SlideShare a Scribd company logo
1 of 39
Lite om ”Lärare kan undervisa om
cannabis”
1. En kluring
2.Undersökningarna från Norrbotten
som grund för arbetet
1. Lite om själva arbetet
2. Uppföljning och utvärdering
Rökvanor bland e-cigarettanvändare
18.3%
15.0%
66.7%
Non-smokers
Former smokers
Smokers
Luftvägssymptom i relation till rökning
och e-cigarettanvändning
Traditional values emphasize the importance of
religion, parent-child ties, deference to authority and
traditional family values. People who embrace these
values also reject divorce, abortion, euthanasia and
suicide. These societies have high levels of national
pride and a nationalistic outlook.
Secular-rational values have the opposite preferences
to the traditional values. These societies place less
emphasis on religion, traditional family values and
authority. Divorce, abortion, euthanasia and suicide are
seen as relatively acceptable.
Survival values place emphasis on economic and
physical security. It is linked with a relatively
ethnocentric outlook and low levels of trust and
tolerance.
Self-expression values give high priority to
environmental protection, growing tolerance of
foreigners, gays and lesbians and gender equality, and
rising demands for participation in decisionmaking in
economic and political life.
World value studies 2015
Stockholmsundersökning fokusgrupper ungdomar
som inte använder cannabis
Vad påverkar dem Tips förebyggande På vilket sätt
-Cannabisdebatten Riktade insatser till Objektiv bild
internationellt och ungdomarna själva med fakta och
Nationellt ny forskning
Information,
kunskap och Tidig
argument kring information
Att vuxna (på olika cannabis riktad till
arenor) inte har målgruppen
pratat med
ungdomar om
cannabis
Narkotikaförebyggande arbete olika
nivåer
1:a nivån insatser för alla
2:a nivån insatser
för riskgrupp
3:e nivån
insatser
individuellt
Kunskap om cannabis, Fixa skolan, opinionsbildning, info olika målgrupper,
Generellt föräldrastöd, motiverande samtal, Ställa frågan, policy skolk, tobak o s v,
handlingsplaner, Polisens olika metoder för att minska tillgänglighet, tillsyn tobak
skolgårdar
Orosmöten, barn i missbruksmiljö, Policy
tidig upptäckt, Samverkan SSPF, riktad
föräldrastöd andra tidiga insatser, öka
kunskapen till olika målgrupper, MI,
sociala insatsgrupper, Primärvården
DUDIT
Placeringar, individuella
kontakter, MST, FMN:s
anhörigstöd, MI,Kort-HAP
Örebromodellen, Mumin,
MiniMaria,Linköpingsmodell
en os v
Läroplanen för gymnasieskolan
Normer och värden
Rektors ansvar:
eleverna får kunskaper om sex och
samlevnad, konsument- och
trafikfrågor samt riskerna med tobak,
alkohol, narkotika och andra droger
• Undersökningarna genomfördes höstterminen 2012,
2014 och 2016. Genomförs vid samtliga
gymnasieskolor i Norrbotten.
• Distribuerades av lärare och fylldes i under en lektion –
anonymt!
• Antalet besvarade enkäter var 5806 (2012) och 6211
(2014) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 76
respektive 81 % av samtliga elever
• Representativa för alla gymnasister i länet
• Undersökningarna belyser kunskaper, preferenser,
användande, riskfaktorer och har lärare betydelse
Undersökningarna i Norrbotten 2012, 2014 och
2016
Tabell 1. Kunskaper om cannabis bland gymnasielever Norrbottens Län, åk 1-3 år 2012 och
2014. Andel korrekta svar. Procent.
2012 2014
Det är brottsligt att använda cannabis 91 88
Det är brottsligt att bjuda på cannabis 90 85
Det är brottsligt att sälja cannabis 96 93
Att odla cannabis är tillåtet om det är för eget bruk 80 67
Cannabis innehåller ett mindre antal cancerframkallande
ämnen än tobak
58 34
Om man använder cannabis och upptäcks, kan man bli av
med sitt körkortstillstånd
73 48
Att regelbundet (1 gång per månad eller oftare) använda
cannabis gör att man blir ”trög i skallen” och får svårare att
ta in intryck, t.ex. att läsa och förstå den här texten
75 51
De skadliga ämnena i cannabis försvinner snabbare ur
kroppen än alkohol
76 43
Regelbundet (1 gång per månad eller oftare) användande av
cannabis kan leda till allvarliga psykiska sjukdomar
71 45
Regelbundet (1 gång per månad eller oftare) användande av
cannabis ökar risken för att man börjar med andra droger
87 69
Genom att använda cannabis bidrar man till att stödja den
organiserade brottsligheten
74 56
Unga och gamla tar lika stor skada av cannabisbruk 45 31
N= 5806 6211
[1] Svarsalternativen till respektive påstående var ”Stämmer” , ”Stämmer ej” eller ”Vet ej”. Med korrekt svar avses
exempelvis att man angett ”stämmer” på påståendet att ”Det är brottsligt att använda cannabis” eller ”stämmer ej” på
påståendet ”De skadliga ämnena i cannabis försvinner snabbare ur kroppen än alkohol” .
2012 2014
Pojke Flicka Pojke Flicka
Vill pröva
cannabis
14 6 16 9
Vill pröva
nätdroger
(ffa spice)
3 2 2 1
Vill pröva
annan
narkotika
6 4 3 2
N 2630 2431 2784 2574
Preferenser bland gymnasieelever som inte prövat på
någon narkotika. Procent.
Sannolikhet (log reg) att ha prövat på cannabis, gymnasielever 2014
Log odds Std error Exp (B)
Kön
Flickor referensgrupp ,285 ,109 1,339**
Årskurs
Årskurs 1 referensgrupp
Åk 2 -,127 ,130 ,881
Åk 3 ,258 ,129 1,294*
Utbildning
Studieprogram referensgrupp ,677 ,107 1,968***
Ort
Fyrkanten referensgrupp
Malmfälten ,086 ,146 1,089
Inlandskommuner ,221 ,122 1,211
Östra Norrbotten ,203 ,154 1,122
Uppväxtförhållanden
Lika eller bättre ekonomi ref.grupp
Sämre ekonomi ,165 ,146 1,171
Trygg/Mycket trygghet, ref,grupp
Otrygghet ,871 ,123 2,390***
Kunskap om cannabis
Goda kunskaper referensgrupp
Relativt goda kunskaper ,098 ,131 1,091
Begränsade kunskaper ,249 ,139 1,338*
Preferenser om Cannabis
Restriktiva attityder referensgrupp
Vet ej/Neutrala ,375 ,134 1,455***
Liberala 1,960 ,133 7,097***
Kompisars användning av cannabis
Vänner som aldrig använt ref.grupp
Cannabis någon gång per år 1,717 ,129 5, 567***
Cannabis minst gång i månaden 2,971 ,132 19,507***
Konstant
R2 (Nagelkerke)
-4,739
,454
N=6211
Sambandet mellan alkohol, tobak och cannabis
bland gymnasieelever 2014
Sannolikheten att pröva på eller använda
cannabis
Log odds Oddskvot
Alkohol
Aldrig varit berusad ref.grupp
Berusad 1-2 ggr
Berusad några gånger per år
Berusad minst en gång per månad
,546
,879
1,283
1,726*
2,409***
3,606***
Rökning
Aldrig rökt, ref,grupp
Provat
Ibland
Dagligen
1,248
2,348
3,289
3,484***
10,463***
28,821***
Snusa
Aldrig snusat, referensgrupp
Provat
Snusar ibland
Snusar dagligen
,123
,007
,470
1,131
1,007
1,337
Kön
Flicka referensgrupp ,595 1,814**
Konstant
R2 (Nagelkerke)
-5,009
,327
N=6211
Sambandet mellan kunskaper, preferenser och föreställd
förekomst av cannabis.
Kunskaper om cannabis Goda Relativt goda Begränsade
Preferenser om cannabis
Restriktiva 45*** 34*** 17***
Ingen uppfattning 40*** 45*** 36***
Liberala 15*** 21*** 47***
Förekomst av cannabis
Vanligt förekommande 33*** 37*** 45***
Förekommer 29*** 27*** 25***
Inte så vanligt 38*** 36*** 30***
N= 1286 3272 1136
13
15
16
18
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
2014 2016
Andel elever som vill pröva på cannabis bland elever som
fått respektive inte fått utbildning, 2014 och 2016. Procent.
Fått utbildning Ej fått utbildning
Riskfaktorer och pröva på cannabis, ej prövat men
vill pröva och bland elever som prövat på.
Gymnasielever Norrbotten 2014.
Aldrig prövat cannabis,
och vill inte pröva
Vill pröva på cannabis,
men aldrig prövat
Prövat på cannabis
Liberal attityd
Neutral attityd
Restriktiv att.
4%
38%
58%
47%
29%
25%
53%
26%
22%
Vänner som
använder
cannabis ibland
eller minst en
gång i månaden
5% 26% 50%
Erbjuden
Cannabis
11% 49% 88%
Berusad minst
en gång i
månaden
14% 36% 50%
Röker ibland
eller dagligen
18% 45% 74%
Goda kunskaper
om cannabis
29% 20% 23%
Upplevt
otrygghet
9% 14% 22%
Upplevt sämre
ekonomiska
villkor
10 % 15% 17%
4619 918 674
Har cannabisutbildning riktade till elever haft någon betydelse för
deras kunskaper och attityder gentemot drogen?
Alla gymnasielever i Norrbotten
(andelar i procent)
Pojkar Flickor
Kunskaper Fått utbildning Ej utbildning Fått utbildning Ej utbildning
Goda 32 25 49 23
Medelgoda 44 46 40 46
Låga 24 30 10 31
N= 262 2923 229 2362
Kommentar; Utbildningen kan tolkas som att leda till bättre
kunskaper om cannabis eftersom att både bland pojkar och
flickor som fått utbildning så är kunskaperna större jämfört
med dem som inte fått utbildning.
Gymnasielever i de skolor där man genomfört utbildningen;
Utbildning, kunskaper och attityder
(andelar i procent
Fått utbildning Ej fått utbildning
Attityd Goda
kunskape
r
Medelgod
a
kunskape
r
Låga
kunskape
r
Goda
kunskape
r
Medelgod
a
kunskape
r
Låga
kunskape
r
Restrikti
v
59 38 14 54 33 16
Liberal 8 14 16 9 23 22
Neutral 33 49 70 36 44 62
N= 184 180 77 825 1244 728
Kommentar; Utbildningen kan tolkas som att leda till
både bättre kunskaper och till restriktiva attityder
och mindre ofta liberala attityder
Start fyra gymnasieskolor i Norrbotten
4 gyskolor medverkar (Luleå, Piteå, Boden och
Älvsbyn)
2-3 klasser per skola, gy-skola väljer program och
deltagare, rektors medverkan viktig
3-4 lektionstimmar (6-8 lektionstimmar)
Mål
1. Stärka och synliggöra de restriktiva eleverna.
2. Få fler elever som saknar uppfattning att bli
restriktiva
3. Ge lärarna redskap och kunskap att med trygghet
kunna undervisa om cannabis.
Start 2013 fyra gymnasieskolor i Norrbotten
Skolorna via rektorer bestämde vilka pedagoger och
elevhälsopersonal som skulle delta
Hög motivation bland de som deltog
Tre gånger ½ dags utbildning utlagda under tid
Utbildningsinsatsen för lärarna 5 – 6 lektioner vid tre
tillfällen
Ramar (fritt efter: Undervisning om ANDT
– en praktiknära genomgång, Berth Andersson
och Mats Andersson, Skolverket 2013)
1.Utgå från fakta (Sociala, medicinska effekter och
utgå från ”nära siffror”)
2. Inflytande elever, pedagoger
3. Elevhälsan ska involveras (nyckelroll LGY)
4. Teorin risk och skyddsfaktorer
5. Mål beteendeförändringar
6. Elevaktiva arbetssätt
7. Kritiskt granska källor
8. Lätt att implementera
9. Integrera i ämnen
10. Gruppens mognad
Utgå från
fakta
Elevaktiva
arbetssätt
Kritiskt
Granska
källor
Beteende
förändring
ar
Lärares profession
Inflytande elever/lärare
Elevhälsan involveras
ÄmnesintegreringRisk och skyddsfaktorer
Lätt att
implementera
”Nära och tro-
Värdiga”
”Jag och skolan
står för ett
narkotikafritt
samhälle för att vi
vill ditt bästa och
det är enligt lagen
”Vetenskapliga
och erkända källor”
”jag är nyfiken
på dig och
dina tankar på
cannabis”
Gruppens
mognad
Källor under utbildningen!
Pelle Olssons åtta myter
Cannabisanvändning bland ungdomar
kunskapsbaserad prevention Forkby m
fl
Utbildningsradions serie om droger med
tillhörande övningar
Artiklar Cannabis/nätdroger, kopplingen
mellan tobak och cannabis m fl.
Innehåll
Förhoppningar/farhågor
Risk och skyddsfaktoranalys (Bengt)
Om ANDT i undervisningen (Berusning på schemat)
Hur skadligt är cannabis (HAP)
Några exempel på integrering (Bengt)
Senaste rönen (Video med Fred Nyberg)
Åtta myter (Pelle Olsson från cannabisnätverkets
filmer)
Erfarenheter från ”förtrupp” (fokusgrupp)
Rollspel träna på elever från elevråd
Fokusgruppen med restriktiva ungdomar Stockholm
Fyra fokusgrupper från respektive skola
- Eleverna upplever insatsen som lärorik (framförallt
kunskapen om hur länge cannabisen lagras i kroppen)
- Eleverna uppskattade att de fick tips på trovärdiga sidor
och artikelsökning för vetenskapliga fakta om cannabis
(faktan stämde)
- Viktigt att få vara aktiv och få ställa egna frågor
- Utbildningen kändes inte lika överdriven som tidigare
undervisning, vilket gjorde att lärarna kändes trovärdiga
- Bra med fokus på cannabis och inte all narkotika
- Bra att undervisningen var integrerad i flera ämnen
- Restriktiva elever tyckte det var bra med mer kunskap
om cannabis och utbildningsinsatsen gjorde att de
lättare kunde stå emot liberala personer
Fyra fokusgrupper från
respektive skola
- En lärare lyftes särskilt för att den personen hade en
klar egen åsikt men var mån om att alla elever som
ville fick komma till tals (fick respekt från hen även om
man hade annan åsikt)
- Eleverna önskar veta mer om cannabisens biverkningar
Elevkommentarer Luleå
”Innan arbetet var jag ganska neutral och
hade nästan kunnat tänka mig att prova.
Men nu med mer kunskap skulle jag aldrig
tacka ja om jag blev bjuden då jag anser att
konsekvenserna inte är värda ruset.”
”Mer allvarlig syn på konsekvenserna. Nu
har jag nog med kunskap för att
argumentera emot någon som skulle kunna
erbjuda i framtiden.”
”Jag har fått en negativ syn på cannabis”
”Att vi själva fick ställa frågor vi ville ha svar på som sedan
besvarades i redovisningar där frågorna lottats ut till
grupperna gjorde det intressant och lärorikt.”
”Förut hade jag ingen åsikt men nu är jag emot att
legalisera cannabis.”
”Innan detta arbete tänkte jag att det inte var så himla
farligt, att det bara var ett rus och sedan gick det över.”
”Jag har fått höra forskares sida av cannabis istället för
den vi ser på tv och hör på internet.”
”Jag har lärt mig om hur kroppen påverkas men jag tycker
ändå att man ska få göra som man vill.”
”Jag har lärt mig ganska mycket, t. ex.
vad som händer i hjärnan, hur kroppen
reagerar osv. Jag tycker det har varit ett
mycket lärorikt projekt och det var lite
kul t.o.m.”
Lärarna överlag nöjda med
utbildningsprocesse (3 x ½ dag)
Många tips, bra med aktuell forskning
Träffa andra kollegor
Bra och omväxlande med många praktiska
övningar
Bra material (åtta myter)
Källkritiska delen bra
Bra att målgruppen var restriktiva elever
Bra att det fanns en lärargrupp som gick
före
Rollspelet med elevrådet var bra
Lärarna överlag nöjda med
utbildningsprocesse (3 x ½ dag)
Bra med mycket tid för diskussion
Bra med mellanrum mellan de olika
tillfällena
Bra med mycket tid för diskussion
Jag vet att jag kan luta mig mot läroplanen
Lärarna överlag nöjda med
utbildningsprocesse (3 x ½ dag)
Jag fick fler bollplank och feedback från
andra kollegor på min planering
Jag fick med mig ett mer resonerande
sätt
Jag har fått tillräckliga kunskaper för
att undervisa om cannabis
0
10
20
30
40
50
60
70
Språk Logisk Flexibel Minne Helhet Origent. Gestalt
Samtliga tankeförmågor försämras
THC
100
%
50 %
Veckor
1 2 3 4 5 6
Ångest
Thc- kurvan
I dagsläget
6 gyskolor arbetar idag aktivt med: ”Lärare
kan undervisa om cannabis”
Cirka 10 skolor på gång att starta upp
(Kalmar, Östersund och Östergötland)
Instruktörsutbildning för lärare genomförd
augusti 2016 – två lärare har genomfört
utbildning med kollegor
Många län och kommuner är intresserade
Booster för instruktörer hösten 2017
Ny instruktörsutbildning?
Kvalitetssäkring och uppföljning?
Tips!
Bjud in motiverade lärare och skolledare
till kortare träffar – bygg på lång sikt
Använd de lärare som har erfarenhet av
arbetet – bästa avsändarna
Gör det till en del av kommunens
övergripande förebyggande arbete
Erbjud uppföljning, utvärdering och
enklare nätverksträffar för lärande
(kaffe eller lunch)
Frågor eller funderingar!!!!!!!!!!

More Related Content

Similar to Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis” (11)

Alkohollinjen – telefonstöd för den som vill ändra sina alkoholvanor
Alkohollinjen – telefonstöd för den som vill ändra sina alkoholvanorAlkohollinjen – telefonstöd för den som vill ändra sina alkoholvanor
Alkohollinjen – telefonstöd för den som vill ändra sina alkoholvanor
 
Våga Fråga 131029 Nina Dahlman
Våga Fråga 131029 Nina DahlmanVåga Fråga 131029 Nina Dahlman
Våga Fråga 131029 Nina Dahlman
 
Forskningsprocessen
ForskningsprocessenForskningsprocessen
Forskningsprocessen
 
Risk och skydd i stödgrupper 110518
Risk och skydd i stödgrupper 110518Risk och skydd i stödgrupper 110518
Risk och skydd i stödgrupper 110518
 
ANDT i ett historiskt perspektiv
ANDT i ett historiskt perspektivANDT i ett historiskt perspektiv
ANDT i ett historiskt perspektiv
 
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
 
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet   Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
 
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorer
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerUngas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorer
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorer
 
Motala, Att kommunicera med unga
Motala, Att kommunicera med ungaMotala, Att kommunicera med unga
Motala, Att kommunicera med unga
 
Medikalisering av neurodiversitet - på gott och ont
Medikalisering av neurodiversitet - på gott och ontMedikalisering av neurodiversitet - på gott och ont
Medikalisering av neurodiversitet - på gott och ont
 
Marijuanarökning som medicin
Marijuanarökning som medicinMarijuanarökning som medicin
Marijuanarökning som medicin
 

More from Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN

More from Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN (20)

ANDT-utvecklingen
ANDT-utvecklingenANDT-utvecklingen
ANDT-utvecklingen
 
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunenStruktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
 
Implementering
ImplementeringImplementering
Implementering
 
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheterEn ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
 
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstödPreventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
 
EDPQS – Ett redskap för ökad kvalitet i det drogförebyggande arbetet
EDPQS – Ett redskap för ökad kvalitet i det drogförebyggande arbetetEDPQS – Ett redskap för ökad kvalitet i det drogförebyggande arbetet
EDPQS – Ett redskap för ökad kvalitet i det drogförebyggande arbetet
 
Preventionens grunder
Preventionens grunder Preventionens grunder
Preventionens grunder
 
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheterEn ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
 
Struktur, policy och samordning i den lilla kommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla kommunenStruktur, policy och samordning i den lilla kommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla kommunen
 
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strateginKommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
 
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens rollANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
 
Länsstyrelsernas roll i ANDT-arbetet
Länsstyrelsernas roll i  ANDT-arbetetLänsstyrelsernas roll i  ANDT-arbetet
Länsstyrelsernas roll i ANDT-arbetet
 
Brås utökade stöd till lokalt arbete brottsförebyggande arbete
Brås utökade stöd till lokalt arbete brottsförebyggande arbeteBrås utökade stöd till lokalt arbete brottsförebyggande arbete
Brås utökade stöd till lokalt arbete brottsförebyggande arbete
 
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredareAlkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
 
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn TrolldalNya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
 
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredareTrender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
 
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
 
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
 
Trygg i Norrtälje kommun - Mot samma mål
Trygg i Norrtälje kommun - Mot samma målTrygg i Norrtälje kommun - Mot samma mål
Trygg i Norrtälje kommun - Mot samma mål
 
KSAN - Mot samma mål 2015
KSAN - Mot samma mål 2015KSAN - Mot samma mål 2015
KSAN - Mot samma mål 2015
 

Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”

  • 1. Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis” 1. En kluring 2.Undersökningarna från Norrbotten som grund för arbetet 1. Lite om själva arbetet 2. Uppföljning och utvärdering
  • 3. Luftvägssymptom i relation till rökning och e-cigarettanvändning
  • 4. Traditional values emphasize the importance of religion, parent-child ties, deference to authority and traditional family values. People who embrace these values also reject divorce, abortion, euthanasia and suicide. These societies have high levels of national pride and a nationalistic outlook. Secular-rational values have the opposite preferences to the traditional values. These societies place less emphasis on religion, traditional family values and authority. Divorce, abortion, euthanasia and suicide are seen as relatively acceptable. Survival values place emphasis on economic and physical security. It is linked with a relatively ethnocentric outlook and low levels of trust and tolerance. Self-expression values give high priority to environmental protection, growing tolerance of foreigners, gays and lesbians and gender equality, and rising demands for participation in decisionmaking in economic and political life. World value studies 2015
  • 5. Stockholmsundersökning fokusgrupper ungdomar som inte använder cannabis Vad påverkar dem Tips förebyggande På vilket sätt -Cannabisdebatten Riktade insatser till Objektiv bild internationellt och ungdomarna själva med fakta och Nationellt ny forskning Information, kunskap och Tidig argument kring information Att vuxna (på olika cannabis riktad till arenor) inte har målgruppen pratat med ungdomar om cannabis
  • 6. Narkotikaförebyggande arbete olika nivåer 1:a nivån insatser för alla 2:a nivån insatser för riskgrupp 3:e nivån insatser individuellt Kunskap om cannabis, Fixa skolan, opinionsbildning, info olika målgrupper, Generellt föräldrastöd, motiverande samtal, Ställa frågan, policy skolk, tobak o s v, handlingsplaner, Polisens olika metoder för att minska tillgänglighet, tillsyn tobak skolgårdar Orosmöten, barn i missbruksmiljö, Policy tidig upptäckt, Samverkan SSPF, riktad föräldrastöd andra tidiga insatser, öka kunskapen till olika målgrupper, MI, sociala insatsgrupper, Primärvården DUDIT Placeringar, individuella kontakter, MST, FMN:s anhörigstöd, MI,Kort-HAP Örebromodellen, Mumin, MiniMaria,Linköpingsmodell en os v
  • 7. Läroplanen för gymnasieskolan Normer och värden Rektors ansvar: eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger
  • 8. • Undersökningarna genomfördes höstterminen 2012, 2014 och 2016. Genomförs vid samtliga gymnasieskolor i Norrbotten. • Distribuerades av lärare och fylldes i under en lektion – anonymt! • Antalet besvarade enkäter var 5806 (2012) och 6211 (2014) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 76 respektive 81 % av samtliga elever • Representativa för alla gymnasister i länet • Undersökningarna belyser kunskaper, preferenser, användande, riskfaktorer och har lärare betydelse Undersökningarna i Norrbotten 2012, 2014 och 2016
  • 9. Tabell 1. Kunskaper om cannabis bland gymnasielever Norrbottens Län, åk 1-3 år 2012 och 2014. Andel korrekta svar. Procent. 2012 2014 Det är brottsligt att använda cannabis 91 88 Det är brottsligt att bjuda på cannabis 90 85 Det är brottsligt att sälja cannabis 96 93 Att odla cannabis är tillåtet om det är för eget bruk 80 67 Cannabis innehåller ett mindre antal cancerframkallande ämnen än tobak 58 34 Om man använder cannabis och upptäcks, kan man bli av med sitt körkortstillstånd 73 48 Att regelbundet (1 gång per månad eller oftare) använda cannabis gör att man blir ”trög i skallen” och får svårare att ta in intryck, t.ex. att läsa och förstå den här texten 75 51 De skadliga ämnena i cannabis försvinner snabbare ur kroppen än alkohol 76 43 Regelbundet (1 gång per månad eller oftare) användande av cannabis kan leda till allvarliga psykiska sjukdomar 71 45 Regelbundet (1 gång per månad eller oftare) användande av cannabis ökar risken för att man börjar med andra droger 87 69 Genom att använda cannabis bidrar man till att stödja den organiserade brottsligheten 74 56 Unga och gamla tar lika stor skada av cannabisbruk 45 31 N= 5806 6211 [1] Svarsalternativen till respektive påstående var ”Stämmer” , ”Stämmer ej” eller ”Vet ej”. Med korrekt svar avses exempelvis att man angett ”stämmer” på påståendet att ”Det är brottsligt att använda cannabis” eller ”stämmer ej” på påståendet ”De skadliga ämnena i cannabis försvinner snabbare ur kroppen än alkohol” .
  • 10.
  • 11. 2012 2014 Pojke Flicka Pojke Flicka Vill pröva cannabis 14 6 16 9 Vill pröva nätdroger (ffa spice) 3 2 2 1 Vill pröva annan narkotika 6 4 3 2 N 2630 2431 2784 2574 Preferenser bland gymnasieelever som inte prövat på någon narkotika. Procent.
  • 12.
  • 13. Sannolikhet (log reg) att ha prövat på cannabis, gymnasielever 2014 Log odds Std error Exp (B) Kön Flickor referensgrupp ,285 ,109 1,339** Årskurs Årskurs 1 referensgrupp Åk 2 -,127 ,130 ,881 Åk 3 ,258 ,129 1,294* Utbildning Studieprogram referensgrupp ,677 ,107 1,968*** Ort Fyrkanten referensgrupp Malmfälten ,086 ,146 1,089 Inlandskommuner ,221 ,122 1,211 Östra Norrbotten ,203 ,154 1,122 Uppväxtförhållanden Lika eller bättre ekonomi ref.grupp Sämre ekonomi ,165 ,146 1,171 Trygg/Mycket trygghet, ref,grupp Otrygghet ,871 ,123 2,390*** Kunskap om cannabis Goda kunskaper referensgrupp Relativt goda kunskaper ,098 ,131 1,091 Begränsade kunskaper ,249 ,139 1,338* Preferenser om Cannabis Restriktiva attityder referensgrupp Vet ej/Neutrala ,375 ,134 1,455*** Liberala 1,960 ,133 7,097*** Kompisars användning av cannabis Vänner som aldrig använt ref.grupp Cannabis någon gång per år 1,717 ,129 5, 567*** Cannabis minst gång i månaden 2,971 ,132 19,507*** Konstant R2 (Nagelkerke) -4,739 ,454 N=6211
  • 14. Sambandet mellan alkohol, tobak och cannabis bland gymnasieelever 2014 Sannolikheten att pröva på eller använda cannabis Log odds Oddskvot Alkohol Aldrig varit berusad ref.grupp Berusad 1-2 ggr Berusad några gånger per år Berusad minst en gång per månad ,546 ,879 1,283 1,726* 2,409*** 3,606*** Rökning Aldrig rökt, ref,grupp Provat Ibland Dagligen 1,248 2,348 3,289 3,484*** 10,463*** 28,821*** Snusa Aldrig snusat, referensgrupp Provat Snusar ibland Snusar dagligen ,123 ,007 ,470 1,131 1,007 1,337 Kön Flicka referensgrupp ,595 1,814** Konstant R2 (Nagelkerke) -5,009 ,327 N=6211
  • 15. Sambandet mellan kunskaper, preferenser och föreställd förekomst av cannabis. Kunskaper om cannabis Goda Relativt goda Begränsade Preferenser om cannabis Restriktiva 45*** 34*** 17*** Ingen uppfattning 40*** 45*** 36*** Liberala 15*** 21*** 47*** Förekomst av cannabis Vanligt förekommande 33*** 37*** 45*** Förekommer 29*** 27*** 25*** Inte så vanligt 38*** 36*** 30*** N= 1286 3272 1136
  • 16. 13 15 16 18 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 2014 2016 Andel elever som vill pröva på cannabis bland elever som fått respektive inte fått utbildning, 2014 och 2016. Procent. Fått utbildning Ej fått utbildning
  • 17. Riskfaktorer och pröva på cannabis, ej prövat men vill pröva och bland elever som prövat på. Gymnasielever Norrbotten 2014. Aldrig prövat cannabis, och vill inte pröva Vill pröva på cannabis, men aldrig prövat Prövat på cannabis Liberal attityd Neutral attityd Restriktiv att. 4% 38% 58% 47% 29% 25% 53% 26% 22% Vänner som använder cannabis ibland eller minst en gång i månaden 5% 26% 50% Erbjuden Cannabis 11% 49% 88% Berusad minst en gång i månaden 14% 36% 50% Röker ibland eller dagligen 18% 45% 74% Goda kunskaper om cannabis 29% 20% 23% Upplevt otrygghet 9% 14% 22% Upplevt sämre ekonomiska villkor 10 % 15% 17% 4619 918 674
  • 18. Har cannabisutbildning riktade till elever haft någon betydelse för deras kunskaper och attityder gentemot drogen? Alla gymnasielever i Norrbotten (andelar i procent) Pojkar Flickor Kunskaper Fått utbildning Ej utbildning Fått utbildning Ej utbildning Goda 32 25 49 23 Medelgoda 44 46 40 46 Låga 24 30 10 31 N= 262 2923 229 2362 Kommentar; Utbildningen kan tolkas som att leda till bättre kunskaper om cannabis eftersom att både bland pojkar och flickor som fått utbildning så är kunskaperna större jämfört med dem som inte fått utbildning.
  • 19. Gymnasielever i de skolor där man genomfört utbildningen; Utbildning, kunskaper och attityder (andelar i procent Fått utbildning Ej fått utbildning Attityd Goda kunskape r Medelgod a kunskape r Låga kunskape r Goda kunskape r Medelgod a kunskape r Låga kunskape r Restrikti v 59 38 14 54 33 16 Liberal 8 14 16 9 23 22 Neutral 33 49 70 36 44 62 N= 184 180 77 825 1244 728 Kommentar; Utbildningen kan tolkas som att leda till både bättre kunskaper och till restriktiva attityder och mindre ofta liberala attityder
  • 20.
  • 21. Start fyra gymnasieskolor i Norrbotten 4 gyskolor medverkar (Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn) 2-3 klasser per skola, gy-skola väljer program och deltagare, rektors medverkan viktig 3-4 lektionstimmar (6-8 lektionstimmar) Mål 1. Stärka och synliggöra de restriktiva eleverna. 2. Få fler elever som saknar uppfattning att bli restriktiva 3. Ge lärarna redskap och kunskap att med trygghet kunna undervisa om cannabis.
  • 22. Start 2013 fyra gymnasieskolor i Norrbotten Skolorna via rektorer bestämde vilka pedagoger och elevhälsopersonal som skulle delta Hög motivation bland de som deltog Tre gånger ½ dags utbildning utlagda under tid Utbildningsinsatsen för lärarna 5 – 6 lektioner vid tre tillfällen
  • 23. Ramar (fritt efter: Undervisning om ANDT – en praktiknära genomgång, Berth Andersson och Mats Andersson, Skolverket 2013) 1.Utgå från fakta (Sociala, medicinska effekter och utgå från ”nära siffror”) 2. Inflytande elever, pedagoger 3. Elevhälsan ska involveras (nyckelroll LGY) 4. Teorin risk och skyddsfaktorer 5. Mål beteendeförändringar 6. Elevaktiva arbetssätt 7. Kritiskt granska källor 8. Lätt att implementera 9. Integrera i ämnen 10. Gruppens mognad
  • 24. Utgå från fakta Elevaktiva arbetssätt Kritiskt Granska källor Beteende förändring ar Lärares profession Inflytande elever/lärare Elevhälsan involveras ÄmnesintegreringRisk och skyddsfaktorer Lätt att implementera ”Nära och tro- Värdiga” ”Jag och skolan står för ett narkotikafritt samhälle för att vi vill ditt bästa och det är enligt lagen ”Vetenskapliga och erkända källor” ”jag är nyfiken på dig och dina tankar på cannabis” Gruppens mognad
  • 25. Källor under utbildningen! Pelle Olssons åtta myter Cannabisanvändning bland ungdomar kunskapsbaserad prevention Forkby m fl Utbildningsradions serie om droger med tillhörande övningar Artiklar Cannabis/nätdroger, kopplingen mellan tobak och cannabis m fl.
  • 26. Innehåll Förhoppningar/farhågor Risk och skyddsfaktoranalys (Bengt) Om ANDT i undervisningen (Berusning på schemat) Hur skadligt är cannabis (HAP) Några exempel på integrering (Bengt) Senaste rönen (Video med Fred Nyberg) Åtta myter (Pelle Olsson från cannabisnätverkets filmer) Erfarenheter från ”förtrupp” (fokusgrupp) Rollspel träna på elever från elevråd Fokusgruppen med restriktiva ungdomar Stockholm
  • 27. Fyra fokusgrupper från respektive skola - Eleverna upplever insatsen som lärorik (framförallt kunskapen om hur länge cannabisen lagras i kroppen) - Eleverna uppskattade att de fick tips på trovärdiga sidor och artikelsökning för vetenskapliga fakta om cannabis (faktan stämde) - Viktigt att få vara aktiv och få ställa egna frågor - Utbildningen kändes inte lika överdriven som tidigare undervisning, vilket gjorde att lärarna kändes trovärdiga - Bra med fokus på cannabis och inte all narkotika - Bra att undervisningen var integrerad i flera ämnen - Restriktiva elever tyckte det var bra med mer kunskap om cannabis och utbildningsinsatsen gjorde att de lättare kunde stå emot liberala personer
  • 28. Fyra fokusgrupper från respektive skola - En lärare lyftes särskilt för att den personen hade en klar egen åsikt men var mån om att alla elever som ville fick komma till tals (fick respekt från hen även om man hade annan åsikt) - Eleverna önskar veta mer om cannabisens biverkningar
  • 29. Elevkommentarer Luleå ”Innan arbetet var jag ganska neutral och hade nästan kunnat tänka mig att prova. Men nu med mer kunskap skulle jag aldrig tacka ja om jag blev bjuden då jag anser att konsekvenserna inte är värda ruset.” ”Mer allvarlig syn på konsekvenserna. Nu har jag nog med kunskap för att argumentera emot någon som skulle kunna erbjuda i framtiden.” ”Jag har fått en negativ syn på cannabis”
  • 30. ”Att vi själva fick ställa frågor vi ville ha svar på som sedan besvarades i redovisningar där frågorna lottats ut till grupperna gjorde det intressant och lärorikt.” ”Förut hade jag ingen åsikt men nu är jag emot att legalisera cannabis.” ”Innan detta arbete tänkte jag att det inte var så himla farligt, att det bara var ett rus och sedan gick det över.” ”Jag har fått höra forskares sida av cannabis istället för den vi ser på tv och hör på internet.” ”Jag har lärt mig om hur kroppen påverkas men jag tycker ändå att man ska få göra som man vill.”
  • 31. ”Jag har lärt mig ganska mycket, t. ex. vad som händer i hjärnan, hur kroppen reagerar osv. Jag tycker det har varit ett mycket lärorikt projekt och det var lite kul t.o.m.”
  • 32. Lärarna överlag nöjda med utbildningsprocesse (3 x ½ dag) Många tips, bra med aktuell forskning Träffa andra kollegor Bra och omväxlande med många praktiska övningar Bra material (åtta myter) Källkritiska delen bra Bra att målgruppen var restriktiva elever Bra att det fanns en lärargrupp som gick före Rollspelet med elevrådet var bra
  • 33. Lärarna överlag nöjda med utbildningsprocesse (3 x ½ dag) Bra med mycket tid för diskussion Bra med mellanrum mellan de olika tillfällena Bra med mycket tid för diskussion Jag vet att jag kan luta mig mot läroplanen
  • 34. Lärarna överlag nöjda med utbildningsprocesse (3 x ½ dag) Jag fick fler bollplank och feedback från andra kollegor på min planering Jag fick med mig ett mer resonerande sätt Jag har fått tillräckliga kunskaper för att undervisa om cannabis
  • 35. 0 10 20 30 40 50 60 70 Språk Logisk Flexibel Minne Helhet Origent. Gestalt Samtliga tankeförmågor försämras
  • 36. THC 100 % 50 % Veckor 1 2 3 4 5 6 Ångest Thc- kurvan
  • 37. I dagsläget 6 gyskolor arbetar idag aktivt med: ”Lärare kan undervisa om cannabis” Cirka 10 skolor på gång att starta upp (Kalmar, Östersund och Östergötland) Instruktörsutbildning för lärare genomförd augusti 2016 – två lärare har genomfört utbildning med kollegor Många län och kommuner är intresserade Booster för instruktörer hösten 2017 Ny instruktörsutbildning? Kvalitetssäkring och uppföljning?
  • 38. Tips! Bjud in motiverade lärare och skolledare till kortare träffar – bygg på lång sikt Använd de lärare som har erfarenhet av arbetet – bästa avsändarna Gör det till en del av kommunens övergripande förebyggande arbete Erbjud uppföljning, utvärdering och enklare nätverksträffar för lärande (kaffe eller lunch)

Editor's Notes

  1. Bakom axeln traditionell/sekulär ligger frågor som handlar om hur viktig Gud är i respondentens liv, om abort kan rättfärdigas eller inte, hur stolt man är över sin nationalitet, vilken respekt man har för auktoriteter och vilka livskvaliteter man vill uppmuntra hos sina barn (lydnad, religiös tro eller oberoende, beslutsamhet och uthållighet). Bakom axeln överlevnad/självförverkligande ligger bland annat frågor om lycka, om huruvida homosexualitet är acceptabelt och hur stor tillit man har till andra människor
  2. Läs gulmarkeringarna från uppsatsen!