3. Men låt oss starta med oss själva Hur ser ditt teknologi användande ut? På vilket sätt görs teknologier en del av din undervisning? Vad i din undervisning skulle du vilja utveckla med hjälp av teknologi? Vad är det som hindrar dig från att göra detta?
4. Laurillard Our essentially nineteenth century model of educational institutions does not scale up to the requirements of a twenty-first century society. Education is on the brink of being transformed through learning technologies; however, it has been on that brink for some decades now. Now we can ask ‘So what can the technology do for us?’ – rather than the more typical question ‘What can we use the technology for?’ – because we know what we want from it. Technology works best when it has to meet a challenge; and worst when it is a solution looking for a problem.
5. Framework The radical shift in thinking about learning was not matched by a shift in the technologies of education. Education is a complex system of powerful drivers Technological change is very rapid Leaders who are not comfortable with technology potential Education is essentially a political activity Education systems changeslowly
6.
7.
8. Kategorier för att klassificera media enligt Diana Laurillard Diskursiva processer Syftar till att beskriva och omformulera begrepp för att student och lärare skall närma sig varandra Adaptiva processer Lärare och student anpassar uppgifter och respons efter uppfattningar och förståelse Interaktiva processer Man interagerar kring den uppsatta aktiviteten och ger olika typer av feedback Reflektiva processer Här reflekterar studenten över sitt agerande för att ändra beskrivningen och läraren för att utveckla miljön och aktiviteterna.
9. Funderingar kring media The lecture delivers just one element of the framework – the presentation of the teacher’s concept to the learner. What does a book do? – the same. A website? – the same. A podcast? – the same. A blog? No, a blog delivers a different one
11. Traditioner och modeller för elärande Hermodstraditionen – allt material finns från början. Mycket krävande för läraren. Planeringsfasen ser helt annorlunda ut. Kan jag bygga en kurs som växer efterhand- elevens distansmöjligheter begränsas? Kan jag bygga en kurs bestående av moduler som kan återanvändas Content – Support Wrap around Integratedmodel Mason
12. Östlund 2008 Avhandlingen visar således att det finns ett gap mellan lärarnas ambitioner att skapa en interaktiv lärmiljö och studenternas färdighet, inställning till samverkan och behov av att utnyttja tiden effektivt för att kunna kombinera studierna med förpliktelser i sitt övriga liv. Kanske också mellan lärarnas ambitioner att skapa interaktiva lärmiljöer och deras begränsade färdigheter Berit Östlund; Vuxnas lärande på nätet
15. Interaction power The assumption that status characteristics observed in face-to-face situations are not present in on-line situations is, however, contradicted by most of the recent research. It is found that even in conditions of anonymity, participants who enjoy high status off-line dominate the interaction on-line. Most communication in groups seems to be characterized by expressions of power – or lack of power. Johnsson 2009
16. Internet disinhibition effect Känsla av anonymitet Känsla av osynlighet Asynkronitet Det sker i mitt huvud ( jag kan säga det jag egentligen känner) Det är bara på lek Auktoritetsnedbrytning Suler
17. Internet disinhibition effect Had we only had the Internet I could have put forward my knowledge in a completely different way. At home I was always the one discussing most loudly but that was because I felt safe. In the classroom one could get a comment that made one feel stupid in front of the others. (Informant Anette Jonsson Female student, 28 years old)
18. In terms of power, there is no straightforward answer to what a given person’s tendency to ask questions or request for input actually indicates in a particular context. To pose a question is a potentially face-threatening action (Goffman, 1967); the questioner risks her own face at the same time as she is threatening the ‘face’ of the addressee. However, in a computer mediated context, where the interlocutors do not physically meet each other during the discussion, it is probably not as face-threatening to pose a question as in a face-to-face situation, since the question or request is usually not directed towards an individual. Johnsson 2009
19. På vilken nivå sker interaktionen? Metanivå upplägget Självreflektion Hirumis framework Hirumi, A. (2002). A framework for analyzing, designing and sequencing planned eLearning interactions (Vol. 3, pp. 141-160).
26. Handledningsprocesser Teknikrelaterad Process Deltagarnas väg mot att hantera tekniken Mellanmänsklig Process Deltagarnas väg mot en gemensam kunskap Kunskaps bildande Process Deltagarnas väg mot fördjupad kunskap (Gillberg: Att förstå lärgemenskaper)
27. important aspects of asynchronous net based group work Less channels. Single words become more significant in net based than in face-to-face communication It changes the discussion from oral to written. There are various aspects of spoken language that have no counterpart in writing: rhythm, intonation, degrees of loudness, variation in voice quality (‘timbre’), pausing, and phrasing. Net based asynchronous communication makes the dialogue proceed on a slower path than the usual rapid-fire mode in an oral situation, which gives students time to formulate their contributions Johnsson 2009
29. This strategy was chosen in line with Anderson et al. (2000), who claim that the absence of a tutor is important, since his or her presence may suppress cognitive effort and inhibit self-expression. It also gives the students greater responsibility for their own learning, meaning that ‘deep’ learning is encouraged. Malmberg (2003) shows in his study of the same course, but a previous year, that involvement in the group discussion by the group tutor hampered the discussion, making students cautious about what to say and what not to say. Bloomfield (2000) found that her own presence and remarks during the chats seemed to stop the discussion. Johnsson 2009
30. Samspelet med plattformenHandledningen påverkas av tekniken Förberedelse och studiehandledning Vad kan It’s learning erbjuda Vad kan First Class erbjuda It’s learning Filmer och ljud Min kunskap om och förmåga att utnyttja de möjligheter som plattformen erbjuder är av avgörande betydelse. Gå på kurserna!
31. Grupper och grupphandledning Grupper och grupprocesser liknar IRL Skapandet av det personliga mötet Man har rätt att ha en (levande) lärare And in the end, the love you take is equal to the love you make Lennon,McCartney)
33. Interaktionen tid och mönster Analys av diskussioner Tiden oerhört betydelsefull ca en vecka optimalt Faran med överaktivitet Metanalysen som en del i handledningen (Anette Johnsson) Densitet – Centralitet -Timing Malmberg
34. Meta information i dialogen I Anette Johnsons forskning byggdes en funktion in i plattformen med vilken studenterna kunde kategorisera sina egna inlägg enligt följande Nytt inlägg (ny tråd) Instämmer Ifrågasätter Bygger på Drar slutsatser Organiserar
54. Diskussionsfrågor Kommer vi att ha andra typer av studenter på våra distanskurser och hur skall vi kunna möta deras behov? Vilka stödstrukturer behöver högskolan bygga upp för att tekniken skall fungera? Hur ser ni på faktumet att många utvärderingar av distanskurser tyder på att studenterna känner att de har en djupare kontakt med sin handledare? Hur hanterar vi frågan med den ökade arbetsbelastning som en distanskurs kan komma/kommer att innebära för läraren? Innebär den ökade transparensen något problem? Hur skall vi hantera detta i så fall? Vilka skillnader ser ni i handledarrollen om man jämför nätburen distansundervisning med on campus undervisning?
55. Referenser Jonsson 2009 Dialogues on the net Suler 2007 Psychology of the internet Hirumi, A. (2002). A framework for analyzing, designing and sequencing planned eLearning interactions (Vol. 3, pp. 141-160). Resources for Moderators and Facilitators of Online Discussion http://www.emoderators.com/moderators.shtml Growing Knowledge How to Support Collaborative Learning & discussions in Forum Systems http://people.dsv.su.se/~evafaahr/lic/lic.html Online Tutoring e-book editor Carol A. Higgison http://web.archive.org/web/20040402033835/otis.scotcit.ac.uk/onlinebook/ Connectivism:A Learning Theory for the Digital Age http://www.elearnspace.org/Articles/connectivism.htm Fåhraeus, E. & Jonsson, L-E. Distansundervisning: mode eller möjlighet för ungdomsgymnasiet: en forskningsöversikt. http://www.distans.hkr.se/ped1400/texter/distansundervisning_mode.pdf?k=1047 Berit Östlund 2008 Vuxnas lärande på nätet: Betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv http://www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A20000002342qEAA Jobring 2005 Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet Jobring 2004 Lärgemenskaper på nätet Malmberg, C (2006)Kunskapsbygge på nätet. ISBN 91-85042-19-6 Kan hämtas på nätet viahttp://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/2432/1/MUEP.pdf eller genom att klicka här Anderson, Terry & Elloumi, Fathi. Theory and Practice of Online Learning. Athabasca University, 2004, http://cde.athabascau.ca/online_book/pdf/TPOL_book.pdf Bååth, J. A. Handbok för distansutbildare. Bilda, 2001, 133 sid. ISBN 91-574-5010-2 Björck, U., & Lindström, B. (2002). Patterns of Facilitation in distributed Problem-Based Learning–Pedagogical Approaches to Promote Active Student Participation. Mason, R. (1998). Models of Online Courses [Electronic Version]. ALN Magazine, 2, 201-207 from http://www.usdla.org/html/journal/JUL01_Issue/article02.html.
