Pensioneringsåldern i kraftig ökning redan andra året i rad. Under år 2021 gick finländarna i arbetspension sex månader senare än året innan. I snitt gick man i pension som 62,4-åring. Hälften av ökningen förklaras av höjningen av pensionsåldern och hälften av att antalet som gick i sjukpension sjönk överraskande mycket.

1. Pensioneringsåldern inom
arbetspensionssystemet år
2021
www.etk.fi/statistik
Faktisk pensionsålder

2. |
Teman
• Antalet nya arbetspensionstagare
• Pensioneringsålderns utveckling
• Sysselsättning
• Förväntad tid i arbete
9.2.2022
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 2

3. |
Målet att senarelägga pensioneringarna följs
• Med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som
– bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden
– beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om
pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets nivå
– är oberoende av befolkningens åldersstruktur.
• Med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre personer
• Med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som
– beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas arbeta som
anställd eller företagare under sin återstående livstid.
– grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial om
dödrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader.
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 3
9.2.2022

4. |
Pensioneringsåldern år 2021
• Pensioneringsåldern var
– 62,4 år (den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar),
– 64,0 år (den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar).
• Pensioneringsåldern steg betydligt
– siffran för 25-åringar steg med 0,5 år från året innan,
– siffran för 50-åringar steg med 0,2 år från året innan.
• De nypensionerades antal var 61 500 - på samma nivå som året innan, men
på en betydligt lägre nivå än före pensionsreformen
– Den nedre gränsen för ålderspension uppnåddes av dem födda 1.4–31.12.1957, och
den var 63 år 9 månader
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 4
9.2.2022

5. |
Nya arbetspensionstagare åren 2004–2021 efter
pensionsslag
9.2.2022
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 5
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
80 000
90 000
2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021
Personer
År 2021 gick 61 540 personer i arbetspension (exkl. partiella ålderspensioner).
År 2020 gick 61 312 personer i arbetspension (exkl. partiella ålderspensioner).
*De som börjat ta ut deltidspension eller partiell ålderspension räknas inte som pensionerade.
Partiell
ålderspension
Deltidspension
Specialpension
för lantbruks-
företagare
Arbetslöshets-
pension
Sjukpension
Ålderspension

6. |
Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 6
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69-
Antal
Ålder när pensionen började
2020 2021
9.2.2022

7. |
Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 7
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
22 000
24 000
26 000
-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69-
Antal
Ålder när pensionen började
2007 2014 2021
9.2.2022

8. |
Nya sjukpensionstagare inom
arbetspensionssystemet åren 2020 och 2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 8
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63
Antal
Ålder när pensionen började
2020 2021
9.2.2022

9. |
Förväntad pensioneringsålder
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 9
57
58
59
60
61
62
63
64
65
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021
Ålder
50-åringar
25-åringar
9.2.2022
64,0
62,4

10. |
Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade,
25–49-åringar
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 10
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49
%
Ålder vid statistikårets slut
2019 2020 2021
9.2.2022

11. |
Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade,
50–69-åringar
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 11
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69
%
Ålder vid statistikårets slut
2019 2020 2021
9.2.2022

12. |
Pensionsåldern ökar och pensionsövergångarna förändras
• År 2021 gick 61 500 personer i arbetspension
– 200 fler än året innan.
– Minskat med över 14 000 personer från nivån före pensionsreformen.
– Minskning med 3 400 från nivån före coronapandemin (2019).
– Pensioneringsfrekvensen har sjunkit speciellt hos 63-åringarna och de yngre
än det.
• Antalet nya ålderspensionstagare var 44 000 personer
– Ökning från året innan med 1 900 (4,6 %).
– Den nedre gränsen för ålderspension (63 år 9 månader) uppnåddes av dem
födda 1.4–31.12.1957.
• Antalet nya sjukpensionstagare var 17 500 personer
– Minskning från året innan med 1 600 (8,4 %) och med 13,8 % från år 2019.
– Av pensionerna började 30 % som delpensioner.
• År 2021 valde 13 000 personer partiell ålderspension
– Antalet var det samma även år 2020. Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 12
9.2.2022

13. |
Förväntad pensioneringsålder
Mål och utfall (i pressmeddelandet)
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 13
58
59
60
61
62
63
64
65
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026
Förväntad
Målet 62,4 år
fram till år 2025
Målet som sattes år 2009 uppnåddes år 2021.
För 25-åringar
9.2.2022

14. |
Framtiden
• Pensionsreformerna 2005 och 2017 har ökat pensioneringsåldern
– Höjningen av den lägsta åldern för ålderspension har under de senaste åren
senarelagt och minskat ålderspensioneringarna
– Även antalet nya sjukpensioner har sjunkit,
– Som helhet betraktat har antalet nypensionerade minskat avsevärt.
• Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar
– Pensionsplanerna har senarelagts,
– Många olika faktorer inverkar på pensionsövergångarna.
• Den framtida utvecklingen beror på ekonomins och arbetslivets utveckling.
• Tiden under coronapandemin torde ha minskat på antalet pensioneringar.
⇒ År 2022 kan antalet nya pensionstagare komma att öka märkbart från fjolåret. Det
vore inte en överraskning om både de nya ålderspensionstagarnas och de nya
sjukpensionstagarnas antal tydligt ökar från fjolåret.
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 14
9.2.2022

15. |
Sysselsättningsgraden bland personer i förvärvsaktiv
ålder (15–64 år), unga vuxna (25–34 år) och äldre (55–64 år)
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 15
Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, ISSN=1798-7830. Helsingfors, Statistikcentralen
9.2.2022
0
10
20
30
40
50
60
70
80
2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021
%
15–64 år 25–34 år 55–64 år

16. |
Sysselsättningsgraden för 55–64-åringar
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 16
Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, ISSN=1798-7830. Helsingfors, Statistikcentralen
9.2.2022
0
10
20
30
40
50
60
70
80
2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021
%
55–59-åringar 60–64-åringar
Sysselsättningsgraden år 2021: hos 55–59-åringarna 79,4 % och hos 60–64-åringarna 56,9 %.
Sysselsättningsgraden år 2020: hos 55–59-åringarna 77,9 % och hos 60–64-åringarna 54,7 %.

17. |
Sysselsättningsgraden för 55–67-åringar
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 17
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67
%
2002 2007 2012 2017 2021
Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, ISSN=1798-7830. Helsingfors, Statistikcentralen
9.2.2022

18. |
Arbetslöshetsgraden bland 55–64-åringar
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 18
Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, ISSN=1798-7830. Helsingfors, Statistikcentralen
9.2.2022
Arbetslöshetsgraden år 2021: 55–59-åringar 6,6 % och 60–64-åringar 8,6 %.
Arbetslöshetsgraden år 2020: 55–59-åringar 6,6 % och 60–64-åringar 7,9 %.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021
% 55–59-åringar 60–64-åringar

19. |
Sysselsättningsgraden bland 55–64-åringar i
Norden och i EU-länderna i genomsnitt 2011–2020
9.2.2022
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 19
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
%
Island
Sverige
Norge
Danmark
Finland
EU27
Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Surveys

20. |
Sysselsättningsutvecklingen bland äldre (55–
64-åringar) har varit stark
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 20
• År 2021 vände sysselsättningen åter uppåt
– Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var i fjol 72,3 % (en ökning med
1,6 procentenheter från året innan),
– Sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer har varit god på 2000-talet
– Sysselsättningsgraden bland 55–59-åringar var 79,4 procent, vilket är det högsta under
statistikhistorien – en ökning på 1,5 %-enheter från året innan,
– 60–64-åringarnas sysselsättningsgrad nådde ett nytt rekord 56,9 % – en ökning på 2,2 %-
enheter från året innan
• Sysselsättningen bland äldre fortfarande efter de andra nordiska länderna år
2020
– Närmast Finland är Danmark, som ligger 3,9 procentenheter före
– EU15-länderna ligger efter Finland med 7,9 procentenheter
• Svackan i sysselsättningen som orsakades av coronapandemin inverkade inte
märkbart på de äldres sysselsättning eller arbetslöshet
9.2.2022

21. |
Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar
9.2.2022
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 21
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021
År
Förväntad tid i arbetskraften
Förväntad tid i arbete

22. |
Förväntad tid i arbete för 15-åringar
9.2.2022
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 22
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021
År
Män Kvinnor

23. |
Arbetslivslängden år 2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen 23
• Den förväntade tiden i arbetskraften var i fjol 39,0 år
– ökat med 0,9 år från året innan,
– ökat på 2000-talet med 4,0 år,
– ökat på 2000-talet med 3,6 år för män,
– ökat på 2000-talet med 4,3 år för kvinnor.
• Den förväntade tiden i arbete var i fjol 35,9 år
– ökat med 0,9 år från året innan,
– ökat på 2000-talet med 4,4 år,
– 36,0 år för män (ökat med 3,6 år på 2000-talet),
– 35,8 år för kvinnor (ökat med 5,2 år på 2000-talet).
9.2.2022