6. Kunden enligt Maslow
Kroppsliga behov
(hälsa, mat, sömn)
Trygghetsbehov
(skydd, kontrollera faror)
Gemenskaps- och tillgivenhetsbehov
(kärlek, tillgivenhet, grupptillhörighet)
Behov av uppskattning
(självuppskattning och uppskattning från andra)
Behov av självförverkligande
(uppnå den egna potentialen)
7. Vilka behov fyller musiken?
Behov av självförverkligande
(uppnå den egna potentialen)
Identitet, att ge till samhället,
traditionsbärare, undervisning
Behov av uppskattning
(självuppskattning och
uppskattning från andra)
Förfining, intellektuell stimulans,
insikter, prestation
Gemenskaps- och
tillgivenhetsbehov
(kärlek, tillgivenhet,
grupptillhörighet)
Romantik, social ritual som knutit
människor närmare varandra
genom historien, gemensamma
upplevelser
Trygghetsbehov
(skydd, kontrollera faror)
Avkoppling, vila
Kroppsliga behov
(hälsa, mat, sömn)
Musikterapi, lära sig andas/tala
9. Utbud - vad vill vi spela?
Orkestern har ett program och vill hitta en målgrupp.
• Hitta den röda tråden.
• Var och Hur
• Brainstorma sedan över olika passande målgrupper.
• Var finns beröringspunkterna
10. Efterfrågan – var vill vi framträda?
Orkestern vill nå en viss målgrupp – plats eller personer
• Ta reda på fakta om målgruppen.
• Program som har beröringspunkter med målgruppen.
• Hitta den röda tråden.
11. Organisationers syfte
• Privat företag: Falkenbergs Sparbank
• Göteborgsoperan:
– ” Vi har ett uppdrag från Västra Götalandsregionen: Att ge
alla invånare tillgång till opera, dans och musikal.”
• Stiftelsen Cornelis Vreeswijks Minne
– ”Stiftelsens enda syfte är att räntan på kapitalet skall delas
ut i form av ett stipendium.”
13. Kotlers 5 P
•Produkt - Olika program ger större kundkrets, kundnytta, Formgivning
•Plats - Hur ser er konsertlokal ut, Var har ni era repetitioner,
•Pris - Produktionskostnad, Efterfrågan, Rabatter, Introduktionspris, Skumning
•Påverkan - Hemsida, produktpaketering, Synas på rätt ställe, Affischering
•Person/al – Klädsel, Humör, Kunskap,
17. Sökmotoroptimering SEO
• Metataggar
• Viktig text först (och sist)
• Många länkar
• Ofta uppdaterad
• Textbaserat (men text i bilder!)
• Använd rätt internlänkar, titlar och rubriker
25. Programblad, foton och demo
• Kvalitén spelar roll!
• Programblad
– Bra språk
– Snygg layout
• Foton
– Olika format
• Demo
– Max 3 min
– lätt att ladda ned
– Använd rätt lokal
30. Januari Februari Mars April
Maj Juni Juli Augusti
September Oktober November December
Börja producera
julpaket
Börja sälja julpaket
till stora företag
Sälj julpaket till
mellanstora företag
Sälj julpaket till
små företag
Börja producera
sommaraktiviteter
Börja sälja
sommaraktiviteter
Sälj i tid
32. Det handlar om kommunikation!
Hur vill du bli kommunicerad?
• Var hygglig
• Var lyhörd
• Var kompetent
• Visa engagemang
• Visa glädje
Kundbemötande
33. • Vad har mitt program för fördelar?
• Hur passar mitt program till arrangören?
• Vad är mitt lägsta pris?
• Skall jag ha reseersättning?
• Hur stor plats behöver mitt uppträdande?
• Behöver jag någon rekvisita från arrangören?
• Vilken teknik behöver jag?
• Hur skall jag bli bemött av arrangören för att jag skall
göra ett bra framträdande?
Förbereda säljsamtalet
34. D Definiera kundens behov, problem och
önskemål
A Accept på behovet
B Bevisa hur företagets erbjudande uppfyller
behovet
A Accept på att kunden godkänner dina bevis
Säljsamtalet DABA
35. Behov
• Känner inget behov.
• Väcka behov! Intresse! Frågemetodik.
Bevis
• Tror inte på vår lösning.
• Argumentera för. Referenspersoner. Erbjud test. Gör låsning.
Motprestationen
• Något som kunden måste göra men inte upplever är värt vad han får igen.
• Hur kan du få kunden att upptäcka din produkts fördelar?
• Frågemetodik.
Möjlighet att utnyttja produkten
• Om kunden ärligt inte behöver produkten och är tekniskt förhindrad att använda
den - ärligt talat - ge upp.
Vad riktar sig invändningar mot?
36. Hantera invändningar
• ”Javisst! Men du får också…” (väg upp till motargument)
• Paus. Visa att du lyssnar, respektera (hinner tänka). Motfråga
• Omvandla till positiv fråga ”Om vi kan lösa… är det inte så att”
• Reflektera till 3:e person” Jo det sa Micke först också, men nu
när han har provat”
• Bumerangmetoden ”Ja och hur tänker du att vi kan lösa det?”
• Liknelser eller exempel ”Ja e-handel känns opersonligt. Det är
precis som postorder gjorde i början”
37. • Om invändningen kommer för tidigt vet
kunden inte vad han pratar om. Ge honom en
chans att upptäcka behovet först (DABA)
• Tillfälligt instämmande. ”Oj då. Ja, det
stämmer” Be att få återkomma. Väcker
sympati. Du får en chans att förbereda
invändningsbehandling.
Hantera invändningar 2
38. • Invändningar kommer från hjärtat
• Kunden köper med hjärtat
• Kunden köper inte med korslagda armar
Varför hantera invändningar?
43. Svarta pengar
• Underlag för SGI, pension och A-kassa
• Ofta egentligen en vinst för båda parter med vita pengar
Gråzoner?
• Reseersättning
• Instrumenthyra
• Traktamente
• Fritt vivre
• Stipendium
• Spela "på dörren"
49. Offentligt stöd
Kulturrådet
• Fördelar statliga medel som bidrag
Internationellt
• Svenska institutet, Kulturkontakt Nord, Nordiska kulturfonden
Övriga
• Statens Musikverk
• Kulturbryggan
• Innovativ kultur
• Kommuner, Kulturförvaltning
• Län (Både landsting och länsstyrelser)
• Studieförbund
50. Kulturpolitiska mål
2009
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med
yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.
Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina
skapande förmågor
• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom
kulturområdet
• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur
56. För mer info
Sofia Nygren
0702-23 23 05
sofia@orkester.nu
Christoffer Lundström
0702-72 18 13
christoffer.lundstrom@kulturens.se
Editor's Notes
Berätta om Sveriges Orkesterförbund:
Sveriges Orkesterförbund företräder, bevarar och utvecklar orkesterlivet i Sverige. Sveriges Orkesterförbund (Association of Swedish Orchestras) har en historia från 1928. Sveriges Orkesterförbund har idag ca 290 medlemsorkestrar med 9 000 musiker inom blås-, kammar- och symfoniorkester, samt storband, sextetter och flera andra instrumentalensembler. ”Sveriges Orkesterförbund skall vara det ledande förbundet för att företräda, bevara och utveckla alla orkesterformer i Sverige.” Sveriges Orkesterförbund har skapat och deltar i flera olika samarbeten med andra förbund. Gemensamt driver vi fritidssektorns krav för att få en bättre verksamhet i våra föreningar. Sveriges Orkesterförbund verkar genom: • politisk påverkan • massmedial påverkan • fortbildning/ utbildning • projekt • festivaler/ tävlingar • samverkan Sveriges Orkesterförbund bevakar och arbetar för våra orkestrars möjligheter att framföra konserter, rekrytera nya musiker och få stöd till sin verksamhet. Medlemsorkestrarna spelar ca 2 500 konserter per år med omkring 560 000 i publiken. Genom en förmånlig instrumentförsäkring, olika bidrag, noter m m försöker vi skapa fördelar för medlemsorkestrarna. Förbundets tidning, Musikant, kommer till medlemmarna direkt hem i brevlådan fyra ggr/år. Sofia Nygren, verksamhetsutvecklare
Sveriges Orkesterförbund
0702-23 23 05
sofia@orkester.nu
www.orkester.nu
Kulturens
Samverkar för att göra detta möjligt.
Fråga om det är ok att ta bilder!
2
3
4
Micke
Vem är kund?
Från Wikipedia: En kund är en fysisk eller juridisk person som köper eller hyr en produkt eller en tjänst från ett företag eller en person. En presumtiv kund är en fysisk eller juridisk person som utgör potential till att bli kund, vilka tillsammans utgör en marknad.
En kund är någon som har förväntningar på en person eller en organisation. Med denna definition hittar man kunder i de allra flesta verksamheter: patienter, elever, användare, besökare, deltagare…
Jag kommer att prata om kundens behov, det slitna uttrycket utbud och efterfrågan och hur vi kan se på det, och hur vi gör när vi möter en kund.
Fredrik
Vi människor har många olika behov. Maslow har försökt organisera dem I en pyramid där han antytt att det finns en viss prioritet. Andra säger att dessa behov alltid existerar parallellt.
Karin
Ett behov är identifierat om din produkt eller tjänst underlättar på ett väsentligt sätt dina kunders levnadsförhållande eller dina kunders relationer till andra. Allt naturligtvis i jämförelse med vad de kan tänkas ha i dag.
Fredrik
Vilken ände börjar vi i?
Vi har ett utbud: skapa efterfrågan. Läsplatta - fanns det verkligen en efterfrågan?!
Vi identifierar en efterfrågan: skapa utbudet. Italienska forskaren som omvandlar energi 10:1 !! (Extrem efterfrågan.)
Fredrik
Hitta röda råden
Genre
Texter
Karaktär, Vokalt, Instumetalt, Snabb, Långsam, Högljud, Akustisk, Elektrisk, Vacker, Svår.
Vad man vill förmedla, Vad är syftet. Är musiken i centrum eller är det andra utryck inblandade som konst, Dikt eller teater eller andra varumärken som bilar. Hörlurar etc.
Var och Hur
Hur ser lokalen ut? Mörk, Ljus, Fabrikslokal, Kontor, Scen
Utomhus i naturen.
Skall man dansa till eller skall man bara lyssna. Har du någon teknisk utrustning som begränsar.
Brainstorma sedan över passande målgrupper
Säg aldrig nej
Tänk Behov!!!!!!
Skriv upp allt som kommer upp.
Googla på nyckelord eller en mening.
Beroende på var ni sitter. Titta på folk och ställ frågan. Är det vår målgrupp.
Målgruppens målgrupp vill du nå!!!!!
Beroende på om du vill medverka i företagets marknadsföring eller i att utveckla personalen så måste du tänka olika.
Är det en arrangör så är det deras målgrupp som gäller.
Ta reda på fakta om målgruppen. Se efter om det finns beröringspunkter.
Micke
Jag vill nå en viss målgrupp. Både plats och för vilka personer
Ta reda på fakta om målgruppen.
Googla målgruppen.
Läs på Facebook
Sociala medier över huvud taget
Hemsida
Målgruppens målgrupp
Organisationens syfte. Organisationens hemsida.
Brainstorma efter program som har beröringspunkter med målgruppen.
Hitta den röda tråden.
Genre
Texter
Karaktär, Vokalt, Instumetalt, Snabb, Långsam, Högljud, Akustisk, Elektrisk, Vacker, Svår.
Vad man vill förmedla, Vad är syftet. Är musiken i centrum eller är det andra utryck inblandade som konst, Dikt eller teater eller andra varumärken som bilar. Hörlurar etc.
Titta efter syftet, passar det in på orkesterns egna mål.
Målgruppens målgrupp: Hur kan orkestern möta den målgrupp som kunden, dvs organisationen har?
Exempel:
Falkenbergs Sparbank
Affärsidé
Vi är en Sparbank som erbjuder ekonomiska lösningar, personlig och allsidig service av hög kvalitet samt kvalificerad rådgivning.
Vi riktar oss främst till privatpersoner, små och medelstora företag, lantbrukare, föreningar och kommuner.
Vårt huvudsakliga verksamhetsområde är Falkenbergs kommun, Getinge och dess närområden.
För framtidsdrömmar och vardagsnära möjligheter!
Philip Kotler anses av många vara den moderna marknadsföringens fader.
Produkt. Genom att ha flera program som te.x. julprogram, sommarprogram, och olika temaprogram, så når man fler kundgrupper. Då kan man i säljsamtalet se vad kunden har för behov. Därefter tar man fram de produkter/program som passar just den kunden.
Kundnytta har ni tagit reda på i er behovsanalys.
Formgivning. Genom utseendet på ert säljmaterial kan ni attrahera kunden. Ni formger även produkten så att de passar kundens behov. Genom synen får vi lust att köpa.
Plats. Vad vill du förmedla med ditt program. Intimt program- liten lokal. Passar en liten publik.
Show, påkostat och dyrt för en större publik som har möjlighet att betala mer.
Ett sommarprogram på en utescén.
Tänk på vad du vill förmedla när du väljer konsertlokal.
Var har du dina kundmöten. Har du en stor dyr affär som du skall ro i land så kanske det inte är så lägligt att du möter kunden hemma. Hitta ett neutralt område som te.x en hotellobby.
Är det ett intimt program så passar det kanske med ett mysigt fik.
Pris. Det första som man skall tänka på när man sätter sitt pris är att produktionskostnaden skall täckas. Sedan måste du räkna ut vad du vill ha för lön. Därefter så kan du räkna ut vad du måste ta betalt för din produkt/Program.
Sedan är det utbud och efterfrågan. I början så kanske du måste ta mindre betalt. Efter en tid så har du en hög efterfrågan och då tar du mer betalt.
Är det en lyxig produkt så gör man inte så många föreställningar men man får mer betalt per föreställning.
Rabatter:
Introduktionspris: När man skall sälja sin produkt så kan man sälja första gången till ett introduktionspris. Man skall då vara tydlig med att det kommer att kosta mer nästa gång. Annars är det mycket svårt att höja ett pris. Det är ett sätt att fånga in kunden.
Skumning: här tar du så mycket betalt som du kan. Du får inte så många föreställningar men du får bra betalt.
Penetrera marknaden: Här sätter man ett så lågt pris att ingen konkurrent kan lägga sig under detta. Kan jämföras med att dumpa marknaden. Man skaffar sig en stor kundstock som man kan utveckla.
Studentrabatt: Ni skall utnyttja att ni är i början av er karriär. Ge era kunder studentrabatt. Ni fångar in er publik och kan ta mer betalt när ni blir mer kända.
Påverkan. Produktpaketering. Formge era produkter så att det passar era kunder och visar vad ni står för.
Hemsida: Hur ser er hemsida ut. Rimmar den mot er image och era produkter.
Säljbrev: Hur ser era säljbrev ut. Vad har ni för säljtext.
Syns ni på rätt ställe? Se till att ni analyserar era kunder så att ni vet i vilka forum de finns. Där skall ni också finnas. Tidningar. Var går de ut? Var kan man mingla med dem?
Hur ser era affischer ut. Den skall spegla ert program så att ni når er målgrupp.
Flyers: Dessa måste kommuniceras. Annars är det som att be dem slänga dessa i närmaste papperskorg. Prata med folk. Se till att ni får en kontakt. Var positiv och vänlig. Det gör intryck och de kommer ihåg varför de fick flyern.
Personal.
Hur klär du dig vid en konsert? Hur klär du dig vid ett kundbesök. Det påverkar hur du kan ta betalt och hur du vill påverka dina kunder.
Humör: Var positiv. Tro på det du säljer. Det är ett vinnande koncept. Det öppnar dörrar.
Kunskap: Visa att du är kompetent för din uppgift. Ge gärna referenser på var du har varit med dina program. Man vill få den känslan att du vet vad du pratar om.
Birmingham Symphonic Winds
Bsw.org.uk/
Snabb att ladda
Väl uppdaterad
Tydlig, lättnavigerad
Speglar varumärket
Sociala medier
Aberdeen Strathspey & Reel Society
http://www.aberdeenstrathspey.org.uk/
Orkestern Filialen
www.orkesternfilialen.com
Google SEO-lista (Search Engine Optimizer)
Oftast gratis med webhotellet
Lägger upp ett konto på Google Analytics.
Lägger in en länk på hemsidan (osynligt)
Instagram: foton och redigering
Snapshat: Ungdomar, videoklipp och bilder
Kik: också för ungdomar som en blandning av sms och facebook
Skaffa konto på Youtube
Lägg ut video på er egen kanal
Gör kampanj om en bra film med bra tema.
Klippa ihop film själv: Bör ha minst 3 kameror för att få variation och klippa mellan olika vinklar.. De kan vara stående. En kan vara rörlig.
Man kan köpa visningar för att videon ska komma upp tidigare vid sökningar.
PR-kampanj: sprid videon i andra sociala medier.
Storys om storyn: gör minireportage och berätta något om hur videon gjordes.
Exempel Volvo van Damme
Skaffar konto på Bambuser
Får en länk som man kan klistra in på hemsida eller facebook.
Krävs bara en bra mobiltelefon. Vid konsert behövs en större videokamera (om man ska stå en hel konsert)
http://www.youtube.com/watch?v=mNE9bUa2D0c
http://www.youtube.com/watch?v=poKF-utrKQE
http://www.youtube.com/watch?v=3eOrABjYDJU
http://www.youtube.com/watch?v=EU7pZO7cRDs&list=PL184C8D73B4ED0477
http://www.youtube.com/watch?v=mrEk06XXaAw
Fem tips på gerillamarknadsföring
1. Visitkort. Använd ditt visitkort på ett smidigt sätt. Placera ut dem på alla tänkbara ställen som du besöker. När du sitter i väntrum och väntar, lägg i några visitkort i de tidningar som ligger där. Är du på biblioteket kan du sticka in några visitkort i böcker som har med din verksamhet att göra och så vidare.
2. Post it lappar. Skriv din webbadress på en mängd post it lappar och sätt dessa överallt under en dag. På dörrar, brevlådor, lyktstolpar, böcker och så vidare. Sätt dock inte för många på samma ställe, det kan komma att upplevas negativt. Tänk även på att detta kan skräpa ner. Städa alltid upp efter dig om du märker att dina lappar ligger där de inte ska.
3. T-shirts. Dela ut t-shirts med din webbadress på. Gratis t-shirts tar de flesta emot och du får en stor mängd reklamtavlor som vandrar runt. Tänk på att de ska symbolisera ditt företag. Ser tröjorna billiga ut så kan det vara det intrycket som folk får av ditt företag.
4. Startsida. Byt startsida på alla datorer du kan komma åt. Byt den då till din hemsida.
5. Dela ut produkter. Ställ någon på central stationen och dela ut något, vad som helst egentligen bara det har din webbadress på.
24
Hämtad från Sprout (Alan Vengel och Greg Wright), som jämför säljarbetet med arbetet att ha en trädgård.
Det är viktigt att hålla säljhjulet rullande. Om du inte gör detta så riskerar du att stå utan jobb. Även om du har mycket jobb så måste du sälja för att fylla på.
Du måste kontakta kunderna när de ligger i fas för att köpa in. Se PPT-bild.
En Säljlista är nyckeln till att få många jobb. Det hjälper dig att strukturera upp ditt säljarbete.
Plats:
Här skriver du vilken arbetsplats din kontaktperson jobbar på.
Namn:
Namnet på din kontaktperson.
Telefon.
E-post
Kontakt:
Här skriver du vilka datum som du kontaktat din kontaktperson/Kund
Kontakt åter: Här är den viktigaste kolumnen. Här skall du skriva när du skall kontakta kunden igen. Du skall aldrig avsluta ett samtal utan att få ok om att få kontakta personen igen. Säger de att de skall kontakta dig så gör de inte det.
Kommentar:
Här skriver du vad ni pratade om så att du lätt kan komma ihåg vad ni talade om och påminna din blivande kund vad ni talade om.
33
34
35
36
Innan
Förebyggande argumentering
38
39
40
41
42
Micke fram till och med organisationsformer
Fritt vivre = fri kost o logi
22 % kallas ibland ”låga soc.” Egentligen felaktigt eftersom det egentligen är underlaget man räknar på som är lägre, det är ingen annan procentsats man använder som soc. (som med ungdomar där soc. faktiskt är lägre).
Det är ett schablonavdrag som görs från lönen innan soc. räknas ut.
Därför är det också naturligt att det ska motsvaras av ett avdrag för kostnader hos musikern själv.
Sök kostnadsavdrag musiker så hittar man skatteverkets sida om det, i rättsliga vägledningen.
Reglerna är under utredning, bl.a. har man föreslagit att minska så att bara anställningar kortare än en månad ska kunna göra avdra enligt schablon. Det finns också förslag på att sänka %-talet.
Sök kostnadsavdrag musiker så hittar man skatteverkets sida om det, i rättsliga vägledningen:
Obs! Det finns inget som hindrar att man ansöker om och får godkänt att göra kostnadsavdrag i separata fall, det är avdrag på schablon 30 % som är specifikt för musiker och artister.
Från skatteverkets rättsliga vägledning:
Musiker
Reglerna om schablonavdrag gäller även för de musiker som är fast anställda hos arbetsgivaren. En förutsättning för att få använda schablonavdrag är dock att ersättningen till musikerna är avsedd att till viss del motsvara musikerns utgifter i arbetet. Har musikern inte några utgifter i arbetet som är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen anser Skatteverket att utgångspunkten då är att arbetsgivaren inte har rätt att göra schablonavdraget. Lagtextens formulering ger stöd för denna uppfattning. Förutsättningen för avgiftsfrihet är just att ersättningen ”till viss del motsvarar utgifter i arbetet” (2 kap. 21 § första stycket SAL).
Beräkning av avdrag enligt schablon
Om utbetalaren har betalat ersättning för andra utgifter än traktaments- och resekostnadsersättning vid tjänsteresa ska ersättningen räknas av från det schablonmässigt beräknade kostnadsavdraget. Detsamma gäller värdet av eventuell utgiftstäckning om utbetalaren på annat sätt slutligen stått för utgifterna i arbetet (SKVFS 2011:22). Detta är en viktig regel för att undvika missbruk. Bestämmelserna gäller såväl för den som tillfälligt anlitar en uppdragstagare som den som har en heltidsanställd arbetstagare som omfattas av schablonreglerna. Om exempelvis ett aktiebolag i musikbranschen med anställda musiker också har utgifter för de instrument musikerna använder ska schablonavdraget minskas med dessa utgifter. Däremot ska inte eventuella traktamenten eller resekostnadsersättning till arbetstagarna medföra någon minskning av schablonavdraget.
Exempel: beräkning av kostnadsavdrag enligt schablon
En konsertarrangör har betalat ut ersättning till en musiker med 200 000 kr och traktamente vid tjänsteresa med 2 500 kr. Arrangören hade också hyrt ett instrument för att användas av musikern som också höll med egna instrument. Hyreskostnaden uppgick till 15 000 kr. Kostnadsavdraget blir då 45 000 kr (= 30 % av ersättningen minskat med kostnadstäckningen 15 000 kr). Traktamentet ska inte påverka arbetsgivarens kostnadsavdrag.
Fredrik
Konstnärsnämndens verksamhet Konstnärsnämnden har två uppdrag inom konstnärspolitiken. Båda rör yrkesverksamma konstnärer som är verksamma eller bosatta i Sverige.
Inom sitt bevakningsuppdrag samlar och sammanställer nämnden information om ekonomiska och sociala villkor för de yrkesverksamma inom samtliga konstområden. Nämndens rapporter och utredningar är ett underlag för regeringens förslag och initiativ inom konstnärspolitiken. I uppdraget ingår också att nämnden ska verka för att statens olika myndigheter inom sina verksamheter tar den hänsyn till konstnärers särskilda villkor som de ofta är ålagda att göra. Utformningen och tolkningen av reglerna inom trygghetssystemen är ett viktigt område i denna del av bevakningsuppdraget. Nämnden informerar också om hur konstnärer kan hitta rätt information om skatter, försäkringar, bidrag och företagande.
I sitt stödjande uppdrag fördelar nämnden statens stipendier och bidrag till enskilda konstnärer inom bild-, form-, musik-, dans-, teater- och filmområdena. Stödet riktas till yrkesverksamma konstnärer, i första hand sådana utan fast anställning. Vägledande vid fördelningen är den konstnärliga kvaliteten på de sökandes arbete, omfattningen av den konstnärliga verksamheten och behovet av ekonomiskt stöd. Den som genomgår konstnärlig grundutbildning, exempelvis vid konstnärlig högskola, beviljas inte stipendier eller bidrag. Vid fördelningen skall konstnärer från olika delar av landet och företrädare för olika genrer, stilar och tekniker komma i fråga. För att tilldelas stipendier och bidrag skall man ha sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige eller vara stadigvarande bosatt i landet. (Utländska bild- och formkonstnärer kan dock inbjudas till vistelse vid Iaspis, se nedan.) Organisation Konstnärsnämnden leds av en styrelse bestående av högst elva ledamöter. De utses av regeringen, varav fem efter förslag som får lämnas av konstnärsorganisationer. Ordförande i styrelsen är dekanen Ingrid Elam. Besluten om fördelning och bidrag fattas av Bildkonstnärsfondens styrelse och av nämndens tre arbetsgrupper, dvs. arbetsgruppen för komponister, arbetsgruppen för musiker och sångare samt arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer. Bildkonstnärsfondens styrelse utses av regeringen och består av högst tretton ledamöter, varav sju utses efter förslag som får lämnas av konstnärsorganisationer. Arbetsgrupperna består av 8-12 ledamöter och utses av nämndens styrelse. För att stödja svenska bild- och formkonstnärers internationella kontakter har nämnden inrättat Iaspis. Dess verksamhet omfattar ett internationellt ateljéprogram i Sverige, stöd för utställningar och arbetsvistelser i utlandet för konstnärer som är verksamma i Sverige, samt en publik verksamhet med föreläsningar, utställningar och publikationer. Konstnärsnämnden har 17 anställda, 11 av dessa arbetar på nämndens kansli och sex på IASPIS. Kanslichef är Ann Larsson. Stipendier och bidrag Konstnärsnämnden stödjer konstnärer genom olika former av stipendier och bidrag, som arbetsstipendier, projektbidrag, resebidrag och bidrag till internationellt kulturutbyte. Sammanlagt behandlar nämnden cirka 7 000 ansökningar per år. Vidare utser Konstnärsnämnden innehavare av statlig inkomstgaranti för konstnärer. Här beskrivs olika stipendier och bidrag som Konstnärsnämnden fördelar. Observera att alla typer av bidrag inte är tillgängliga för alla grupper av konstnärer. Närmare information finns på respektive konstområde. Minsta stipendiebelopp är 3000 kr.
Arbetsstipendier
Arbetsstipendier syftar till att ge professionella konstnärer en sådan ekonomisk trygghet att de utan avbrott kan ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning eller åt experiment och konstnärlig utveckling under viss tid. Arbetsstipendier ges för ett, två eller fem år. De fördelas en gång per år. Storleken bestäms vid varje fördelningstillfälle av Bildkonstnärsfonden och arbetsgrupperna inom sina respektive områden. Bild och form, ton samt teater/dans/film
Målinriktade arbetsstipendier
Målinriktade arbetsstipendier utdelas av Bildkonstnärsfonden och arbetsgrupperna en gång per år. Dessa stipendier är ett mellanting mellan ”vanliga” arbetsstipendier och projektbidrag och gäller för genomförandet av en specificerad arbetsuppgift. Storleken är beroende av uppgiftens omfattning och art. Bild och form, ton samt teater/dans/film
Stora stipendier
Bildkonstnärsfonden och arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer delar årligen ut stora stipendier som inte kan sökas. Bildkonstnärsfondens stora stipendium är på 300 000 kr och delas ut till en bild- eller formkonstnär som spelat en viktig roll för utvecklingen inom sitt verksamhetsområde. Birgit Cullberg-stipendiet är det stora stipendium som delas ut av arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer. Det är på 100 000 kr och tilldelas en ung koreograf.
Långtidsstipendier
Tioårigt långtidsstipendium kan ges en yrkesverksam konstnär, som under längre tid dokumenterat konstnärlig verksamhet av god kvalitet, arbetsmässig trygghet för att utveckla denna verksamhet. Stipendiet, som är beskattat, uppgår årligen till en summa motsvarande tre basbelopp, år 2008 123 000 kr före skatt. Antalet stipendier är 102, av vilka 82 faller inom Konstnärsnämndens ansvarsområde, övriga inom Sveriges författarfonds. Aktuella innehavare: Konstnärsnämnden, Bild och form, ton samt teater/dans/film
Projektbidrag
Projektbidrag kan sökas för ett mer omfattande konstnärligt experiment- eller utvecklingsarbete. Projektet skall ha ett avgränsat mål eller syfte, vara tidsbegränsat ha en budget och skall redovisas när det är genomfört. Ett krav är att projektet antingen kan antas bidra till utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller är ett försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områden i samhället. Bidraget skall utgå till kostnader som är direkt förenade med projektet, alltså även ersättning för eget arbete. Permanent finansiering av konstnärlig verksamhet får inte ske genom projektbidrag. Projektbidrag kan ges till konstnärer som samverkar och kan också innefatta ersättning till andra medverkande än konstnärer. Bidrag söks dock av en konstnär som ansvarar för projektet. Arbetsgrupperna inom tonområdet fördelar sedan år 2004 enbart projektbidrag inom ramen för samarbete mellan musiker och komponister. Arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer fördelar särskilda projektbidrag för produktion av kortfilm. Bild- och form samt teater/dans/film
Bidrag till komponister som arbetar med beställningsverk
Arbetsgruppen för komponister fördelar en gång per år ett särskilt bidrag till komponister som arbetar med beställningsverk.
Assistentstipendier Bildkonstnärsfonden fördelar assistentstipendier till konstnärer som vill arbeta under 10 månader med en mer erfaren kollega. Bild- och form
Resebidrag och bidrag till internationellt kulturutbyte
De internationellt inriktade stipendierna och bidragen är av olika typ på de olika konstområdena. Bildkonstnärsfonden ger bidrag för studie- och arbetsvistelser i utlandet och för utställningar i utlandet. Fonden fördelar också bidrag till internationella samarbeten på svensk botten. Samtliga dessa bidrag kan sökas löpande under året och fördelas vid fyra tillfällen per år.
Bildkonstnärsfonden fördelar också ateljéstipendier för vistelse vid fem ateljéer i utlandet som fonden samarbetar med. IASPIS är en viktig del av fondens internationellt inriktade verksamhet.
Arbetsgrupperna inom tonområdet ger bidrag till resor inom ramen för arbetsstipendierna en gång per år. Arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer fördelar särskilda resebidrag en gång per år.
Samtliga arbetsgrupper delar fyra gånger per år ut bidrag till internationellt kulturutbyte, exempelvis för deltagande i festivaler eller workshops utomlands. Bidragen kan också avse inbjudan av utländska konstnärer till Sverige.
Inom dansområdet finns ett stipendium om 150 000 kr för en koreografs vistelse vid institution eller annat centrum för dans i utlandet. Vidare bidrar arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer till ett stipendium för danskonstnärs deltagande i de sommarveckor i Wien som anordnas av danceWEB och som fördelas av denna organisation.
Pensionsbidrag
Konstnärsnämnden fördelar inte längre nya pensionsbidrag. Tidigare beviljade bidrag löper på livstid med 20 000 kr per år. Pensionärer som fortfarande är konstnärligt verksamma kan söka nämndens övriga stipendier och bidrag.
Statlig inkomstgaranti
Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond utser innehavare av statlig inkomstgaranti för konstnärer. Inkomstgarantier kan ges till konstnärer som står för en konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svensk kulturliv. Genom garantin tillförsäkras konstnären en årlig minimiinkomst motsvarande ca 197 000 kr (fem basbelopp) genom ett statligt tillskott som är beroende av den egna inkomsten.
Till musiker och sångare fördelades 100 ettåriga målinriktade och ordinarie arbetsstipendier om 30 000-50 000 kr.
Kulturrådets övergripande uppdrag är att förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som regering och riksdag beslutar om.
Kulturrådet fördelar statligt stöd inom kulturområdet, ger regeringen underlag för kulturpolitiska beslut och informerar om kultur och kulturpolitik.
Samverkan med tonsättare senast 15 februari
Bidrag till samarbete med tonsättare kan sökas av regionala och lokala dans-, musik-, musikteater- och teaterinstitutioner och länsmusikorganisationer. Bidrag kan dessutom sökas av fria teater-, dans- och musikgrupper, arrangörer samt vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse upptagna i Kulturrådets regleringsbrev (bidragssökande under anslag 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål).
Fria teatergrupper
Ansökan: senast 1 juni Ansökan för enstaka produktioner: även 1 februari
Kulturrådet fördelar bidrag till professionella fria teatergrupper, både till löpande verksamhet och projekt. Det är möjligt att söka ettåriga och treåriga produktionsbidrag, samt bidrag till enstaka produktioner.
Vid fördelningen bedöms framför allt gruppernas konstnärliga kvalitet. Geografisk spridning och verksamhet för barn och ungdom prioriteras. Ansökningarna bedöms av en särskild referensgrupp.
Fria musikgrupper
Ansökan: Verksamhetsbidrag senast 1 juni
Musikgrupper med musiken som yrke kan söka bidrag för verksamheten.
Bidraget går till fria musikgrupper som bedriver verksamhet i yrkesmässiga former. Vid fördelningen bedöms framför allt gruppernas konstnärliga kvalitet. Geografisk spridning och verksamhet för barn och ungdom prioriteras. Bidragen fördelas både som verksamhetsbidrag och till särskilt angivna ändamål.
Bidragens storlek baseras - utöver på vad som ovan nämnts - bland annat på gruppernas storlek och grad av yrkesverksamhet. Bidragen avser huvudsakligen gruppernas turnerande verksamhet i Sverige.
Ansökningarna bereds av en särskild referensgrupp.
Ansökningar inkomna före 1 juni 2008 avser verksamhetsåret 2009. Stöd kan även i begränsad omfattning beviljas till internationellt kulturutbyte.
Andra bidragsgivare
Arvsfondsdelegationen 103 33 Stockholm Telefon: 08-405 10 00 E-post: arvsfonden@social.ministry.se Webbplats: www.arvsfonden.se
Ideella föreningar och organisationer kan söka stöd ur Arvsfonden. Till exempel för att pröva nya idéer som utvecklar verksamheter för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder. Ett av flera prioriterade områden är Barn och ungdomar i kulturlivet: Projekt som syftar till utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande.
Konstnärsnämnden Maria skolgata 83 118 53 Stockholm Telefon: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se Webbplats: www.konstnarsnamnden.se
Konstnärsnämnden fördelar stipendier och bidrag till enskilda konstnärer.
Kulturkontakt Nord Sveaborg B 28 00190 Helsingfors Finland E-post: info@kknord.org Webbplats: www.kknord.org
Kulturkontakt Nord utlyser medel för nordiskt kultursamarbete inom två ramprogram riktade mot professionella konst- och kulturaktörer: Konst- och kulturprogrammet, samt Mobilitet- och residensprogrammet. Kulturkontakt Nord har även, inom ramen för Nordiska Ministerrådets Konst och kulturprogram, en stödordning för översättning av nordisk litteratur inom Norden. Nordiska förlag kan söka översättningsbidrag i det land originalverket är publicerat. Kulturrådet administrerar ansökningar som rör översättning av svensk litteratur till andra nordiska språk.
Nordiska kulturfonden Store Strandstræde 18 DK-1255 Köpenhamn K Telefon: +45-33 96 02 00 Fax: +45-33 32 56 36 E-post: kulturfonden@norden.org Webbplats:www.nordiskkulturfond.org
Fondens syfte är att främja det kulturella samarbetet mellan de nordiska länderna. Bidrag till nordiskt kultursamarbete kan också sökas hos Nordiska Ministerrådets konstkommittéer och styrningsgrupper. Närmare upplysningar lämnas av Nordiska Ministerrådet (samma adress som Nordiska kulturfonden).
Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm Telefon: 08-51 91 80 00 Fax: 08-660 72 84 E-post: riksant@raa.se Webbplats: www.raa.se
Riksantikvarieämbetet har i uppgift att utveckla, samordna och stimulera den samlade vården av kulturarvet i landet.
Stiftelsen framtidens kultur Glunten 751 83 Uppsala Telefon: 018-17 19 40 Fax: 018-17 19 41 E-post: info@framtidenskultur.se Webbplats:www.framtidenskultur.se
Stiftelsen framtidens kultur ger bidrag till kulturprojekt, som är nyskapande, fyller högt ställda kvalitetskrav, syftar till att fördjupa och bredda kulturlivet på en ort eller i en region, riktar sig till yngre åldersgrupper etc.
Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 E-post: registrator@sfi.se Webbplats: www.sfi.se
Svenska Filminstitutet har till uppgift att stödja produktion av värdefull svensk film, främja spridning och visning av kvalitetsfilm, bevara filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse och ansvara för en internationell spridning av svensk filmkultur.
Svenska institutet Box 7434 103 91 Stockholm Telefon: 08-453 78 00 Fax: 08-20 72 48 E-post: si@si.se Webbplats: www.si.se
Svenska institutet ger stöd till kultur- och samhällsprojekt inom internationellt utvecklingssamarbete. Stödet syftar till att skapa och utveckla hållbara relationer, nätverk och ömsesidiga läroprocesser mellan aktörer i Sverige och i utvecklingsländer inom områdena jämställdhet, hållbarhet, demokrati, barns rättigheter och yttrandefrihet.
Sveriges Författarfond Box 1106 111 81 Stockholm Telefon: 08-440 45 50 Fax: 08-440 45 65 E-post: svff@svff.se Webbplats: www.svff.se
Sveriges Författarfond förvaltar och fördelar statlig biblioteksersättning och stipendier till författare, översättare och bokillustratörer. Vidare fördelas konstnärsbidrag till författare, översättare och kulturjournalister samt bidrag till dramatiker.
Ungdomsstyrelsen Box 17801 118 94 Stockholm Telefon: 08-566 219 00 Fax: 08-566 219 98 E-post: info@ungdomsstyrelsen.se Webbplats: www.ungdomsstyrelsen.se
Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. Detta gör de genom att ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor. Ungdomsstyrelsen fördelar också stöd till civil sektor i form av organisations- och projektstöd samt till internationellt samarbete. Ungdomsstyrelsen fördelar ett särskilt jämställdhetsstöd till kultursektorn.
Fredrik
Essentially two kinds of people existed in the '80s: Coke drinkers and Pepsi drinkers. And if you loved Michael Jackson, you had good reason to fall into the latter group.
In November 1983, one year after "Thriller" was released, Jackson (with his brothers) and PepsiCo struck a $5 million partnership that would shatter the record for a celebrity endorsement deal, link the two entities for a decade and set the bar for every integrated marketing campaign that would follow.
Billboard's Full continuing Michael Jackson coverage, including video, charts and more.Jackson's managers approached Jay Coleman, founder/CEO of Entertainment Marketing & Communications International, who would eventually broker all three Jackson-Pepsi deals, with the idea of partnering Jackson with a major brand at a firm asking price. Coleman, who had already orchestrated Jovan fragrances' landmark sponsorship of the Rolling Stones' Tattoo You tour, first proposed the idea to Coca-Cola.
"They gave it serious consideration yet couldn't make that leap of faith," Coleman says. "They saw anything they would do with Michael as a more targeted, ethnic campaign." Coca-Cola offered a $1 million deal that was rejected and the Jacksons moved on to PepsiCo, where then-CEO Roger Enrico was looking for a big idea to launch his youth-targeted "New Generation" campaign for the brand. "The goal was to make Pepsi look young and Coke look old, and Michael Jackson was in fact the choice of that generation—he was already the King of Pop, even though he hadn't declared it," Coleman says.
PepsiCo and its ad agency, BBDO, also hesitated at the possible cost, but Coleman's proposal proved too appealing. "I pitched it as a multifaceted marketing campaign with lots of touch points: big-time advertising, tour sponsorship, logos on the cans, displays in the supermarket and PR-friendly events," Coleman says. When Jackson suggested using his song "Billie Jean" as the jingle (with the rewritten chorus, "You're the Pepsi generation/Guzzle down and taste the thrill of the day/And feel the Pepsi way"), Pepsi was sold.
So pervasive was the first campaign, which ran from 1983 to 1984, that the stories surrounding it have become like fables: the infamous accident that set Jackson's hair on fire and resulted in his rumored first cosmetic surgery, the star's desire to hide his face behind sunglasses for a "less is more" effect, and so on.
Micke
Beethoven tidig crowdfunding-version
The 2010 Melbourne live music rally, (commonly known as the Save Live Australian Music (SLAM) rally) was a public political rally held on 23 February 2010, in the central business district (CBD) of Melbourne, Australia. The rally was an act of protest against effects of liquor licensing laws on live music venues in the city. Attendance was estimated at 10,000 to 20,000 by the Australian Broadcasting Commission (ABC).
