3. Målet att senarelägga pensioneringarna följs
315.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
• med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som
– bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden
– beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om
pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets
nivå
– är oberoende av befolkningens åldersstruktur.
• med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre personer
• med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som
– beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas
arbeta som anställd eller företagare under sin återstående livstid
– grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial
om dödsrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader.
4. Pensioneringsåldern år 2016
415.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
• Pensioneringsåldern var
– 61,1 år (den förväntade pensioneringsålder för 25-åringar),
– 62,8 år (den förväntade pensioneringsålder för 50-åringar).
• Pensioneringsåldern förändrades inte
– siffran för 25-åringar förändrades inte från året innan
– siffran för 50-åringar förändrades inte från året innan.
• Pensioneringsfrekvensen var nästan oförändrad.
5. 0
10,000
20,000
30,000
40,000
50,000
60,000
70,000
80,000
90,000
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Personer
Nya arbetspensionstagare åren 2000–2016
efter pensionsslag
År 2016 gick 75 791 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner).
År 2015 gick 74 048 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner).
* De som gått i deltidspension räknas inte som pensionerade.
Deltidspension*
Spec.pens.
lantbr.
Arbetslöshets-
pension
Sjukpension
Ålderspension
515.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
6. Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder
615.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
0
5,000
10,000
15,000
20,000
25,000
30,000
-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69-
Antal
Ålder när pensionen började
2003 2009 2016
9. Nya arbetspensionstagares andel av de
försäkrade, 50–69-åringar
0
10
20
30
40
50
60
50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69
%
Ålder vid statistikårets slut
2014 2015 2016
915.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
10. Om övergångarna i arbetspension
1015.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
• I fjol gick 75 791 personer i arbetspension, 1 700 fler än
året innan
• Antalet nya ålderspensionstagare ökade med 3,5 %
– Antalet nya ålderspensionstagare var 56 800.
– 75 % av alla nypensionerade gick direkt i ålderspension.
• Antalet nya sjukpensionstagare ökade med en procent från
året innan
– Antalet nya sjukpensionstagare var 18 800.
• Antalet nya deltidspensionärer ökade tydligt
– 4 900 personer blev deltidspensionerade. Året innan var siffran
3 700.
– Det har ännu varit möjligt att gå i deltidspension i januari i år, men
nu beviljas deltidspensioner inte längre.
• Små förändringar i pensioneringsfrekvensen
– Frekvensen högre hos kvinnor än män bland unga och i åldern 63+
11. Förväntad pensioneringsålder
Mål och utfall
1115.02.2017Jari Kannisto ELÄKETURVAKESKUS
58.0
58.5
59.0
59.5
60.0
60.5
61.0
61.5
62.0
62.5
63.0
63.5
64.0
64.5
65.0
2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026
Ålder
Målet enligt avtal
från 2009 är 62,4 år
fram till år 2025*
För att målet ska nås med en jämn takt behövs
- en årlig höjning på knappt 0,2 år från utgångsnivån år 2008
- en årlig höjning på drygt 0,1 år från nivån år 2016.
Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen
har avskaffats och antalet sjukpensioner minskat.
12. Framtiden
1215.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
• De direkta effekterna av lagändringarna vid 2005 års
pensionsreform är huvudsakligen redan synliga i
pensionsövergångarna
– Pensioneringsåldern har höjts.
– Det är ännu för tidigt att bedöma livslängdskoefficientens inverkan.
• Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar
– Pensionsplanerna har senarelagts.
– Många faktorer inverkar på pensionsövergångarna.
• Den framtida utvecklingen beror på ekonomins utveckling
• Den framtida utvecklingen beror på arbetslivets utveckling
• År 2017 torde antalet nya pensionstagare vara på samma nivå
som i fjol (utan partiell förtida ålderspension).
• 2017 års pensionsreform kommer att höja pensioneringsåldern i
och med att den lägsta åldern för ålderspension höjs.
13. Sysselsättningsgraden bland personer i
förvärvsaktiv ålder (15–64 år), unga vuxna (25–
34 år) och äldre (55–64 år) åren 2004–2016
1315.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
%
15–64 år 25–34 år 55–64 år
Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Statistikcentralen
14. Sysselsättningsgraden i åldersgrupperna 55–59
och 60–64 år åren 2004–2016
1415.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
0
10
20
30
40
50
60
70
80
04 06 08 10 12 14 16 04 06 08 10 12 14 16
%
55–59 år
60–64 år
Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Statistikcentralen
Sysselsättningsgraden år 2016: 55–59-åringar 75,6 %, 60–64-åringar 47,4%.
Sysselsättningsgraden år 2015: 55–59-åringar 74,8 %, 60–64-åringar 45,3 %.
17. Sysselsättningsgraden bland 55–64-åringar i
Norden och i EU-länderna i genomsnitt åren
2004–2015
1715.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
%
Island
Sverige
Norge
Danmark
Finland
EU 19
EU 28
Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Surveys
18. Bra att notera skillnaderna mellan åldersgrupperna när man
talar om sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer
(55–64 år)
1815.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
• Den totala sysselsättningen har just inte förbättrats från nivån efter
finanskrisen, men i fjol skedde en liten vändning
– Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var 68,7 %
i fjol (0,6 procentenheter mer än året innan),
– Sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer har varit god på 2000-
talet
– Sysselsättningsgraden bland 55–59-åringar var statistikhistoriens högsta
i fjol (75,6 %),
– Sysselsättningsgraden bland 60–64-åringar var statistikhistoriens högsta
i fjol (47,4 %)
– Sysselsättningsgraden bland 25–34-åringar har minskat med 6,3
procentenheter sedan år 2008 (74,8 % i fjol) – slutade minska?
• Finland ligger fortfarande efter de andra nordiska länderna i fråga om
sysselsättningen bland äldre personer 2015
– Närmast Finland är Danmark, som är några procentenheter före –
avståndet har ökat
– EU27-länderna ligger efter Finland med 6,7 procentenheter - skillnaden
minskar.
19. 0
5
10
15
20
25
30
35
40
2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
År
Förväntad tid i arbetskraften
Förväntad tid i arbetet
Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar 2004-
2016
1915.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
20. Förväntad tid i arbete för 15-åringar 2004-
2016
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
År
Män Kvinnor
2015.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
21. Arbetslivslängden
• Den förväntade tiden i arbetskraften var 37,5 år i fjol
– ingen förändring från året innan,
– ökat med 2,5 år under 2000-talet.
• Den förväntade tiden i arbete var 34,1 år i fjol
– ökat med 0,2 från året innan
– 34,4 år för män (ökat med 0,5 år från året innan)
– 33,7 år för kvinnor (minskat med 0,1 från året innan).
• Den förväntade tiden i arbete har ökat med 2,6 år på
2000-talet
– ökat med 2,0 år för män på 2000-talet
– ökat med 3,1 år för kvinnor på 2000-talet.
2115.02.2017Jari Kannisto PENSIONSSKYDDSCENTRALEN