRN skyddsförmågor. Tillämpning av reglementet underlättar för chefer att fatta beslut om lämpliga skyddsåtgärder före, under och efter en CBRN händelse eller för att skydda sig vid ett CBRN hot. Reglementet beskriver militära CBRN förmågor utvecklade i enlighet med fastställda krigsförbandsmålsättningar/-specifikationer där utgångspunkten är att svenska förband ska kunna verka i hela konfliktskalan. Utifrån ett doktrinärt perspektiv fokuserar reglementet på nationella insatser eftersom förmågorna även ska kunna användas för stöd till samhället vid inträffade CBRN händelser. Likväl ska reglementets innehåll kunna tillämpas vid internationella insatser under ledning av FN, EU eller NATO. I reglementet har försvarsmaktens tillämpning av NATO standard för CBRN funktionen inarbetats för att uppnå en nödvändig interoperabilitet. Det primära målet för CBRN skyddsfunktionen är att förband ska kunna lösa ställda uppgifter i en CBRN miljö, genom att kunna skydda sig mot effekterna och att kunna återhämta sig från konsekvenserna av en CBRN händelse. Försvarsmaktens CBRN skyddskoncept beskriver i tre enkla ord målsättningen med försvarsmaktens CBRN skyddsförmåga; förhindra att förband drabbas av CBRN händelse, skydda personal från effekterna av CBRN händelse och återställa förbandens stridsvärde i syfte att upprätthålla handlingsfriheten. Målgrupp och syfte Målgruppen för detta reglemente är förbandschefer och stabsmedlemmar vid taktiska staber, utbildningsförband och studerande vid Försvarsmaktens skolor samt Försvarshögskolan. Reglementet är försvarsmaktsgemensamt för användning inom mark-, marin- och luftstridskrafterna. FM SkyddR CBRN Grunder utgör grunden för följande.  CBRN funktionsledning på taktisk nivå  förbandens CBRN verksamhet över hela konfliktskalan  stöd för utarbetande av förbands- och funktionsreglementen  utbildning och träning av förband  officersutbildning  stöd för organisations- och materielutveckling FM SkyddsR CBRN Grunder tar sin utgångspunkt i att svenska förband ska kunna verka i hela konfliktskalan och särskilt i situationer där hot från CBRN ämnen förekommer vid:  försvar av Sverige
  • 7. 7  inom ramen för fredsframtvingande internationell insats  stabiliserande och fredsbevarande internationella insatser  insatser för att skydda och stödja det civila samhället Det handlar om insatser såväl inom som utanför det svenska territoriet, såväl nationellt autonoma insatser som insatser inom ramen för internationell samverkan. Reglementet utgår från en hög sannolikhet att de konflikter vi kan möta har inslag av både oavsiktlig och avsiktlig användning av CBRN vapen eller ämnen. Skyddsreglemente CBRN Grunder Detta reglemente utgör en grund för att skapa förståelse för skydd mot CBRN stridsmedel och CBRN funktionsledning. Kapitel 1 beskriver vad CBRN är och dess strategiska sammanhang. Försvarsmaktens uppgifter och krav på CBRN förmåga samt försvarsmaktens CBRN skyddskoncept. Kapitel 2 beskriver aktuellt CBRN hot och effekterna av exponering från såväl CBRN stridsmedel som TIM. Kapitel 3 avhandlar insatsmiljöns fysiska faktorer, såsom terrängen och klimatets påverkan på en CBRN händelse och olika aktörer som kan återfinnas i ett operationsområde. Samverkan, totalförsvar och stöd till samhället avhandlas särskilt. Kapitel 4 beskriver utformningen av och de grundläggande CBRN förmågorna; indikering, informationshantering, fysiskt skydd, riskhantering, sjukvård och preventiv medicinska åtgärder. I kapitlet utvecklas detta till skyddsåtgärder för soldat/sjöman och förband. Kapitel 5 omfattar ledning av operationer i CBRN miljö. I detta kapitel beskrivs chefens ansvar för CBRN funktionsledning och hur planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av insatser genomförs ur ett CBRN perspektiv. Övriga funktioners och förbands delaktighet och stöd för CBRN skyddet avhandlas. Kapitel 6 avhandlar CBRN taktik och konsekvenser specifikt för respektive, mark-, marin- och luftstridskrafterna.
  • 8. 8 KAPITEL 1 1. Grunder 1.1. Definition av CBRN Ämnen eller substanser vars kemiska (hälsofarliga), biologiska (sjukdomsalstrande), radiologiska (joniserande) eller nukleära (klyvbara) egenskaper innebär en fara för människor, djur, växter, egendom eller miljö. Ämnen kan hänföras antingen till massförstörelsevapen; CBRN vapen (CBRN ämnen/stridsmedel), eller till sådana som används i industriellt syfte för tillverkning, framställning av energi, forskning, m.m.; TIM (Toxic Industrial Material), giftigt industri material. Oavsett vad, så används akronymen CBRN sammanfattande för dessa båda grupper i reglementet om det inte särskilt påtalas att TIM avses. 1.2. Strategiskt sammanhang CBRN hot är en synnerligen speciell utmaning i krig och konflikter. De omvälvande, destruktiva och förödande effekter som kan orsakas av CBRN vapen och ämnen gör att de särskilt måste tas i övervägande vid planläggning och genomförande av militära insatser. Förebyggande aktiva och passiva CBRN skyddsåtgärd måste vidtas för att kunna genomföra militära operationer i CBRN miljö och för att minimera effekterna och konsekvenserna av en motståndares hot eller användning av CBRN vapen eller ämnen. Ett antal stater i världen kommer under överskådlig tid ha tillgång till förband, vapensystem och CBRN stridsmedel avsedda att användas i militära operationer. Några stater har även en uttalad doktrin för användning och övar årligen detta. Trots en bred och allmänt erkänd regim av internationella avtal och överenskommelser, med förpliktelse för signerande stater att följa förbud om utveckling, lagerhållning, spridning och användning av dessa stridsmedel, fortsätter man att utveckla och utplacera sådana vapen eller ämnen. I andra delar av världen med uppblossande konflikter och skiftande politisk stabilitet, dit Försvarsmakten kan bli kallad för att delta i olika typer av insatser, där finner man exempel på aktörer som efterforskar CBRN teknologi som medel för att kunna uppnå sina mål. Dessvärre underbyggs sådana processer av en teknologiskt transformerad och krympande värld med ökad tillgång till information via ex. vis internet eller annan vetenskaplig sakkunskap världen runt. Samtidigt medför en utvidgad urbanisering och industrialisering i sådana områden ökade risker för olyckor och utsläpp med farliga ämnen. I en sådan insatsmiljö kommer våra förband sannolikt vid olika tillfällen att utsättas för CBRN hot och faror. Dessa kan vara rena CBRN vapen eller improviserade anordningar innehållande TIM. Våra förband kan också bli utsatta av sådana ämnen som resultat av olyckor, miljörelaterade utsläpp eller som en följd av egen bekämpning. För överlevnad
  • 9. 9 och vidmakthållande av operativ förmåga, efter en CBRN händelse, krävs att Försvarsmakten som ett minimum, kan vidta de skyddsåtgärder som behövs för att soldater/sjömän ska överleva och kunna mildra medicinska, miljöbetingade och industriella hälsorisker vid en CBRN händelse. I planering och genomförande av operationer är det av avgörande betydelse att chefer beaktar tänkbara CBRN hot och beslutar om lämpliga CBRN skyddsåtgärder i förebyggande syfte. Dessa ska regelbundet omvärderas för att säkerställa personalens överlevnad och att förbandens handlingsfrihet vidmakthålls. Betydelsen av snabb mobilisering och spridd utgångsgruppering samt tillgång till CBRN enheter med kort insatstid är en viktig förmåga. Med avseende på planering och genomförande av operationer bör behovet av en ökad civil-militär samverkan återspeglas i stående order, samordning och operationskoncept. Illustration 1: CBRN–händelses ursprung. Illustratör: SkyddC 1.3. Försvarsmaktens uppgifter samt krav på CBRN förmåga Försvarsmakten skall bidra till de övergripande militärstrategiska målen för vår säkerhet genom att tillsammans med andra, försvara Sverige, upptäcka och avvisa kränkningar samt kunna bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. Uppgifterna som ska lösas, såväl nationellt som internationellt, ställer krav på förband med förmåga till insatser med begränsad varaktighet – men också en stärkt förmåga att kontinuerligt kunna bidra till långvariga såväl större som mindre insatser. Det ska även finnas kapacitet att kunna skydda individer, förband och system i en insats eller miljö med ökande hot och verkningar från CBRN vapen eller ämnen. Försvarsmakten ska tillsammans med andra kunna skydda samhället och viktig infrastruktur, nationellt och internationellt, mot hot och/eller konsekvenser från CBRN vapen och -ämnen. Oförutsägbarheten och variationen av hot och risker ökar. CBRN ämnen CBRN stridsmedel TIM CBRN vapen CBRN IEDD Olyckor, sabotage Oavsiktlig bekämpning CBRN händelse
  • 10. 10 CBRN-skyddskoncept 1 Försvarsmaktens CBRN skyddskoncept beskriver principen för skydd mot CBRN stridsmedel eller ämnen och ska användas som vägledning av chefer på både taktisk och operativ nivå. Konceptet beskriver den inriktning som CBRN skyddet bör ha i olika skeden av en operation där hotet från CBRN vapen eller -ämnen blir överhängande. Konceptet beskrivs med förhindrande, skyddande eller återställande inriktning. Illustration nr 3. CBRN hotet hanteras genom förhindrande, skyddande och återställande inriktning. Illustratör: SkyddC Förhindra Ett CBRN hot kan hanteras genom taktikanpassning varvid hot kan undvikas, minskas (begränsas) eller elimineras. För att uppnå detta krävs tillgång till information och underrättelser som underlag för beslutsfattning. Därför måste CBRN funktionen ingå som en naturlig del i underrättelse-, verkans- och ledningsprocesserna. Förberedelser för att kunna upptäcka, varna och rapportera, förstärka skydd för personal och materiel, prognosticera riskområden, hantera konsekvenser av CBRN hot och/eller - händelser, ska så långt som det är möjligt prioriteras med hänsyn till aktuell uppgift och läge. En väl underbyggd hot- och riskbedömning ska ligga till grund för beslutad CBRN hotnivå och CBRN skyddsnivå vid förbanden. Genom att tidigt inneha en god CBRN skyddsförmåga så mildras effekterna från CBRN vapen. En CBRN attack ska kräva mer resurser än det relativa värdet av attacken. Väl inarbetade rutiner, ordervägar och stående order som reglerar CBRN skyddet är också exempel på förebyggande åtgärder som ger förutsättning för att skyddande åtgärder genomförs och vidtas i rätt tid. Chefer och övrigt befäl ska leda och genomföra övningar främst i skyddsmaterielens användning samt kontrollera vidtagna skyddsåtgärder. För det personliga skyddet är exempelvis tillpassning av den personliga skyddsutrustningen - skyddsmask och C-strids/-skyddsdräkt - av störst betydelse. Sådana åtgärder ska regleras i stående order. Alla förband skall alltid ha klara bestämmelser för:  varning och rapportering (sambandsvägar)  indikering och sanering 1 Systemutvecklingsplan CBRN. FM HKV 2011-12-06 01 600:67472 Förhindra CBRN HOT Skydda Återställa HÄNDELSE
  • 11. 11  räddning, återhämtning och reorganisation samt  samverkan Skydda Ett effektivt och ändamålsenligt skydd är av vikt för att kunna hantera en inträffad CBRN händelse. Skyddet utgörs bland annat av individuellt och kollektiva skydd, preventiv medicinskt skydd, varnings- och rapporteringssystem samt saneringsmateriel. Tidigt och snabbt vidtagna skyddsåtgärder räddar liv, vidmakthåller stridsvärde och handlingsfriheten med förbanden. CBRN skyddet ska vara en naturlig del av förbandens verksamhet och inkluderar allt från utrustning till taktiskt uppträdande. Vid en CBRN händelse ska strävan vara att enheter undviker att bli kontaminerade, men vid behov ska uppgifter i eller passage av kontaminerade områden kunna genomföras. Effekterna av CBRN händelser kan till stor del göras mindre genom utbildning och övning samt effektivt upprätthållna varningssystem. Återställa Efter en CBRN händelse inriktas åtgärderna på att rädda liv och att åter göra förbanden användbara igen. Åtgärderna efter en CBRN händelse inbegriper omhändertagande av skadade, sanering av personal och gränssättande materiel, ersättning av mängdmateriel samt återhämtning eller reorganisation. Återställande åtgärder ställer stora krav på tidig planering och samordning i första hand av logistik och försvarsmedicinska resurser. Uppgifter inom Sverige Försvarsmaktens förband ska med bibehållet stridsvärde och bevarad handlingsfrihet kunna verka i CBRN miljö vid alla typer av insatser. Att kunna agera offensivt i CBRN miljö måste kunna hanteras av samtliga förband.2 Chefer på operativ och taktisk nivå ska kunna samordna, leda och tillgodose skyddet mot verkningar från CBRN vapen vid alla typer av insatser för alla deltagande individer, förband och system. Förband skall kunna:  planera och samordna skydd mot CBRN händelser  upptäcka, identifiera och övervaka CBRN händelser  varna och rapportera vid CBRN hot eller -händelse  organisera och upprätthålla varnings- och alarmeringsfunktion  inrikta CBRN skyddet i olika skeden med förhindrande, skyddande eller återställande syften  samordna och leda utbildning, övning och kontroll av skyddet mot CBRN händelser  bistå med stöd till samhället vid CBRN händelser 2 Systemutvecklingsplan CBRN. FM HKV 2011-12-06 01 600:67472
  • 12. 12 Uppgifter utanför Sverige Insatser som genomförs utanför Sveriges gränser kommer att genomföras enligt FN stadgans kapitel VI eller VII eller genom svenskt deltagande inom ramen för Europeiska Säkerhets- och Försvarspolicyn (ESFP) i EU. Svenska förband ska kunna ingå i styrkeregister för FN, EU och NATO (inom ramen för NATO PfP) krishantering. Krishanteringsuppgifter med militärt inslag kan även komma att omfatta samverkan med andra organisationer. CBRN uppgifter kommer i princip inte att skilja sig från de uppgifter som genomförs nationellt. För att nå de övergripande målsättningarna krävs oftast en allomfattande ansats. 3 Personal Organisatoriskt ska det finnas personal vid staber placerade på befattning som stabsofficer CBRN (SO CBRN), med uppgift att vara funktionsföreträdare för CBRN skyddsfrågor. Med en minskad och bantad organisation vid staber har chefer generellt för få funktionsföreträdare för en verkningsfull funktionsledning. Därför måste fler av stabspersonalen ha kunskaper utöver sin egen funktion för att ledningen ska kunna vara effektiv. En konsekvent och målinriktad fortbildning av stabspersonalen har därför hög prioritet. Vid förband där funktionsföreträdare saknas, framförallt vid lägre förband så skall chef avdela lämpligt befäl (ex vis C Stabstropp/-grupp) som CBRN befäl4. CBRN befälet ska var chefens stöd för CBRN skyddstjänsten vid förbandet. Bemanning av staber med stabsofficer CBRN. Stab Armén Flygvapnet Marinen Operativ stab CBRN Stabsenhet Taktisk stab ur CBRN Stabsenheten Regional stab SO CBRN x 2 Brigad, flottilj (motsv) SO CBRN - - Bataljon, division (motsv) SO CBRN SO CBRN SO CBRN, SkyO Kompani, fartyg (motsv) C Stabsto/-grp (CBRN befäl) SO CBRN C Stabsto/-grp (CBRN befäl), SkyO Illustration nr 2. Tabell, bemanning av staber med SO CBRN. Organisation Alla förband Samtliga förband skall kunna organisera och utrusta observatörer/varnare och indikeringspatrull vid varje underavdelning. Varje förband skall kunna organiseras och utrusta minst en grupp för fullständig personsanering av personal och taktisk sanering av prioriterad materiel och utrustning. 3 FM Militärstrategisk Doktrin 2011. 4 ATP-3.8.1 Vol III 0203
  • 13. 13 Saneringsgrupper Vid logistikbataljon, flygbasbataljon och marinbas ska det finnas särskilda saneringsgrupper organiserade, utrustade och utbildade för sanering av både personal och materiel. Saneringsgrupperna ska användas när saneringsbehovet är stort och krävande. Chef ska säkerställa att avlösning av personal finns, när saneringsuppgift är tidskrävande. Grupperna ska kunna samordna saneringsuppgift med CBRN kompaniet. R3 förband R3-förbandens (räddning, röjning, reparation) övergripande uppgift är att skapa förutsättningar för flygförbanden att fortsätta verka och reducera skadeverkningar på personal, materiel och anläggningar genom bl.a. åtgärder före, under och efter anfall med CBRN vapen. Plutonen ska kunna samordna verksamhet med CBRN kompaniet. CBRN kompani CBRN kompaniet är en operativ resurs som på order från operativ chef kan stödja andra förband. CBRN kompaniet kan inhämta och bearbeta CBRN underrättelseuppgifter genom rekognosering, kartläggning, provtagning och laboratorieanalys. Kompaniet kan utföra övervakning och sanering för att begränsa effekterna av CBRN händelser. Kompaniet desarmerar och röjer ammunition laddad med kemiska eller biologiska stridsmedel (BCMD5). Kompaniet kan samordna och leda insatser med fler underställda CBRN enheter, nationellt som internationellt. Hemvärnets CBRN plutoner Hemvärnets CBRN plutoner kan genomföra CBRN rekognosering, kartläggning, övervakning och sanering. Plutonerna ska kunna lösa uppgifter vart som helst inom Sverige. Plutonerna ska kunna samordna verksamhet med CBRN kompaniet. CBRN Stabsenhet CBRN Stabsenhet är organiserade för att kunna stödja operativa och taktiska staber med planläggning och funktionsledning av skyddsfunktionen. Den bemannas av personal med CBRN kompetens och som kan bidra i arbetet inom underrättelse-, genomförande-, planerings-, logistik-, samt utbildning/tränings-funktionerna. CBRN Stabsenhet svarar för att hålla kontakt med bakre expertstöd (reach-back) i form av nationella specialister och experter på CBRN, TIM, miljö och hälsa samt medicin. Materiel All militär personal skall vara grundutrustade med en personlig skyddsutrustning bestående av: skyddsmask, C-strids-/skyddsdräkt, medicinska motmedel, personsaneringsmedel samt indikeringsmateriel. Samtliga förband har utrustningslistor (U-listor) med CBRN skyddsmateriel som ska fördelas på underavdelningarna. 5 Biological and Chemical Munitions Disposal
  • 14. 14 Grundlistor innehåller indikeringsmateriel för grundläggande CBRN förmåga och behovsätts vid samtliga typförband. Materielen fördelas, förvaras och medförs av respektive enhet vid förbandet. Förstärkningslista behovsätts enligt centrala direktiv från HKV. Materielen ger möjlighet till den högsta skyddsnivån för soldat/sjöman vid höjd beredskap. Förbandschef kan bestämma om materielen medförs som en förbandskloss eller delas ut till personalen med hänsyn till hotnivå och transportutrymme. Tilläggslistor innehåller kompletterande indikerings- och saneringsmateriel som behovsätts enligt centrala direktiv och förvaras centralt. Materielen medger att förbanden kan lösa uppgifter vid de högsta hotnivåerna. Stridskrafts-/förbandsspecifika CBRN utrustningslistor. Är speciellt utformade för enheter med stridskrafts-/förbandsspecifika uppgifter och förutsättningar, ex. vis marinens olika fartyg. Utbildning All militär personal skall ha en utbildning i skydd mot CBRN stridsmedel. Utbildningen genomförs som grundläggande CBRN-utbildning och omfattar kunskap om hur soldaten/sjömannen ska kunna hantera en CBRN-händelse med bibehållen förmåga att lösa egen uppgift. Utbildning utöver grundläggande utbildning är befattningsberoende. Gemensamt för CBRN-utbildning är att kunskapen måste befästas med träning och övning. Olikheter mellan förbandstyper och i förbanden ingående enheters skilda förutsättningar att hantera CBRN-hot och händelser måste beaktas vid utbildning, träning och övning. Utbildning, träning och övning ska anpassas utifrån förbandets KFM/KFS. Målsättningen med utbildning, träning och övning är att förbandet ska uppfylla de krav som ställs för att bli godkänt som stående förband, såväl nationellt som internationellt. Förbanden ska kunna evalueras i enlighet med kraven i ATP-3.8.1 volym III, CBRN Defence Standards for Education, Training and Evaluation.
  • 15. 15 KAPITEL 2 2. Effekter av CBRN hot och händelser Effekterna av CBRN hot eller händelser kan indelas i fysiska och psykologiska effekter. Till skillnad från många andra hot och händelser är de psykologiska effekterna av betydande karaktär och måste särskilt beaktas såväl vid förebyggande åtgärder som vid åtgärder efter en händelse. Skälet är att CBRN hot i många fall upplevs som diffust eftersom det inte alltid märks att man blivit utsatt för CBRN ämne och att det kan dröja innan effekterna av en CBRN händelse visar sig. Vilket kan ge upphov till känslor av oro, ängslan och rädsla hos personal som i sin tur medför att det upplevda hotet kan bli starkt överdrivet i jämförelse med det reella hotet. Illustration nr 4: CBRN hot. Illustratör: Martin Ek Bilden ska revideras! 2.1. Kemiska stridsmedel Ofta kallar man kemiska stridsmedel för stridsgaser. De flesta idag aktuella kemiska stridsmedel är vätskor vid normala förhållanden. En viss mängd av ett vätskeformigt ämne befinner sig dock alltid i gasfas. Både fasta ämnen och vätskor kan spridas ut i finfördelad form som aerosol. Aerosol som inandats tas upp i kroppen analogt med gas som inandats. Kemiska stridsmedel som sprids ut som vätska, aerosol eller gas tas även upp via huden. I princip sker inte upptag av fasta ämnen genom hud. Indirekt kan upptag ske via förgasning av fast ämne på huden samt via upplösning i svett eller hudfett.
  • 16. 16 Klassificering6 Kemiska stridsmedel kan klassificeras på olika sätt:  Beroende på flyktighet delas kemiska stridsmedel in i flyktiga respektive kvarliggande ämnen. Flyktiga ämnen verkar främst som gas eller aerosol medan de kvarliggande framför allt utgör en risk vid direktkontakt med vätska. Illustration nr 5: Exempel på klassificering av C-agens beroende på flyktighet vid 25ºC. Illustratör: Peter Johansson, Faktasamling CBRN 2008  Beroende på verkansform hos människor delas kemiska stridsmedel in i dödande eller prestationsnedsättande. Som prestationsnedsättande räknas ett ämne för vilket mindre än 1/100 av dödande dos orsakar funktionsoduglighet. Illustration nr 6: Exempel på klassificering av C-agens beroende på giftighet. Illustratör: Peter Johansson, Faktasamling CBRN 2008 Fördjupning om ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper går att läsa om i bilaga 1. Se även sammanställning över aktuella kemiska stridsmedel i bilaga 2. 6 FOI orienterar OM KEMISKA VAPEN - nummer 2, 2002
  • 17. 17 Utspridning C-stridsmedel kan spridas med artilleri, raketartilleri (salvpjäs), minor, robotar och flyg. Flyginsatser kan ske med bomber, raketer och även genom direkt utspridning från spraytankar. Genom flygets och kryssnings-/markrobotarnas räckvidd kan motståndaren använda C-stridsmedel var som helst inom ett operationsområde. Ett flertal nervgaser lämpar sig dessutom för användning i s.k. binära vapen. Vapen där utgångsämnen lagras åtskilda för att först vid utspridningstillfället förenas och som då snabbt reagerar med varandra och bildar en giftig produkt. Binära vapen underlättar lagerhållning, transport och en enklare och säkrare hantering. Ur taktisk synvinkel kan motståndaren använda C-stridsmedlen som är kvarliggande eller flyktiga. Kvarliggande ämnen kan, beroende på temperatur, ligga kvar i terrängen några timmar upp till flera veckor. Flyktiga ämnen från några minuter upp till timmar. I områden där motståndaren planlagt att verka med egna förband kommer inte kvarliggande ämnen att användas. Kvarliggande ämnen kommer att användas där motståndaren vill tvingas oss till omfattande skyddsåtgärder och sanering. Drivande C-moln kommer att uppstå vid alla insatser och kan vid större insatser, beroende på väderlek, medföra att skadliga koncentrationer kan driva tiotals kilometer i vindbäringen. Flyktiga ämnen kan även användas så att C-molnet driver in över målet. Eftersom nervgas är lukt- och färglös är larmning av våra egna förband i vindbäring av väsentlig betydelse. Illustration nr 7: Beskrivning av den miljö som uppstår efter explosion av C-ammunition. Markbeläggning är den vätskemiljö som bildas på marken. Observera! Varken primär- eller sekundärmoln är vanligtvis synliga för ögat. Källa: Faktasamling CBRN 2008.
  • 18. 18 Verkan Störst risk att bli förgiftad är via inhalation av gaser och aerosoler. Risker för upptag via hud eller ögon uppkommer när vi utsätts för stänk eller aerosol av vätskeformigt eller fast ämne. Hur snabbt upptaget sker beror i första hand på antalet cellager som ämnena måste passera för att nå blodet. Av denna anledning går upptag via lungan snabbast, via mage-tarm därnäst och långsammast via huden. I lungorna är det bara två cellager som skiljer den inandade luften från blodet medan det är åtskilliga cellager som ämnet måste passera innan det når blodet vid hudupptag. Verkan bestäms i regel av följande:  koncentrationen i luften eller den mängd C-stridsmedel i vätskeform som träffat kroppen  tiden under vilken C-stridsmedel andats in eller fått verka på huden Höga koncentrationer som får verka under kort tid och låga koncentrationer som får verka under längre tid kan vara lika farliga. Nervgaser Nervgaserna är synnerligen giftiga och verkar både via andningsvägarna och via huden. Människan är känsligast för förgiftning via lungorna och förgiftningssymptom kan uppträda redan någon minut efter inandning. Låga koncentrationer ger stridsvärdesnedsättande skador medan måttliga till höga koncentrationer ger svåra till dödliga skador. Nervgas i vätskeform tränger snabbt in i huden och någon yttre retverkan på huden förkommer inte. När stridsmedlet väl trängt in i huden upptas det långsamt av blodet. I huden lagras således en depå av nervgas som kan leda till en utdragen symtombild även om inledande symtom behandlats med motmedel. Det tar 15-30 minuter innan en förgiftning via huden leder till symtom7. Om nervgasen träffat ögon eller slemhinnor kommer symtomen snabbare. Det första tecknet på att nervgas förekommer kan bli att personal får de första symtomen på förgiftning. Var och en måste därför känna till dessa symtom. De första symtomen vid en lindrig förgiftning är:  sammandragning av pupillerna och synbesvär samt  tryck över bröstet och andnöd De första symtomen visar sig inte alltid i denna ordning. Vart och ett av symtomen är dock en signal för att genast vidta skyddsåtgärder. En hög koncentration medför att de första symtomen kommer snabbare och följs av mer markerade symtom såsom:  ökad salivavsöndring och dregling  svettning, kraftigt illamående och kräkningar 7 FOI orienterar OM, KEMISKA VAPEN - nummer 2, 2002
  • 19. 19  koliksmärtor, diarré samt kramper Därefter blir den skadade medvetslös. Snabb hjälp kan dock rädda livet. Om förgiftningen enbart skett genom huden (vätska), uppträder inte ögonsymptomen. Nervgasförgiftningar kan behandlas med medicinska motmedel. Autoinjektorn innehåller ett effektivt motmedel – atropin och någon oxim, ex. vis. HI-6. Atropin är det klassiska motmedlet mot organiska fosforföreningar. Atropin binds till och blockerar receptorer för acetylkolin och hindrar därmed acetylkolinet från att samlas vid receptorerna, vilket är resultatet av nervgasförgiftningen. Oximet angriper nervgasen direkt och reaktiverar enzymet acetylkolinesteras till funktionsdugligt skick igen, vars uppgift är att bryta ner acetylkolinet. Autoinjektorn får enbart användas efter att en förgiftning skett. Effekten kan variera beroende på vilken nervgas som behandlas. För preventivmedicinsk behandling finns motmedel i tablettform, ex. vis. pyrodistigmin. Pyrodistigmin tillhör en grupp kemiska ämnen som binder till enzymet acetylkolinesteras. Reaktionen är omvänd d.v.s. att det hela tiden finns en reserv av fritt enzym i kroppen. Tabletterna är avsedd att intas endast i förebyggande syfte. Tablettens effekt sätter in ½ - 1 timme efter att de första tabletterna intagits. Maximal effekt nås efter cirka 2 timmar och vidmakthålls om föreskriven dosering följs. Order om inledande medicinering med motmedel ges av förbandschefen på rekommendation av stabsläkare. Nervgasförgiftade som överlever kan bli helt återställda, men under en tid ofta uppvisa psykiska symtom, störningar i muskelfunktionen och allmän kraftlöshet. Hudskadande Hudskadande C-stridsmedel är inte så giftiga som nervgaser, men kan verka prestationsnedsättande redan i små mängder. En oskyddad person som utsätts för låga koncentrationer i luften av hudskadande C-stridsmedel, kan bli skadad. Särskilt känsliga är ögonen. Senapsgas ger inga omedelbara skador vid kontakt utan det kan ta timmar upptill ett dygn innan symtom uppträder. Verkningar av senapsgas på hud yttrar sig initialt som rodnad och irritation. Tunna och fuktiga hudpartier är särskilt känsliga. Varmt väder medför kraftigare och snabbare verkan än kallt väder. Senapsgas i gasform ger endast rodnad och sveda på huden och läker inom en vecka. Om huden har träffats av vätska eller aerosol uppstår efter några timmar rodnad och irritation. Efter närmare ett dygn bildas stora spända och vätskefyllda blåsor. Dessa brister lätt och svårläkta sår kan uppstå. Tiden för läkning är 1-3 veckor. Efter en kraftig beläggning med vätska blir huden efter ett dygn blek och hård. Vävnaden inom detta område är död och efter omkring en vecka uppstår ett djupt och svårläkt sår. Det upptag som sker i kroppen kommer senare att leda till inre skador, främst på blodbildande organ (benmärg), vilka i viss mån liknar de som kan ses efter en strålningsskada. Totalantalet vita blodkroppar är en viktig indikator på patientens överlevnadschans.
  • 20. 20 Ögonen är känsligare än huden och bara några minuters vistelse utan skyddsmask i luft med hög koncentration av senapsgas i gasform kan ge ögoninflammation. Läkning är omkring en vecka för denna skada. Direkta droppar i ögonen ger svåra skador som oftast leder till blindhet. Inandning av hudskadande C-stridsmedel kan leda till svår hosta och lunginflammation. För senapsgasskadade inriktas behandling på att lindra symptom, förhindra infektion och underlätta läkning. Lokalbehandling av ögonskador är väsentligt. Skador i luftvägarna behandlas symtomatiskt, med kortison och vid behov med antibiotika. Drabbad kommer att fortsatt vara infektionskänslig tills normal benmärgsfunktion återkommit. Hudskador efter senapsgas är svårbehandlade och kan ta flera månader. Prestationsnedsättande Prestationsnedsättande C-stridsmedel är ämne som ger tillfällig nedsättning av förmåga till kroppsarbete och tankearbete. Den koncentration som ger denna effekt är så låg att risken för dödliga skador är mycket liten. Till skillnad mot inkapaciterande ämnen som kan ge dödliga skador. Till prestationsnedsättande C-stridsmedel hänförs i första hand tårgaser, pepparspray och psykokemiska ämnen, ex. vis. BZ. Prestationsnedsättande C-stridsmedel sprids som pulver eller vätska i aerosolform och kan tränga in i kroppen genom inandning, genom huden eller med förgiftad mat eller dryck. Vissa ämnen ger omedelbart effekter som retning i ögon, näsa och svalg medan andra kan efter en halvtimme ge symtom i form av pupillutvidgning/-förstoring, muntorrhet och ökad hjärtfrekvens. Efter någon timme kan den skadade bli orolig, desorienterad och ångestfull och få hallucinationer. Behandling kan kräva omkring en vecka. Inkapaciterande ämnen Nyproduktion av de klassiska C-stridsmedelen bedöms vara i avtagande med en ökad kontroll regim från OPCW8. Istället har ett ökat intresse visats för ämnen med en hög inkapciterande förmåga, i vissa fall med dödlig utgång. Hitintills har de använts i samband med terror- eller kidnappningssituationer men kan tänka utvecklas mot ett mer militärt användningsområde. Industrikemikalier (TIC, Toxic Industrial Chemicals) Skillnaden mellan industrikemikalier och kemiska stridsmedel är i vissa fall endast syftet med användningen. Vissa av kemikalierna/produkterna utgör hälsorisker medan andra främst är källor till brand- och explosionsfara eller utgör hot mot miljön. Kvantitativt dominerar brandfarliga petroleumprodukter såsom diesel och bensin. Se sammanställning över aktuella industrikemikalier i bilaga 3. En särställning när det gäller förgiftningsrisker utgör gruppen toxiska kondenserade gaser. Ämnen som vid normalt tryck och temperatur är gasformiga kan för förvaring och under transport trycksättas och/eller kylas så att de därmed föreligger i form av 8 Organisation for Probation of Chemical Weapons
  • 21. 21 vätska. Anledningen till att detta anses riskfyllt är att vätskan vid ett utsläpp snabbt återgår i gasfas och höga koncentrationer av ämnet kan uppnås i gasmoln som driver iväg med vinden över stora avstånd. Till de toxiska kondenserade gaserna hör bl.a. ammoniak (NH3), klor (Cl2) och svaveldioxid (SO2). Ett utsläpp av någon av dessa gaser kan innebära att så höga koncentrationer uppnås att en individ som exponeras kan få dödliga skador. Ammoniak används vid tillverkning av konstgödsel och sprängämnen, som kylmedium och lösningsmedel. Svaveldioxid används inom massa- och pappersindustrin samt vid livsmedelstillverkning som blek- och konserveringsmedel. Klor används främst vid tillverkning av PVC-plast, för klorering av vatten samt som blekmedel inom pappersmassaindustrin. Man kan vid ett utsläpp av dessa ämnen bli utsatt i tre olika former, som vätska, aerosol eller gas. Vid exponering för vätska uppkommer kyl- och frätskador på hud. Dessutom föreligger risk för ögonskador. Vätskeexponering kan enbart ske i omedelbar närhet av ett kemikalieutsläpp. Risken att exponeras för gaser kan däremot, vid stora utsläpp, sträcka sig flera kilometer bort från en utsläppsplats. Vid låga koncentrationer kan man vara symptomfri fram till några timmar upp till ett dygn efter exponeringen. Av denna anledning finns det risk att även en livshotande förgiftning till en början bagatelliseras. Parameter Ammoniak Svaveldioxid Klor Kokpunkt (ºC) - 33 - 10 - 34 Ångtryck vid 20ºC (kPa) 857 333 676 Densitetstal gasfas (luft=1) 0,6 2,3 2,5 Densitet vätskefas (kg/m3) 612 1386 1410 Löslighet i vatten (%) 35 17,7 0,7 Brännbarhetsområde (%) 16-27 - - Flampunkt (ºC) - 68 - - Luktgräns (ppm) 4 1-3 0,5 Lätta skador (EC50, ppm) * 500 15 15 Dödliga skador (LC50, ppm) * 5000 750 250 Hygieniskt gränsvärde (TGV, ppm) 50 5 1 Illustration nr 9: Tabell över de fysikaliska,kemiska och toxikologiska data för ammoniak, svaveldioxid, klor och fosgen. * Värden för människa exponerad via inhalation under 30 minuter. Källa: Faktasamling CBRN 2008. 2.2. Biologiska stridsmedel Det är utomordentligt svårt att upptäcka ett angrepp med B-stridsmedel eller toxiner. Den första indikationen på ett sådant blir troligtvis ett stort antal insjuknanden eller en oväntad sjukdomsbild. Vare sig man misstänker ett B-angrepp eller förgiftning med toxiner, så blir åtgärderna ungefär desamma som vid en naturligt uppkommen epidemi eller sjukdom.
  • 22. 22 Insats av B-stridsmedel kan inte ske i omedelbar anslutning till ett anfall p.g.a. inkubationstiden. Insatser kommer därför att ske innan, sannolikt före eller i anslutning till vår mobilisering. Skulle insatserna ske när vi redan är i konflikt kommer de att riktas mot djupet av vårt försvar, ledning, logistik, reserver, m.fl. Se sammanställning över aktuella biologiska stridsmedel i bilaga 4. Utspridning B-stridsmedel kan spridas, i stor eller liten skala, öppet eller dolt, med sprayaggregat, aerosolgeneratorer eller via utsprängning. Vid utspridning i luft eftersträvas en finfördelad aerosol av levande mikroorganismer i storlek 1-5 µm. Mikroorganismers förmåga att motstå solljus (UV-strålning) och uttorkning påverkar effekten efter utspridning. Verkan Sjukdomsframkallande (patogena) mikroorganismer överförs till människan antingen direkt eller indirekt. Direkt överföring sker när smittämnet omedelbart överförs från en infekterad värd eller reservoar till en människa, t.ex. via beröring. Indirekt överföring kan vara transport-, vektor- eller luft-buren. Transportburen överföring sker genom nedsmittat material såsom mat, vatten, kläder och föremål. Vektorburen överföring sker när smittämnet bärs av en insekt eller ett djur (vektor) till en mottaglig värd. Luftburen överföring sker genom droppspridning i form av aerosoler (exempelvis nysningar eller hosta) till främst andningsorganen. När patogena mikroorganismer överförs till människan tränger mikroorganismerna in i kroppen via andningsvägarna, munnen och magtarmkanalen, övriga slemhinnor, ögon eller genom insektsbett och sår. Om en mikroorganism tränger in och förökar sig i människan (i inre organ och i vävnader) kan den vara, men behöver inte vara, skadlig. När detta sker uppstår en infektion och de skador som mikroorganismen orsakar yttrar sig som sjukdom. Huruvida man blir sjuk eller inte efter att ha utsatts för smitta beror på olika faktorer, bl.a. hur kraftigt angreppet varit, mikroorganismens virulens, eget immunförsvar eller om immunisering (vaccination) hunnit/kan vidtas. Smittsamma sjukdomar Flera större sjukdomsutbrott, exempelvis av fågel- och svininfluensan under senare år har berott på att virus oavsiktligt spridits via djur och människor med allvarliga konsekvenser för drabbade individer. Varje år drabbas vi dessutom av regelbundet återkommande epidemier av influensa och vinterkräksjuka, båda orsakade av virus. I det ena fallet kan befolkningen skyddas genom vaccinering, men i det andra fallet finns inget skydd att tillgå. Den psykologiska effekten av omfattande epidemier (drabbar ett land och en stor del av befolkningen) eller pandemier (drabbar flera länder, världsdel och en stor del av befolkningen) är betydande och det är möjligt att försvarsförmågan skulle minska i sådan utsträckning att en motståndare skulle kunna utnyttja situationen i det sammanhanget och avsevärt minska sina egna insatser eller förluster.
  • 23. 23 Vid olyckor finns oftast en kännedom om vilket smittämne som är inblandat eller sjukdomsorsaken, vilket underlättar sjukvårdsinsatserna. Vid globala utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar är det sannolikt, men det kan inte tas för givet, att varningssignaler från internationella larmsystem kan nå Sverige innan smittan, vilket i så fall skulle ge oss tid till förberedelser. Smittsamma ämnen kan även härröra från medicinsk eller industriell verksamhet, forskning eller tillverkning och benämns då som TIB, Toxic Industrial Biologicals. Toxiner Generellt intar toxiner en särställning då de omfattas av såväl B- som C- vapenkonventionen. Toxiner är giftiga substanser som naturligt produceras av levande organismer, t.ex. bakterier, svampar, marina djur och växter. De kan också framställas i laboratorier genom kemisk syntes eller biotekniskt. Toxiner klassas som kemiska stridsmedel i de fall man använder sig av den kemiska substansen och som ett biologiskt stridsmedel om man sprider den toxinproducerande bakterien. Eftersom giftigheten kan varierar mycket så finns det toxiner som klassificeras som dödande likväl som det finns sådana klassificerade som prestationsnedsättande stridsmedel. Det mest effektiva sättet att sprida toxiner är i aerosolform eftersom de har störst effekt vid inandning. De kan även spridas via livsmedel och vatten. Att sprida toxiner via vattenreservoarer ger dock sådana utspädningseffekter med för låga koncentrationer för att skador ska kunna uppnås. Många toxiner förstörs dessutom i klorerat vatten. Det bör också nämnas att de flesta toxiner är instabila i basiska vattenlösningar och förstörs således lätt med vanliga saneringsmetoder. Se sammanställning över aktuella toxiner i bilaga 4. 2.3. Radioaktiva ämnen Joniserande strålning Strålning från radioaktiva ämnen (TIR, Toxic Industrial Radioactives) används inom en rad samhällssektorer. Exempel på sådana tillämpningar är:  energianläggning, kärnkraftverk  industriell mätning, t.ex. densitets-, tjockleks- och nivåmätning samt rökdetektion, brandvarnare  sterilisering för livsmedelshantering (inte tillåtet i Sverige)  cancerbehandling, medicinsk diagnostik samt sterilisering av utrustning vid sjukhus  i forskningssyfte  för utbildningsändamål
  • 24. 24 Strålkällor och radioaktiva material finns därför främst på sjukhus, vid industrier, forskningsinstitut och universitet. De radioaktiva ämnen som huvudsakligen används är slutna strålkällor, d.v.s. det radioaktiva materialet är fast bundet eller inneslutet i en icke-radioaktiv kapsel, men inom sjukvården och forskningen används även öppna strålkällor, oftast i form av radioaktiva vätskelösningar. Radiologiska vapen och avsiktlig utspridning De radiologiska vapen som fått mest fokus är det som sprider ut radioaktivt material med hjälp av explosivämne, en så kallad smutsig bomb. De studier som gjorts på området visar att det är mycket svårt att vålla massdöd genom att detonera en smutsig bomb. De radioaktiva material som är mest troliga att användas för smutsiga bomber finns i utrustning för industriell radiografi, cancerterapi, industriella bestrålningsapparater för t.ex. sterilisering och termoelektriska generatorer. Effekten från en sådan bomb beror på vilken typ och mängd av radioaktivt material man använder sig av och hur väl man lyckas sprida ut materialet med hjälp av sprängladdningen. Utspridningen beror på i vilken form det radioaktiva ämnet föreligger. Antalet döda beror huvudsakligen på vilken sprängstyrka den konventionella sprängladdningen har – och inte i första hand på strålskador. Effekterna från en smutsig bomb är därför huvudsakligen psykologiska och ekonomiska då man kan behöva evakuera och sanera stora områden som kontaminerats av det utspridda radioaktiva materialet. Avsiktlig utspridning kan också göras i form av aerosol vilket förutsätter att materialet finns i vätske- eller pulverform och med tillräcklig aktivitetsmängd. Andra sätt att vålla skada med hjälp av radioaktiva material är att kontaminera mat eller vattenreservoarer. De flesta radioaktiva ämnen är dock inte vattenlösliga vilket försvårar sådan kontamination och materialet fastnar således lätt i filter eller ger en utfällning som har svårt att spridas vidare. Utarmat uran (DU, Depleted Uranium) Utarmat uran förekommer i vissa ammunitionsslag för att förbättra verkan och genomträngning av pansar. DU är kemiskt identiskt med naturligt uran och utsänder även låga strålningsnivåer av alfa, beta och gamma strålning. I hel och intakt ammunition utgör DU kemiskt och radiologiskt ingen risk, men under stridsförhållanden utgör DU en risk för tungmetall förgiftning vid inandning eller efter beröring. Vid penetration självantänder uranet och kontaminerar målet med ett gråsvart damm (stoft av tungmetall) som utgör risk. En långvarig exponering för blottad DU metall kan orsaka onödig hudirritation. Därför bör personal undvika att samla på sig krigssouvenirer från slagfält. Som ren säkerhetsåtgärd bör personal inte heller vistas närmare brinnande stridsfordon eller nedslag från flygplans ammunition, än 50 meter i vindriktningen. Personal inom 50 meters avstånd i vindriktningen bör använda skyddsmask. Personal som omhändertar skadade stridsfordon bör vara informerade om riskerna och bära andningsskydd, överdragskläder och handskar innan man hunnit sanera fordonet.
  • 25. 25 Se sammanställning av exempel på radionuklider i bilaga 6. 2.4. Nukleära stridsmedel, kärnvapen Användning och vapenbärare I dag finns det kärnvapen som inte väger mer än en artillerigranat, vilket medger att konventionella vapenbärare som attackplan, raketer och artilleripjäser kan användas för insats. Teknik har även gjort det möjligt att variera laddningarnas sprängstyrka från något kiloton till upp mot 100 megaton. Den enklaste uppdelningen av kärnvapen är strategiska eller taktiska kärnvapen. Strategiska kärnvapen har stor sprängkraft, 100 kt – MT och är främst avsedd att användas mot motståndarens civila samhälle. Vapenbärare är strategiska bombplan, interkontinentala robotar eller robotar baserade på ubåtar. Taktiska kärnvapen har sprängstyrkor från något kiloton till några hundra kiloton och är avsedda att användas mot militära mål. Vapenbärare är artilleripjäser, artilleriraketer, markrobot, attackflyg och medeltungt bombflyg. Insats kan ske som:  Enstaka insats: en kärnladdning används mot ett mål. Målet kan vara en viktig anläggning med hög skyddsnivå, t.ex. fortifikatoriskt skyddad stab eller flygbas.  Gruppinsats: flera laddningar sätts in mot samma måltyp som vid enstaka insats. Anledningen kan vara att målet är dåligt lokaliserat eller består av flera mål inom samma område.  Massinsats: insats sker med många laddningar av varierande styrka och på så kort tid som möjligt. Antalet laddningar kan vara upp till ett femtiotal. Massinsats kan även benämnas paketinsats och sätts in mot stora förband, t.ex. brigad. Explosionstyper och verkansformer Ytexplosion väljs mot mål med en hög skyddsnivå. Verkan erhålls främst genom stötvåg i marken och kraterbildning. Explosionstypen medför dessutom ett kraftigt radiaknedfall som kan utsträcka sig miltals i vindriktningen. För att inte hindra egna rörelser på marken undviker man därför ytexplosion. Luftexplosion kommer därför troligtvis vara den vanligaste använda explosionstypen. De dominerande verkningarna blir då värmestrålning, luftstötvåg och initialstrålning. Verkan av en kärnvapenexplosion beror framför allt på laddningsstyrkan, explosionshöjden och den energi som utvecklas. När denna energi når omgivningen uppstår de för kärnvapen karakteristiska verkansformerna. Verkansformernas egenskaper beror bl.a. på i vilken omgivning laddningen exploderar - i mark, i vatten, i atmosfären eller ovan atmosfären. Redan under den första minuten har de direkta verkansformerna avgivits - initialstrålning, elektromagnetisk puls (EMP), stötvåg och värmestrålning. Molnet växer i höjd och bredd för att nå sin maximala höjd efter ca 10 minuter. Yt- och luftexplosion kan betecknas som grundfallen. De skiljer sig inbördes främst vad gäller det radioaktiva nedfallet. Fördelningen av totala energin från explosion av en fissionsladdning i luft:
  • 26. 26  EMP < 0,01 %.  stötvåg 50 %  värmestrålning 35 %, inklusive bländande ljus  initialstrålning 5 %,  kvarvarande strålning 10 %, BILD? Stötvåg Stötvågen orsakas av de intensivt heta gasernas expansion vid extremt högt tryck i det växande eldklotet. Hälften av den, vid en luftexplosion frigjorda energin, verkar alltså i form av en "stötvåg", som utbreder sig radiellt från explosionspunkten. Stötvågen utbreder sig i luft ungefär med ljudhastigheten, i mark något snabbare och i vatten fem gånger så snabbt som i luft. Luftstötvågen upplevs som en orkanartad vindstöt och ger kraftig verkan på byggnader, master, stolpar och skog. Bakom stötvågen uppstår ett undertryck som orsakar en betydligt svagare luftströmning tillbaks mot nollpunkten. Skador på människa uppstår genom "kastverkan" och av kringflygande föremål och splitter. Vid en under eller nära ytan explosion i vatten uppstår en tsunamiliknande våg med liknande verkansformer som luftstötvågen. Värmestrålning En viktig skillnad mellan en nukleär och en konventionell explosion, är den stora andelen värmestrålning den förra orsakar. På grund av den enorma energiutvecklingen i förhållandet till storleken på laddningsmaterialet utvecklas i en nukleär explosion oerhört höga temperaturer (flera tiotals miljoner grader), jämfört med några tusen grader vid en konventionell explosion. Värmestrålningen avges i två tätt på varandra följande pulser. Den första som en intensiv ljusblixt, som verkar genom bländning och den andra som en längre värme- och ljuspuls. Värmepulsen verkar genom antändning, pyrolys (förgasning), smältning, materialförsvagning och förkolning. Ökande laddningsstyrka ökar värmestrålningens betydelse som verkansform i förhållande till de andra verkansformerna. Initialstrålning och kvarvarande strålning Beroende på förhållandena vid luft- och ytexplosion, är det praktiskt att indela den joniserande strålningen i initialstrålning och kvarvarande strålning. Joniserande strålning har sitt ursprung från den överskottsenergi som frigörs från atomkärnan som partiklar eller elektromagnetisk strålning med hög energi. Man brukar räkna med fyra slag av joniserande strålning; alfa, beta, gamma och neutron-strålning. Alla slag av strålning har förmåga att skada eller döda kroppens celler genom att skapa joner då de passerar genom cellerna. Initialstrålning är den joniserande strålning som utsänds under den första minuten. Då alfa- och betastrålning har väldigt kort räckvidd i luft, utgörs initialstrålningen i praktiken av gammastrålning och neutroner. Kvarvarande strålning är den strålning som existerar efter den första minuten och omfattar då strålning från klyvningsprodukter och neutroninducerad aktivitet.
  • 27. 27 Explosionshöjden är av väsentlig betydelse, då det gäller den kvarvarande strålningens signifikans som verkansform. Vid explosioner vid eller nära ytan tillförs eldklotet antänd och förångad materia från marken/vatten, som efter avkylning kommer att innehålla fissionsprodukter och andra radioaktiva vapenrester. Jord, damm, vatten och dylika partiklar sugs upp i svampmolnet från explosionsomgivningen. Dessa partiklar är radioaktiva genom påverkan av neutronstrålningen (neutroninducerad aktivitet). De joniserande partiklarna i detta "stoftmoln", transporteras förr eller senare till jordytan, de tyngre i explosionsområdet, de lättare följer med vindarna och sprids över stora ytor, där de under en tid avger joniserande strålning - radioaktivt nedfall. Försvarsmakten har beslutat att genomgående använda riskrelaterade storheten dosekvivalent (Ht) med enheten Sivert (Sv) för angivande av stråldos, eller dos, därför att den säkerställer att man inte underskattar risken för sena skador som en bestrålning kan ge upphov till. Enheten anges oftast med prefix, milli (mSv) som är en tusendels Sievert. Vid mätning med persondosimeter anges dosen i persondosekvivalent (Hp [Sv]) och vid mätning med strålskyddsinstrument anges dosen i miljödosekvivalent (H*[Sv]). Personal skall i första hand vara utrustad med persondosimeter. När doshastigheten anges så markeras med en punkt ovanför storheten, ex. Ḣp (Sv/h). Strålningens påverkan på människan En akut strålskada uppstår efter bestrålning av hela kroppen under kort tid, med doser kring 1Sv (1000 mSv). Det finns en stor variation hur individer reagerar på joniserande strålning. Under de första dygnen kan symptom med illamående, kräkningar och aptitlöshet uppstå. Ju tidigare symptomen uppkommer och ju mer uttalade de är, desto sämre är prognosen. Efter en period utan symptom (från några dagar till veckor) utvecklas strålsjuka med feber, infektioner och trötthet. Dödsorsaken är att nybildningen av celler i benmärg eller tarm upphör. Produktionen av vita blodkroppar stannar av och infektionskänsligheten blir oerhört hög. Detta beror dels på kombinerade tarmskador som gör att vanligtvis icke-sjukdomsalstrande bakterier kommer in i blodet och dels på ett nedsatt immunförsvar. Trombocyterna, som medverkar till att stoppa blödningar, minskar i antal. Små sår och blödningar i tarmen, munhålan och huden uppstår. En människa som fått en dos av 3-5 Sv dör i regel inom tre till fyra veckor om ingen behandling ges. Vid doser under 5 Sv påverkas främst nybildningen av vita blodkroppar och vid doser över 5 Sv påverkas tarmslemhinnan kraftigt. Den normala tarmförslitningen orsakar sår i tarmen till följd av den hämmade cellproduktionen. Ännu högre doser verkar direkt på centrala nervsystemet (CNS) och orsakar snabb medvetslöshet och död inom några dygn. BILD? Strålningens påverkan på materiel Joniserande strålning från kärnvapen, speciellt gamma- och neutronstrålning, kan ge skador på materiel. Fotografisk film förstörs t.ex. redan vid mycket låga dos nivåer.
  • 28. 28 Optisk materiel är också känslig. Den snabba utvecklingen inom halvledarteknologin mot mycket små, långt integrerade komponenter har medfört att elektroniksystem blivit känsligare för strålning. Elektromagnetisk puls - EMP I explosionsögonblicket utsänds mycket kortvågig eller högfrekvent röntgen- och gammastrålning. Denna strålning orsakar ett mycket kortvarigt elektriskt fält. Det elektriska fältet når sitt maximala värde inom en hundradel av en mikrosekund, och faller inom några mikrosekunder. Följaktligen uppstår också ett kortvarigt magnetfält - en elektromagnetisk puls. Dess storlek och form bestäms av intensiteten och tidsförloppet för den allra första delen av initialstrålningen. Höghöjdsexplosioner i den starkt förtunnade luften på hög höjd i atmosfären, eller utanför den (> 30 km), genererar en s.k. hög höjds EMP (HEMP). Den resulterande elektromagnetiska pulsen som träffar jordytan, täcker den del av jordklotet som kan ses från explosionspunkten, och är den enda verkansform som når jorden. Effekter av EMP kan liknas vid de blixturladdningar som åska åstadkommer. Åska verkar lokalt medan verkningarna av HEMP kan vara landsomfattande. Konsekvenserna av HEMP är förödande för det moderna samhället. Stor del av de funktioner vi dagligen tar för givna är i något led beroende av modern elektronik och datorisering, t.ex. system för övervakning, styrning och kommunikation och som skulle kunna störas eller sättas ur spel.
  • 29. 29 KAPITEL 3 3. Insatsmiljö 3.1. Inledning Det geografiska området för en insats – insatsområdet - bör ses som ett sammanhängande system – insatsmiljön. Insatsmiljön kan delas in i två huvudsakliga delar: fysisk miljö och aktörer. Den fysiska miljön består av terräng, infrastruktur, klimatförhållanden och väder. Aktörer kan delas in på många olika sätt. I ett insatsområde påverkar den fysiska miljön och aktörer varandra på olika sätt. Det samma kan sägas om olika aktörers påverkan på varandra. En aktör är inte per automatik att betrakta som en motståndare. Vid en insats blir våra egna förband en del av insatsmiljön och påverkar därför både andra aktörer och den fysiska miljön. Begreppet fiende som har en koppling till ett krigstillstånd och finns med i vissa svenska lagar och förordningar används inte i detta reglemente. Illustration nr 10: Insatsmiljön. Illustratör: MSS (MSR7) Vid nationella insatser har vi en god kunskap om den fysiska miljön. Terrängen är välkänd, infrastrukturen är möjlig att använda och vi kan genom utbildning och utrustning förbereda oss för det klimat och väder vi vet finns. Vid internationella insatser blir den fysiska miljön mer okänd vilket t.ex. ställer högre krav på vår förmåga att inhämta underlag för att kunna värdera terrängen. Vid en nationell insats finns alltid civilbefolkningen och media med som aktörer. Dessutom blir svenska myndigheter i form av t.ex. kommuner, länsstyrelser, landsting och polis viktiga aktörer. Vid internationella insatser finns troligtvis någon form av mer mångfacetterad och komplex konflikt i botten vilket innebär att både reguljära och irreguljära styrkor kan vara aktörer i insatsområdet. Uppgiftens innebörd blir inte begriplig förrän vi förstår den insatsmiljö vi verkar i. För att våra insatser inte skall motverka sitt syfte behöver val av medel och metoder bygga på en djup förståelse för insatsmiljön. Detta betyder i sin tur att betydelsen av en väl fungerande underrättelsetjänst inte nog kan understrykas.
  • 30. 30 3.2. Fysisk miljö Erfarenheter från militära operationer visar att en vidare omfattning av förekommande risker i insatsmiljön måste beaktas än enbart de klassiska CBRN stridsmedlen. I begreppet CBRN inbegrips förutom TIM även de miljö- och hälsorisker som kan uppstå i ett insatsområde. CBRN funktionens ansvar för konsekvenshantering av olika händelser kan inte avgränsas med en skarp och tydlig gräns eftersom CBRN händelser skapar både kortsiktiga och långsiktiga följdverkningar. Miljö- och hälsorisker finns till del beskrivna i detta reglemente. Inom NATO benämnt Environmental and Industrial Health Hazard, EIHH. Miljö- och hälsorisker Vid insatser utomlands men även på eget territorium ska Försvarsmakten verka för att förebygga negativ miljöpåverkan och potentiella hälsorisker. För insatser utomlands framgår det i MC 469 - NATO Military Principles and Policies for Environmental Protection och i STANAG 7141 - Joint NATO Doctrine for Environmental Protection during NATO led Activities, ansvarsförhållanden och vad som ska göras. Försvarsmakten ska även använda sig av metoder på plats som inte är skadliga för miljö eller hälsa. Detta regleras i Allied Joint Environmental Protection Publication, AJEPP-1 till -3. Inom dessa finns det fyra steg att beakta:  Inhämta fakta genom miljörevision eller EBS (Environmental Baseline Study).  Upprätta ett miljöledningssystem.  Bedöma miljöpåverkan.  Utforska valmöjligheterna, ex. vis genom att titta på till exempel livscykelanalyser. I EU direktiv 85/337 talas även om att analyser av miljöpåverkan ska göras. En EBS görs/ska göras av den som gör den initiala rekognoseringen i ett tilltänkt operationsområde. Detta för att säkerställa att man inte orsakar skada på den miljö man kommer till, men också för att inte utsätta egen personal för hälsorisker när vi kommer till området. EBS är dessutom viktig som ett ”nollvärde” på hur platsen såg ut innan vi kom dit, för att säkerställa att vi lämnar platsen i det skick vi fann den och att inga krav kommer att föreligga på ersättning för miljö- eller hälsoproblem som uppkommit efter att vi lämnat området. Under tiden man vistas i området är det viktigt att man protokollför alla händelser, som exempelvis dieselspill, så att man vet mängd, typ av ämne, plats, osv, när man ska avveckla verksamheten. Man måste även ha ett miljöledningssystem som minimerar risken eller konsekvensen av en händelse som löper under hela insatstiden. EBS används igen vid avvecklingen då man bland annat tar kontrollprover på samma platser som i det initiala skedet för att se hur mycket vi har påverkat platsen med vår närvaro. Denna EBS ska överlämnas till värdlandet eller annan övertagande nation. Konsekvenshanteringen av miljörisker delas mellan CBRN funktionen och försvarsmedicin. Ansvarsområdet för respektive funktion avgörs av karaktären på händelsen och hur snabbt händelsen påverkar pågående operation. Mellan CBRN
  • 31. 31 funktionen och övriga funktioner råder alltid ett förhållande mellan graden av ledningsansvar och graden av stöd. Vid snabba förlopp har CBRN funktionen huvudansvar och andra funktioner stödjer medan det omvända förhållandet gäller vid långsamma förlopp. Gränsdragningen avgörs ytterst av chefens beslut om vilka risker förbandet kan tillåtas ta. Illustration nr 11: Principiell bild som utvisar händelser där CBRN funktionen har huvudansvar. Illustratör: SkyddC Bilden ska revideras! Terräng och klimat Då våra svenska förband skall kunna verka både nationellt och internationellt kan våra operationsområdens fysiska karaktär variera avsevärt. De operationsområden som vi tilldelas inom ramen för en internationell insats kan omfatta alla klimatzoner från arktisk eller subarktisk till djungel eller öken. Värdering av terräng och klimat Goda kunskaper om terrängen och vädrets påverkan på CBRN stridsmedel och motståndarens möjligheter att använda olika stridsmedel, är av stor betydelse för förbanden för att kunna lösa sina uppdrag och därmed nå uppsatta mål. Exempel på faktorer som värderas utifrån CBRN synvinkel är:  Möjligheter till dold och skyddad förflyttning eller gruppering.  Lämpliga grupperingsområden för olika typer av förband.  Markbeskaffenhet.  Väderlek och klimatets påverkan på CBRN stridsmedel.  Motståndarens möjligheter och begränsningar utifrån terräng- och siktförhållanden. CBRN funktionens ledningsansvar Annan funktions ledningsansvar Akuta konsekvenser som faktor av tid Långsiktiga konsekvenser som faktor av tid CBRN-stridsmedel CBRN-vapen CBRN- spridningsutrustning Bekämpning av CBRN- resurser Utsläpp Toxiska Industriämnen Miljö gifter Långtids Exponering Hygien Vektorer Akut Exponering Sjukdomar CBRN funktionens ledningsansvar Annan funktions ledningsansvar Akuta konsekvenser som faktor av tid Långsiktiga konsekvenser som faktor av tid CBRN-stridsmedel CBRN-vapen CBRN- spridningsutrustning Bekämpning av CBRN- resurser Utsläpp Toxiska Industriämnen Miljö gifter Långtids Exponering Hygien Vektorer Akut Exponering Sjukdomar
  • 32. 32 Som ett av de inledande stegen i en terrängvärdering kan insatsområdet kategoriseras utifrån terrängtyper som medför ett antal generella fördelar och nackdelar beroende på uppgift och typ av förband. Nedan följer en redovisning och beskrivning av de terrängtyper som definierats inom ramen för insatser i CBRN miljö. Terrängtyper Urban terräng - Vid planläggning måste särskild hänsyn tas till risker från industri- verksamhet där man hanterar farliga ämnen. Risker från TIM i urban miljö ökar med antalet olyckor och dålig säkerhet vid transporter och industri. Initialt kan bebyggelse ge skydd vid direkt utspridning och nedfallande droppar, men kommer att förlänga effekterna av utspridningen. Gas och aerosol hålls kvar i sådana områden, speciellt vid svaga vindar och instabil skiktning. I byggnader och fordon kommer effekten av drivande gas/aerosolmoln att bli fördröjd på grund av det lägre luftombytet. Det tar längre tid för gasmolnet att tränga in i ett hus. Av samma skäl kommer gas att finnas kvar längre inomhus, när resten av molnet har dragit förbi. Därför är det av största vikt att man kan få information om när det är riskfritt att börja vädra. Illustration nr 12: Inläckning i byggnader och fordon. Källa: Faktasamling CBRN 2008. Markytans beskaffenhet har betydelse för kontaktrisker. En torr, hård men porös yta som asfalt eller betong ger mindre kontaktrisker. Eftersom mikroorganismer som sprids via aerosol kan avsättas på ytor, kan material, lokaler, livsmedel, foderväxter, vatten eller terräng vara smittfarliga långt efter det egentliga angreppet. Vid t ex förflyttningar över exponerade ytor kan mikroorganismer virvlas upp och åter bli luftburna och på nytt orsaka infektioner. Utan förstärkningsarbete klarar normalt inte byggnader stötvågen från en nukleär explosion. Källare, kulvertar och tunnlar erbjuder normalt bättre skydd än byggnader ovan mark. Värmestrålningen från en kärnexplosion kan orsaka omfattande bränder. Byggnader erbjuder ett skydd mot radioaktivt nedfall och kan minska stråldosen personalen utsätts för. Radiologiska strålkällor med låg strålningsintensitet (nivågivare, mätutrustning, etc.) kan utgöra risker i urban miljö. Betäckt och kuperad terräng – I betäckt och kuperad terrängen kan risker och hot från CBRN ämnen variera mångfalt. I skog och kuperad terräng ökar vindens turbulens vilket medför större vertikal utsträckning vilket hjälper till att späda ut ett moln. Om skogen är tät reduceras markbeläggningen och blir ojämn genom att nedfallande droppar fastnar i trädens kronor. Buskterräng kan däremot ge stora kontaktrisker. I kuperad terräng kan dräneringsflöden, när kall eller varm luft strömmar ner från berg eller höjder, snabbt sprida kemiska och biologiska ämnen oväntat, särskilt vintertid.
  • 33. 33 Vilket kan orsaka relativt höga koncentrationer i dalgångar och slättlandskap nedanför höjder och berg. I skog tränger endast en del av molnet in mellan träden medan huvuddelen passerar över eller på sidan. Om däremot aerosolen sprids på marknivå kan molnet dröja kvar och ge effekt under längre tid. I dalar, sänkor och gropar kan aerosolen också dröja kvar sedan aerosolmolnet passerat. Gas och aerosol hålls kvar i dessa områden, speciellt vid svaga vindar och instabil skiktning. Vegetation kan adsorbera en del gas och aerosol genom så kallad torrdeposition. På mjuk mark, gräs, mossa, sand eller snö kommer man lättare i kontakt med kemiska ämnen som trängt in i underlaget. Effekter från en kärnvapenexplosion beror framför allt på laddningsstyrka och explosionshöjd. Kuperad terräng erbjuder normalt ett visst skydd mot de initiala effekterna av en nukleär explosion. Verkan från stötvåg och värmestrålning kan avsevärt reduceras på läsida från nollpunkten. Luftstötvågen kan åstadkomma omfattande trädfällning som försvårar framkomligheten. Hav eller sjö - Operationer i gränslandet mellan land och hav eller sjö får varierande inverkan på bedömandet av risker och hot från CBRN ämnen. I tropiska och tempererade områden uppstår nästan dagligen land- eller sjöbris vid kusten. Personal som blivit kontaminerad av hudskadande ämnen (senapsgas) kan i kontakt med salt- eller sötvatten få större skador. De meteorologiska förhållandena vid operationer i kustmiljö kan vara särskilt gynnsamma för insats med biologiska ämnen mot mål på fastlandet. Spridning till havs ger stora riskområden. Vattenstötvågen från en nukleär explosion kan orsaka betydande skada på utrustning till sjöss. Fartyg och kustnära infrastruktur kan skadas genom den tsunamiliknande våg som en explosion medför. Den reflektiva ytan som vatten utgör kan öka den värmestrålande effekten från explosionen. Vatten kan utnyttjas för att avskärma strålkälla. Subarktisk miljö – och subarktiska väderförhållanden påverkar effekten av kemiska ämnen genom en långsammare avdunstning vid kyla och att de blir svårare att indikera. Även skyddsutrustning och instrument kan fungera annorlunda och vara i behov av särskild hantering vid stark kyla. Försiktighet ska iakttas av personal som stiger in i uppvärmda utrymmen då farliga ämnen som medförs in börjar förångas. Kyla innebär större sannolikhet för stabil luftskiktning vilket ger större riskområden och kan skapa förutsättningar för kraftiga dräneringsflöden. Vid ett B-angrepp i kyla är det troligtvis mikroorganismer i sporform som sprids eftersom sporer har förmågan att överleva kyla. Aktiviteten hos ett radioaktivt ämne påverkas inte normalt av kyla. Djupt snötäcke ovanpå kontaminerad yta har en avskärmande effekt på strålning. Packad snö kan användas för att skärma av strålkällor. Tropisk miljö - ställer de högsta kraven på individuell disciplin och fysisk status för att kunna upprätthålla god beredskap för skydd mot CBRN ämnen. De dominerande klimat förhållandena i djungelmiljön är konstant hög temperatur, en mycket hög luftfuktighet och periodvis kraftigt regn. I tät djungel blåser det som regel mycket lite eller inte alls och de täta trädkronorna medför att solstrålar förhindras att nå marken. Den höga temperaturen kan öka förångningen av ämnen och en ökad koncentration uppstår. Sekundärmoln från kemiska ämnen förblir oupplöst med anledning av den låga vindhastigheten och skapar därigenom en molnmiljö med relativt högre koncentration
  • 34. 34 under en längre period. Hög luftfuktighet kan förvärra effekterna av hudskadande ämnen. Djungelmiljön är mycket lämplig för att använda biologiska ämnen i. Värme, hög luftfuktighet och skydd från UV-ljus underlättar för sjukdomsalstrande mikroorganismer att överleva efter utspridning. Bärandet av skyddsutrustning under längre tidperioder försvåras av hög temperatur och luftfuktighet. I förbandets planering ska särskilda försiktighetsåtgärder (avfuktning och torrluftsförvaring) vidtas för att bevara CBRN skyddsutrustningen i användbart skick. Öken - Dagtid varierar temperaturen från ca 30° till över 50°C. Nattetid faller temperaturen snabbt och når en mer gynnsam nivå för att få god effekt av en B eller C- attack. Detta medför att risken för att utsättas för en B eller C-attack under natten eller tidig morgon bör övervägas vid operationer i ökenmiljö. Värmen kan medföra att funktionaliteten och tillgängligheten för indikeringsutrustning påverkas, samt att åtgärder för att minska värmebelastningen kan behöva vidtas. Den ofta stoftbemängda miljön kan påverka indikeringsutrustningens driftsäkerhet och indikeringsresultat negativt. Marken kan vara mycket porös, vilket innebär att ämnet lättare absorberas av marken. När solen sedan börjar värma upp marken förångas ämnen och skapar därigenom risk vid inandning. Levande biologiska ämnen är ineffektiva vapen i ökenmiljön med dess höga temperaturer och intensiva UV-ljus. Lämplig tidpunkt för en attack är nattetid när temperatur och luftfuktighet är mer normal. Toxiner som är mer tåliga mot miljön i öken kan istället användas för sporformiga mikroorganismer. Ökenmiljön gör det svårt att konstruera skydd mot verkansformer från en kärnvapenexplosion. Sanddyner kan ge skydd mot exponering från vissa verkansformer. I och med att vinden förflyttar sanden kan ett radiologiskt kontaminerat område snabbt få en vidare spridning. Illustration nr 13: Nedbrytnings tid för olika kemiska stridsmedel varierar beroende på väderförhållanden. Källa: Faktasamling CBRN 2008
  • 35. 35 Klimatfaktorer Följande väderfaktorer påverkar utspridning och utbredning från CBRN ämnen. Vindriktning - är viktig utifrån vilka som bör varnas efter utspridning av CBRN ämnen. Med vindriktning avses den riktning det blåser från. Vindriktning anges som väderstreck, i grader eller i mils. Vindbäring avser den riktning det blåser mot. Vindhastighet - Hög vindhastighet innebär kort passagetid vilket ger kort exponeringstid och mindre skador men innebär även kortare förvarningstid för skyddsåtgärder. Solinstrålning (UV-ljus) - minskar mikroorganismers överlevnad och ökar avdunstning från uppvärmda ytor. Luftens temperaturskiktning – Luftens temperatur avtar i allmänhet med höjden. Om temperaturen sänks mer än 1°C per 100 m är atmosfären instabilt skiktad. Om temperaturen avtar mindre än 1°C per 100 m är atmosfären stabilt skiktad. Instabil skiktning uppstår när markytan värms upp, ex. vis under varma, soliga dagar. Eftersom kall luft är tyngre än varm, underlättar en sådan temperaturfördelning luftens omröring effektivt. Drivande C-moln uttunnas snabbt. Vid stabil skiktning, när temperaturen ökar med höjden – inversion – försvåras luftens omröring. En stabil skiktning förutsätter en låg vindhastighet och leder till att drivande C-moln uttunnas relativt långsamt och kan i farliga koncentrationer utbreda sig över stora områden. Denna typ är vanlig nattetid under sommarhalvåret samt dygnet runt under vinterhalvåret - framför allt i norra Sverige Illustration nr 14: Skador från primärmolnet, beroende på vindhastighet och atmosfärens stabilitet.
  • 36. 36 Illustratör: Peter Johansson, Faktasamling CBRN 2008. Marktemperatur - Hög temperatur ökar avdunstning. Vid låga temperaturer minskar avdunstning men effekterna kan ändå bli betydande vid inversion och stabil skiktning. Markbeläggning utgör kontaktrisk under längre tid vid låga temperaturer. Relativ fuktighet - Låg relativ fuktighet minskar mikroorganismers överlevnad. Nederbörd – Regn späder ut koncentrationen i moln genom tvättning. Kraftigt regn kan ge betydande koncentration av radioaktiva partiklar i markbeläggning. Snötäcke och is kan täcka en markbeläggning så att avdunstning tillfälligt upphör. Väderrapportering Spridning av C-stridsmedel är starkt beroende av väderfaktorer. Hög temperatur och låg fuktighet ger högre effekt än motsatt förhållande. Svag vind och stabila förhållanden ökar kvarliggningstid. Observationer av vädret på och nära platsen för C-insats utgör tillsammans med aktuell väderprognos underlag för planering av skyddsåtgärder och sanering. Vid insats med B-stridsmedel är det sannolikt endast vid utspridning i aerosolform som man behöver ta hänsyn till meteorologiska faktorer. När aerosol används är vinden och skiktningen avgörande för spridningen. Solstrålningen (UV) och låg fuktighet medför hög avdödning på bakterier När det gäller insats med RN-stridsmedel är det troligen endast vid ytexplosion hänsyn behöver tas till aktuellt väder och väderutvecklingen dagarna efter insatsen (vindriktning i aktuella höjdskikt). Delgivning METOCC (Försvarsmaktens Meteorologi- och oceanograficentrum) tillhandahåller vädertjänst stöd dygnet runt. Försvarsmeteorologer ingår i staber – från brigadstab och högre staber - och i Mission Support Element, MSE, för stridsflyg- och helikopterförband. Vädersonderingsgrupper stödjer artilleriförband med väderunderlag för skjutning och inmätning med sensorutrustning. METOCC ska kunna leverera följande väderrapporter:  CBRN CDR (Chemical Downwind Report). CDR utsänds fyra gånger per dygn. Varje meddelande är giltigt för en 6 timmars period, som i sin tur är uppdelad i tre 2 timmars perioder. CDR används för att beräkna riskområden för kemiska, biologiska och radiologiska faror. CDR innehåller information om gällande geografiskt område (anges i kvadrant), tidsnummer för observation (DTG) och periodens giltighet (6 h), storhet och enhet för värden, vindriktning (-bäring [mot]), -hastighet, luftens skiktning (neutral, stabil, instabil), marktemperatur, relativ fuktighet, betydande väder fenomen samt molntäckning.  CBRN BWR (Basic Wind Report). BWR innehåller meteorologiska data om vindförhållanden, vindriktning (från) och hastighet för ett antal luftlager upp till 30000 meters höjd. Varje luftlager numreras för
  • 37. 37 var 2000 meter. Används för att skapa riskområden efter ytexplosioner (kärnvapen) samt för biologiska ämnen som sprids högre än 50 m över marken. Samtliga rapporter är uppbyggda enligt ADatP-3 i enlighet med APP-119. Lokal väderrapportering Lokalt väder ska i första hand användas vid utvärdering av C-insats. Lokalt väder ska på begäran kunna rapporteras från kompani till bataljon samt från bataljon till brigad enligt nedan. Rapporten ska i regel innehålla följande: vindriktning (mot, ± 10 mils/50 grader), vindhastighet (medel-, km/h), temperatur (luft-, ºC), relativ fuktighet (%), terräng typ (öppen eller betäckt), och väder (t ex uppehållsväder, molnigt, klart, nederbörd, dimma). 3.3. Aktörer Motståndaren Försvarsmakten kan i en väpnad konflikt möta motståndare som kan inrymmas inom hela skalan från välutbildade reguljära förband utrustade med högteknologisk materiel till tillfälligt sammansatta friskaror och irreguljära förband. Beroende på var i världen och i vilken typ av konflikt så kommer en motståndares resurser och förmågor att skilja sig åt. Motståndaren styrs av sina syften och drivkrafter, vilket tillsammans med hur de uppfattar den situation de befinner sig i ligger till grund för hur de kommer att agera. Ett antal stater i världen har under överskådlig framtid tillgång till förband, vapensystem och doktriner avsedda för operationer med understöd av CBRN vapen. Avskräckning har traditionellt fungerat krisdämpande mellan stater och reguljära militära organisationer, exempelvis den situation som rådde under kalla kriget mellan NATO och Warszawapakten. Sannolikheten för insatser med CBRN vapen mot Sverige vid en konflikt eller mot svenska intressen utomlands bedöms för närvarande låg, men kan inte helt bortses från. Spridning och utplacering av nya CBRN vapen och sammanhörande teknikutveckling utgör alltjämt enligt FN, EU och NATO, ett av det allvarligaste världsomspännande säkerhetshotet trots att nya fördrag, avtal och protokoll ingåtts med syfte att begränsa eller eliminera dem. Det finns återkommande exempel på aktörer som efterforskar CBRN teknologi som medel för att kunna uppnå sina mål. Dessvärre underbyggs sådana processer av en teknologiskt transformerad och krympande värld med ökad tillgång till information via ex. vis internet eller annan vetenskaplig sakkunskap världen runt. Även icke-statliga aktörer kan framställa enklare CBRN vapen genom att använda sig av giftigt industrimaterial, som traditionellt har sorterats utanför behovet av militär CBRN skyddsteknologi. Samtidigt så underbyggs de här processerna av en utvidgad urbanisering och industrialisering. Infrastruktur som bör uppmärksammas är kärnkraftverk, inrättningar 9 STANAG 7149 NATO Message Catalouge, APP-11(C), 2009
  • 38. 38 för kärnenergi eller biologisk forskning, kommersiell kemikalietillverkning, olika slag av gruvor, avfallsinrättningar, transportnätverk och kända anläggningar för produktion eller lager av kemiska, biologiska eller radiologiska ämnen som kan skadas genom avsiktlig eller oavsiktlig handling samt transporter från dessa och som därigenom kan utgör en risk. Säkerhet (safety), miljö- och arbetarskydd kan även vara undermåligt kring sådan verksamhet, med svenska mått mätt. Förmågan att använda massförstörelsevapen kommer sannolikt att spridas till ett större antal stater och möjligen även andra aktörer. Ett skäl till detta är att massförstörelsevapen fortsatt kommer uppfattas som ett medel att upprätthålla strategiskt jämviktsläge vid konventionellt militärt underläge för någondera av aktörerna. En trend i världen är därför ökat fokus på skydd mot massförstörelsevapen. Det kan således föreligga behov för Försvarsmakten att överväga en ökad förmåga i skydd mot massförstörelsevapen. Det blir betydligt svårare att förutsäga mål, tid och plats för en attack. En insats med CBRN vapen får störst verkan när det träffar en oförberedd motståndare. Det är därför troligt att motståndaren inleder med ett överraskande anfall och helst kraftsamlat, där så många typer av vapenbärare som möjligt används. Insatser kan komma att göras över hela ytan och i avgörande skeden av en konflikt. Behovet av underrättelseinformation och samverkan med andra aktörer eller organisationer är viktigt. Civilbefolkningen och andra aktörer Totalförsvar och krisberedskap Hot och risker kan nu och i framtiden påverka hela eller delar av det svenska samhället eller svenska intressen. Därför har Sverige ett totalförsvar som bygger på en helhetssyn gällande hot, risker och samhällets krisberedskap samt att samhällets samlade resurser ska kunna användas i fred och krig. Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. I fred finns samhällets krisberedskap, där Försvarsmakten med sina resurser har sin givna roll.
  • 39. 39 Illustration nr 15. Civilmilitär samverkan – en viktig del av Totalförsvaret. Foto: Lillemor Sandström, SkyddC. Begreppet totalförsvar är reglerat och definierat i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Försvarsmakten samordnar beredskapsplanläggningen och den operativa planläggningen med motsvarande planläggning inom övriga delar av totalförsvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samordnar på motsvarande sätt det civila försvaret och har ett särskilt ansvar på central nivå för frågor av betydelse för avvägningen mellan civilbefolkning och militära behov av samhällets resurser. MSB har ett nära samarbete med Försvarsmakten för att civilt och militärt försvar ska kunna samverka på ett effektivt sätt. Samhällets krisberedskap Samhällets krisberedskap syftar till att skydda befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Den grundläggande strukturen för samhällets krisberedskap baseras på den så kallade ansvarsprincipen, vilket innebär att den som bedriver verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Det innebär att myndigheterna eller andra aktörer själva ska ha en organisation som också är förberedd för att klara av verksamheten vid en eventuell kris. MSB ansvarar för frågor i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Planering och resursfördelning av krisberedskapen samordnas inom för närvarande följande sex samverkansområden:  Teknisk infrastruktur  Transporter  Farliga ämnen  Ekonomisk säkerhet  Geografiskt områdesansvar
  • 40. 40  Skydd, undsättning och vård. Försvarsmaktens stöd till samhället Försvarsmakten samarbetar i sitt dagliga arbete med många myndigheter och organisationer. Enligt särskilda författningar ska Försvarsmakten lämna stöd vid räddningstjänst, civil verksamhet och till polisen vid bekämpning av terrorism. Hos Försvarsmakten finns ett flertal förband som kan lämna stöd vid en CBRN händelse. Begäran om stöd lämnas till vakthavande befäl (VB) i högkvarteret. Allomfattande ansats – civil-militär samverkan En allomfattande ansats ska inte jämställas med svenskt totalförsvar där det svenska militära försvaret och civilbefolkning samverkar och stödjer varandra för att lösa gemensamma uppgifter. Totalförsvar har en lång tradition och folkförankring, är reglerat i lagar och förordningar. Det är en nationell lösning ursprungligen avsett för krig direkt mot Sveriges territorium. Internationella insatsmiljöers många sammanlänkade problem, bredd av aktörer och ambitiösa mål ställer krav på en mer allomfattande ansats. Detta innebär att man har ett mer långsiktigt perspektiv och en helhetssyn som omfattar diplomatiska, ekonomiska, militära, civila och humanitära delar av en konflikt. Det militära instrumentet utgör bara en, om än viktig, del av ett större sammanhang. Allomfattande ansats har ingen exakt vedertagen definition, men handlar mindre om de instrument och resurser man använder, utan mer om de attityder och förhållningssätt man anammar gentemot insatsen i sin helhet och mot övriga aktörer. I grunden behövs en samverkanskultur mellan en mångfald aktörer samt samordnade och samverkande insatser mot gemensamma eller ömsesidigt stödjande målsättningar. Det finns därmed en stor skillnad mellan den form av civil-militära samverkan som här avses och så kallade CIMIC (Civil-Military Co-operation). CIMIC är ursprungligen ett begrepp som används inom NATO omfattande de kontakter och den samverkan med civilbefolkning aktörer som krävs till stöd för planering och genomförande av en militär operation. På nationell nivå kan jämförelse snarare göras med en utvecklad form av så kallad ordinarie myndighetssamverkan, vilken omfattar den samverkan som genomförs mellan Försvarsmakten och övriga myndigheter. Anvisningar för samverkan finns beskrivna i FM förhandsutgåva Handbok Samverkan 2013. Den vänder sig till personal på alla ledningsnivåer som i sitt arbete har gränsytor mot civila myndigheter och andra aktörer. Samhällets samlade förmåga ska ses som en gemensam tillgång och vid problem som överstiger enskild myndighets förmåga tas nödvändiga kontakter med andra för att efter bästa förmåga inom respektive myndighetsområde bidra till att kriser kan lösas på ett säkert och robust sätt. Ansvarsprincipen Varje aktör har sin unika beslutsprocess som bör beaktas inför och under samverkan. Samverkan innebär i de flesta fall en dialog, för att i samförstånd komma fram till beslut. Genom att inleda samverkan med att fastställa en gemensam lägesuppfattning ökar möjligheter att kunna hantera en CBRN situation. Ansvarsprincipen utgör en central punkt i det nationella krisberedskapssystemet vilket innebär att huvudansvaret