En föreläsning för barn- och skolpsykologer på Psifos Kompetensdagar i september 2013. Om sociala medier och ungas nätanvändande.

1. Psifos Kompetensdagar 13 september 2013, Luleå
Jonas Mosskin, leg. psykolog
www.mosskin.se
@jonasmosskin
Från padda till hemmasittare och
Instagramupplopp.
Hur kan vi förstå hur sociala medier fungerar som arena för relationer
och identitetsskapande forum för barn, unga och vuxna idag?
tisdag 17 september 13

2. Min presentation
Fakta om vår förändrade omvärld.
Fakta om barn och unga på Internet.
Ge en bakgrund för hur man kan förstå sociala
medier och internet från ett psykologiskt
perspektiv. Med lite hjälp från sociologin.
Medialandskapet påverkar
sociala relationer. Att konstruera sin identitet
på och under inflytande av sociala medier.
Lite om forskningsläget om sociala medier.
tisdag 17 september 13

3. Om mig
JONAS MOSSKIN, psykolog tidigare på St Lukas i
Stockholm.
Startat flera publika psykologiska koncept. Psykologer
tittar på film (2007), Psykologer läser böcker (2009),
Psykologer ser på konst (2012) och Psykologer går på
teater (2013).
Bloggar på www.mosskin.se, om psykologi och kultur
sedan 2007.
Skriver artiklar och krönikor regelbundet för bl.a.
Modern Psykologi och Psykologtidningen. Samt
gästbloggar på HR-bloggen.
Skrev examensuppsats om “Psykologers deltagande
och förhållningssätt till sociala medier”.
Styrelseledamot i Föreningen Mind (Psykisk Hälsa)
Hälsa) och stiftelseråd i AGSLO.
tisdag 17 september 13

4. Vad vi vet så här långt
Mänskliga beteenden som finns offline finns
även online. Vissa processer och beteenden
på nätet är dock mer levande och påtagliga,
andra mindre.
På 1990-talet var många nätaktivister såväl
som forskare entusiastiska över nätet
möjligheter och hoppades att samhället skulle
förändras stort tack vare internet.
Idag är det en växande enighet om att
skillnaden mellan offline och online håller på
att suddas ut.
tisdag 17 september 13

5. Vad vi vet så här långt om nätet
och sociala medier
Inte så mycket...
Det finns få studier och det mesta
är preliminära resultat.
Internet har främst studerats som:
1) en teknik och ett
informationsmedium.
2) som en arena för samtal.
3) som ett socialt rum.
tisdag 17 september 13

6. Vår omvärld
På 17 dagar störtades diktatorn Mubarak i Egypten 2011. Miljontals
människor gick ut på gatorna. Demonstrationerna organiserades
delvis via sociala medier och det har kallats för “Facebookrevolution”,
och direktsändes världen över av Al-Jazeera.
tisdag 17 september 13

7. Vår omvärld
Författaren Jonas Hassen Khemiri
skrev ett öppet brev till justitieministern
Beatrice Ask i mars 2013. Den
rekommenderades mer än 120 000
gånger första dygnet.
tisdag 17 september 13

8. Vår omvärld
“Instagramupploppet” i Göteborg 17
december 2012. Hundratals
ungdomar letade efter en “ung flicka”
som sades ligga bakom att bilderna
spreds. Ryktet visade sig långt
senare vara falskt.
tisdag 17 september 13

9. Friends Nätrapport 2013
45 % av barn och unga har blivit kränkta via nätet eller mobilen och 80 % vet vem
det är som utfört kränkningen vid senaste tillfället.
5 % av barn och unga har blivit kränkta vid upprepade tillfällen på nätet och är
drabbade av mobbning.
Drygt 90 % av både unga och vuxna tror att det är lättare att kränka någon via nätet
och att det framför allt beror på att man inte ser personen man kränker.
Nästan hälften av de unga skulle ta hjälp av en vuxen om de blev utsatta för en
kränkning på nätet. 81 % av de vuxna menar att de skulle prata med och stötta
barnen om de fick veta att barnen var kränkta.
Unga tycker att det bästa vuxna kan göra för att skapa ett schyst klimat på nätet är
att prata om hur man är mot andra på nätet, visa vad man kan göra om man blir
kränkt och vara goda förebilder.
tisdag 17 september 13

10. Det finns idag cirka 475 000 svenska
Twitterkonton.
Av dessa är 220 000 aktiva (har twittrat
minst en gång de senaste 30 dagarna)
80 000 twitterkonton snittar på minst ett
twitterinlägg om dagen (36 procent ökning
jämfört med förra året).
Det är ungefär lika många män som
kvinnor som twittrar.
Det sker en breddning i vilka som
använder twitter. Det är inte bara media
och politiker längre.
Mer än 40 procent av svenska twittrarna
uppdaterar twitter via sin iphone.
Vår omvärld
tisdag 17 september 13

11. Vår omvärld
1,25 miljoner svenskar över 16 år besöker
ibland Instagram. De som är besökare är ofta
flitiga besökare; 700 000 användare besöker
Instagram dagligen, 920 000 minst en gång i
veckan.
Instagram är också ett ungt socialt forum. 48 %
av användarna är under 25 år i dessa siffror.
Orvesto mäter då inte de som är under 16 år.
Källa: Orvesto 2013
tisdag 17 september 13

12. Ideella Missing People organiserade
letandet efter en 9-årig flicka i
Göteborg och fann henne, bortrövad
av en psykiskt förvirrad 20-årig man i
närheten av sitt hem.
Vår omvärld
tisdag 17 september 13

13. Vår omvärld
Hälsohets och jogging. Stockholm och Sverige ligger i toppen för
användandet av Runkeeper. Flest användare finns i åldersgruppen
25-44 år. Anmälningarna till Vasaloppet 2014 tog slut på en timme!
tisdag 17 september 13

14. Barn och unga på Internet
tisdag 17 september 13

15. 91 % av ungdomarna 9-14 år använder Internet en genomsnittlig dag.
61 % hade en smart telefon. I åldersgruppen 15-34 år, har 82 % en smart
telefon.
Barn mellan 9-14 år spenderar i genomsnitt 1h och 44 minuter på nätet varje
dag. En ökning med 16 minuter sedan 2011.
Ungdomar i åldersgruppen 15-24 år, spenderar 3h och 21 minuter på nätet
varje dag. En ökning med 5 minuter sedan 2011.
I en EU-undersökning från 2010, använde 89 % av alla svenska ungdomar i
åldersgruppen16-24 år, sociala medier. Bara Polen, Slovenien och Portugal
hade en högre andel.
2012 hade mer än 50 % av alla 3-åringar börjat använda Internet. 69 % av
alla 4-åringar har debuterat på nätet och 74 % av alla 5-åringar.
Barn och unga på Internet
Källa Svenskarna och Internet 2012
tisdag 17 september 13

16. 98 % av unga från 12
år och uppåt använder
regelbundet internet.
91 % av unga från 12
år och uppåt är
engagerade i sociala
nätverk.
Källa Svenskarna och Internet 2012.
Barn och unga på Internet
tisdag 17 september 13

17. Barn och ungas på Internet
tisdag 17 september 13

18. Barn och unga på Internet
Databeroende eller?
tisdag 17 september 13

19. Barn och unga på Internet
tisdag 17 september 13

20. Barn och unga på Internet
tisdag 17 september 13

21. Barn och unga på Internet
tisdag 17 september 13

22. Barn och unga på Internet
tisdag 17 september 13

23. Samtidsmänniskan är
självreflexiv
Sociologen Anthony Giddens beskriver dagens
människan som en självreflexiv varelse. Idag lever
människor i en slags terapeutisk kultur där det sker
en konstant process av självreflektion.
Att vara modern idag betyder att svara på frågan:
Hur ska jag leva mitt liv? Frågan kommer upp hela
tiden i olika former.
Vi svarar på frågan genom vardagsbeslut om hur
ska vi uppträda, var ska vi bo, vad ska vi äta och
hur ska vi klä oss och vad är ditt nästa karriärsteg.
Allt är upp till dig!
tisdag 17 september 13

24. Autenticitet
Vi strävar efter självförverkligande.
Vi vill kontrollera tid, plats, såväl som vårt
hem och vår kropp. Vi lever i en
accelererande tid där allt ändras snabbare
och snabbare.
Autenticitet är idag ett moralisk imperativ.
Det passar perfekt ihop med den typ av
person som utvecklas på sociala medier
idag. Att berätta om sig själv på sociala
medier tycks vara den bästa vägen för att
uppfattas som autentisk.
tisdag 17 september 13

25. Världen är flytande
och flexibel
Vi längtar desperat efter att få känna oss
trygga och att skapa ordning och
stabilitet i våra liv. Samtidigt är vi rastlösa
och vill omfamna allt nytt.
Det leder oundvikligt till ambivalens.
Ett tillstånd av maktlöshet och en känsla
av osäkerhet om vad vi ska ta för oss.
Men också en känsla av lust och
nyfikenhet.
tisdag 17 september 13

26. Ambivalens
Vi är ambivalenta inför vår egen
strävan att hitta vårt sanna själv.
Erik Erikson pratade om ungdomar
och identitetsdiffusion. Min spaning är
att detta krupit ned upp i åldrarna. Det
tycks gälla för allt fler vuxna också!
Idag vet vi inte vart vi ska gå, men vi
har massor av möjligheter och
resurser att tillgå för att ta oss dit.
tisdag 17 september 13

27. Individualisering
Sociologen Zygmunt Bauman jämför dagens
samhälle med en campingplats. Vi parkerar vår
husvagn, i trygghet bakom staket.
Camparen bryr sig om sig själv, klagar på stökiga
grannar och på servicen innan de beger sig iväg
någon annanstans.
Ingen tar ansvar för helheten, miljön, samhället
eller hur campingplatsen förhåller sig till andra
campingplatser.
Maktlöshet och otillräcklighet är de postmoderna
grundpositionerna för dagens människor.
tisdag 17 september 13

28. Vår livsuppgift
Vår uppgift idag är att ta den minst
riskabla vägen och första bästa
avtagsväg, sedan byta riktning
innan vägen blir ofarbar, eller innan
vägsystemet ändras eller innan det
eftersträvansvärda målet förlorar
sin attraktionskraft” (Bauman)
tisdag 17 september 13

29. Våra liv saknar personlig
mening
Vårt samhälle är rikt på tekniska och
ekonomiska resurser men fattigt på moralisk
och personlig vägledning.
Samhället eller vårt grannskap är sällan en
del av vårt liv och ingen talar om för oss hur vi
ska leva.
Vi måste alltså formulera en mening för oss
själva. Men istället konsumerar och tränger vi
undan sådana tankar. Vi lider av brist på
personlig mening.
tisdag 17 september 13

30. Ersättningsförströelser
Spela dataspel
Titta på TV
Hänga på Facebook
Surfa på nätet
Shoppa
Gå ut
tisdag 17 september 13

31. Två typer av förhållningssätt
hos unga vuxna idag
Allting nu! Man både pluggar, arbetar, arbetar ideellt, deltar i sociala
sammanhang och är engagerad i politik, samhälle, föreningar.
Unga har egna bloggar, driver sig själva hårt (på jobbet, i skolan, på
fritiden och när man tränar). Man pressar sig hårt för att bli nöjd med sig
själv men det är också viktigt för att framstå som lyckad.
Ambitiös, ivrig och levnadsglad generation.
Rastlös, men lär sig mycket på vägen och hittar till slut sin plats i
samhället av egen kraft.
Prestationsbaserad självkänsla.
tisdag 17 september 13

32. Två typer av förhållningssätt
hos unga vuxna idag
Avvvaktande. Passiv. Initiativlös inför det egna livet.
Tittar på andras kompisars strävanden men vill eller vågar inte satsa på något.
Det måste vara helt rätt för att annars är det inte värt mödan.
Alienerad.
Vissa är filosofiskt lagda, andra ägnar sig mest åt flyktaktiviteter.
Höga krav från sig själv och från omgivningen om gör att många inte livsmålen
tycks så svåra att nå att det inte är någon idé att satsa på något.
tisdag 17 september 13

33. “The social psychology of this century reveals a major lesson. Often it’s not so
much the kind of person a man is, as the kind of situation in which he finds
himself that determines how he will act”. (Stanley Milgram, 1974)
Ett socialpsykologiskt
perspektiv på internet
tisdag 17 september 13

34. Impression Management
Erving Goffman, socialpsykolog jämför mänsklig interaktion vid en teater. Vi spelar
en roll och presenterar oss själva på ett medvetet sätt. Goffman kallar den typen
av självmedvetna presentation för impression management. Vi spelar ofta roller
tillsammans i en grupp på arbetet eller på fritiden.
tisdag 17 september 13

35. Att spela en roll som grupp
tisdag 17 september 13

36. Att spela en roll som ett team
tisdag 17 september 13

37. Att spela en roll som individ
Artisten Grace JonesBarack Obama
tisdag 17 september 13

38. Front stage & Backstage
För att kunna utföra olika roller, behöver vi kunna skilja människor åt.
Goffman lånade sina begrepp från teatern. På olika sätt strukturerar och
separerar vi vårt sociala liv i skilda sfärer.
tisdag 17 september 13

39. Uppträdanden front stage
och backstage
Tänk på t.ex. servitörer på en restaurang.
tisdag 17 september 13

40. Eller vårdpersonal på en psykiatrisk mottagning
Front stage vs. backstage
tisdag 17 september 13

41. Gränser är flytande
För att kunna vara backstage måste vi
skapa ett slutet rum. Vissa människor
måste vara publik när vi spelar upp vår
självbild.
Vi måste skapa gränser mellan
människor för att kunna fungera som
sociala varelser.
Hur är det möjligt på internet idag?
När är du egentligen backstage på
sociala medier som Facebook, Twitter
och Instagram.
tisdag 17 september 13

42. Vi har alla vänner och bekanta i samma flöde och system på Facebook, men
också på Twitter, Instagram, LinkedIn och andra sociala plattformar.
Barndomsvänner, vår chef, mamma, mormor, kursare och träningskompisar
dyker alla upp tillsammans. Men vad har de egentligen gemensamt? När
behöver vi egentligen kommunicera med alla samtidigt?
Collapsing Contexts
tisdag 17 september 13

43. On stage
Idag är de flesta av oss on stage men det är inte
alltid strålkastarna är på.
tisdag 17 september 13

44. Vi påverkas av våra vänner och
deras bekantas bekanta
Beteenden sprids och “smittar av sig på sociala
medier.
Några exempel är normen att svara att man kommer
på ett event även om du inte kommer.
Att ha bilder på sina barn som profilbild.
Att lägga upp bilder på svampplockningen.
Att försöka vara rolig och positiv.
Skaffa många vänner för att få hög status.
tisdag 17 september 13

45. Forskning om sociala medier
Det verkar som att vi har en föreställd publik bestående av de 10-20 närmaste
kontakterna när vi kommunicerar på sociala nätverk som tex. MySpace. (Brake, 2008)
Människors beteende på Fb kan beskrivas som ”show rather than tell”. Bekräftelse på
sociala medier handlar om att förstärka det ”önskvärda självet” (Zhao 2008)
Popularitet och status i en grupp av unga människor tycks öka ju mer självutlämnande
man är. (Boyd, 2004)
Vi har 6,6 nära kontakter på Fb och 110 kontakter i
genomsnitt. Andra data från Fb varierar mellan 100-200
kontakter totalt, beroende på land. (Lewis et al., 2008)
tisdag 17 september 13

46. Forskning om sociala medier
Det förefaller vara en stor överensstämmelse mellan individers personlighet uttryckt
på Fb och hur de uppfattas IRL. (Vaddis, Vasire & Gosling mfl, 2007). Extroverta
individer var föga förvånande mer självutlämnande än introverta på sociala medier
(Zywicka och Danowski, 2008)
Den som har få vänner är mindre populär, men för många vänner gör att man inte
uppfattas som autentisk. Över 300 vänner på Fb är inte odelat positivt. (Utz, 2010)
Många tycker att deras vänner berättar för mycket om sig
själva. Flera studier har visat att de flesta tycker att de själva
inte är för självutlämnande på Fb. I en studie uppgav 72 %
dock att de tyckte att deras vänner är det.(Christofides 2009)
tisdag 17 september 13

47. Forskning om sociala medier
När vi lägger upp bilder på Fb så leder det till ökad distans från andra vänner. Att
gilla en statusuppdatering kommer ”knuffa” andra vänner som ser detta att göra
detsamma. Det skapas också ett klimat på Facebook av förtroende och välmåga
mellan de sociala nätverket.
De som spenderar mycket tid på Fb anser att andra verkar leva ett lyckligare liv
(Chou & Edge, 2013). De som hade fler fb-kontakter, och kontakter som de inte
kände personligare tyckte också att andra verkade ha ett bättre liv.
tisdag 17 september 13

48. Forskning om sociala medier
I en färsk undersökning från Michigan tillfrågades 82 collegestudenter om hur de
mår (via sms), 5 ggr/varje dag under två veckor tid. Ju mer tid studenterna
tillbringade på Facebook, desto större var sannolikheten att de rapporterade lägre
lycka och de var också mindre nöjda med livet. Att träffa kompisar eller att ringa
dem hade dock positiv effekt. (Koss et al. 2013)
Man kontrollerade då även för att när deltagarna mådde dåligt, så använde man
inte Facebook varken mer eller mindre.
Man kontrollerade också för variabeln ensamhet. Deltagarna avände Facebook mer
när de var ensamma, men det var inte så att känslan av att vara ensam korrelerade
med Facebookanvändning.
tisdag 17 september 13

49. Svensk studie om
Facebookvanor
Facebook är framför allt en regelbunden vana hos yngre personer. 67 procent av de
unga användarna är på Facebook för att fördriva tid.
Äldre användare nyttjar Facebook för att lära känna fler.
Över 50 procent av användarna sprider information och kunskap på Facebook.
38 procent skriver om negativa saker i sina statusuppdateringar.
25 % av deltagarna i studien uppger att de skryter på Facebook.
En tredjedel av männen försöker provocera på Facebook. Det är dubbelt så många
som bland kvinnorna. Kvinnor uppdaterar sin status och skriver mer om känslor och
relationer. Kvinnor som använder Facebook mer mår också sämre och är mindre
lyckliga med sina liv.
Denti et al. 2012
tisdag 17 september 13

50. Ett nytt social landskap för
psykologer att navigera i
Den inte så moderna psykologens
förhållningssätt till internet.
Det moderna livet.
tisdag 17 september 13

51. Googleifieringen
Svårt att undvika att synas på internet.
Det gäller att hitta en bra balans.
tisdag 17 september 13

52. All fakta finns tillgänglig idag
tisdag 17 september 13

53. En 21-årig svensk tog livet av sig vilket kunde följas via en direktsändning
på Flashback, 2010. Kommer det fler fall?
Självmord på nätet
tisdag 17 september 13

54. Svårt att vara transparent på sociala
medier för psykologer
Oskyldiga kommentarer kan få stora konsekvenser.
tisdag 17 september 13

55. Mitt svar!
tisdag 17 september 13

56. Slutsatser
Internet och sociala medier är ingen fluga. Inga revolutionerande nya mänskliga
behov har uppstått på nätet eller sociala medier. Men formerna och uttryckssätten
har förändrats.
Det går alltid att missbruka ett medium, men det betyder inte att det är fel på
mediet.
Det är inte säkert att barn och ungdomar själva upplever sitt nätanvändande och
dataspelande som problematiskt. Varje fall är unikt.
Skolan, polisen, psykologer och sociala myndigheter måste vara på nätet där det
händer. Det finns inget annat sätt!
Enda sättet att förstå en teknik eller ett nytt fenomen är genom egna erfarenheter.
Annars blir det torrsim.
tisdag 17 september 13

57. Tack för mig!
jonas@mosskin.se
tisdag 17 september 13