Här kan du lära dig mer om bergarter och hur de indelas. Läs också om bergartscykeln, en del av naturens stora kretslopp. Under malmer och malmbildning kan du bland annat läsa om att leta efter malm. Bergarter är uppbyggda av ett eller flera mineral, som bildar ett mönster av korn av olika färg och storlek. Utifrån det sätt de bildas indelas bergarterna i huvudgrupperna magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter.
Bergarterna ingår i naturens kretslopp och kan genom geologiska processer övergå från en bergart till en annan.
Malmer är bergarter som innehåller så mycket metaller att de är ekonomiskt värda att utvinna.
https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer.7132.html
Power Point om atmosfären. Genomgång för elever i årskurs 7 i grundskolan.
Tyvärr fungerar inte vissa lager i presentationen samt att vissa rubriker faller bo
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller nians kemi.
Innehåll:
- Atomer, joner och kemiska reaktioner
- Metaller
- Syror och baser
- Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
Presentation om luft, vatten och mark.
OBS! Baskemi är en förkortad variant av min vanliga presentation om luft, vatten och mark.
Kemi för årskurs 7-9.
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller åttans biologi.
Innehåll: Människan och Ditt liv (sex & droger)
Power Point om atmosfären. Genomgång för elever i årskurs 7 i grundskolan.
Tyvärr fungerar inte vissa lager i presentationen samt att vissa rubriker faller bo
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller nians kemi.
Innehåll:
- Atomer, joner och kemiska reaktioner
- Metaller
- Syror och baser
- Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
Presentation om luft, vatten och mark.
OBS! Baskemi är en förkortad variant av min vanliga presentation om luft, vatten och mark.
Kemi för årskurs 7-9.
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller åttans biologi.
Innehåll: Människan och Ditt liv (sex & droger)
Introduktion till ämnesområdet världens befolkning. Avsnittet innehåller även de tre underkategorierna: Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning, Migration, urbanisering och städer samt Fattigdom och ohälsa i världen.
Demografi är vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning. Det kan avse ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intressen, utbildning, civilstånd eller annat. Begreppet kan även kallas befolkningslära, medan ordet demografi ofta används synonymt med befolkningsstatistik.
Detta är en överblick på en digital examination för åk 9 i högstadiet, som studerar ämnet geografi. Tanken är att ge tittare en överblick på hurdant provet kommer att se ut. Där läsaren har utrymme att gå tillbaka och titta på dokumentet i lugn och ro.
Frågorna i provet fokuserar på sårbara platser momentet i geografi åk 9 och är anpassad och kopplad till Lgr11 lärandemålen och kunskapskraven i geografi för åk 9.
Ha en underbar dag.
En pedagogisk app som lärare kan använda under sin geografi lektion. I Lgr11 står det att elever ska ha kunskap om geografiska verktyg, och xnote är ett exempel på ett sådant.
xnote låter eleverna lära sig om kulturlandskapet.
Man kan säga att xnote är som en skattjakt lek.
Varje station innehåller geografiska frågor.
Läraren delar eleverna i grupper där de tillsammans får hjälpas åt att hitta de olika stationerna. Appen xnote finns tyvärr bara tillgängligt för iphone. Men det betyder inte att läraren inte han hitta andra metoder. Exempelvis kan läraren skapa en skattjakt på xnote och dela med sig länken på google classroom, när elever som har android klickar på länken kan du fortfarande vara delaktiga i skattjakten.
Denna lärandemetoden där man blandar digitalisering tillsammans med lärande är både roligt och pedagogisk.
Här kan man läsa kort om Kalmars socken.
Det är en utmärkt geografi uppgift till elever i gymansiet samt i högstadiet. De får ett perspektiv om hur det var förra i tiden i Sverige. Detta är ett läsmaterial som kan används under geografi lektionen, främst inom demografi. Eleverna bekantar sig med begrepp som urbanisering, kulturlandskap och m.m.
Janet, James, and Elizabeth are sitting in Janet's house fixing clothes. Janet is sitting on a wooden chair holding and fixing a coat. James is sitting in front of Janet fixing clothes as well. Elizabeth, Janet's sister, is sitting next to James helping Janet and James with their work. At that moment, a man carrying a pile of clothes enters. They are all working hard fixing clothes together.
This document provides an overview of proper nouns and common nouns. It explains that proper nouns always begin with a capital letter and include names of specific people, places, things, as well as days, months and languages. Common nouns are general words for people, animals, places or things. Examples of common nouns in various categories are provided. The document also discusses singular and plural nouns, and collective nouns.
The document provides an introduction to basic English grammar lessons from the website Espresso English. It includes a table of contents that lists grammar topics such as the present simple tense of to be verbs, possessives, articles, and more. Each topic is explained over multiple pages with examples and exercises. The summary concludes by welcoming students to the site and providing contact information for the author.
College esl writers applied grammar and composing strategies sara habib
This document provides an overview of an open textbook titled "College ESL Writers: Applied Grammar and Composing Strategies for Success". The textbook was adapted from another open source text and adapted in 2017 under an Affordable Learning Georgia grant to Georgia State University Perimeter College. It is designed as a comprehensive grammar and writing textbook for high-intermediate to advanced non-native English speakers. The textbook covers topics such as sentence structure, pronouns, adjectives/adverbs, sentence variety, coordination/subordination, and provides instruction in writing paragraphs and essays. Sample student papers are also included for examples.
This document contains summaries of six role-playing situations from an ESL textbook. Each role play presents vocabulary, roles for students, and suggestions for teachers to further develop the scenarios. The situations include technical support for a malfunctioning computer, a meeting between a teacher and parents about a misbehaving student, an office supplies sales call, an inexperienced ice skater trying to impress a girl, a towed car situation, and locked astronauts during a space mission.
The document discusses drills, dialogues, and role plays as language teaching materials. It provides definitions and examples of different types of drills, including repetition drills, substitution drills, and transformation drills. It emphasizes the importance of making drills meaningful for students by relating them to students' experiences and allowing some unpredictability in student responses. The document also discusses how to design and present dialogues and role plays for language teaching purposes.
This document provides a curriculum for youth based on the book and film The Lion, The Witch and the Wardrobe. The curriculum aims to help youth ages 9-14 draw comparisons between the source material and adaptations, learn moral lessons, and engage in creative activities. It includes discussion topics, activities and service project ideas related to themes in the story like resisting temptation, personal growth and the power of goodness over evil.
This document provides a summary of the 1997 film Good Will Hunting, including major characters, plot, and definitions of terms used in the film. The film stars Matt Damon as Will Hunting, a genius janitor at MIT, and Robin Williams as his psychologist Sean. It follows Will's relationship with Sean as he helps Will deal with his troubled past and use his intelligence to improve his life, eventually finding love with Skylar. The document also defines numerous terms and expressions from the film to help readers understand cultural references and Boston slang used in the dialogue.
This document provides a sample lesson plan for teaching a film using the movie "Good Will Hunting" as an example. The plan spans 5 days and includes activities like vocabulary exercises, comprehension questions, and discussions about the movie. Students would watch the film in segments, completing tasks after each part to check their understanding and reinforce the vocabulary. The lesson incorporates pre-viewing preparation, viewing activities during the film, and post-viewing discussion questions and assignments.
This document provides an overview and activities for studying Neil Gaiman's novel Coraline with KS3 students. It includes pre-reading, during reading, and post-reading activities spanning the entire novel. The activities aim to develop reading skills, engage students, and explore themes and literary elements. It also discusses using the film adaptation to supplement studying the novel.
Coraline moves into a large, old house with her parents. She finds the house boring with few playmates. She explores the house and discovers unusual things, like a black shape in the drawing room and a bricked-up door. Her father gives her tasks to keep busy. Foreshadowing hints that something interesting may happen with the unusual door.
Bergarter och Bergartscykeln (Geografi lektionsmaterial)
1. Ett bildspel från
Föreningen för Geologins Dag.
BERGARTER OCH
BERGARTSBILDNING
Åke Johansson
Naturhistoriska riksmuseet
2. Mineral och bergarter
Mineral är naturligt förekommande kemiska föreningar (eller enskilda
grundämnen). Varje mineral har en bestämd kemisk sammansättning
och en bestämd kristallstruktur, vilken kan avspegla sig i den yttre
formen hos mineralkristallerna.
Kopparkis
Blyglans
Kvarts
Amfibol
Muskovit
(ljus glimmer)
Kali-fältspat
3. Mineral och bergarter
Massiv kvarts från kvarts-
gång eller kvartskörtel
Välformade och klara kvarts-
kristaller (bergkristaller)
som växt fritt i ett hålrum
eller en spricka i berget
Får mineralkornen växa fritt i en spricka eller hålrum i berget kan det
bildas stora och välformade mineralkristaller. Det vanliga i en bergart är
dock att kristallerna växt samman till en tät massa, där den yttre kristall-
formen bara delvis eller inte alls kan urskiljas.
4. Mineral och bergarter
Det finns ca 5 000 kända mineral, men endast en handfull av dessa
bygger upp de flesta av våra bergarter. Sådana bergartsbildande
mineral är kvarts, fältspat (kali-fältspat och plagioklas), ljus och mörk
glimmer (även kallad muskovit respektive biotit), hornblände och
andra amfiboler, pyroxener, olivin och granat.
Kalksten och marmor består huvudsakligen av mineralet kalcit, även
kallat kalkspat. Järnmalm kan bestå av hematit eller magnetit, sulfid-
malm av pyrit (svavelkis), kopparkis, blyglans och zinkblände. Dessa
är viktiga malmmineral från vilka vi utvinner metaller.
Mikroskopfoto av en
granitisk bergart (0,03 mm
tjockt tunnslip i genom-
fallande ljus) där man ser
de olika mineralkorn som
bygger upp bergarten:
kvarts, kali-fältspat, biotit
(mörk glimmer), amfibol
(hornblände) och mindre
mängder titanit.
5. Mineral och bergarter
Bergarter är normalt blandningar av olika mineral. De olikfärgade
kornen i t.ex. en granit är således olika mineral: ljus kvarts och
plagioklas, mörk biotit och hornblände, kanske rödaktig kali-fältspat.
6. Mineral och bergarter
Kvarts består kemiskt sett av kiseldioxid med formel SiO2. Många andra
mineral är också silikater, dvs föreningar mellan kisel, syre, och andra
grundämnen, och har ofta rätt komplicerad kemisk sammansättning.
De flesta bergarter och bergartsbildande mineral domineras dock av en
handfull grundämnen, förutom kisel och syre är det aluminium, natrium,
kalium, kalcium, magnesium och järn.
7. Indelning av bergarter
Bergarterna indelas efter bildningssätt i tre huvudgrupper:
- Sedimentära bergarter
- Magmatiska bergarter
- Metamorfa (omvandlade) bergarter
8. Indelning av bergarter
Gränserna mellan de olika bergartsgrupperna, eller mellan olika
enskilda bergarter, är dock inte knivskarpa, eftersom en bergart kan
övergå i en annan utan skarp gräns. Dessutom finns det olika sätt att
indela bergarter: efter mineralinnehåll, kemisk sammansättning,
bildningssätt…. En och samma bergart kan således få olika namn, utan
att något behöver vara fel, beroende på vilken aspekt man tar fasta
på.
9. Bergartscykeln
Bergarterna hänger samman i ett storskaligt kretslopp – bergarts-
cykeln – i vilket olika bergarter övergår i varandra genom olika
geologiska processer, såsom erosion, transport och sedimentation,
nedsänkning och begravning, deformation och metamorfos, eller
uppsmältning, intrusion och kristallisation.
10. Bergartscykeln
Bergartscykeln hänger både samman med jordens inre kretslopp -
de plattektoniska processerna som drivs av radioaktivt alstrad
värme i jordens inre – och processer vid jordytan, i haven och i
atmosfären vilka till stor del drivs av solens energi.
11. Sedimentära bergarter
Sedimentära bergarter består av lösa sediment – sand, lera, kalk-
slam och skalrester – som samlats i lager, oftast på havsbottnen
(eller längs en flod, ett delta, längs en strand eller i en ökenmiljö),
vilka sedan begravts och kittats samman och hårdnat till en bergart.
Har ofta en skiktad eller lagrad struktur, kan ibland innehålla fossil.
Lager av sandsten
och lerskiffer som
tillhör den s.k.
Visingsögruppen
vid Vättern. Dessa
bergarter är från
slutet av prekamb-
rium (ca 600 – 800
miljoner år gamla),
och innehåller
endast fossil av
mikroorganismer.
Foto: Åke Johansson
12. Sedimentära bergarter
Strukturer i sedimentära bergarter kan ge en uppfattning om vilken
miljö sedimenten avsattes i. Exempelvis tyder de ytterst välbevarade
torksprickorna och böljeslagsmärkena (likt moderna böljeslags-
märken efter vågor på en sandstrand) i den cirka 1 500 miljoner år
gamla Dalasandstenen i västra Dalarna på att denna avsatts i mycket
grunt vatten längs en havs-, sjö-, eller flodstrand.
Dalasandsten
med torksprickor
och böljeslags-
märken, Mångs-
bodarna, Dalarna.
Foto: Thomas
Lundqvist.
13. Sedimentära bergarter
Yngre sedimentära bergarter, i synnerhet kalkstenar, från Fanero-
zoikum (de senaste 540 miljoner åren, från kambrium och framåt),
kan innehålla rikligt med fossil som berättar om djurlivets utveck-
ling. Stenkolslager avsatta i en träskmiljö, liksom en del andra
sedimentbergarter avsatta på land, kan vara rika på växtfossil.
Silurisk kalksten från Gotland, ca 420
miljoner år gammal, fylld med fossil från
olika havslevande djur.
Foto: Johannes Bouchal
Fossila ormbunksväxter från Jura-perioden
(ca 170 miljoner år gamla), Eriksdal, Skåne.
Foto: Steve McLoughlin
14. Exempel på olika sedimentära bergarter
Kalksten
Lerskiffer
Konglomerat
Sandsten
15. Magmatiska bergarter
Magmatiska bergarter bildas genom kristallisation från en het berg-
artssmälta – magma – som trängt upp från jordskorpans undre delar
eller den underliggande manteln. Beroende på var kristallisationen
sker kan de delas in i tre undergrupper: intrusiva djupbergarter,
gångbergarter, och vulkaniska ytbergarter.
Jordklotet i genomskärning.
Jordskorpan, som kan uppdelas
i kontinentskorpa och ocean-
skorpa, bildar ett tunt yttre
skal. Den underliggande
manteln är halvfast men
plastisk, och kan lokalt smälta
upp och bilda magma. Kärnan
består av järn och nickel, den
yttre delen är flytande, den inre
fast pga det höga trycket.
16. Magmatiska bergarter
De flesta magmor bildas längs skarvarna mellan jordskorpans plattor,
längs riftzoner och mittoceana ryggar, där två plattor glider isär, eller
ovanför subduktionszoner där en platta glider ner under en annan.
Här sker huvuddelen av jordens vulkanism och magmatism. Ibland
förekommer dock isolerade ”hotspots” mitt inne i en platta, exempel-
vis Hawaii eller Yellowstone.
17. Magmatiska bergarter
Magmatiska djupbergarter (intrusivbergarter) kristalliserar
långsamt från en het magma många kilometer ner i jord-
skorpan. De enskilda mineralkristallerna hinner växa till sig och
syns som mm- till cm-stora olikfärgade korn. En magmatisk
djupbergart har därför ett medel- eller grovkornigt spräckligt
utseende; färgen kan variera från grönsvart via gråspräcklig till
rödaktig.
Rätangranit,
Härjedalen,
ca 1700 milj.
år gammal.
Foto: Thomas
Lundqvist
18. Magmatiska bergarter
Exempel på magmatiska djupbergarter är gabbro, syenit, tonalit,
granodiorit och granit. Att vi idag kan se sådana bergarter vid
jordytan beror på att allt ovanliggande berg eroderats bort.
Gabbro
Granodiorit
Syenit Granit
19. Magmatiska bergarter
Magmatiska gångbergarter bildas när magman tränger upp och
kristalliserar som gångar längs sprickor i berggrunden, ofta högre
upp i jordskorpan. En del gångar kan ha varit tillförselkanaler till
vulkaner. Exempel på gångbergarter är diabas och pegmatit.
Tunn diabasgång i gnejsgranit,
Blekinge, ca 960 milj. år gammal.
Foto: Åke Johansson
Pegmatitgång i Stockholmsgranit,
Frescati, Stockholm, ca 1800 milj.
år gammal. Foto: Åke Johansson
20. Magmatiska bergarter
De flesta gångbergarter kristalliserar rätt snabbt och blir då
finkornigare än motsvarande djupbergart. Diabas har samma
sammansättning som gabbro, men är normalt mer finkornig.
Pegmatit-gångar, vilka bildas ur de sista resterna av en granit-
magma, är dock mycket grovkorniga, vilket har med den höga
vattenhalten i restmagman att göra.
Diabas Pegmatit
21. Magmatiska bergarter
Vulkaniska ytbergarter (extrusiva bergarter) bildas när magman
rinner ut på jordytan som lava vid ett vulkanutbrott. En del sådana
bergarter är också bildade från vulkanaska (vilken består av mycket
små lavafragment som slungats upp i luften vid explosiva utbrott)
vilken hårdnat till fast bergart, såsom tuff eller ignimbrit.
Färsk basaltlava,
Kilauea, Hawaii.
Foto: Åke Johansson
22. Magmatiska bergarter
Vulkaniska ytbergarter stelnar mycket snabbt, och blir mycket finkorniga
eller täta; oftast syns inga kristaller för blotta ögat utan endast en jämn-
grå massa. Ibland innehåller de dock tidigare kristalliserade större strö-
korn av olika mineral i en tät mellanmassa; porfyr är en sådan bergart.
Unga vulkaniska bergarter är ibland porösa och fulla av hålrum efter
gasblåsor. Andra är täta och glasiga, utan någon kristallstruktur alls.
Obsidian är vulkaniskt glas.
Porös basaltlava med gasblåsor
Andesit
Ryolit med obsidian (svart)
Porfyr
Vulkanisk tuff (från aska)
Ignimbrit
23. Magmatiska bergarter
Beroende på halten av kiseldioxid indelas magmatiska bergarter i
ultrabasiska (< 45 vikts% SiO2), basiska (45 – 52 vikts% SiO2),
intermediära (52 – 65 vikts% SiO2), och sura (> 65 vikts% SiO2).
Tabellen nedan visar en enkel uppdelning av de magmatiska
bergarterna i basiska, intermediära och sura yt-, gång- och
djupbergarter.
Basisk Intermediär Sur
Ytbergart Basalt Andesit Dacit, Ryolit
Gångbergart Diabas Pegmatit, Aplit
Djupbergart Gabbro Diorit, Tonalit,
Monzonit, Syenit
Granodiorit, Granit
24. Magmatiska bergarter
En lite mer sofistikerad klassificering tar även hänsyn till halten
natrium + kalium i bergarterna (se diagrammet nedan).
I ett s.k. TAS-diagram (Total
Alkali Silica) plottas halten
Na2O + K2O (Total alkalis)
mot SiO2 (Silica) från kem-
analys av olik bergartsprov.
Bergarten klassificeras
sedan utifrån vilket fält den
faller i. Bergartsnamn
skrivna med STORA bok-
stäver är djupbergarter, de
med små bokstäver mot-
svarande vulkaniska yt-
bergarter.
ULTRABASISK BASISK INTERMEDIÄR SUR
25. Magmatiska bergarter
Ultrabasiska bergarter innehåller mest mörka järn- och magnesium-
rika mineral som olivin, pyroxen och kanske amfibol (hornblände)
och är mörka till färgen, ibland med en grönaktig färgton. Vittrade
ytor kan dock ha rödbrun färg. De är ovanliga i jordskorpan men
dominerar i den underliggande manteln.
Den ultrabasiska berg-
arten peridotit utgör en
dominerande bestånds-
del i jordens mantel, och
består av mineralen
olivin och pyroxen.
26. Magmatiska bergarter
Basiska bergarter innehåller förutom mörka mineral som olivin,
pyroxen och amfibol ofta även ljus plagioklas (Na-Ca-fältspat), men är
ändå dominerande mörka till färgen, ibland spräckliga.
Basiska magmor bildas genom uppsmältning av manteln. Basisk
magmatism och vulkanism dominerar längs de mittoceana ryggarna,
och basiska bergarter utgör därför en dominerande beståndsdel i
oceanskorpan, men förekommer även lokalt i kontinenternas berg-
grund i form av gabbro-massiv, svärmar av diabas-gångar, eller vid-
sträckta områden med basalt-lavor, s.k. platå-basalter, ofta bildade i
samband med uppsprickning av en kontinent.
Diabas
Gabbro Basalt
27. Magmatiska bergarter
Intermediära bergarter innehåller en blandning av ljusa och mörka
mineral, och de grövre djupbergarterna har därför ett grå- eller röd-
spräckligt utseende, medan finkorniga ytbergarter är jämngrå.
Intermediära magmor bildas huvudsakligen ovanför subduktions-
zoner där en oceanskorpeplatta pressas ner i manteln. Detta sker i
vulkaniska öbågar som de vid Japan och Indonesien, eller direkt vid
en kontinents kant, som utefter Sydamerikas västkust, där Anderna
givit namn åt den intermediära vulkaniska bergarten andesit. Dessa
magmor består ofta av en blandning av mantelmaterial och nedsmält
äldre jordskorpa.
Den kontinentala jordskorpan domineras av intermediära och sura
bergarter, och har i genomsnitt en intermediär sammansättning.
Syenit Andesit
28. Magmatiska bergarter
Sura bergarter domineras av ljusa mineral som kvarts, fältspater, och
ibland muskovit (ljus glimmer), men innehåller även mörka mineral
som biotit (mörk glimmer) och ibland hornblände. Bergarter som
granit är därför ljust gråspräckliga eller rödspräckliga, det senare om
de innehåller mycket rödfärgad kali-fältspat.
Sura (kiselrika) magmor förekommer längs subduktionszoner, men
även inne i annars stabila kontinentplattor, och längs kollisionszoner
mellan kontinenter där jordskorpan förtjockas, bergskedjor bildas,
och de undre delarna av jordskorpan börjar smälta upp och bilda
granitiska magmor. Ofta är magmornas ursprung omdiskuterat,
mantel eller äldre jordskorpa. Sura (granitiska) bergarter utgör en
viktig beståndsdel i kontinenternas berggrund.
Pegmatit
Granit Porfyr
29. Metamorfa bergarter
Metamorfos betyder omvandling. Metamorfa bergarter bildas
genom omvandling av sedimentära eller magmatiska bergarter vid
högt tryck och hög temperatur djupt nere i jordskorpan, oftast i
samband med bergskedjeveckning. Ofta har de en skiffrig eller
bandad och ådrig gnejs-struktur. Att vi kan se dem vid jordytan idag
beror på att allt ovanliggande berg eroderats bort.
Ådergnejs (i för-
grunden), på
Härnön i Ånger-
manland. De
ljusa ådrorna
består av kvarts
och fältspat som
smält upp under
metamorfosen
och sedan stel-
nat igen.
Foto: Thomas
Lundqvist
30. Metamorfa bergarter
Vid metamorfosen kristalliserar mineralen i bergarten om, sam-
tidigt som det genom kemiska reaktioner kan bildas nya metamorfa
mineral, t.ex. granat. Genom tryck och rörelser i berggrunden får
bergarten också en skiffrig eller gnejsig struktur, och ofta bildas veck
i berggrunden när denna pressas ihop. Dessa kan variera i storlek
från centimeter och decimeter (synliga i en häll) till flera kilometer
(synliga i kartskala).
Veckad ådergnejs,
sydöstra Finland.
Foto: Åke Johansson
Granatförande amfibolit.
Granaterna är de rödbruna
kristallerna.
31. Metamorfa bergarter
Bergarter bildade i samband med kontinentkollisioner och bergs-
kedjeveckning kallas regionalmetamorfa, eftersom de omfattar stora
områden i berggrunden. Dessutom finns det kontaktmetamorfa
bergarter, bildade i den heta kontaktzonen runt en magmatisk
intrusivbergart, och dynamometamorfa bergarter, bildade genom
rörelser i berggrunden längsmed förkastningar och överskjutnings-
zoner.
Starkt förskiffrade
bergarter i fjäll-
kedjan nära Akka-
jaure i Norrbottens
län (norra Lappland).
Foto: Åke Johansson
32. Metamorfa bergarter
Regionalmetamorfa bergarter bildas genom rörelser, högt tryck och
värme i de undre delarna av en bergskedja. Är värmen tillräckligt hög
kan det leda till uppsmältning och bildning av graniter och därmed
besläktade magmatiska bergarter på djupet. En stor del av berggrun-
den i Sverige består av sådana metamorfa och magmatiska bergarter,
bildade i rötterna till sedan länge borteroderade höga bergskedjor.
Profil genom en tänkt
bergskedja, bildad genom
hopveckning och för-
tjockning av jordskorpan.
Bergskedjan domineras
av metamorfoserade,
deformerade och veckade
bergarter. På djupet kan
även finnas magmatiska
bergarter såsom granit,
bildad genom uppsmält-
ning av berggrunden vid
temperaturer över 700 °C
33. Metamorfa bergarter
Kontaktmetamorfa bergarter utmärks främst av hög temperatur vid
bildandet, men lågt tryck och lite rörelser, och kan därför ha en
massformig struktur. Dynamometamorfa bergarter utmärks främst
av tryck och rörelser, och kan vara starkt nedkrossade och förskiff-
rade. Regionalmetamorfa bergarter har varit utsatta både för högt
tryck och hög temperatur.
Gnejs är en samlingsterm för
olika sorters kraftigt omvand-
lade regionalmetamorfa berg-
arter med gnejsig struktur.
Ursprunget kan vara magma-
tiskt (orthognejs) eller sedi-
mentärt (paragnejs), men är
ofta svårt att avgöra säkert. En
stor del av den svenska berg-
grunden består av olika sorters
gnejser.
34. Metamorfa bergarter
Olika mineral är stabila vid olika tryck och temperaturer. Genom att
undersöka vilka mineral en metamorf bergart innehåller, och även
analysera deras kemiska sammansättning, kan man bestämma vilket
tryck och vilken temperatur den varit utsatt för. Man talar i detta
sammanhang om olika metamorfa facies med olika karaktäristiska
mineral, exempelvis grönskifferfacies, amfibolitfacies, granulitfacies
och eklogitfacies.
Tryck-temperatur-
diagram som visar
olika metamorfa
facies. Trycket ökar
neråt i diagrammet,
temperaturen ökar
mot höger.
35. Metamorfa bergarter
Namngivningen av metamorfa bergarter är komplex, eftersom den
både kan ta hänsyn till ursprungsbergartens karaktär och till berg-
artens nuvarande utseende och metamorfosgrad. Därtill kommer en
del namn av historisk och lokal karaktär, ex. leptit och hälleflinta för
sura metamorfa vulkaniter i Bergslagen. Slutresultatet vid metamor-
fosen är ofta någon form av gnejs, och begrepp som skiffer och gnejs
är en sorts ”slasktermer” som kan innefatta bergarter av vitt skilda
ursprung. Nedan följer en tabell där några namn på metamorfa
bergarter samlats, utifrån ursprungsbergart och metamorfosgrad.
Ursprungsbergart Låg metamorfos Medelhög met. Hög metamorfos
Sandsten Kvartsit Kvartsit Kvartsit
Kalksten Marmor Marmor Marmor
Lerskiffer Fyllit Glimmerskiffer Ådergnejs
Sur vulkanit Hälleflinta Leptit Leptitgnejs
Granit Gnejsgranit Gnejsgranit Granitgnejs
Basalt Grönskiffer Amfibolit Eklogit
Gabbro Grönsten Amfibolit Eklogit
36. Exempel på metamorfa bergarter…
…av sedimentärt ursprung
Fyllit: svagt omvandlad lerskiffer
Glimmerskiffer: kraftigare
omvandlad lerskiffer
Kvartsit: metamorf sandsten Marmor: metamorf kalksten
Ådergnejs, även kallad migmatit.
Kan bildas från olika bergarter, oftast
sedimentära såsom lerskiffer eller
gråvacka, när temperaturen är till-
räckligt hög (ca. 700 °C) för att
bergarten delvis skall ha börjat
smälta upp. De ljusa ådrorna är upp-
smält och sedan stelnat material.
37. Exempel på metamorfa bergarter…
…av magmatiskt ursprung
Hälleflinta: måttligt om-
vandlad sur vulkanit
Leptit: mer omvandlad sur vulkanit
Grönsten: måttligt om-
vandlad basisk bergart
Amfibolit: kraftigare omvandlad basisk
bergart (gabbro, diabas eller basalt).
Stängligt utseende pga det höga inne-
hållet av mineralet amfibol.
38. Exempel på metamorfa bergarter…
…av magmatiskt ursprung
Gnejsgranit (orthognejs):
omvandlad och deformerad
granit. Liknar granit men har
en gnejsig eller stänglig
struktur.
Granulit: högmetamorf bergart bildad i
jordskorpans undre delar. Innehåller bl.a.
mineralet pyroxen.
Eklogit: bergart bildad vid mycket
högt tryck, kanske i en subduktions-
zon, från basiska bergarter. Består
av pyroxen (grön) och granat (röd).