Rebels Karlstad 24/11-15

1. Hej!

2. Rebel Learners
EST MMXIII
Föreningen
R

3. •LEDARSKAP I PRAKTIKEN
•DIGITALISERING I TEORIN OCH
PRAKTIKEN
•VÄRDEGRUND i PRAKTIKEN
3 utbildningsområden
Studenterna får en processinriktad utbildning med fokus på praktik och
reflektion. Den är kostnadsfri för studenter. Huvudmäns årsavgift
bekostar utbildningen.
Summer Camp 1 vecka, minst 2 seminarier per termin,
Event och opinion
R

4. Lärosäte Skola
Akademisk grund
Teoristyrt
Beprövad erfarenhet
och kompetens
Kompetensutveckling
PROFESSIONEN
R

5. Medlemmar
R

6. Utvärdering från Summer
Camp 2015
R
”Nya kontakter, MASSOR med inspiration och
bekräftan på att det går att vara en stolt lärarstudent.”

7. Idag
✤ 60 lärarstudenter i har gått igenom
programmet
✤ 50 studenter inskrivna just nu
✤ Lärarstudenter från alla skolformer
✤ Studenter från hela landet.
R

8. JONAS MONSÉN
UTVECKLINGSLEDARE OCH SPECIALLÄRARE
PÅ FRYSHUSETS GYMNASIESÄRSKOLA
HANDLEDARE
SKOLSNACK
KURSLEDARE REBEL LEARNERS
R

9. SÄRSKOLA
DEFINITIONER
INKLUDERING
AVSLUTNING
R

10. VEM BLIR UTSATT FÖR SPECIALPEDAGOGIK?
R

11. SÄRSKOLANS HISTORIK
1842 vid folkskolans införande fanns föreskrifter om att
särskilja de fattiga, obegåvade och mindre bildningsbara.
Enligt 7 kap 5§ i skollagen ska ”barn som bedöms inte
kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att
de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i
grundsärskolan.
Bildkälla: Eng wikipedia
R

12. RÄTTEN TILL SÄRSKOLA
Skollagen 7 kap 5§
Pedagogisk bedömning
Medicinsk bedömning
Psykologisk bedömning
Social bedömning
VÅRDNADSHAVARE MEDGIVANDE
Hemkommun beslutar
R

13. ELEVERS UPPLEVELSE AV SÄRSKOLAN
”Det var när jag började i särskolan som jag blev dålig i skolan”
”Det känns bra för det finns vuxna som vet vad man
behöver i särskolan” R

14. ”På Fryshuset finns det inget som är onormalt
för att alla är annorlunda”
”Problemet med särskolan är att det heter särskolan”
R

15. PERSPEKTIV PÅ FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Det kompensatoriska perspektivet:
Utvecklingsstörd/Handikappad
Det kritiska perspektivet:
Personers behov av stöd skapas av samhället
Miljöorienterade perspektivet:
Funktionsnedsatt/funktionshinder
Dilemmaperspektivet:
Elevers olikheter
Nilholm, C. (2012), Nilholm, Claes & Björk Åkesson, Eva (red). (2011), Skrtic, T.M. (2005)
R

16. BEGREPPEN AVGÖR
HANDIKAPPAD
UTVECKLINGSSTÖRD
FUNKTIONSHINDRAD
FUNKTIONSNEDSATT
R

17. Bildkälla Wikicommons
Skådespelare och folksångare
City Akuten 2002
CHRIS BURKE
R

18. Första personen i Europa med
Downs syndrom som tagit en
examen från ett universitet.
Examen i Undervisning och
Utbildningspsykologi.
Bildkälla Wikicommons
PABLO PINEDA
R

19. FUNKTIONSFÖRMÅGA
Vad kan en individ?
Vad kan jag göra för att individen ska
kunna öka sin funktionsförmåga?
Hur kan individen själv göra för att
utöka sin funktionsförmåga?
Showgren 2013 R

20. FUNKTIONSFÖRMÅGA
Showgren 2013
Kontextualitet
Var har en individ högst funktionsförmåga?
Vad kan jag göra för att återskapa
den kontexten?
R

21. VÄRDEGRUNDEN
”Skolan uppgift är att låta att varje enskild individ finna sin
unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet…”
R

22. SAMHÄLLETS BEHOV AV NORM
Bildkälla:wikipedia
R

23. NORMEN
Vad är normalt?
Finns normalt?
Finns det grader av
normalt?
Vem avgör vad
som är normalt?
R

25. INTEGRERING ELLER INKLUDERING?
R

26. INTEGRERING
Skolverket. (2015).
Bildkälla: Wiki Commons
R

27. INKLUDERING
Skolverket. (2015).
Bildkälla: Wiki Commons
R

28. EN EXKLUDERING FÖREGÅR
VARJE INKLUDERING
Meininger, H. P. ( 2010) R

29. VEM AVGÖR VEM SOM SKA
INKLUDERAS?
R

30. TYPER AV INKLUDERING
DIDAKTISKMILJÖ SOCIAL
R

31. INKLUDERINGENS MÖJLIGHETER
Utveckling
Anpassning
Perspektiv
ALLA MÄNNISKORS LIKA
VÄRDE OCH MÖJLIGHETER
Koenig, O. (2011). Hamilton, C., & Atkinson, D. (2009). R

32. ELEVERS UPPLEVELSE AV INKLUDERING
Ingå i en kontext som eleven har bedömts inte passa in i.
Att gå ifrån sin ordinarie verksamhet kan vara jobbigt.
Att gå ifrån sin ordinarie verksamhet kan vara väldigt coolt.
R

33. HUR SKA MAN LYCKAS MED INKLUDERING?
Eleven
Personalen
Eleverna i gruppen
Flexibilitet
Koenig, O. (2011). Hamilton, C., & Atkinson, D. (2009). R

34. LYCKAD INKLUDERING?
EN
SKOLA
FÖR
ALLA
R

35. EN SKOLA FÖR ALLA
Lgr 80
Salamancadeklarationen 1994
Lpo-94
Carlbecks-kommitén 2004
Lgr -11/Lgr 11 för Grundssärskolan
GY11/ GYSÄR-13
Skollagen 1 kap 3§
R

36. VAD ÄR ELEVEN?
PUNKTER
RELATIONER
von Wright, M. (2002).
R

37. LÄMNA ÖVER ANSVAR TILL ELEVERNA
Ge eleverna verktyg för att lyckas, sedan låta dem
använda dem själva.
Eleverna måste själva förstå varför de ska göra en
viss sak.
Använda läroplanen till sin fördel.
R

38. SVENSKA 1 - SKRIVPROJEKT
UNDERVISNINGEN I SVENSKA SKA GE ELEVERNA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT
UTVECKLA FÖLJANDE:
1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket till syftet, mottagaren
och sammanhanget.
2. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur och andra typer av texter från olika
medier.
3. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.
4. Förmåga att söka, sammanställa och kritiskt granska information från olika källor.
CENTRALT INNEHÅLL
• Skrivande av texter för att kommunicera, lära och reflektera. Strategier för att skriva olika
typer av texter som är anpassade till sammanhanget. Olika sätt att bearbeta egna texter till
innehåll och form.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter från olika medier,
till exempel tidningsartiklar, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas innehåll,
uppbyggnad och typiska språkliga drag.
R

39. Bildkälla Wikicommons
FAKTATEXTER:
The Fooo, Citronhajar,
Paul Rodriguez jr
ARTIKLAR:
The Fooo, Droger,
Lisa Ajax
NOVELLER:
The Fooo, Om
särskolan,
Utanförskapet
POESI:
The Fooo, Kärlek,
Normalitet R

40. SÄRSKOLEBOXEN
Grundskolan/Övriga gymnasiet
KompisarFamilj
Kollektivtrafiken Affärer
R

41. Hur svårt kan det vara?
Teori
TydlighetStruktur Eleven
Ledarskap
Förhållningssätt
Relation
Praktik
Trygghet
R

42. SAMMANFATTNING
Skollagen stipulerar att eleverna i grundsärskolan/
gymnasiesärskolan är utvecklingsstörda.
Särskolan kan bli sin egen normalitet
Inkludering
Funktionsförmåga
Utgå från eleven
R

43. JONAS MONSÉN
UTVECKLINGSLEDARE, HANDLEDARE OCH
SPECIALLÄRARE.
Mail: jonas.monsen@gmail.com
Twitter:
@jonas_monsen
R

44. Källor
2004:98, S. För oss tillsammans - om utbidlning och utvecklningsstörning.
2010:800, S. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
http://en.wikipedia.org/wiki/Chris_Burke_(actor) 20150412
Brown, J. Dodd, K. and Vetere A ’I am a normal man’: a narrative analysis of the accounts of older people with
Down’s syndrome who lived in institutionalised settings British Journal of Learning Disabilities 38, 217–224
http://en.wikipedia.org/wiki/Pablo_Pineda 20150412
Grunewald, Karl (2009). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia (1. uppl.). Stockholm: Gothia.
Hamilton, C., & Atkinson, D. (2009). 'A Story to Tell':learning from the life-stories of older people with intellectual
disabilities in Ireland. British Journal of Learning Disabilities , 37, ss. 316-322.
Koenig, O. (2011). Any added value? Co-constructing life stories of and with people with intellectual disabilities.
British Journal of Learning Disabilities , 40, ss. 213-221.
http://mamiverse.com/angela-bachiller-down-syndrome-firsts-44644/
Meininger, H. P. (4 2010). Connecting stories: A narrative approach of social inclusion of persons with intellectual
disability. European Journal of Disabilitu Research , ss. 190-202.
Mitchell, D. (2008). What really works in Special and Inclusive Education: Using evidence-based teaching
strategies. London: Routledge.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes & Björk Åkesson, Eva (red). (2011). Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet, 2007. Vetenskapsrådets rapportserie
5:2007.
Showgren, K: A. (2013) Considering Context: An Integrative Concept for Promoting Outcomes in the Intellectual
Disability Field Intellectualand Developmental Disabilities, 51 ss 132-137
Skolinspektionen. Mottagandet i särskolan under lupp - Granskning av handläggning, utredning och information i 58
kommuner. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2013). Gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Integrerade elever. Stockholm: Skolverket .
Skrtic, T.M. (2005) A political economy of learning disabilities. Learning Disability Quarterly. 28. 149–155.
http://skolvarlden.se/artiklar/en-av-fyra-far-jobb-efter-sarskola 20150413
UNESCO. (1994). The Salamanca statement and framework for action - On special needs education.
UNESCO.
von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning - En personlig betraktelse . i Skolverket,
Att arbeta med särsklit stöd - några perspektiv (ss. 9-20). Stockholm: Skolverket.
R