Utvecklingen kring öppen tillgång
ur en forskningsfinansiärs
perspektiv
Jonas Björck 2020-12-15
DEFINITIONER
Vad innebär öppet tillgängligt vetenskapligt
publiceringssystem och öppen tillgång?
Öppen tillgång till sakkunniggranskade vetenskapliga publikationer innebär
att upphovspersonen ger alla rätt att läsa, ladda ner kopiera, återanvända och
sprida verket i digital form. Full hänsyn tas till författarens lagstadgade ideella
upphovsrätt vilket innebär att upphovspersonen alltid måste anges (Budapest
Open acces initiativ 2002)
Vilken omställning pratar vi om?
• Fram till 1990-talet förmedlades forskningsresultat i huvudsak genom
prenumerationsbaserade tidskrifter eller tryckta böcker
• På 1990-talet slår www igenom och nya digitala tekniker och verktyg
möjliggör på nya sätt på vilka forskningsresultat via internet kan spridas
och användas
• Tidsskriftprenumerationer omvandlas till digitala paket som blir dyrare
trots att efterfrågan på tryckta medier minskar, många lärosäten har inte
längre råd att betala och allt fler låses därmed ute från forskningsresultat
• Konfliktytor och spänningsfält skapas och behovet ökar att få kontroll över
och begränsa de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering
POLICYUTVECKLING
Policyutveckling internationellt (nedslag)
• Budpest Open Access Initiativ 2002
• Berlindeklarationen 2003
• 663 undertecknare i oktober 2020. SUHF
2004, VR och svensk biblioteksförening
2005, SU 2006, KVA 2008,
Vitterhetsakademien 2009.
• EU-KOM, OECD, G7, UNESCO,
LERU, LIBER, Science Europe m.fl.
står bakom principen om OA
• EU går från ord till handling
• Det börjar i FP7 2007-2013
• H2020 2014-2020, krav på Gold & Green
OA, 6-12 mån embargo, APC-kostnader ok
• Rådslutsatser (KKR) om OA i maj 2016 om
att OA till publ. ska vara genomförd 2020
• 2018 presenterar RJS Plan S som är en
implementeringsplan av KKR:s beslut från
2016 (Uppdrag från EU-KOM:s ordf.)
• KOM:s rekommendationer till MS att OA
ska gälla från 2020
• Horisont Europa följer Plan S dvs
omedelbar OA, APC-kostnader inte ok
Plan S
• I februari 2018 utser EU-komissionens ordförande Jean-Claude Juncker
DG Robert-Jan Smiths till ”special envoy for European open access”
• “Europe is no longer paying for research that is not published open access.”
• “I want to act decidedly,” “Everyone agrees on this matter, all European
minister have committed to open access last year in Amsterdam. Let’s make
it happen.”
• “A lot of the talk about open access is just lip service”
• “I think we need to re-evaluate why we want open access in the first place.”
• “This fall I will present a concrete plan of action.”
Plan-S och cOAlition S
• cOAlition S ett initiativ för att göra fullständig och omedelbar öppen
tillgång till forskningspublikationer verklighet
• Initiativet lanserades den 4 september 2018 av en grupp nationella
forskningsfinansieringsorganisationer med stöd av Europeiska
kommissionen och Europeiska forskningsrådet (ERC)
• cOAlition S är uppbyggd kring Plan S som består av ett mål och tio
principer
• Medlemmar: https://www.coalition-s.org/organisations/
Målsättning för cOAlition S
Från och med 2021 (ursprungligen 2020) måste alla
resultat från forskning som finansieras av offentliga eller
privata bidrag från nationella, regionala och
internationella forskningsråd och andra
finansieringsorgan publiceras i Open Access-tidskrifter, på
Open Access-plattformar eller göras omedelbart
tillgängliga via Open Access Repositorier utan embargo
Kritik mot Plan S
• Plan S riskerar forskningens kvalitet (Öppet brev till forskningsfinansiärer jan
2019, även Curie) Med en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S
riskerar att undergräva både forskningens kvalitet och svenska forskares möjligheter till
samverkan och genomslag internationellt. 133 forskare inom HumSam-området
• SUA i öppet brev om Plan S: Vi vill inte vara försökskaniner, för hård tidsplan riskerar
att slå hårt mot unga forskare, dålig förankring i forskarvärlden
• KVA i SVD: ”Säg nej till begränsning av akademiska friheten” Med det så kallade ”plan S-
förslaget” tar nu forskningsbyråkraterna OA-konceptet för långt och för snabbt. De vill reglera den
lagstadgade rätten att fritt publicera sig. De sätter onödiga käppar i hjulet för forskarna, inte minst
för yngre forskare i karriären. Plan S går ut över enskilda forskare, drabbar vissa områden särskilt
hårt och hotar att drabba forskningens kvalitet
• Replik Gustaf Nelhans: ”din frihet att publicera varhelst du vill slutar där mina rättigheter att fritt
läsa din forskning tar vid.”
Utvecklingen i Sverige
• Formas och Forte ställer sig bakom Plan S och går med i cOAlition S 2018
• Vinnova ansluter 2019
• Vetenskapsrådet väljer att inte gå med men i huvudsak överens om målen i
plan S, tveksamheten gäller ffa den snäva tidsplanen (2018) och att man vill
att KB ska färdigställa sin utredning (2019). Tillåter embargotider och
täcker kostnader för publicering i hybridtidskrifter även sådana utan
transformativa avtal
Utvecklingen i Sverige
• Berlindeklarationen från 2003 (SUHF 2004, VR 2005, Svensk biblioteksförening
2005, SU 2006, KVA 2008, KVHAA 2009)
• Som en konsekvens av EU-kommissionens rekommendation till sina medlemsstater 2012,
gav regeringen 2013 i uppdrag till Vetenskapsrådet att utforma nationella riktlinjer för
öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata. Kungliga biblioteket gavs i
uppdrag att stödja Vetenskapsrådet i utformandet av riktlinjerna, särskilt avseende
vetenskapliga publikationer
• I januari 2015 överlämnade Vetenskapsrådet rapporten” Förslag till nationella riktlinjer
för öppen tillgång till vetenskaplig information” till regeringen
• U-dep arrangerade en hearingen hölls den 16 december 2015. Till hearingen bjöds
lärosäten, finansiärer, forskare och en del organisationer in. Den samlade bilden från
hearingen är ett positivt mottagande av Vetenskapsrådets förslag, men att det finns stora
utmaningar relaterade till omställningen till open access
Utvecklingen i Sverige
• Forskningspolitisk proposition 2016:
Utvecklingen i Sverige
Regeringens politik kring öppen vetenskap (BP 19 och 20)
Det finns ett fortsatt behov av att
lärosäten och forskningsfinansiärer
tar ett gemensamt ansvar för att verka
för att den nationella målbilden för
öppen tillgång uppfylls. Det är också
angeläget att det arbete för ett öppet
vetenskapssystem som utförs av
forskningsfinansiärer samt vid universitet
och högskolor utvecklas, följs upp och
analyseras. En konstaterad stor utmaning
är behovet av att lärosäten och finansiärer
skapar tydliga incitament för forskarna att
öppet tillgängliggöra forskningsresultat
2017 får Kb (publikationer) och VR (forskningsdata) uppdrag av
regeringen att samordna arbetet kring öppen tillgång
Kb drar igång fem utredningsprojekt som pågår
mellan okt 2017 till dec 2018
och som utmynnar i 16 rekommendationer
• Meriterings- och medelstilldelningssystemet i
relation till incitatament för öppen tillgång
• Finansiering av omställningen från ett
prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt
publiceringssystem
• Öppen tillgång till böcker
• Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidsskrifter som
publicerar med öppen tillgång
• Uppföljning av krav på öppen tillgång inklusive
CC-licenser
Överlämnande till RK 19/3 2019
Astrid Söderbergh Widding, Gunilla Herdenberg, Jonas Björck och
Beate Eellend.
FORTES ARBETE OCH
RIKTLINJER FÖR ÖPPEN
TILLGÅNG
Fortes arbete för att nå regeringens mål
• Samarbete med andra finansiärer
• Inom cOAlitions S kring riktlinjer, metoder och hjälpmedel
• Med svenska systermyndigheter (Formas, Vinnova) kring
implementering i Sverige
• Partssammansatt gruppen - omdirigering av betalningsströmmar för att
bidra till finansiering inom ett nytt system (Bibsam)
• Inom EU-systemet kring ramprogrammet Horisont Europa
• Under 2021 ligger fokus på ändrade bidragsvillkor, med direkt öppen
publicering och att forskarna bevarar sina rättigheter (i enlighet med Plan-
S)
Fortes riktlinjer för publicering med öppen
tillgång
För medel beviljade av Forte fram till och med 2020
gäller att resultat av forskning som bedrivits med medel från
Forte ska publiceras fritt tillgängligt för alla (open access) med
högst sex månaders fördröjning
För medel beviljade av Forte från och med 2021 gäller att
resultat av forskning som bedrivits med medel från Forte, ska
publiceras fritt tillgängligt för alla (open access) omedelbart vid
publicering. Det ska ske genom publicering på något av följande
sätt:
• i öppet tillgängliga tidskrifter och på öppet tillgängliga plattformar;
• i transformativa tidskrifter eller i tidskrifter under transformativa
avtal; eller
• i prenumerationstidskrifter, under förutsättning att den slutliga
publicerade versionen av artikeln eller en sakkunniggranskad och
författargodkänd version av artikeln samtidigt, och utan fördröjning,
deponeras i ett öppet tillgängligt arkiv (repositorium).
Publicering ska ske med öppen licens (CC-BY, CC-BY ND
undantagsvis), vilket ska anges i samtliga versioner av
manuskript som lämnas in för publicering. Det innebär att
upphovsrätten stannar hos författaren/författarna.
Forte ger vägledning kring som text ska inkluderas i
manuskriptet
Kostnader för publicering: I första hand bör dock de
gemensamt betalda Open Access-kanalerna nyttjas. Lärosätenas
bibliotek ger normalt stöd kring dessa frågor
Uppföljning i samband med vetenskaplig slutrapportering av
forskningsprojekt som beviljas från och med 2021
Publiceringsbidrag: För tidskrifter som söker
publiceringsbidrag från Forte kan endast de tidskrifter som är
öppet tillgängliga, och som inte har embargotider, komma ifråga
för publiceringsbidrag.
Forte Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
www.forte.se
Tack!

Utvecklingen kring öppen tillgång ur en forskningsfinansiärs perspektiv, Jonas Björck

  • 1.
    Utvecklingen kring öppentillgång ur en forskningsfinansiärs perspektiv Jonas Björck 2020-12-15
  • 2.
  • 3.
    Vad innebär öppettillgängligt vetenskapligt publiceringssystem och öppen tillgång? Öppen tillgång till sakkunniggranskade vetenskapliga publikationer innebär att upphovspersonen ger alla rätt att läsa, ladda ner kopiera, återanvända och sprida verket i digital form. Full hänsyn tas till författarens lagstadgade ideella upphovsrätt vilket innebär att upphovspersonen alltid måste anges (Budapest Open acces initiativ 2002)
  • 4.
    Vilken omställning pratarvi om? • Fram till 1990-talet förmedlades forskningsresultat i huvudsak genom prenumerationsbaserade tidskrifter eller tryckta böcker • På 1990-talet slår www igenom och nya digitala tekniker och verktyg möjliggör på nya sätt på vilka forskningsresultat via internet kan spridas och användas • Tidsskriftprenumerationer omvandlas till digitala paket som blir dyrare trots att efterfrågan på tryckta medier minskar, många lärosäten har inte längre råd att betala och allt fler låses därmed ute från forskningsresultat • Konfliktytor och spänningsfält skapas och behovet ökar att få kontroll över och begränsa de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering
  • 5.
  • 6.
    Policyutveckling internationellt (nedslag) •Budpest Open Access Initiativ 2002 • Berlindeklarationen 2003 • 663 undertecknare i oktober 2020. SUHF 2004, VR och svensk biblioteksförening 2005, SU 2006, KVA 2008, Vitterhetsakademien 2009. • EU-KOM, OECD, G7, UNESCO, LERU, LIBER, Science Europe m.fl. står bakom principen om OA • EU går från ord till handling • Det börjar i FP7 2007-2013 • H2020 2014-2020, krav på Gold & Green OA, 6-12 mån embargo, APC-kostnader ok • Rådslutsatser (KKR) om OA i maj 2016 om att OA till publ. ska vara genomförd 2020 • 2018 presenterar RJS Plan S som är en implementeringsplan av KKR:s beslut från 2016 (Uppdrag från EU-KOM:s ordf.) • KOM:s rekommendationer till MS att OA ska gälla från 2020 • Horisont Europa följer Plan S dvs omedelbar OA, APC-kostnader inte ok
  • 7.
    Plan S • Ifebruari 2018 utser EU-komissionens ordförande Jean-Claude Juncker DG Robert-Jan Smiths till ”special envoy for European open access” • “Europe is no longer paying for research that is not published open access.” • “I want to act decidedly,” “Everyone agrees on this matter, all European minister have committed to open access last year in Amsterdam. Let’s make it happen.” • “A lot of the talk about open access is just lip service” • “I think we need to re-evaluate why we want open access in the first place.” • “This fall I will present a concrete plan of action.”
  • 8.
    Plan-S och cOAlitionS • cOAlition S ett initiativ för att göra fullständig och omedelbar öppen tillgång till forskningspublikationer verklighet • Initiativet lanserades den 4 september 2018 av en grupp nationella forskningsfinansieringsorganisationer med stöd av Europeiska kommissionen och Europeiska forskningsrådet (ERC) • cOAlition S är uppbyggd kring Plan S som består av ett mål och tio principer • Medlemmar: https://www.coalition-s.org/organisations/
  • 9.
    Målsättning för cOAlitionS Från och med 2021 (ursprungligen 2020) måste alla resultat från forskning som finansieras av offentliga eller privata bidrag från nationella, regionala och internationella forskningsråd och andra finansieringsorgan publiceras i Open Access-tidskrifter, på Open Access-plattformar eller göras omedelbart tillgängliga via Open Access Repositorier utan embargo
  • 10.
    Kritik mot PlanS • Plan S riskerar forskningens kvalitet (Öppet brev till forskningsfinansiärer jan 2019, även Curie) Med en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar att undergräva både forskningens kvalitet och svenska forskares möjligheter till samverkan och genomslag internationellt. 133 forskare inom HumSam-området • SUA i öppet brev om Plan S: Vi vill inte vara försökskaniner, för hård tidsplan riskerar att slå hårt mot unga forskare, dålig förankring i forskarvärlden • KVA i SVD: ”Säg nej till begränsning av akademiska friheten” Med det så kallade ”plan S- förslaget” tar nu forskningsbyråkraterna OA-konceptet för långt och för snabbt. De vill reglera den lagstadgade rätten att fritt publicera sig. De sätter onödiga käppar i hjulet för forskarna, inte minst för yngre forskare i karriären. Plan S går ut över enskilda forskare, drabbar vissa områden särskilt hårt och hotar att drabba forskningens kvalitet • Replik Gustaf Nelhans: ”din frihet att publicera varhelst du vill slutar där mina rättigheter att fritt läsa din forskning tar vid.”
  • 11.
    Utvecklingen i Sverige •Formas och Forte ställer sig bakom Plan S och går med i cOAlition S 2018 • Vinnova ansluter 2019 • Vetenskapsrådet väljer att inte gå med men i huvudsak överens om målen i plan S, tveksamheten gäller ffa den snäva tidsplanen (2018) och att man vill att KB ska färdigställa sin utredning (2019). Tillåter embargotider och täcker kostnader för publicering i hybridtidskrifter även sådana utan transformativa avtal
  • 12.
    Utvecklingen i Sverige •Berlindeklarationen från 2003 (SUHF 2004, VR 2005, Svensk biblioteksförening 2005, SU 2006, KVA 2008, KVHAA 2009) • Som en konsekvens av EU-kommissionens rekommendation till sina medlemsstater 2012, gav regeringen 2013 i uppdrag till Vetenskapsrådet att utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata. Kungliga biblioteket gavs i uppdrag att stödja Vetenskapsrådet i utformandet av riktlinjerna, särskilt avseende vetenskapliga publikationer • I januari 2015 överlämnade Vetenskapsrådet rapporten” Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information” till regeringen • U-dep arrangerade en hearingen hölls den 16 december 2015. Till hearingen bjöds lärosäten, finansiärer, forskare och en del organisationer in. Den samlade bilden från hearingen är ett positivt mottagande av Vetenskapsrådets förslag, men att det finns stora utmaningar relaterade till omställningen till open access
  • 13.
    Utvecklingen i Sverige •Forskningspolitisk proposition 2016:
  • 14.
    Utvecklingen i Sverige Regeringenspolitik kring öppen vetenskap (BP 19 och 20) Det finns ett fortsatt behov av att lärosäten och forskningsfinansiärer tar ett gemensamt ansvar för att verka för att den nationella målbilden för öppen tillgång uppfylls. Det är också angeläget att det arbete för ett öppet vetenskapssystem som utförs av forskningsfinansiärer samt vid universitet och högskolor utvecklas, följs upp och analyseras. En konstaterad stor utmaning är behovet av att lärosäten och finansiärer skapar tydliga incitament för forskarna att öppet tillgängliggöra forskningsresultat
  • 15.
    2017 får Kb(publikationer) och VR (forskningsdata) uppdrag av regeringen att samordna arbetet kring öppen tillgång Kb drar igång fem utredningsprojekt som pågår mellan okt 2017 till dec 2018 och som utmynnar i 16 rekommendationer • Meriterings- och medelstilldelningssystemet i relation till incitatament för öppen tillgång • Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem • Öppen tillgång till böcker • Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidsskrifter som publicerar med öppen tillgång • Uppföljning av krav på öppen tillgång inklusive CC-licenser
  • 16.
    Överlämnande till RK19/3 2019 Astrid Söderbergh Widding, Gunilla Herdenberg, Jonas Björck och Beate Eellend.
  • 17.
    FORTES ARBETE OCH RIKTLINJERFÖR ÖPPEN TILLGÅNG
  • 18.
    Fortes arbete föratt nå regeringens mål • Samarbete med andra finansiärer • Inom cOAlitions S kring riktlinjer, metoder och hjälpmedel • Med svenska systermyndigheter (Formas, Vinnova) kring implementering i Sverige • Partssammansatt gruppen - omdirigering av betalningsströmmar för att bidra till finansiering inom ett nytt system (Bibsam) • Inom EU-systemet kring ramprogrammet Horisont Europa • Under 2021 ligger fokus på ändrade bidragsvillkor, med direkt öppen publicering och att forskarna bevarar sina rättigheter (i enlighet med Plan- S)
  • 19.
    Fortes riktlinjer förpublicering med öppen tillgång För medel beviljade av Forte fram till och med 2020 gäller att resultat av forskning som bedrivits med medel från Forte ska publiceras fritt tillgängligt för alla (open access) med högst sex månaders fördröjning För medel beviljade av Forte från och med 2021 gäller att resultat av forskning som bedrivits med medel från Forte, ska publiceras fritt tillgängligt för alla (open access) omedelbart vid publicering. Det ska ske genom publicering på något av följande sätt: • i öppet tillgängliga tidskrifter och på öppet tillgängliga plattformar; • i transformativa tidskrifter eller i tidskrifter under transformativa avtal; eller • i prenumerationstidskrifter, under förutsättning att den slutliga publicerade versionen av artikeln eller en sakkunniggranskad och författargodkänd version av artikeln samtidigt, och utan fördröjning, deponeras i ett öppet tillgängligt arkiv (repositorium). Publicering ska ske med öppen licens (CC-BY, CC-BY ND undantagsvis), vilket ska anges i samtliga versioner av manuskript som lämnas in för publicering. Det innebär att upphovsrätten stannar hos författaren/författarna. Forte ger vägledning kring som text ska inkluderas i manuskriptet Kostnader för publicering: I första hand bör dock de gemensamt betalda Open Access-kanalerna nyttjas. Lärosätenas bibliotek ger normalt stöd kring dessa frågor Uppföljning i samband med vetenskaplig slutrapportering av forskningsprojekt som beviljas från och med 2021 Publiceringsbidrag: För tidskrifter som söker publiceringsbidrag från Forte kan endast de tidskrifter som är öppet tillgängliga, och som inte har embargotider, komma ifråga för publiceringsbidrag.
  • 20.
    Forte Forskningsrådet förhälsa, arbetsliv och välfärd www.forte.se Tack!