Det nya pensionssystemet i ett nötskal

1. ARBETSPENSIONS- REFORMEN 2017

2. Finländarna lever i genomsnitt allt längre och livslängden förväntas fortsättningsvis öka.
Arbetsmarknadsorganisationerna har förbundit sig att förhandla fram en uppgörelse som höjer den genomsnittliga pensioneringsåldern till 62,4 år senast år 2025 samt garanterar tillräckliga pensioner och finansieringen av pensionerna. Pensionsreformen har funnits på arbetsmarknads- organisationernas dagordning sedan år 2009.
Såväl arbetstagaren som den offentliga ekonomin gynnas av att tiden i arbetslivet är lång. Om man jobbar längre i takt med att livslängden ökar får arbetstagaren en bättre pension. Samtidigt får kommunerna och staten mer skatteintäkter.
I slutändan är det sysselsättningen som avgör om tiden i arbetslivet förlängs och den offentliga ekonomin kan balanseras.
VARFÖR BEHÖVS REFORMEN?

3. UTGÅNGSPUNKTER FÖR FÖRHANDLINGARNA
Finansieringen
Pensionsavgifterna under kommande år
Tillräcklig avgiftsnivå
Finansieringen av pensionerna inom den offentliga sektorn
Pensionsskyddet
Åldersgränser och förtida pensioner
Intjäning av pension och när den inleds
Pensionernas nivå, livslängdskoefficienten
Viktigt för FFC
•Pensionslöfte till de unga
•en tillräcklig nivå på finansieringen
•De äldres ställning
•alla kan inte fortsätta jobba
•Arbetslivets kvalitet
•flexibla arbetslösningar enligt arbetstagarens behov

4. Pensionsreformen berör inte de pensioner som nu betalas ut.
Reformen berör inte pensioner som intjänas fram till år 2017.
PENSIONSREFORMEN TRÄDER I KRAFTÅR2017

5. Så här intjänas pension:
1,5 procent från 17 års ålder fram till övre gränsen för ålderspension.
Den som fortsätter att jobba efter att ha uppnått den nedre åldergränsen för ålderspension får föutom den redan intjänade pensionen en uppskovsförhöjningpå 0,4 procent för varje månad som han eller hon fortsätter att jobba.
1,5 procent om man arbetar efter pensioneringen.
Livslängdskoefficienten förmildras år 2027, när den nedre åldersgränsen för ålderspension är 65 år.
Arbetstagarens arbetspensionsavgift dras inte längre av, utan pensionen beräknas på hela inkomsten.
Den förhöjda löntagaravgiften för tiden för högre pensionsintjäning slopas och nettolönen stiger i motsvarande mån.
Övergångsbestämmelse under åren 2017─2025.
INTJÄNING AV PENSION

6. Övergångsbestämmelse för pensionstillväxten
Löntagaravgiften dras inte längre av.
Övergångsbestämmelsen behövs för att mjuka upp förändringarna i tillväxten (speciellt gällande de på 1960- talet födda).
För tiden med förhöjd intjäning under övergångsperioden betalas alltjämt förhöjd löntagaravgift på 1,5 procent.
Livslängdskoefficienten förmildras år 2027, när den nedre åldersgränsen för pension stiger till 65 år.
PENSIONSTILLVÄXTEN
17–52
53–62
63–
2017–2025
1,5 %
1,7 %
1,5 %

7. EFTER REFORMEN INTJÄNAS PENSION PÅ ETT ENKLARE OCH MER RÄTTVIST SÄTT
0 %
4 %
2 %
1 %
5 %
3 %
18–52 år
53–62 år
63–67 år
17 år
0 %
1,5 1,4 %
Intjäningsprocenternanu:
1,9 1,8 %
4,5 % 4,2 %
3 %
4 %
1 %
5 %
2 %
0 %
Efter nedre
gränsen
1,5%
Från 17 år till övre gränsen för ålderspensionen
Intjäningsprocenternafr.o.m. 2017:
*Uppskovsförhöjningenläggstillredanintjänadpension.
Uppskovsförhöjning*
0,4 %/mån= 4,8 %/år
NU: På grund av att löntagarens pensionsavgifter dras av
tillväxer pensionen mindre än den nominella intjäningen.

8. Pensionsintjäning betalas ur statens medel för studieperioderoch vårdledighet för barn under 3 år (separat lag).
Grunden för förmånen är en kalkylmässig inkomst på 707 €/mån (2014 )
Intjäningsprocenten är 1,5 % av den inkomst som utgör grund för förmånenoch som inkomst beaktas
117 % av inkomsten som utgör grund för moderskaps-och föräldrapenning
75 % av inkomsten som utgör grund för inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning
65 % av inkomsten som utgör grund för vuxenutbildningsstöd samt rehabiliteringsförmåner enligt pensions-, olycksfalls-och trafikförsäkring
65 % av inkomsten som utgör grund för sjukdagpenning
65 % av arbetsförtjänsten som utgör grund för ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt bestämmelserna i olycksfalls-och trafikförsäkringar samt vid militära olycksfall
55 % av inkomsten som utgör grund för alterneringsersättning
PENSION INTJÄNAS OCKSÅ UNDER OAVLÖNADE PERIODER SÅSOM MAN KOM ÖVERENS I REFORMEN ÅR 2005

9. HURLIVSLÄNGDSKOEFFICIENTENFÖRMILDRAS
Nuvarandeochförmildradlivslängdskoefficientför olikafödelseår
Födelseår
NuvarandeFörmildrad
Livslängdskoefficient

10. Personer med fysiskt eller psykiskt belastande jobb kan ansöka om arbetslivspensionnär de fyllt 63 år:
Arbetskarriär på 38 år; verifieras med registerutdrag och andra tillförlitliga utredningar.
Arbetsbelastningen bedöms i förhållande till möjligheten att klara sig i det nuvarande jobbet.
Kraven är inte lika stränga som vid invalidpension.
Moderskaps-, faderskaps-och föräldraledighet beaktas under tre år.
Pensionen måste ansökas inom ett år efter att anställningen upphört.
Sökandens egen utredning och utlåtande av företagshälsovården.
Intjänad pension minskad med livslängdskoefficienten.
ARBETSLIVSPENSION

11. Deltidspensionen ersätts med partiell förtida ålderspension.
En arbetstagare som är minst 61 år kan lyfta 25 eller 50 procent av den ålderspension som han eller hon har tjänat in.
Arbete som utförs vid sidan av den partiella förtida ålderspensionen berörs inte av löne-eller arbetstidsuppföljning.
Ett förtidsavdrag gör att pensionen som lyfts i förtid blir mindre. Avdraget är 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs.
Den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension stiger år 2025 till 62 år.
PARTIELL FÖRTIDA ÅLDERSPENSION

12. Arbetsgivaren ska i första hand arrangera arbetet så att personer som går i partiell förtida ålderspension kan göra deltidsarbete om han eller hon så vill.
Baseras på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Arbetstagarens behov samt produktions-och serviceverksamheten beaktas.
Ändringen görs i arbetstidslagens 15 §3 moment.
Träder i kraft 1.1.2017.
FÖRKORTAD ARBETSTID

13. Fem år före ålderspensionens nedre gräns fastställs en målsatt pensionsålder= den ålder man borde jobba till för att kompensera livslängdskoefficientens minskning av den månatliga pensionen.
Ålderspensionsåldern stiger gradvis till 65 år. (år 2027). Ålderspensio- nens övre gräns och arbetsavtalslagens avgångsålder följer ändringen med jämna år. Övre gränsen bedöms när den nedre gränsen ändras.
ÅLDERSGRÄNSER
Födelseår
Ålderspensionsålder
Övre gräns
1955
63år 3 mån
68
1956
63 år6 mån
68
1957
63 år9 mån
68
1958
64 år
69
1959
64 år3 mån
69
1960
64 år6mån
69
1961
64 år9 mån
69
1962
65 år
70

14. Nu: anpassning via pensionens nivå = när den genomsnittliga livslängden ökar minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen.
I fortsättningen inverkar också förhållandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär så att förhållandet hålls på samma nivå som år 2025.
En bedömning av hur arbetskarriärerna utvecklas, av faktorer som påverkar tiden i arbetslivet och av arbetspensions- systemets sociala och ekonomiska hållbarhet görs första gången år 2027. Därefter med fem års mellanrum. Bedömning av lagstiftningen på trepartsbasis.
Beslut om nödvändiga åtgärder fattas utifrån en bedömning.
Man behöver inte ändra åldersgränserna för pension om tiden i arbetslivet förlängs tillräckligt genom andra åtgärder.
Tiden i arbetslivet mäts med hur länge en 18-åring förväntas arbeta. Nivån år 2025 = en 18-åring förväntas vara i arbetslivet cirka 60 procent av sin livstid.
DEN FÖRVÄNTADE LIVSLÄNGDEN ÄNDRAS - ANPASSNING

15. Arbetslivskvotenmäter om den ökade livslängden förlänger tiden i arbetslivet tillräckligt.
År 2013 förväntades en 18-åring vara i arbetslivet cirka 37 år.
Uppskattning av målet för tiden i arbetslivet:
2017: 37,6 år
2025: 39 år
2035: 40 år
UPPSKATTAD UTVECKLING AV ARBETSLIVSKVOTEN SÅ ATT ÄNDRINGARI ÅLDERSGRÄNSERNA INTE BEHÖVS
Arbetslivskvotensmålnivå
5 årsmedeltalför tideni arbetslivet
Förväntadeåri arbetslivetför en 18-åring

16. Tillämpning av bedömningsregeln på de nedre åldersgränserna efter år 2025 / baserar sig på nuvarande befolkningsprognoser.
MAXIMALA ÄNDRINGAR AV ÅLDERSGRÄNSERNA
Nedre åldersgräns för ålderspension högst
Nedre åldersgränsför arbetslivspension
Nedre åldersgräns för partiell förtida ålderspension
År 2029 (f. 1964, nu 50 år)
65 år
63 år
62 år
År 2037 (f. 1971, nu 43 år)
66 år 1 mån
64 år 1 mån
63 år 1 mån
År 2048 (f. 1981, nu 33 år)
67 år 1 mån
65 år1 mån
64 år 1 mån
År 2061 (f. 1993, nu 21 år)
68 år
66 år
65 år

17. Bättre invalidpensioner:
Vid beräkningen av invalidpension räknas den s.k. återstående tiden fram till den nedre gränsen för ålderspensionen.
Intjäningen under den återstående tiden är densamma som för intjäning av pension: 1,5 procent.
Pensionens nivå stiger då löntagarens arbetspensionsavgift inte längre dras av.
INVALIDPENSIONER
Födelseår
Uppskattad förbättring
1970
6 procent
1980
13 procent
1990
20 procent
Exempel: en 55-åring som blir arbetsoförmögen jämfört med nuvarande system, uppskattning:

18. Dagpenningen för tilläggsdagar består.
Rätten till tilläggsdagar utvärderas senast 31.5.2019, när man har erfarenhet av hur 60 år fyllda personers rätt till arbete eller aktivåtgärder som förnyar arbetsvillkoret har fungerat. (Avtalet om förlängning av tiden i arbetslivet)
Nödvändiga tilläggsåtgärder vidtas utifrån utvärderingen.
Om åtgärderna har haft avsedd effekt och parterna konstaterar det, höjs den nedre gränsen för rätten till tilläggsdagar med ett år till 62 år för dem som är födda 1961 eller senare (år 2022).
OMSTÄLLNINGSSKYDD
Arbetslöshetsdagpenningen för 58-åringar eller äldre som har återsysselsatts bestäms enligt den gamla lönen om den nya lönen är lägre.
Ett långvarigt lönestöd tas i bruk för äldre.
DAGPENNING FÖR TILLÄGGSDAGAR

19. Arbetspensionsavgiften (ArPL)
År 2016 är arbetspensionsavgiften 24 procent.
Åren 2017─2019 är arbetspensionsavgiften 24,4 procent.
EMU-buffert
Om det ekonomiska läget så kräver kan högst 0,8 procent av bufferten användas per år. Kriterier för bedömning av konjunkturläget.
Användningen av EMU-bufferten får inte äventyra en hållbar finansiering av arbetspensionsskyddet. Användningen av bufferten kräver enhällighet.
Då bufferten används avtalar man om en tidsintervall under vilken de använda medlen i förhållande till lönesumman återinsamlas. Medlen återinsamlas då sysselsättningen och det ekonomiska läget förbättras.
FINANSIERINGEN AV ARBETSPENSIONERNA

20. Arbetssökandes behov av rehabilitering beaktas bättre än idag och man griper snabbt in i långvariga problem med arbetsförmågan.
Förändringarna i åldern för ålderspensionen påverkar den övre åldersgränsen för rehabilitering.
Nivån på ersättning för psykoterapi förenhetligas = åldern bestämmer inte nivån på ersättningen. Vårdformer inom psykoterapin som omfattas av ersättning utvidgas.
Utredning för att minska sjukfrånvaron: Målet är att öka läkarnas kännedom om genomsnittliga konvalesensperioder. Den vårdande läkaren bestämmer sjukledighetens längd på samma sätt som nu.
EK, FFC och STTK konstaterar att finansieringen av företagshälsovåden ska vara oförändrad.
ÖVRIGA UTVECKLINGSÅTGÄRDER

21. UPPGÖRELSENS INVERKAN PÅ
PENSIONERNAS NIVÅ
-5
0
5
10
15
20
25
2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080
Keskieläkkeen muutos, 75-vuotiaat
Prosenttia
malliX, M malliX, N
Förändring av medelpensionen i procent, 75-åringar
modellX, M modellX, K

22. UPPGÖRELSENS INVERKAN MED BEAKTANDE AV LIVSLÄNGD OCH UPPNÅDD FÖRMÅN
Total inverkan för män och kvinnor i olika generationer
% av pensionsintäkternasnuvärde
Födelseår
MänKvinnorSammanlagt

23. Målsättningenomattpensioneringsåldernär62,4 år2025 uppnås.
Hållbarhetsunderskotteti denoffentligaekonomin minskarmeddrygten procentenhet.
Åldersgränsernaändrasunderövergångstidenochdennedregränsenför ålderspensionstigertill65 år. Denövreåldersgränsenstigertill70 år. Arbetskarriärernaslängdpåverkarocksåförändringarnaav åldersgränsernai fortsättningen.
Gällandeintjäningenav pensionäruppgörelsenrättvis. Arbetstagarensarbetspensionsavgiftdrasintelängreav frånlönennärpensionenberäknas= nivånpåpensionernastiger.
Pension börjarintjänasredanfrån17 årsålder.
Definitionenav denmålsattapensionsålderngörattlivslängdskoefficientenblirlättareattförstå.
Personermeden långarbetskarriäri tungajobbharmöjlighettillarbetslivspension.
SAMMANDRAG: FÖRHANDLINGSRESULTATET

24. Dagpenningen för tilläggsdagar vid arbetslöshet består.
Arbetslöshetsdagpenningen för 58-åringar som har återsysselsatts bestäms enligt den gamla lönen om den nya lönen är lägre.
Finansieringen av arbetspensionerna tryggas till slutet av årtioendet, avgiftsnivån måste förutses i framtiden.
Deltidspensionen ändras till en mer flexibel partiell förtida ålderspension. En precisering som gör detta möjligt införs i arbetstidslagen.
Arbetssökandes behov av rehabilitering beaktas bättre än idag.
Praxis gällande sjukfrånvaro, rehabiliteringen och psykoterapin förbättras.
Inga försämringar i familjepensionerna och hur pension intjänas under oavlönade perioder.
Bättre invalidpensioner.
SAMMANDRAG: FÖRHANDLINGSRESULTATET

25. BAKGRUNDS- INFORMATION

26. Slussensnedre gräns
Nedre gräns för tilläggsdagar
Födda1950–1954
57 år 1 mån
59år
Födda1955och 1956
58 år 1 mån
60år
Födda1957 och senare
59 år 1 mån
61år
”PENSIONSSLUSSENS” ÅLDERSGRÄNSER
Arbetslösa som fyllt 60 år har rätt till stödjobb eller andra aktiva åtgärder som arbetskraftsmyndigheterna ordnar för att arbetsvillkoret ska uppfyllas
Efter att arbetsvillkoret uppfyllts bestäms dagpenningen enligtlönenför tidigare anställning
Vid behov görs en bedömning av arbetsförmågan för äldre arbetssökande

27. Pensionsslag
Personersombörjatlyftaarbetspension2012
Medelpension€/mån
Medelpension€/mån
Medelpension€/mån
Antalochgenomsnittligpensionerings- ålder
Män
Kvinnor
Alla
Ålderspension
(63,5 år)48 005
2 010
1 414
1 709
–Förtida
2 574
1 584
1 040
1 323
Arbetslöshets- pension
15
1 951
1 434
1 744
Invalidpension
(51,9 år)20 457
–Full
16 308
1 222
968
1 105
–Partiell
4 149
895
701
767
Lantbruketsspecialpension
645
1 057
946
1 007
Deltidspension(statistikförsintesompensionärer)
3 745
963
637
772