SlideShare a Scribd company logo
1 of 19
Att göra en tidning 
Tidning = ”nyheter”
Lite tidningshistoria 
• Ursprunget till det moderna skriftspråket har sitt ursprung i 
sumerernas bildskrift i Mesopotamien (var beläget mellan floderna 
Eufrat och Tigris – ungefär dagens Irak). 
• Den första skriften kom till 3200 f.Kr och bestod av bildtecken. 
Användes vid bokföring av handelsvaror. Man ritade på mjuka lertavlor 
som sedan brändes. 
• Det sägs att egypternas hieroglyfer har sitt ursprung i sumerernas 
skrift. 
• Ca. 1500 f.Kr började utvecklingen till det som skulle bli vårt alfabet. 
Det bestod av bildtecken som härstammade från saker i omgivningen, 
t.ex. mat, hus, djur, vatten o.s.v. Man skrev på papyrus, smala remsor av 
högt halvgräs odlat i Egypten.
• Via handel kom grekerna i kontakt med dessa ”skrivtecken” och 
övertog 15 av deras ”bokstäver” som bara bestod av konsonanter. De 
la till 9 tecken för vokaler  alfabet med 24 bokstäver. 
• Senare övertog romarna alfabetet. Bokstäverna G, U och W har 
tillkommit sedan ursprungsbokstäverna. Romarna skrev fr.o.m. 200- 
talet på pergament, ogarvad djurhud. 
• De första tidningarna uppstod av s.k. brevtidningar som förmedlade 
nyheter. Förekom redan i kejsartidens Rom. Rapporterade händelser i 
det offentliga livet. 
• På medeltiden fanns gatuutropare i städerna, berättade om krig och 
olyckor
• Boktryckarkonsten 1400-talet Tyskland. Guldsmeden Johann 
Gutenberg uppfann ett instrument  trycka böcker 
• Tekniken har i princip använts oförändrad i 400 år. Datorer bara 
på senare år. 
• Början av 1600-talet kom i Holland och Tyskland de första 
”riktiga” tidningarna. Trycktes i små upplagor. Dyrt för ”vanliga 
svenssons”. 
• Sveriges första tidning ”Hermus Bothicus” 1924. 
• De första journalisterna i början av 1700-talet. De skrev mot 
betalning åt de som ville betala, t.ex. politiker.
• Aftonbladet, Sveriges första moderna tidning, utkom 1830. Bidrog till 
samhällets framfart. 
• Dagens Nyheter, Sveriges första morgontidning, 1864. Bars hem till 
läsaren. 
• Kamratposten grundades 1892, ge ”folkets barn en bok som aldrig tog 
slut”. Bara rika barn hade råd att köpa böcker. Kallades då Folkskolans 
Barntidning. 
• Under 1900-talet kom den s.k. tabloidtidningen. Namnet kom efter 
formatet, hälften så stor som en traditionell morgontidning. Blev 
populär. Lågt pris, korta artiklar, många bilder samt utrymme för 
sensationer. Daily Mirror var först (1903 London). 
• Daily Mirror påverkade moderniseringen av Aftonbladet samt den ny 
tidningen Expressen. 
• Norge, Japan, Finland och Sverige läser mest dagstidningar idag.
VAD INNEHÅLLER EN TIDNING? 
(Beror på vilken typ av tidning det är) 
Till exempel 
 Debatt och ledare 
 Reportage och intervjuer 
 Nyheter 
 Sportsidor 
 Noveller, sagor, dikter 
 Frågespalter 
 Insändare 
 Recensioner 
 Serier, roliga historier 
 Bilder 
 Annonser 
 TV-sidor m.m.
NYHETSNOTIS 
 Kortare än en nyhetsartikel 
 VAD som hänt 
 VAR 
 NÄR händelsen inträffade 
 VEM/VILKA som är inblandade 
 VARFÖR det hände 
 KONSEKVENSERNA av det som hänt 
 Kort och slagkraftig RUBRIK (få plats), fånga läsaren och tala om vad notisen 
handlar om. 
 Att komma på en bra rubrik = hitta de mest sammanfattande orden som väcker 
uppmärksamhet 
 Gör rubriken sist. 
Sprängd till döds 
Togs för klotter 
Kvinna försvunnen
Nyhetsnotis 
Strömavbrott i 
Söderborg 
KARLSTAD Drygt 15 000 el- 
Abonnenter i Söderborg 
drabbades av ett timslångt 
strömavbrott omkring klockan 
två natten till igår. 
Många irriterade människor 
hörde på måndagsmorgonen 
av sig till ellevernatören och 
påpekade att de försovit sig 
eftersom väckarklockan inte 
ringt på morgonen. 
Enligt elbolaget berodde 
avbrottet på ett fel i en större 
kabel. Kabeln är nu ubytt. 
RUBRIK 
VARFÖR? 
VVEEMM?? 
RUBRIK 
VAR? 
VAD? 
VARFÖR? 
NÄR? 
KONSEKVENSER
Nyhetsartikel 
RUBRIK 
 tala om vad artikeln handlar om 
 dra till sig läsarens uppmärksamhet 
 kort, fåordig, sammanfattande 
INGRESS 
 inleder artikeltexten 
 kort, sammanfattar det viktigaste i artikeln 
 väcka nyfikenhet 
BRÖDTEXT (den löpande texten i artikeln) 
 vad, var, när, vem/vilka = kärnan i texten 
 fördjupning av info = t.ex. vad de inblandade tycker, konsekvensen av händelsen 
 varför händelsen skedde 
Det viktigaste står tidigt i artikeln. Orsaker, bakgrundsfakta och detaljer står mot slutet. 
PRATMINUS 
 Stycken som återger exakt vad någon har sagt, t.ex. ett vittne eller den som berörts 
berättar om händelsen. Ger närvaro och trovärdighet åt artikeln.
Skadegörelse på museum 
LULEÅ: Flera av konstnären Bertil 
Lunds tavlor förstördes igår av en 
man i tjugoårsåldern. Mannen greps 
utanför museet och erkände på plats. 
Den gripne mannen är 
konststuderande och säger själv att 
orsaken till skadegörelse var att han 
inte gillade tavlornas färg. 
Vid lunchtid igår upptäckte vaktmästaren 
på Konstmuseum på Götgatan i Luleå 
att flera av den kände marinmålaren 
Bertil Lunds tavlor blivit sönderskurna. 
---Tavlorna har slitits ner och skurits 
sönder, säger Bert-Åke Varg, 
vaktmästare på Konstmuseum. 
När han sprang för att larma polisen såg 
han att två polismän redan fanns på 
plats utanför en restaurang i samma 
byggnad som museet. 
RUBRIK 
BILD 
Bildtext 
Poliserna hade kallats dit för att ta 
hand om en bråkig gäst på 
restaurangen. Snart stod det klart 
att den bråkige restauranggästen 
var samme man som hade skurit 
sönder tavlorna. 
----Ja, han har erkänt, säger en 
polis på platsen. När vi grep 
honom hade han en kniv på sig. 
Mannen, som studerar konst på 
universitetet, förklarar sitt dåd med 
att tavlorna var ”alldeles för blå”. 
Han gillade inte alls färgen och det 
var därför som han skar sönder 
tavlorna. Enligt polisen kommer 
mannen sannolikt att åtalas för 
grov skadegörelse. 
Tavlorna ingick i en serie 
målningar med havsmotiv och 
temat för utställningen var 
västkustmålare. 
Harald Hårfagre 
BILD 
BILDTEXT 
INGRESS I FET: 
VAD? 
VEM? 
VAR? 
VARFÖR? 
BRÖDTEXT 
NÄR? 
VAR? 
VAD? 
PRATMINUS 
SPALTER 
VEM? 
PRATMINUS 
VARFÖR? 
KONSEKVENS 
BAKGRUND 
ARTIKEL-FÖRFATTARE
INSÄNDARE 
Uttrycker en läsares åsikter i ett viss ämne. Han/Hon vill säga sin mening om något. Vill påverka 
andra att tycka likadant och övertyga om att man har rätt. Skribenten argumenterar för sin åsikt. 
RUBRIK 
 Sammanfattar vad insändaren handlar om, fånga läsarens intresse, gärna provocerande 
VAD DU REAGERAT PÅ 
 Du beskriver ämnet, det du har reagerat på 
ÅSIKTER 
 Du uttrycker dina åsikter i frågan 
ARGUMENT 
 Du ger sakliga argument 
 Vädja till känslor (påverkar!) 
 Ger konstruktivt förslag på lösning av problemet 
UPPMANING 
 Uppmanar läsaren till något 
SIGNATUR 
 Skriver under med ensignatur, namn behövs oftast inte
Förbjud godis! 
Många äter för mycket socker i Sverige 
idag och det leder till att vi blir tjocka och 
sjuka. Många andra länder, inte minst 
USA, har samma problem. 
Lördagsgodiset från min barndom verkar 
ha försvunnit, nu äter barnen godis 
veckans alla dagar. Skulle det inte vara 
skönt att slippa allt detta socker? 
Egentligen tycker jag att godis borde 
förbjudas, men det kanske är alltför 
optimistiskt att hoppas på. Mitt förslag är 
istället att stänga alla godisaffärer. Man 
ska endast kunna köpa godis på vissa 
ställen, till exempel i några särskilda 
mataffärer. Då skulle man äta mindre 
godis och därmed inte behöva gå till 
tandläkaren så ofta. 
En åldersgräns på 18 år borde också 
införas. Ungdomar över 18 år och vuxna 
kan nämligen hantera begäret bättre än 
vad barnen kan. Dessutom är det inte lika 
farligt för vuxna att äta godis. 
Jag hoppas att politikerna snart tar sitt 
ansvar och förbjuder det skadliga godiset. 
Under tiden vill jag uppmana alla föräldrar: 
Köp inte godis til era barn! De kanske blir 
arga på er nu, men de kommer tacka er 
när de blir äldre. Ge barnen frukt i stället, 
det är både nyttigare och godare! 
”Upprörd” 
RUBRIK 
VAD MAN 
REAGERAT PÅ 
ÅSIKTER 
ARGUMENT 
UPPMANING 
VÄDJAR TILL 
KÄNSLOR 
KONSTRUKTIVT 
FÖRSLAG 
ÅSIKT 
ARGUMENT 
KONSTRUKTIVT 
FÖRSLAG 
SIGNATUR
Intervju 
INNEHÅLL 
RUBRIK 
KORT PRESENTATION AV DEN SOM INTERVJUATS 
FRÅGOR SOM INTE BARA BESVARAS MED ”JA” ELLER ”NEJ” 
SVAREN SOM DEN INTERVJUADE GAV 
FÖLJDFRÅGOR 
AVRUNDNING för att markera slutet 
ATT TÄNKA PÅ 
TA KONTAKT MED PERSONEN DU SKA INTERVJUA 
VAR ARTIG, BESTÄM TID OCH PLATS 
FÖRBERED DINA FRÅGOR NOGA, DET SKA INTE BARA VARA JA/NEJ-FRÅGOR, 
GÖR MÖJLIGA FÖLJDFRÅGOR, TA INITIATIV TILL NYA FRÅGOR OM 
TILLFÄLLE GES UNDER SAMTALET 
ENGAGERA DIG I SAMTALET, LYSSNA UPPMÄRKSAMT, ANTECKNA 
(EV. OCKSÅ SPELA IN) 
TACKA FÖR INTERVJUN
Möte med nybliven miljonär 
Johan Lundkvist är 43 år och 
kommer från Gävle. Han bor med 
sin fru och sina två barn som är tre 
och sex år gamla. Johan har vunnit 
inte mindre än 3 miljoner kronor på 
en trisslott. Vi träffas hemma hos 
familjen några dagar efter beskedet. 
Överraskad men glad! 
Du fick reda på att du vunnit 3 miljoner kronor förra 
veckan, hur kändes det? 
- Jag trodde inte att det var sant. En kvinna ringde och 
berättade för mig att jag vunnit och jag var helt säker på att var 
ett skämt. Men det verkade inte som att hon skojade och efter 
ens tund gick det upp för mig att det var sant. 
Brukar du köpa lotter? 
-Nej jag köper nästan aldrig lotter, någon gång ibland bara. Jag 
har aldrig vunnit mer än en grytlapp tidigare. 
Har du hunnit tänka på vad du ska göra med pengarna? 
-Jag har alltid drömt om att segla jorden runt, så jag ska köpa 
en stor segelbåt och åka iväg med hela familjen ...bla…bla… 
Kan du segla då? Är inte det ganska svårt? 
-Nej, jag kan egentligen bara segla optimistjolle. Men min fru är 
duktig. Hon har tävlat i segling ……bla…bla… 
Tack för intervjun och lycka till! 
- Tack! 
RUBRIK 
PRESENTATION 
AV DEN SOM 
INTERVJUATS 
FRÅGA 
SVAR 
TALSTRECK 
FÖLJDFRÅGA 
AVRUNDNING 
BILD 
BILDTEXT 
FETSTIL PÅ 
FRÅGORNA
Reportage 
 Ett reportage går mer på djupet än en nyhetsartikel. 
 Måste inte handla om dagsfärska nyheter. Istället någon man vill berätta mer 
ingående om. 
 Rubrik med syfte att locka läsaren. 
 Inleds med Ingress. Syfte=visa vad det handlar om, locka läsaren. 
 Fakta blandas med sådant som levandegör faktan, t.ex. en ögonblicksbild från 
platsen.  trovärdigt 
 Bilder från platsen 
 Intervju med någon från platsen, någon som har med saken att göra. 
 Reportaget är skrivet i efterhand men läsaren ska gärna få en känsla av att 
reportern är på plats just nu. Reportaget skrivs i presens (nutid). 
 Avslutningen knyter ihop reportaget. Presens.
Reportage 
Populär bräda 
Ulrika Wallin på väg ut med brädan. 
Det är tisdag förmiddag och 
sportlov. Backarna i Åre är som 
vanligt fulla av folk: unga och 
gamla, barn på skidor som kastar 
sig nerför backarna och oroliga 
föäldrar som försöker hinna 
ikapp. Men en kategori blir fler 
och fler – snowboardåkarna. 
Text: Jerker Skrivare 
Foto: Annica Blixt 
Solen skiner från en klarblå himmel 
och snön är så vit att det nästan gör 
ont i ögonen. En figur i röda kläder 
kommer åkande i hög fart nedför 
backen. Hon tvärnitar precis framför 
mig så att jag blir helt täckt av 
snömolnet hon river upp. 
Tjejen på snowboarden hetr 
Ulrika Wallin. Under vintrarna bor 
hon i Åre och åker snowboard varje 
dag. Resten av året bor hon i 
Göteborg och studerar vid 
universitetet. Ulrika är en av många 
som har fastnat för sporten. 
- Att åka snwbooard är helt klart 
det bästa som finns! Säger hon 
och ler. 
Intresset ökar 
Ulrika är inte ensam, fler och fler 
har blivit intresserade. Det kan till 
viss del bero på att snowboard 
nyligen blev en OS-gren. 
- Jag tror definitivt att det har 
betydelse för intresset, säger 
Ulrika. Sverige tog ju dessutom 
brons. 
Sverige har landslag 
Sverige har idag ett landslag med 
duktiga åkare och nu satsar man 
på att starta ett juniorlandslag för 
de lite yngre åkarna. Ulrika tycker 
att det är roligt att ….bla…bla 
- Det är synd att det fortfarande 
mest är killar som åker, men jag 
tror att det kommer att ämdras. 
Några sekunder senare har 
Ulrika åkt iväg mot liften, och jag 
funderar på att hyra en bräda. Det 
ser ju ganska lätt ut. 
RUBRIK 
BILD 
BILDTEXT 
MELLANRURBIK 
FAKTA 
PRATMINUS 
FAKTA 
AVSLUTNING 
SPALTER 
PRESENS 
INGRESS 
ARTIKELFÖR-FATTARE 
OCH 
FOTOGRAF 
ÖGONBLICKS-BILD 
FRÅN 
PLATSEN
Reklamannons 
• STOR STIL fångar läsarens 
uppmärksamhet 
• VERSALER 
• Det gäller för annonsören att välja vad 
som ska skrivas med stor stil. 
• KORTFATTAT, PERSONLIGT, 
VÄNDA SIG DIREKT TILL LÄSAREN 
(DU) 
• SPELA PÅ KÄNSLOR 
• POSITIVA ORD (”mysig”, ”utmärkt”, 
”nyöppnad”…..) 
• LOGGA (ge positiv bild av det 
företaget annonserar) 
• UPPMANING (vanlig avslutning) 
• LOCKBETE
-Nu med ÄNNU FLER AKTIVITETER! 
Ny för i år är FEMKAMPEN. Ta med kompisarna och 
tävla i dragkamp, prickskytte, pajätning eller några av 
de andra grenarna. 
Vindelns gamla favoriter finns självklart kvar: 
KLÄTTERVÄGGEN, VATTENRUTSCHKANAN och 
alla ÅKATTRAKTIONERNA. För de mindre 
äventyrliga besökarna finns BUBBELPOOL och en 
mysig park med Vindelns nyöppnade CAFÉ. Den 
som blir trött och hungrig kan slappna av och njuta av 
läckra maträtter på vår restaurang. Vindeln kan också 
erbjuda sköna picknickmöjligheter vid den vackra 
älven! 
Kom till Vindeln idag – du har ingen tid att 
förlora! 
Just nu: gå 2 betala för 1! 
Öppet alla dagar 11-22. Inträde 40 kr. Femkampshäfte 55 kr. 
LOGGA 
NYHET 
STOR STIL 
VERSALER 
POSITIVA 
ORD 
VARUMÄRKET 
UPPREPAS 
LOCKBETE 
FAKTA
Tidningens texter

More Related Content

What's hot

Högkulturer
HögkulturerHögkulturer
HögkulturerAmirHFK
 
Upotreba savremenih informaciono komunikacionih tehnologija u nastavi.pptx
Upotreba savremenih informaciono komunikacionih tehnologija u nastavi.pptxUpotreba savremenih informaciono komunikacionih tehnologija u nastavi.pptx
Upotreba savremenih informaciono komunikacionih tehnologija u nastavi.pptxSaaBijelji1
 
Француска
ФранцускаФранцуска
Францускаprijicsolar
 
Geologija
GeologijaGeologija
GeologijaOsJob
 
Priča o piramidi i Talesu
Priča o piramidi i TalesuPriča o piramidi i Talesu
Priča o piramidi i TalesuJelena Volarov
 
Društvene mreže - Miloš Nikolić - Silvana Ivković
Društvene mreže - Miloš Nikolić - Silvana IvkovićDruštvene mreže - Miloš Nikolić - Silvana Ivković
Društvene mreže - Miloš Nikolić - Silvana IvkovićNašaŠkola.Net
 
Počeci slovenske pismenosti
Počeci slovenske pismenostiPočeci slovenske pismenosti
Počeci slovenske pismenostiMladen Ilić
 
SREDNJOVJEKOVNA BOSNA ALISA.ppt
SREDNJOVJEKOVNA BOSNA ALISA.pptSREDNJOVJEKOVNA BOSNA ALISA.ppt
SREDNJOVJEKOVNA BOSNA ALISA.pptAlisaGranovBuri
 
Vad är en informerande text
Vad är en informerande textVad är en informerande text
Vad är en informerande textfrokenmalla
 
Građanski rat u Španjolskoj
Građanski rat u ŠpanjolskojGrađanski rat u Španjolskoj
Građanski rat u ŠpanjolskojVale Shau
 
Prva industrijska revolucija
Prva industrijska revolucijaPrva industrijska revolucija
Prva industrijska revolucijaVale Shau
 

What's hot (20)

Högkulturer
HögkulturerHögkulturer
Högkulturer
 
Upotreba savremenih informaciono komunikacionih tehnologija u nastavi.pptx
Upotreba savremenih informaciono komunikacionih tehnologija u nastavi.pptxUpotreba savremenih informaciono komunikacionih tehnologija u nastavi.pptx
Upotreba savremenih informaciono komunikacionih tehnologija u nastavi.pptx
 
Француска
ФранцускаФранцуска
Француска
 
Park prirode Uvac
Park prirode UvacPark prirode Uvac
Park prirode Uvac
 
Geologija
GeologijaGeologija
Geologija
 
Priča o piramidi i Talesu
Priča o piramidi i TalesuPriča o piramidi i Talesu
Priča o piramidi i Talesu
 
Društvene mreže - Miloš Nikolić - Silvana Ivković
Društvene mreže - Miloš Nikolić - Silvana IvkovićDruštvene mreže - Miloš Nikolić - Silvana Ivković
Društvene mreže - Miloš Nikolić - Silvana Ivković
 
Počeci slovenske pismenosti
Počeci slovenske pismenostiPočeci slovenske pismenosti
Počeci slovenske pismenosti
 
Energija vjetra
Energija vjetraEnergija vjetra
Energija vjetra
 
Forntid
ForntidForntid
Forntid
 
Јасминка Петровић
Јасминка ПетровићЈасминка Петровић
Јасминка Петровић
 
SREDNJOVJEKOVNA BOSNA ALISA.ppt
SREDNJOVJEKOVNA BOSNA ALISA.pptSREDNJOVJEKOVNA BOSNA ALISA.ppt
SREDNJOVJEKOVNA BOSNA ALISA.ppt
 
Vad är en informerande text
Vad är en informerande textVad är en informerande text
Vad är en informerande text
 
Građanski rat u Španjolskoj
Građanski rat u ŠpanjolskojGrađanski rat u Španjolskoj
Građanski rat u Španjolskoj
 
Иво Андрић
Иво АндрићИво Андрић
Иво Андрић
 
Povijest i razvoj medija
Povijest i razvoj medijaPovijest i razvoj medija
Povijest i razvoj medija
 
енергетски извори
енергетски извориенергетски извори
енергетски извори
 
Masovni mediji
Masovni medijiMasovni mediji
Masovni mediji
 
Prva industrijska revolucija
Prva industrijska revolucijaPrva industrijska revolucija
Prva industrijska revolucija
 
Fotografija
FotografijaFotografija
Fotografija
 

Viewers also liked

Viewers also liked (20)

Texttyp Nyhetsartikel
Texttyp NyhetsartikelTexttyp Nyhetsartikel
Texttyp Nyhetsartikel
 
Berättande texter att skriva
Berättande texter  att skrivaBerättande texter  att skriva
Berättande texter att skriva
 
Nyhetsartikel 2
Nyhetsartikel 2Nyhetsartikel 2
Nyhetsartikel 2
 
Uppgift insändare
Uppgift insändareUppgift insändare
Uppgift insändare
 
Nyhetsartikel
NyhetsartikelNyhetsartikel
Nyhetsartikel
 
Novellen - en kort berättelse
Novellen - en kort berättelseNovellen - en kort berättelse
Novellen - en kort berättelse
 
Pp att berätta med film
Pp att berätta med filmPp att berätta med film
Pp att berätta med film
 
Sammansatta ord pp
Sammansatta ord ppSammansatta ord pp
Sammansatta ord pp
 
Olja på botten av vänern
Olja på botten av vänernOlja på botten av vänern
Olja på botten av vänern
 
Novellen
NovellenNovellen
Novellen
 
Norden pp
Norden ppNorden pp
Norden pp
 
Novellens uppbyggnad 1, tidsordning
Novellens uppbyggnad 1, tidsordningNovellens uppbyggnad 1, tidsordning
Novellens uppbyggnad 1, tidsordning
 
Upptäcktsresor
UpptäcktsresorUpptäcktsresor
Upptäcktsresor
 
Samer
SamerSamer
Samer
 
Minoritetspråk
MinoritetspråkMinoritetspråk
Minoritetspråk
 
Att hålla ett informerande tal 8 e
Att hålla ett informerande tal 8 eAtt hålla ett informerande tal 8 e
Att hålla ett informerande tal 8 e
 
Svenska Grammatik
Svenska GrammatikSvenska Grammatik
Svenska Grammatik
 
Don quijote de la mancha y las meninas
Don quijote de la mancha y las meninasDon quijote de la mancha y las meninas
Don quijote de la mancha y las meninas
 
Språk i Norden
Språk i NordenSpråk i Norden
Språk i Norden
 
Det moderna genombrottet 1870 1900
Det moderna genombrottet 1870 1900Det moderna genombrottet 1870 1900
Det moderna genombrottet 1870 1900
 

Similar to Tidningens texter

5 tips för rationellt arbete med webbtexter
5 tips för rationellt arbete med webbtexter5 tips för rationellt arbete med webbtexter
5 tips för rationellt arbete med webbtexterGustav Bergman
 
Fler klockor behövs i Älvsjö centrum
Fler klockor behövs i Älvsjö centrumFler klockor behövs i Älvsjö centrum
Fler klockor behövs i Älvsjö centrumhdahlsson
 
vibliotek_03_16_2_carmen_v01
vibliotek_03_16_2_carmen_v01vibliotek_03_16_2_carmen_v01
vibliotek_03_16_2_carmen_v01Ricard Raventós
 

Similar to Tidningens texter (8)

Ipikure skattekoll 2009_10_nr3
Ipikure skattekoll 2009_10_nr3Ipikure skattekoll 2009_10_nr3
Ipikure skattekoll 2009_10_nr3
 
5 tips för rationellt arbete med webbtexter
5 tips för rationellt arbete med webbtexter5 tips för rationellt arbete med webbtexter
5 tips för rationellt arbete med webbtexter
 
Mediekunskap 10
Mediekunskap 10Mediekunskap 10
Mediekunskap 10
 
Mdk Gk Tt Ex 6
Mdk Gk Tt Ex 6Mdk Gk Tt Ex 6
Mdk Gk Tt Ex 6
 
Om halland.se och ny teknik
Om halland.se och ny teknikOm halland.se och ny teknik
Om halland.se och ny teknik
 
Mediekunskap 12
Mediekunskap 12Mediekunskap 12
Mediekunskap 12
 
Fler klockor behövs i Älvsjö centrum
Fler klockor behövs i Älvsjö centrumFler klockor behövs i Älvsjö centrum
Fler klockor behövs i Älvsjö centrum
 
vibliotek_03_16_2_carmen_v01
vibliotek_03_16_2_carmen_v01vibliotek_03_16_2_carmen_v01
vibliotek_03_16_2_carmen_v01
 

More from Jenny Jakobsson

More from Jenny Jakobsson (8)

St. Nikolaus
St. NikolausSt. Nikolaus
St. Nikolaus
 
Dikter, poesi, lyrik
Dikter, poesi, lyrikDikter, poesi, lyrik
Dikter, poesi, lyrik
 
Att argumentera – muntligt och skriftligt pp
Att argumentera – muntligt och skriftligt ppAtt argumentera – muntligt och skriftligt pp
Att argumentera – muntligt och skriftligt pp
 
Novellen
NovellenNovellen
Novellen
 
Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!
 
Att berätta med film
Att berätta med filmAtt berätta med film
Att berätta med film
 
Dikte och Lyrik
Dikte och LyrikDikte och Lyrik
Dikte och Lyrik
 
Ordklasserna
OrdklassernaOrdklasserna
Ordklasserna
 

Tidningens texter

  • 1. Att göra en tidning Tidning = ”nyheter”
  • 2. Lite tidningshistoria • Ursprunget till det moderna skriftspråket har sitt ursprung i sumerernas bildskrift i Mesopotamien (var beläget mellan floderna Eufrat och Tigris – ungefär dagens Irak). • Den första skriften kom till 3200 f.Kr och bestod av bildtecken. Användes vid bokföring av handelsvaror. Man ritade på mjuka lertavlor som sedan brändes. • Det sägs att egypternas hieroglyfer har sitt ursprung i sumerernas skrift. • Ca. 1500 f.Kr började utvecklingen till det som skulle bli vårt alfabet. Det bestod av bildtecken som härstammade från saker i omgivningen, t.ex. mat, hus, djur, vatten o.s.v. Man skrev på papyrus, smala remsor av högt halvgräs odlat i Egypten.
  • 3. • Via handel kom grekerna i kontakt med dessa ”skrivtecken” och övertog 15 av deras ”bokstäver” som bara bestod av konsonanter. De la till 9 tecken för vokaler  alfabet med 24 bokstäver. • Senare övertog romarna alfabetet. Bokstäverna G, U och W har tillkommit sedan ursprungsbokstäverna. Romarna skrev fr.o.m. 200- talet på pergament, ogarvad djurhud. • De första tidningarna uppstod av s.k. brevtidningar som förmedlade nyheter. Förekom redan i kejsartidens Rom. Rapporterade händelser i det offentliga livet. • På medeltiden fanns gatuutropare i städerna, berättade om krig och olyckor
  • 4. • Boktryckarkonsten 1400-talet Tyskland. Guldsmeden Johann Gutenberg uppfann ett instrument  trycka böcker • Tekniken har i princip använts oförändrad i 400 år. Datorer bara på senare år. • Början av 1600-talet kom i Holland och Tyskland de första ”riktiga” tidningarna. Trycktes i små upplagor. Dyrt för ”vanliga svenssons”. • Sveriges första tidning ”Hermus Bothicus” 1924. • De första journalisterna i början av 1700-talet. De skrev mot betalning åt de som ville betala, t.ex. politiker.
  • 5. • Aftonbladet, Sveriges första moderna tidning, utkom 1830. Bidrog till samhällets framfart. • Dagens Nyheter, Sveriges första morgontidning, 1864. Bars hem till läsaren. • Kamratposten grundades 1892, ge ”folkets barn en bok som aldrig tog slut”. Bara rika barn hade råd att köpa böcker. Kallades då Folkskolans Barntidning. • Under 1900-talet kom den s.k. tabloidtidningen. Namnet kom efter formatet, hälften så stor som en traditionell morgontidning. Blev populär. Lågt pris, korta artiklar, många bilder samt utrymme för sensationer. Daily Mirror var först (1903 London). • Daily Mirror påverkade moderniseringen av Aftonbladet samt den ny tidningen Expressen. • Norge, Japan, Finland och Sverige läser mest dagstidningar idag.
  • 6. VAD INNEHÅLLER EN TIDNING? (Beror på vilken typ av tidning det är) Till exempel  Debatt och ledare  Reportage och intervjuer  Nyheter  Sportsidor  Noveller, sagor, dikter  Frågespalter  Insändare  Recensioner  Serier, roliga historier  Bilder  Annonser  TV-sidor m.m.
  • 7. NYHETSNOTIS  Kortare än en nyhetsartikel  VAD som hänt  VAR  NÄR händelsen inträffade  VEM/VILKA som är inblandade  VARFÖR det hände  KONSEKVENSERNA av det som hänt  Kort och slagkraftig RUBRIK (få plats), fånga läsaren och tala om vad notisen handlar om.  Att komma på en bra rubrik = hitta de mest sammanfattande orden som väcker uppmärksamhet  Gör rubriken sist. Sprängd till döds Togs för klotter Kvinna försvunnen
  • 8. Nyhetsnotis Strömavbrott i Söderborg KARLSTAD Drygt 15 000 el- Abonnenter i Söderborg drabbades av ett timslångt strömavbrott omkring klockan två natten till igår. Många irriterade människor hörde på måndagsmorgonen av sig till ellevernatören och påpekade att de försovit sig eftersom väckarklockan inte ringt på morgonen. Enligt elbolaget berodde avbrottet på ett fel i en större kabel. Kabeln är nu ubytt. RUBRIK VARFÖR? VVEEMM?? RUBRIK VAR? VAD? VARFÖR? NÄR? KONSEKVENSER
  • 9. Nyhetsartikel RUBRIK  tala om vad artikeln handlar om  dra till sig läsarens uppmärksamhet  kort, fåordig, sammanfattande INGRESS  inleder artikeltexten  kort, sammanfattar det viktigaste i artikeln  väcka nyfikenhet BRÖDTEXT (den löpande texten i artikeln)  vad, var, när, vem/vilka = kärnan i texten  fördjupning av info = t.ex. vad de inblandade tycker, konsekvensen av händelsen  varför händelsen skedde Det viktigaste står tidigt i artikeln. Orsaker, bakgrundsfakta och detaljer står mot slutet. PRATMINUS  Stycken som återger exakt vad någon har sagt, t.ex. ett vittne eller den som berörts berättar om händelsen. Ger närvaro och trovärdighet åt artikeln.
  • 10. Skadegörelse på museum LULEÅ: Flera av konstnären Bertil Lunds tavlor förstördes igår av en man i tjugoårsåldern. Mannen greps utanför museet och erkände på plats. Den gripne mannen är konststuderande och säger själv att orsaken till skadegörelse var att han inte gillade tavlornas färg. Vid lunchtid igår upptäckte vaktmästaren på Konstmuseum på Götgatan i Luleå att flera av den kände marinmålaren Bertil Lunds tavlor blivit sönderskurna. ---Tavlorna har slitits ner och skurits sönder, säger Bert-Åke Varg, vaktmästare på Konstmuseum. När han sprang för att larma polisen såg han att två polismän redan fanns på plats utanför en restaurang i samma byggnad som museet. RUBRIK BILD Bildtext Poliserna hade kallats dit för att ta hand om en bråkig gäst på restaurangen. Snart stod det klart att den bråkige restauranggästen var samme man som hade skurit sönder tavlorna. ----Ja, han har erkänt, säger en polis på platsen. När vi grep honom hade han en kniv på sig. Mannen, som studerar konst på universitetet, förklarar sitt dåd med att tavlorna var ”alldeles för blå”. Han gillade inte alls färgen och det var därför som han skar sönder tavlorna. Enligt polisen kommer mannen sannolikt att åtalas för grov skadegörelse. Tavlorna ingick i en serie målningar med havsmotiv och temat för utställningen var västkustmålare. Harald Hårfagre BILD BILDTEXT INGRESS I FET: VAD? VEM? VAR? VARFÖR? BRÖDTEXT NÄR? VAR? VAD? PRATMINUS SPALTER VEM? PRATMINUS VARFÖR? KONSEKVENS BAKGRUND ARTIKEL-FÖRFATTARE
  • 11. INSÄNDARE Uttrycker en läsares åsikter i ett viss ämne. Han/Hon vill säga sin mening om något. Vill påverka andra att tycka likadant och övertyga om att man har rätt. Skribenten argumenterar för sin åsikt. RUBRIK  Sammanfattar vad insändaren handlar om, fånga läsarens intresse, gärna provocerande VAD DU REAGERAT PÅ  Du beskriver ämnet, det du har reagerat på ÅSIKTER  Du uttrycker dina åsikter i frågan ARGUMENT  Du ger sakliga argument  Vädja till känslor (påverkar!)  Ger konstruktivt förslag på lösning av problemet UPPMANING  Uppmanar läsaren till något SIGNATUR  Skriver under med ensignatur, namn behövs oftast inte
  • 12. Förbjud godis! Många äter för mycket socker i Sverige idag och det leder till att vi blir tjocka och sjuka. Många andra länder, inte minst USA, har samma problem. Lördagsgodiset från min barndom verkar ha försvunnit, nu äter barnen godis veckans alla dagar. Skulle det inte vara skönt att slippa allt detta socker? Egentligen tycker jag att godis borde förbjudas, men det kanske är alltför optimistiskt att hoppas på. Mitt förslag är istället att stänga alla godisaffärer. Man ska endast kunna köpa godis på vissa ställen, till exempel i några särskilda mataffärer. Då skulle man äta mindre godis och därmed inte behöva gå till tandläkaren så ofta. En åldersgräns på 18 år borde också införas. Ungdomar över 18 år och vuxna kan nämligen hantera begäret bättre än vad barnen kan. Dessutom är det inte lika farligt för vuxna att äta godis. Jag hoppas att politikerna snart tar sitt ansvar och förbjuder det skadliga godiset. Under tiden vill jag uppmana alla föräldrar: Köp inte godis til era barn! De kanske blir arga på er nu, men de kommer tacka er när de blir äldre. Ge barnen frukt i stället, det är både nyttigare och godare! ”Upprörd” RUBRIK VAD MAN REAGERAT PÅ ÅSIKTER ARGUMENT UPPMANING VÄDJAR TILL KÄNSLOR KONSTRUKTIVT FÖRSLAG ÅSIKT ARGUMENT KONSTRUKTIVT FÖRSLAG SIGNATUR
  • 13. Intervju INNEHÅLL RUBRIK KORT PRESENTATION AV DEN SOM INTERVJUATS FRÅGOR SOM INTE BARA BESVARAS MED ”JA” ELLER ”NEJ” SVAREN SOM DEN INTERVJUADE GAV FÖLJDFRÅGOR AVRUNDNING för att markera slutet ATT TÄNKA PÅ TA KONTAKT MED PERSONEN DU SKA INTERVJUA VAR ARTIG, BESTÄM TID OCH PLATS FÖRBERED DINA FRÅGOR NOGA, DET SKA INTE BARA VARA JA/NEJ-FRÅGOR, GÖR MÖJLIGA FÖLJDFRÅGOR, TA INITIATIV TILL NYA FRÅGOR OM TILLFÄLLE GES UNDER SAMTALET ENGAGERA DIG I SAMTALET, LYSSNA UPPMÄRKSAMT, ANTECKNA (EV. OCKSÅ SPELA IN) TACKA FÖR INTERVJUN
  • 14. Möte med nybliven miljonär Johan Lundkvist är 43 år och kommer från Gävle. Han bor med sin fru och sina två barn som är tre och sex år gamla. Johan har vunnit inte mindre än 3 miljoner kronor på en trisslott. Vi träffas hemma hos familjen några dagar efter beskedet. Överraskad men glad! Du fick reda på att du vunnit 3 miljoner kronor förra veckan, hur kändes det? - Jag trodde inte att det var sant. En kvinna ringde och berättade för mig att jag vunnit och jag var helt säker på att var ett skämt. Men det verkade inte som att hon skojade och efter ens tund gick det upp för mig att det var sant. Brukar du köpa lotter? -Nej jag köper nästan aldrig lotter, någon gång ibland bara. Jag har aldrig vunnit mer än en grytlapp tidigare. Har du hunnit tänka på vad du ska göra med pengarna? -Jag har alltid drömt om att segla jorden runt, så jag ska köpa en stor segelbåt och åka iväg med hela familjen ...bla…bla… Kan du segla då? Är inte det ganska svårt? -Nej, jag kan egentligen bara segla optimistjolle. Men min fru är duktig. Hon har tävlat i segling ……bla…bla… Tack för intervjun och lycka till! - Tack! RUBRIK PRESENTATION AV DEN SOM INTERVJUATS FRÅGA SVAR TALSTRECK FÖLJDFRÅGA AVRUNDNING BILD BILDTEXT FETSTIL PÅ FRÅGORNA
  • 15. Reportage  Ett reportage går mer på djupet än en nyhetsartikel.  Måste inte handla om dagsfärska nyheter. Istället någon man vill berätta mer ingående om.  Rubrik med syfte att locka läsaren.  Inleds med Ingress. Syfte=visa vad det handlar om, locka läsaren.  Fakta blandas med sådant som levandegör faktan, t.ex. en ögonblicksbild från platsen.  trovärdigt  Bilder från platsen  Intervju med någon från platsen, någon som har med saken att göra.  Reportaget är skrivet i efterhand men läsaren ska gärna få en känsla av att reportern är på plats just nu. Reportaget skrivs i presens (nutid).  Avslutningen knyter ihop reportaget. Presens.
  • 16. Reportage Populär bräda Ulrika Wallin på väg ut med brädan. Det är tisdag förmiddag och sportlov. Backarna i Åre är som vanligt fulla av folk: unga och gamla, barn på skidor som kastar sig nerför backarna och oroliga föäldrar som försöker hinna ikapp. Men en kategori blir fler och fler – snowboardåkarna. Text: Jerker Skrivare Foto: Annica Blixt Solen skiner från en klarblå himmel och snön är så vit att det nästan gör ont i ögonen. En figur i röda kläder kommer åkande i hög fart nedför backen. Hon tvärnitar precis framför mig så att jag blir helt täckt av snömolnet hon river upp. Tjejen på snowboarden hetr Ulrika Wallin. Under vintrarna bor hon i Åre och åker snowboard varje dag. Resten av året bor hon i Göteborg och studerar vid universitetet. Ulrika är en av många som har fastnat för sporten. - Att åka snwbooard är helt klart det bästa som finns! Säger hon och ler. Intresset ökar Ulrika är inte ensam, fler och fler har blivit intresserade. Det kan till viss del bero på att snowboard nyligen blev en OS-gren. - Jag tror definitivt att det har betydelse för intresset, säger Ulrika. Sverige tog ju dessutom brons. Sverige har landslag Sverige har idag ett landslag med duktiga åkare och nu satsar man på att starta ett juniorlandslag för de lite yngre åkarna. Ulrika tycker att det är roligt att ….bla…bla - Det är synd att det fortfarande mest är killar som åker, men jag tror att det kommer att ämdras. Några sekunder senare har Ulrika åkt iväg mot liften, och jag funderar på att hyra en bräda. Det ser ju ganska lätt ut. RUBRIK BILD BILDTEXT MELLANRURBIK FAKTA PRATMINUS FAKTA AVSLUTNING SPALTER PRESENS INGRESS ARTIKELFÖR-FATTARE OCH FOTOGRAF ÖGONBLICKS-BILD FRÅN PLATSEN
  • 17. Reklamannons • STOR STIL fångar läsarens uppmärksamhet • VERSALER • Det gäller för annonsören att välja vad som ska skrivas med stor stil. • KORTFATTAT, PERSONLIGT, VÄNDA SIG DIREKT TILL LÄSAREN (DU) • SPELA PÅ KÄNSLOR • POSITIVA ORD (”mysig”, ”utmärkt”, ”nyöppnad”…..) • LOGGA (ge positiv bild av det företaget annonserar) • UPPMANING (vanlig avslutning) • LOCKBETE
  • 18. -Nu med ÄNNU FLER AKTIVITETER! Ny för i år är FEMKAMPEN. Ta med kompisarna och tävla i dragkamp, prickskytte, pajätning eller några av de andra grenarna. Vindelns gamla favoriter finns självklart kvar: KLÄTTERVÄGGEN, VATTENRUTSCHKANAN och alla ÅKATTRAKTIONERNA. För de mindre äventyrliga besökarna finns BUBBELPOOL och en mysig park med Vindelns nyöppnade CAFÉ. Den som blir trött och hungrig kan slappna av och njuta av läckra maträtter på vår restaurang. Vindeln kan också erbjuda sköna picknickmöjligheter vid den vackra älven! Kom till Vindeln idag – du har ingen tid att förlora! Just nu: gå 2 betala för 1! Öppet alla dagar 11-22. Inträde 40 kr. Femkampshäfte 55 kr. LOGGA NYHET STOR STIL VERSALER POSITIVA ORD VARUMÄRKET UPPREPAS LOCKBETE FAKTA