Hubu-metoden; diskussioner om rusmedel: Katarina Rehnström, utbildningsplanerare, EHYT rf

1. Rusmedelsdagarna
Utbildningsplanerare
Katarina Rehnström
FÖREBYGGANDERUSMEDELSARBETEISKOLORNA
UNGA
VÅRDNADSHAVARE
SKOLPERSONAL

2. Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf
Föreningen arbetar i hela Finland och med hela befolkningen för att främja en
hälsosam livsstil.
Verksamhet i skolor på svenska
- Ska vi snacka? (lågstadiet)
- Hubu® -metoden (högstadiet)
- Smokefree-klasstävling (högstadiet)
- Spelkunskap – digitalt spelande (grundskolan)
- Rusfenomenet och Gruppfenomenet (andra stadiet)

3. Hubu®-metoden
År 2017 utbildade vi ungefär 13 000
elever i årskurs 5-9, elevernas föräldrar
och skolans personal.
30% av möten var på svenska

4. Hubu-lektioner
Vad?
➢ Diskuterande lektion i
rusmedelsfostran som
bygger på en interaktiv
röstningsmetod
➢ Lektionslängd: 90 minuter
eller 75 minuter
För vem?
➢ För högstadieelever
Föräldra-
och personalmöte
Vad?
➢ Diskussion kring resultaten från
rusmedelslektionerna samt för
att stöda en öppen
diskussionskultur mellan den
unga, hemmet och skolan.
➢ Längd 30–90 minuter
För vem?
➢ För föräldrar och skolpersonal

5. HUBU®- metoden
En interaktiv metod, som
möjliggör delaktighet och där man
med hjälp av diskussion,
information och röstning strävar
till att påverka kunskap och
attityder kring rusmedel hos
ungdomarna.
Målet med HUBU helheten är att
skapa diskussion om rusmedel
bland barn och unga, deras
vårdnadshavare samt övriga
fostrare som medverkar i den
ungas liv och vardag.

6. Ungdomarnas användning av
rusmedel
Aktuell situation i skola X och Hälsa i skolan
enkäten

7. Dricker du alkohol? (%)
37
43
4
1
1
0
13
15
55
8
3
6
7
7
8
28
15
3
8
25
12
0 50 100
1. Jag har inte druckit alkohol
2. Jag har smakat på alkohol
3. Jag dricker alkohol, men inte så att jag
blir berusad
4. Jag har druckit mig berusad en gång
5. Jag dricker mig berusad ungefär 1-3
gånger per år
6. Jag dricker mig berusad ungefär 1-2
gånger i månaden
7. Jag dricker mig berusad en gång i
veckan eller oftare
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Resultat från skola X

8. Dricker inte alkohol
Undersökningen Hälsa i skolan
Grundskolans elever på årskurs 8 och 9
25%
31%
36%
40% 41% 43%
50%
58%
62%
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2000/
2001
2002/
2003
2004/
2005
2006/
2007
2008/
2009
2010/
2011
2013 2015 2017

9. Har du provat eller använder du cannabis? (%)
70
16
3
1
3
6
58
21
8
2
6
6
0 20 40 60 80 100
1. Nej, och jag vill inte heller prova
2. Nej, men jag är intresserad av att
prova
3. Jag har provat en gång
4. Jag har provat 2-4 gånger
5. Jag har provat 5 gånger eller mera
6. Jag använder regelbundet
Åk 8
Åk 9
Resultat från skola X

10. Cannabis – godkännande och användning
Undersökningen Hälsa i skolan
Grundskolans elever på årskurs 8 och 9
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2000/
2001
2002/
2003
2004/
2005
2006/
2007
2008/
2009
2010/
2011
2013 2015 2017
13 13 12 10
13
17 19
29
5 4 4 4 5 6 6
1110 8 7 5 5 7 8 9 8
Godkänner sporadisk användning
Godkänner regelbunden användning
11 %
89 %
GODKÄNNER CANNABISANVÄNDNING
BLAND JÄMNÅRIGA 2017
Ja Nej

11. Förebyggande av ungdomars
rusmedelsanvändning

12. Har du talat med en nära vuxen om rusmedel? (%)
(så som förälder, vårdnadshavare, släkting, lärare, ungdomsledare)
10
53
32
5
13
48
27
12
5
56
36
2
0 20 40 60 80 100
1. Jo, en gång
2. Jo, några gånger
3. Jo, många gånger
4. Nej jag har inte talat
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Resultat från skola X

13. Vem borde blanda sig i ifall en ungdom använder
rusmedel? (%)
36
9
6
17
21
11
53
13
6
9
6
13
54
15
0
8
8
15
0 20 40 60 80 100
1. De egna föräldrarna eller andra
närstående vuxna
2. Vännerna
3. Närsamfunden, så som skola och
hobbyverksamhet
4. Polisen
5. Alla vuxna
6. Ingen, det är var och ens egen sak
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Resultat från skola X

14. Vad är det viktigaste i ditt liv för tillfället? (%)
11
6
3
19
53
8
25
10
14
14
29
8
18
9
16
28
24
5
0 20 40 60 80 100
1. Kompisar
2. Partner, så som flick- eller pojkvän
3. Hälsa och välmående
4. Hobbyn och självförverkligande
5. Familjen
6. Skolan och studier
åk 7
åk 8
åk 9
Resultat från skola X

15. Skyddande faktorer
Klara regler och
förväntingar från
vårdnadshavarna
Bra relationer till
vårdnadshavarna
och en
förtroendefull
diskussions-
kontakt
Positiva
handlingar
uppmärksammas
Vårdnadshavarna
har koll på vad
den unga gör
utanför hemmet
Vårdnadshavarna
har negativa
attityder till ungas
rusmedels-
användning
Sociala och
kognitiva
färdigheter
Skolframgång och
trivsel i skolan
Hobbyn
Bra
kompisrelationer
Bra vuxna
rollmodeller
Känsla av att
kunna påverka
sitt eget liv
Begränsning av
rusmedlens
tillgänglighet
Bra självkänsla
och
självförtorende
Medvetenhet
om riskerna
med att
använda
rusmedel
Känsla av att
lyckas
Känsla av
gemenskap och
samhörighet,
att tillhöra en
grupp
Möjlighet att
diskutera kring
rusmedel