Häromdagen presenterades här på KB den så kallade behovskartläggningen, en studie om det digitala bibliotekets målgrupper och deras behov. Kartläggningen innehåller en hel del intressanta kunskaper kring användarnas behov och önskemål och tanken är att studien ska vara en grund för beslutsfattning kring digitala bibliotekstjänster i allmänhet och Libris-katalogen i synnerhet.
This document discusses several key properties and concepts related to oceans and seawater. It covers the chemical composition of seawater, how salinity varies in different ocean regions and affects density. It also describes the layering of the ocean into surface, thermocline and bottom layers based on temperature differences with depth. Deep water masses like Antarctic Bottom Water and North Atlantic Deep Water are formed in polar regions due to cold, salty conditions and sink before migrating toward the equator. Ocean currents are driven by both density currents of deep water and surface winds, which cause gyres and upwelling in various ocean regions.
The document discusses four key physical parameters in seawater: temperature, salinity, pressure, and pH. It describes how temperature varies based on latitude and is measured in degrees Celsius, Kelvin, or Fahrenheit. Salinity refers to the dissolved salt content measured in parts per thousand. Pressure increases with depth due to the weight of the overlying water and is measured in decibars. pH measures the acidity of seawater and affects biological and chemical reactions. Understanding variations in these physical parameters provides insight into ocean properties and processes.
Seawater contains dissolved gases, nutrients, and salts. Its salinity varies between 32-37 parts per thousand depending on evaporation and freshwater input. Seawater is denser and absorbs more light than freshwater. The ocean layers based on temperature, with a warm upper layer, cold deep layer, and rapid temperature change in the middle thermocline layer. Deep water masses form in polar regions where cold, salty water is dense and sinks, then spreads toward the equator. The three major deep water masses are Antarctic Bottom Water, North Atlantic Deep Water, and Antarctic Intermediate Water.
Water is a polar molecule that can exist as a solid, liquid, or gas. It has unique properties including its ability to dissolve more substances than any other natural liquid. Seawater consists of dissolved salts and gases. Surface currents are driven by wind and deflected by the Coriolis effect, forming gyres. Deeper circulation is driven by water density variations from temperature and salinity changes, in a process called thermohaline circulation. Waves are caused by wind while tides are caused by the gravitational pull of the moon and sun.
Water is a polar molecule with slightly positively and negatively charged ends, allowing it to form hydrogen bonds between molecules. This polarity gives water properties of adhesion, sticking to other substances, and cohesion, sticking to other water molecules. Water has relatively low viscosity and density compared to other liquids, with density highest at 4°C and lower in seawater due to salt content. Its solid form, ice, floats due to having a less dense crystalline structure. Water also has a high specific heat capacity, requiring a lot of energy to change its temperature, which allows oceans to act as a heat buffer for the planet.
The document discusses methods used by scientists to study Earth's oceans. It describes how oceanography developed as a field in the late 1800s and 1920s using ships equipped with new measuring devices like sonar. Modern techniques like satellites and submersibles now map ocean surfaces, temperatures, currents, and seafloor features. Studies indicate Earth's early oceans formed from water released by volcanism that condensed as the planet cooled. Oceans now contain 97% of Earth's water and cover 71% of its surface.
This document discusses several key properties and concepts related to oceans and seawater. It covers the chemical composition of seawater, how salinity varies in different ocean regions and affects density. It also describes the layering of the ocean into surface, thermocline and bottom layers based on temperature differences with depth. Deep water masses like Antarctic Bottom Water and North Atlantic Deep Water are formed in polar regions due to cold, salty conditions and sink before migrating toward the equator. Ocean currents are driven by both density currents of deep water and surface winds, which cause gyres and upwelling in various ocean regions.
The document discusses four key physical parameters in seawater: temperature, salinity, pressure, and pH. It describes how temperature varies based on latitude and is measured in degrees Celsius, Kelvin, or Fahrenheit. Salinity refers to the dissolved salt content measured in parts per thousand. Pressure increases with depth due to the weight of the overlying water and is measured in decibars. pH measures the acidity of seawater and affects biological and chemical reactions. Understanding variations in these physical parameters provides insight into ocean properties and processes.
Seawater contains dissolved gases, nutrients, and salts. Its salinity varies between 32-37 parts per thousand depending on evaporation and freshwater input. Seawater is denser and absorbs more light than freshwater. The ocean layers based on temperature, with a warm upper layer, cold deep layer, and rapid temperature change in the middle thermocline layer. Deep water masses form in polar regions where cold, salty water is dense and sinks, then spreads toward the equator. The three major deep water masses are Antarctic Bottom Water, North Atlantic Deep Water, and Antarctic Intermediate Water.
Water is a polar molecule that can exist as a solid, liquid, or gas. It has unique properties including its ability to dissolve more substances than any other natural liquid. Seawater consists of dissolved salts and gases. Surface currents are driven by wind and deflected by the Coriolis effect, forming gyres. Deeper circulation is driven by water density variations from temperature and salinity changes, in a process called thermohaline circulation. Waves are caused by wind while tides are caused by the gravitational pull of the moon and sun.
Water is a polar molecule with slightly positively and negatively charged ends, allowing it to form hydrogen bonds between molecules. This polarity gives water properties of adhesion, sticking to other substances, and cohesion, sticking to other water molecules. Water has relatively low viscosity and density compared to other liquids, with density highest at 4°C and lower in seawater due to salt content. Its solid form, ice, floats due to having a less dense crystalline structure. Water also has a high specific heat capacity, requiring a lot of energy to change its temperature, which allows oceans to act as a heat buffer for the planet.
The document discusses methods used by scientists to study Earth's oceans. It describes how oceanography developed as a field in the late 1800s and 1920s using ships equipped with new measuring devices like sonar. Modern techniques like satellites and submersibles now map ocean surfaces, temperatures, currents, and seafloor features. Studies indicate Earth's early oceans formed from water released by volcanism that condensed as the planet cooled. Oceans now contain 97% of Earth's water and cover 71% of its surface.
1. F1000 Research was awarded a 4-year, 5.8 million euro contract by the European Commission to develop Open Research Europe (ORE), a publishing platform for research funded by the EC.
2. ORE will provide high-quality, rapid peer review and publishing of EC-funded research with no author publication costs. It will operate using open science principles like open peer review, open data, and early sharing of preprints.
3. The platform aims to be transparent in its processes and costs, lead by example in open science, and explore sustainable open access business models to potentially broaden its scope over time. Submissions to ORE will open in December 2020.
1. F1000 Research was awarded a 4-year, 5.8 million euro contract by the European Commission to develop Open Research Europe (ORE), a publishing platform for research funded by the EC.
2. ORE will provide high-quality, rapid peer review and publishing of EC-funded research with no author publication costs. It will operate using open science principles like open peer review, open data, and early sharing of preprints.
3. The platform aims to be transparent in its processes and costs, lead by example in open science, and explore sustainable open access business models to potentially broaden its scope over time. Submissions to ORE will open in December 2020.
The document discusses the European Open Science Cloud (EOSC) and the role of research libraries. It notes that EOSC aims to open up research processes and change mindsets in favor of openly sharing knowledge. For research libraries, EOSC presents opportunities to support open science but also poses challenges as it may disrupt existing services. The document outlines EOSC developments in 2020 and highlights implementation challenges such as developing metadata standards and skills training. It recommends that research libraries link their strategies to EOSC, promote EOSC services, and contribute expertise in areas like metadata and skills development.
Tillitsbaserad styrning – hur skiljer den sig från dagens styrning och vad krävs för att kunna arbeta utifrån en tillitsbaserad styrmodell?
Christine Feuk, SKR
Några perspektiv på barns och ungas litteraturläsning
Djamila Fatheddine, FD Litteraturvetenskap, Universitetslektor i ämnesdidaktik inriktning svenska, IDPP, Göteborgs universitet
This document summarizes a presentation about scientific publishing and open access. It discusses some of the challenges researchers and publishers currently face, such as long publication times and high journal costs. It proposes that a new model is needed that reduces workload, equitably shares resources, and incentivizes open sharing over "publish or perish". The presenter advocates building a technological infrastructure to support researchers and democratize access to academic content, so that scientific dissemination looks very different if developed today. The goal is to empower researchers and universities through serving the public interest.
cOAlition S is a group of research funding organizations working to accelerate the transition to full and immediate open access to research publications. Plan S, developed by cOAlition S, outlines strong principles for open access, including requiring immediate open access to publications with no embargo periods and requiring the use of open licenses. The document discusses the implementation of Plan S, including guidance on compliance routes, transitional arrangements with publishers, and efforts to work with stakeholders like researchers, universities, and publishers.
This document outlines UNESCO's process for developing a Recommendation on Open Science through a global consensus-building effort. It notes that 193 UNESCO member states tasked UNESCO with creating an international standard-setting instrument on Open Science in the form of a Recommendation. UNESCO will rely on an inclusive consultation process involving countries and stakeholders to define principles for Open Science and measures on open access and data to bring citizens closer to science and promote equitable science production worldwide. The Recommendation is expected to be adopted by member states in 2021 after regional consultations are completed.
The document summarizes a workshop on open access monographs that took place on June 5th, 2020 at the National Library of Sweden. It discusses Kriterium, a Swedish open access publishing platform financed by universities, research funders, and the National Library of Sweden. Kriterium provides a publisher-neutral peer review platform for Swedish researchers and publishes both print and open access books with an optional Creative Commons license. The workshop addressed who Kriterium publishes for, including writers, the academic community, the general public, and publishers.
2. Agenda
– Introduktion
– Om uppdraget och arbetet
– Målgrupper
– Användning av bibliotekets tjänster:
– Scenarier
– Upplevelsekartor
– Förbättringsområden
– Övning:
– åtgärder
3. Uppdraget
– Fördjupad behovsanalys
• Gå igenom 3 befintliga målgruppsanalyser.
• Jämka
• Komplettera
– Målet är att ta fram ett brett beslutsunderlag för
KB och Libris, som ska kunna användas till både
strategiska och tekniska frågor.
7. Digitalt innehåll
– Många tveksamma till e-böcker/artiklar.
– Tekniskt strul
– Dyrt för biblioteket
– Jobbigt läsa på skärm
– Flera personer använder/vill använda biblioteket
för provläsning/lyssning.
8. Användning av biblioteket
– Bibliotekarierna är uppskattade
– Bibliotekarierna borde jobba med mer
kvalificerade frågor (men det verkar inte
efterfrågas)
– Positiv attityd men tidsbrist hindrar användning
9. Bibliotekets tjänster
– Biblioteket bra arkiv för unikt och smalt material
– Gärna det senaste också men mindre prioriterat
– Drömtjänster handlar om tillgång/tillgänglighet
– att kunna få boken hemlevererad
– streama audiovisuella medier hemifrån
– all kurslitteratur som eböcker
– utökade öppettider
10. Biblioteket som plats
– Biblioteket som en unik kravfri plats, där alla ska
kunna vara och känna sig välkomna.
– Ljudzoner i biblioteket är viktigt. Plats för:
– tysta läsesalar
– grupprum eller andra platser för diskussioner kring
referenslitteratur
– ”mysiga soffor” för tidningsbläddring och läsning.
13. Målgrupper
Uppgiftsfokuserade Intressedrivna Lustläsare
Vill lösa en tilldelad uppgift Brinner för sitt ämne Är på jakt efter
(med rimlig ansträngning) nästa bok att läsa
14. Målgrupper
Uppgiftsfokuserade Intressedrivna Lustläsare
• Vill snabbt ha tag på en • Vill snabbt ha tag på • Vill hitta nästa bok
bok/ källa som är en bok/källa som är att läsa
tillräckligt rätt exakt rätt • Vill få tag på den
• Vill orientera sig inom ett • Vill öka sin kunskap smidigt
område inom sitt intresse- • Vill bli inspirerade
• Vill ha hjälp att komma område
igång • Vill dela med sig av
sina insikter och
upptäckter
16. De uppgiftsfokuserade
Grundläggande drivkraft:
Vill lösa en (inte helt självvald) uppgift
Vill ha tag på specifik bok/källa, men inte till
vilket pris som helst Forskare
Bekvämlighetsurval – tar hellre en lite
mindre relevant bok, om den finns tillgänglig
direkt Student
Mål och behov:
-Vill lösa en tilldelad uppgift Gymnasist
-Vill lägga rimlig ansträngning på det
-Behöver inspiration (och spark i baken?)
17. Digitala biblioteket bör
- Underlätta att orientera sig i ett ämne
- Gör det enkelt att hitta ämnesöversikter
- Lista vanligt förekommande referenslitteratur
inom ett ämne
- Visa liknande träffar
- Ge förslag på andra sökord för att komma vidare
- Gör det enkelt att veta om det är rätt bok
- Tillhandahåll metadata
- Visa tidigt i flödet om boken finns inne / går att ladda ner
- Lista hylla
- Visa var hyllan står i biblioteket
- Inspirera till att komma igång
- Visa exempel
- Lista tidigare exjobb
- Lyft fram instruktioner
- ”så här skriver du en essä”
18. Uppgiftsdrivna forskaren
”Har jag hittat allt som är
relevant?”
”Har jag referenser till det?”
- Ska skriva en beställd artikel
med en områdesöversikt och
behöver fräscha upp sina
kunskaper
- Ska skriva forskningsansökan
och behöver göra en
litteraturöversikt
- Ska sammanställa en
referenslista och behöver
dubbelkolla att alla referenser
finns med
19. Studenten
”Klarar jag tentan om jag lånar
2:a i stället för 3:e upplagan?”
- Har sent kommit på att han
behöver en bok från
litteraturlistan till en uppgift
på fredag
- Ska skriva en uppsats och
välja sin specifika vinkel
inom ett utpekat
ämnesområde
20. Gymnasieeleven
”Jag tar hellre en bok som är
lite mindre relevant om jag kan
få den direkt”
- Ska skriva en uppsats om
buddhism på minst 5 sidor
men kan inget om
buddhism.
- Ska öva på källkritik i sin
uppsats och behöver hitta
flera källor och göra en
litteraturlista med korrekta
källhänvisningar
21. De intressedrivna
Grundläggande drivkraft:
Passionerat intresse för sitt område
-Stort intresse för ämnet, oavsett om det är
jobb eller privat. Ämnet är nästan en livsstil. Ämnes-
-Beredda att göra stora ansträngningar för specialist
”rätt material”
-Letar internationellt
Musik-
intresserad
Mål och behov:
-Vill hitta specifika titlar
-Vill öka sin kunskap inom intresseområdet
-Vill dela med sig av sina insikter/upptäckter
22. Digitala biblioteket bör
- Gör det enkelt att omvärldsbevaka ett ämne
- Inspirera till utforskande beteende
- Underlätta kontakter
- Gör det enkelt att veta om det är rätt bok
- Tillhandahåll rätt metadata
- Visa tidigt i flödet om boken finns inne / går att ladda ner
- Gör det enkelt att få tag på boken om den inte finns inne
- Ladda ner
- Beställ: reservera / fjärrlåna
- Gör det enkelt att bidra med kvalitetshöjande material
- Gör det möjligt att märka upp innehåll och referenser
med finare indelning än katalogens
23. Ämnespecialisten
Scenarier:
- Vill läsa de senaste
verken inom sitt
forskningsområde
- Ska till en konferens och
vill läsa in sig på de andra
forskarnas områden
- Ska skriva en
forskningsansökan för
spännande ny forskning
24. Musikälskaren
Scenarier:
- Vill hitta ny spännande
musik att lyssna på
- Ska skapa ny musik och
behöver material att utgå
ifrån
25. Lustläsare
Grundläggande drivkraft:
Vill hitta något intressant att läsa just nu
Som läsare vet den här gruppen ungefär vad de
vill ha, men de skaffar boken spontant vid hyllan
Läser populärt/brett område (inte det smala och
unika) Toppliste-
Lånar främst lokalt och läsare
- reserverar aldrig utan tar det som finns inne
- eller reserverar ofta
Nisch-
Mål och behov: läsare
-Vill hitta nästa bok att läsa
-Vill få tag på den direkt Stickspårs-
-Vill bli inspirerade läsare
26. Digitala biblioteket bör
- Gör det enkelt att bestämma sig för nästa bok
- Lista senast inköpt/utkommet
- Länka in tidningsrecensioner och bloggar
- Tipsa om liknande (genre, motiv, tidsålder, författare…)
- Erbjud prenumerationer och bevakningar (RSS,
nyhetsbrev)
- Inspirera
- Uppmuntra diskussioner
- Stöd egengenererade kategoriseringar
- Lyft fram obskyra titlar
- Ge oväntade kopplingar – klickbar metadata som IMDB
- Förenkla tillgången till medier
- Gör det enkelt att beställa/reservera/fjärrlåna
- Lyft fram eböcker av populära titlar
27. Topplisteläsaren
Scenarios: Topplisteläsaren hittar ofta
sina böcker på Pocketshop
eller i mataffären. Han läser
det som pratas om just nu.
Tillfälligheter styr bokvalet.
Topplisteläsaren skulle låna
mer böcker på biblioteket om
ni stödde den korta nosen
bättre, t.ex. genom att ha
populära titlar som e-böcker.
• Vill läsa nytt och omtalat.
• Vill läsa boken när alla
andra läser den
28. Topplisteläsaren
Scenarios: Scenarier:
- Hörde kollegorna prata
om en bok på lunchen,
och vill också läsa den
- Har läst ut förra boken
och vill nu hitta något nytt
till semestern. Vad läser
andra nu?
- Såg på Babel där de
recenserade en ny bok
som verkade spännande.
29. Digitala biblioteket bör
Scenarios: Stödja den korta nosen
– Lyft fram e-böcker av
populära titlar
– Lista senast inköpt och
utkommet
– Länka in tidnings-
recensioner och bloggar
Uppmuntra diskussioner
– Bokcirklar på nätet
– Användarnas
recensioner
30. Nischläsaren
Nischläsaren läser mycket inom de
Scenarios: genrer eller områden han är
intresserad av. Han håller sig gärna
uppdaterad inom dessa och vill hitta
nya böcker i samma stil. Exempel
på nischer kan vara
deckare, fantasy, Augustpris-
nomineringar eller böcker som fått
minst betyget 4 av DN.
Nischläsaren skulle låna mer om
han får tips om liknande böcker och
inspiration i form av omdömen.
• Vill läsa mer av samma
• Behöver hålla koll på sin nisch
• Ska utmanas att utöka sin
nisch??
31. Nischläsaren
Scenarios: Scenarier:
- Vill ha nya böcker att
läsa, och vill som vanligt
läsa något av de
författare han anser vara
bra inom deckargenren
- Vill veta om hans
favoritförfattare har något
nytt på gång
32. Digitala biblioteket bör
Scenarios: Tipsa om liknande
– Genrer, motiv, tidsålder
, författare …
Stödja egengenererade
kategoriseringar
– Taggar
Tillhandahålla bevakningar
– prenumerationer
(RSS, nyhetsbrev)
– om nya böcker eller
evenemang inom
nischen
33. Stickspårsläsaren
Stickspårsläsaren läser böcker i ett
för henne meningsfullt sammanhang
och halkar ofta in på olika stickspår. Har
inget behov av att följa trender; hon kan
läsa böcker från topplistan, men inte
samtidigt som alla andra.
Stickspårsläsaren skulle låna mer om
hon fick oväntade associationer till
exempel genom ”unsuggest”. Långa
svansen och e-böcker av ovanliga titlar
är mycket intressant.
• Vill läsa brett inom många olika
genrer.
• Vill läsa verk av god kvalitet
(definierar själv vad god kvalitet är).
34. Stickspårsläsaren
Scenarier:
- Ska på långresa och vill
läsa allt möjligt om och
från destinationerna.
Kokböcker, reseguider,
romaner…
- Har läst Focaults pendel
och vill läsa mer mer mer
om konspirationsteorier!
35. Digitala biblioteket bör
Stödja långa svansen
– Lyft fram obskyra titlar
– Unsuggest:
– Bok som är minst lik
– Bok som är minst utlånad
Ge oväntade kopplingar
– Gör all metadata
navigerbar som på IMDB
Motivera rekommendationer
– Sätt in dem i ett
sammanhang
36. I bakhuvudet
– Barn och ungdom från Barnens bibliotek
– Personor från KB/Libris
37. Barn och
Böcker - Kräsen
ungdomar
Öppna bibliotek
Konsumerar Kommunicerar
på webben på webben
Böcker - Allätare
38. KB:s personor
Kajsa – Doktorand medie- och kommunikationsvetenskap
• Självständig research, medvetet osystematisk.
• Analytisk och spontan.
• Går till grundkällan.
Emma – Förstaårsstudent Industriell ekonomi
• Vill ta hjälp av andra.
• Okontrollerat, ostrukturerat, spontant arbete.
• Ifrågasätter inte vedertagna källor.
• Minsta möjliga motstånd, ”convenience is king”
Sven – Professor konstvetenskap
• Självständig research.
• Metodiskt, kontrollerat och ospontant.
• Föredrar tryckta källor, gärna i arkiv med ”oväntade fynd bredvid”.
40. Impuls Leta/hämta Värdera Skaffa/hämta Använda/konsu
mera
Egen tanke, ”grundimpuls”
Person till person
Google
Massmedia
Bloggar, sociala medier,
wiki
Open access, GS, GB, Last
FM, Spotify
Nationella bibl.katalogen
Amazon, itunes etc
Lokal bibliotekwebb
Fysiska biblioteket
Fysisk bokhandel
Olaglig
nedladdning/kopiering
42. Impuls Leta/forska Värdera Skaffa/hämta
Person till person Pratar med kollegor i
nätverk J
Google Söker brett på smalt Jobbigt sortera bort - Lärosäten Vill få tag på artikel
ämne, nyckelord, källor, ämnes- - Personer fulltext L
överblick L områden L - Förlag
- Serier
- Tidskrifter K
Bloggar, sociala Upptäcker
medier område/frågeställning
att utforska J
Google Books och Skummar, förhandsgrans
Scholar kar titlar, kollar
referenser (inkl
värdering) J
Nationella Vill skumma innehåll – Söker på känd titel för
bibliotekskatalogen går inte. att hämta bok
Ämnesindelning
stämmer inte överens Fjärrlån nationellt K
med smalt ämne L
Amazon Skummar, förhands-
granskar titlar J
Lokal Söker känd titel i
bibliotekswebb/katal artikeldatabas – svårt
og hitta rätt databas L
Fysiskt bibliotek Ber bibliotekarie printa
ut artikel J
43. Upplevelsekarta, huvudscenarier
Student med kurslitteraturlista som har bråttom att skaffa bok
Student som ska ringa in ämne att skriva uppsats om
Forskare som ska skriva forskningsansökan
Musikälskaren som vill hitta nya intressanta ljud- och musikupplevelser
Stickspårsläsaren som ska resa till Sydamerika och vill läsa
böcker däromkring
Topplisteläsaren som vill läsa en bok som omtalats i TV
44. Impuls Leta/hämta Värdera Skaffa/hämta Använda/konsu
mera
Egen tanke, ”grundimpuls”
Person till person
Google
Massmedia
Bloggar, sociala medier,
wiki
Open access, GS, GB, Last
FM, Spotify
Nationella bibl.katalogen
Amazon, itunes etc
Lokal bibliotekwebb
Fysiska biblioteket
Fysisk bokhandel
Olaglig
nedladdning/kopiering
45. Impuls Leta/hämta Värdera Skaffa/hämta Använda/konsu
mera
Egen tanke, ”grundimpuls”
Person till person
Google
Massmedia
Bloggar, sociala medier,
wiki
Open access, GS, GB, Last
FM, Spotify
Nationella bibl.katalogen
Amazon, itunes etc
Lokal bibliotekwebb
Fysiska biblioteket
Fysisk bokhandel
Olaglig
nedladdning/kopiering
46. Impuls Leta/hämta Värdera Skaffa/hämta Använda/konsu
mera
Egen tanke, ”grundimpuls”
Person till person Personliga tips
potential hos
bibliotekarier J
Google Utforska/ringa in
svårt här, även svagt
på biblioteket L
Massmedia
Bloggar, sociala medier,
wiki
Open access, GS, GB, Last Provlyssna/läsa Provlyssna/läsa Sömlös övergång
FM, Spotify positivt här, svagt på positivt här, svagt från impuls ->
biblioteket L på biblioteket L konsumera
uppskattas L
Nationella bibl.katalogen
Amazon, itunes etc
Lokal bibliotekwebb
Fysiska biblioteket ”Rota”, leta fysiskt i Tillgänglighet
hyllan positivt på negativ, böcker
biblioteket J saknas eller är
utlånade L
Fysisk bokhandel
Olaglig
nedladdning/kopiering
48. Personliga tips
– Student stämmer av med kursare och
handledare
– Litteraturlista från examinator
– Student ska välja uppsatsvinkel i specifikt ämne
– Forskare pratar med kollegor, även
internationellt
– Musikintresserade frågar vänner om tips
– Forskare får artiklar skickade från kollegor
49. Personliga tips
Fysiskt/lokalt:
– Bibliotekarier finns på plats
– Tydliggör bibliotekariernas kompetens och erbjud
hjälp
– Personliga tips får större effekt/genomslag
än t ex webb
Digitalt/nationellt:
- Erbjud prenumerationer på tips
- Bibliotekarierna närvarande digitalt
- Möjliggör delning/tipsande
50. Utforska, ringa in område
– Studenten söker brett med rimliga nyckelord på Google
– nöjd
– Forskaren söker brett på smalt ämne/nyckelord på
Google för att få stort urval av källor och aspekter, för att
få överblick. Svårt men kul.
– Forskaren tycker att det är svårt att sortera bort källor
och ”felaktiga” ämnesområden i Google.
– Forskaren (och studenter) tycker det är jobbigt att man
inte får fulltext när man hittat något intressant via
Google.
51. Utforska, ringa in område
– Stöd ett utforskande beteende!
– Google först idag
– Upplevs som svårt idag, oavsett kanal
– Vill ni vara ett tidigt alternativ?
– Varför gå till biblioteket när man forskar
– Underlätta finare kategorisering än katalogens
52. Provlyssna/läsa
– Forskare skummar artiklar och läser referenslistor i
Google Books/Scholar
– Studenter läser innehållsförteckningar och
beskrivningstexter i Google Books/Scholar/Amazon
– Musikälskare provlyssnar på Last FM, Spotify
– Sömlös övergång från impuls till konsumera
53. Provlyssna/läsa
– Try before you buy borrow before you buy
– Erbjud direkt och smidig tillgång till fulltext och
mediefiler
– Förädla posterna med rikare metadata
– Innehållsförteckning
– Bekrivningstext
– Recensioner
54. Botanisera på hyllan
– Stickspårsläsaren letar i hyllor för att få inspiration
– Topplisteläsaren kollar i korttidshyllan och
återlämningshyllan
– Student tar det som finns inne
– (Forskare vill övervaka sitt område)
55. Botanisera på hyllan
Fysiskt/lokalt:
– Utnyttja hyllan som inspirationsplats
– Lyft fram rekommenderade böcker
– Populära
– Sällan utlånade
– Tydlig skyltning av hyllorna
– Kategorisering av böcker på besökarnas sätt
Digitalt/nationellt:
– Fulltext direkt vid posten
– Förädla posterna genom rikare metadata
56. Tillgänglighet
– Studenter går till hyllan och lånar, men ofta är boken
utlånad/väntelista
– Forskare ber bibliotekarier printa ut artiklar som bara
finns elektroniskt
– Stickspårsläsare vill låna boken längre tid
– Sorteringen i hyllor stämmer inte in på
stickspårsläsarens kategoriseringar
– Studenter hittar inte boken eftersom kurslitteratur ofta
”försvinner”
– E-bok upplevs krångligt
57. Tillgänglighet
Fysiskt/lokalt:
– Hjälp besökarna att hitta i hyllorna
– Kartor
– Hyllmärkning med enkla ord/koder
– Flexibla utlåningsperioder
Digitalt/nationellt:
– E-böcker ger direkt tillgång
– Tydliga instruktioner
– Enkel nedladdning/uppspelning
59. Workshopövning från WS1:
Tänkbara effektmål
– Rätt tjänster till rätt målgrupp
– Bättre träffsäkerhet
– Bättre utnyttjande av gemensamma resurser
– Bättre gemensam förståelse
– Bättre förankring
– Bättre åtkomst
– Förädling av innehåll
63. Övning:
Fyll på med åtgärder
Hur kan vi uppfylla målgruppernas mål och behov?
– Fyll på åtgärder i effektkartan
Vad kan/bör göras nationellt eller lokalt?
64. Idéer från workshopen
– Visa var bibliotekshyllan står där boken finns
– Visuellt i Libris
– Lyft fram referenser ur boken
– Mer sofistikerade tips, inte bara ”den här boken
hör till samma kategori som du tidigare läst
något ur”, utan material ur andra kategorier som
på något sätt liknar.
– Kunna betygssätta det man hittills läst för sin
egen skull. Boktips kan sen baseras på detta.
65. Idéer från workshopen
– Enkla sökingångar på ämnesområden. Skräddarsy ,
personaliser egen sida
– Hjälptexter
– Forskare/ämneskunniga kan påverka
ämnesingångar, användarcentrerat metadata
– Analysera sökmönster
– Pusha nyinkommet personliga alerts till mobilen
– Användare kan påverka relevansranking (non-
intrusive!)/ämnesindelning/taggning/länkning
– Digital bokhylla (där man kan se omslag)
66. Idéer från workshopen
– Inspiration. Ta hänsyn till VEM du är
– Fulltext + automatiserad beskrivning (typ named
entity recognition) + beteende blir i framtiden
viktigare än metadata
– Att föra in användare i vårt system blir mindre
och mindre intressant/relevant
– Lista senast inköpt/utkommet: trender och
antitrender
67. Idéer från workshopen
– Kontextuella länkar till andra relevanta källor: forum, bloggar,
…
– Möjlighet att filtrera utifrån olika variabler (geografiskt,
– Forum + handledare
– Stjärnmärk relevanta verk
– Provläs för att bilda sig en uppfattning
– Visa relevanta nyckelord
– Blanda specifika och generella ämnesord
– länka samman semantiskt
– Orientera sig virtuellt för att få översikt
– Tipsa om liknande: kombinera olika variabler: tid + genre
– Bevaka område:
– Skicka blänkare på mejl
68. Målgrupper
Uppgiftsfokuserade Intressedrivna Lustläsare
• Vill snabbt ha tag på en • Vill snabbt ha tag på • Vill hitta nästa bok
bok/ källa som är en bok/källa som är att läsa
tillräckligt rätt exakt rätt • Vill få tag på den
• Vill orientera sig inom ett • Vill öka sin kunskap smidigt
område inom sitt intresse- • Vill bli inspirerade
• Vill ha hjälp att komma område
igång • Vill dela med sig av
sina insikter och
upptäckter
69.
70. Tack!
– Emma Tarandi
emma.tarandi@inuse.se
0730-74 14 46
– Mikael Sköld
mikael.skold@inuse.se
0708-53 28 81
Editor's Notes
Prioriterade målgrupper: Lasse & NinaSanna – otrogen, webbvan målgrupp som snabbt går vidare..Mimmi får vi på köpet när vi tar hand om Nina & Lasse.Skolålder för Nina och Lasse = mycket böcker. Bibliotek blir vägen för dem med icke litteraturengagerade föräldrar.Fredrik – Han är med på ett hörn och får verktyg, men kommer som Sanna att använda andra källor.