2. Flera personer försöker lära sig något
tillsammans genom att utnyttja av varandras
resurser och kunskaper.
När flera personer samtalar med varandra
där sker lärande och bygger sociala
relationer.
Elever samarbetar och tillsammans löser
problem och konflikter och tillsammans löser
problem och konflikter.
Nicklas Adeson 03/07/13 2
6. Symmetri när det gäller kunskaper
(utveckling, nivå eller färdigheter).
Symmetri här är inte samma sak som
heterogenitet, till exempel vid
uppgiften två personer kan inte ha
samma grad av expertis men olika
ståndpunkter.
Nicklas Adeson 03/07/13 6
7. Gruppmedlemmarna utför Gruppen definierar ett
arbetet tillsammans gemensamt mål
Nicklas Adeson 03/07/13 7
8. Interaktion kan vara mer eller mindre
kollaborativ.
Nicklas Adeson 03/07/13 8
9. Några kriterier måst uppfyllas för att interaktion
ska bli kollaboration
Arbetet måste ske i
form av samspel
och växelverkan
Synkron
kommunikation
Att man underhandlar och
jämkar och kommer
överens gemensamt
Nicklas Adeson 03/07/13 9
10. Alla tar ansvar för dt kollaborativa
skapandet.
Förbereda sig.
Tillföra argument
Den lärandes aktivitet är central.
Nicklas Adeson 03/07/13 10
12. --Socialdistribution av kunskap.
Social distribution av kunskap.
--Kan öka teknikanvändning.
Kan öka teknikanvändning.
--Kanöka kommunikationen och
Kan öka kommunikationen och
samarbete mellan eleverna.
samarbete mellan eleverna.
--Kan öka kommunikationen mellan
Kan öka kommunikationen mellan
lärare och eleverna.
lärare och eleverna.
--Kanleda till ökning av IT-användning.
Kan leda till ökning av IT-användning.
--utökning av digitala läromedel för
utökning av digitala läromedel för
skolan.
skolan.
Nicklas Adeson 03/07/13 12
15. Grundskola
Och
Gymnasium
Nicklas Adeson 03/07/13 15
16. Tillgång till apparater till varje elev:
Ipad stationära datorer Bärbara datorer
Bra digitala möjligheter
SchoolSoft, CSN, Google Docs, Google Sites,
Google Drive, Google Books, chatt med
eleverna på FaceBook,
Några smartboard
Nicklas Adeson 03/07/13 16
17. Alla lärare på skolan gick på fyra utbildningar
handlar om : Entreprenöriellt lärande i
skolan
Alla lärare på skolan gick på två utbildningar
om formativa & summativa bedömningar
Skolan fick tre utbildningar om nya appar till
Ipad till varje ämne på skolan.
Egen IT-strategi.
Digitala uppgifter till eleverna.
Fillagring, mapplagring på nätet.
Nicklas Adeson 03/07/13 17
18. Webbnärvaro
Digital kommunikationen mellan lärarena och
eleverna, mellan föräldrarna och skolan.
Internet i skolan och eleverna kan också
surfa gratis i skolans router med hjälp av sina
egna iphone.
Digitala läroböcker.
Matematiken i Ipad och Iphone.
Nicklas Adeson 03/07/13 18
19. Gymnasieskola mindre elever än grundskolan
men varje elev har tillgång till Ipad, bärbar
dator och stationära datorer. Alla lärare har
Ipad och bärbar dator.
Grund skolan mer elever men bara 6
bärbardatorer till lärarna och inte alla elever
har till gång till en dator på skolan.
Datasalen på fristående skola innehåller mer
stationära datorer och nyare än grund skola.
Lärarna på fristående skola använder mer
digitala kursmaterial än på grund skolan.
Nicklas Adeson 03/07/13 19
20. Eleverna på fristående skola kan låna skolans
Ipad tre år i rad och skolan betalar priset för
alla appar gamla och nya med
uppdaterningen. I slutet av sista året på
utbildningen eleven kan köpa sin Ipad till
lågt pris från skolan.
Planeringen på fristående skola under
studiedagar eleverna sitter hemma och får
hemuppgifter och chatta med lärarna under
studiedagarna och får eleverna digital hjälp.
På fristående skola skolan har strategi att
göra flesta kursböcker digitala, och
matematiken i Ipad och Iphone.
Nicklas Adeson 03/07/13 20
21. Alla lärare på fristående skola har klarat fyra
kurser handlar om entreprenöriella lärande i
skolan och har klarat också två kurser om
betyget & bedömningen på skolan med bred
utbildning om formativa och summativa
bedömning.
Nicklas Adeson 03/07/13 21
22. H. Stefan E-learning by doing: http://elearning.kib.ki.se/?p=474 , en film (hämtad20130216).
P. Dillenbourgs . Collaborative-learning: Cognitive and Computational Approaches
(1999).University of Geneva, Switserland, Chapter 1 (Introduction) (hämtad20130214).
Pdf fil Lunds universitet:
http://portal.omv.lu.se/publicfiles/sskprog/200801/sjsa22/vad_menas_med_kollaborativt_lara
nde.pdf (hämtad20130212).
O. Granberg & J. Ohlsson. Kollektivt lärande i team. 2005, nr ¾ 227-243 ISSN 1401-6788,
Sockholms universitet- pedagogiska institutionen , pdf fil(hämtad20130217).
R. Farby. Kollaborativt lärande i praktiken. 2004, Göteborg – IT university of
Göteborg(hämtad 201302010).
M. Nergell. 2003. Ökad individualisering och/eller kollaborativt lärande?. Malmö högskola –
lärarutbildningen(hämtad 20130211).
M. Sandvik.Pedagogiska aspekter på kollaborativt webblärande- lärande i samspel med
etwinning som språngbäda. Utbildningssyrelsens eTwinningteam. pdf (hämtad 20130217)
F. Wihlborg. 2009. Kollaborativt lärande – Vad menas med det? (hämtad 20130213).
Kollaborativt lärande i arbetslivet, 25 jan 2013. E learning world
http://www.elearningworld.se/news/livslangt-larande-utmaningar-och-losningar-del-4/.
(hämtad 20130213).
S. Svedberg. IT – Pedagog. Kollaborativt lärande med IKT, 11 sep. 2011, Varbergs
kommun(hämtad 20130214).
Lärande på dina villkor. Hans Richter läromedel.
http://www.interaqtive.se/index/tag/kollaborativt-larande/ (Hämtad 20120217).
Power & O. Grady. 2003, Kunskapsbaserad ekonomi. http://translate.google.se/translate?
hl=sv&langpair=en
%7Csv&u=http://www3.ul.ie/dllo/eucen/Carbery.doc&ei=S7sgUfX9J4aC4ASqoIHIAQ (hämtad
20130211).
Nicklas Adeson 03/07/13 22
