3. KÄLLOR
En källa är det som ger dig information om en historisk situation. Det finns
förstahandskällor och andrahandskällor.
Ett brev kan vara en
förstahandskälla
En tidningsartikel kan vara
en andrahandskälla
4. Skillnad
I brevet beskriver en tysk ubåtskapten
hur han torpederat ett skepp
I en tidningsartikel beskriver en
journalist hur ett skepp torpederats
efter att han intervjuat en amerikansk
sjöman.
Båten
sänks
Sjöman
berättar
Artikel
skrivs
Båten
sänks
Brev
skrivs
5. Skriftliga. Text i alla dess former.
Muntliga. Intervjuer och
vittnesmål.
Materiella. Fysiska ting som bär
vittnesbörd om skeenden.
6. Bedöma källor
ÄKTHET, är källan riktig (kan ju vara fejkad)
NÄRHET, är källan nära händelsen i tid och rum
BEROENDE, är källan beroende kopplad till någon
annan källa
TENDENS, kan källan vara påverkad av intressen,
finns det någon som vinner på källan, propaganda
7. ÄKTHET
Konstantins donation:
Enligt en källa donerade kejsare
Konstantin makten och den
andliga överhögheten till biskopen
av Rom, Sylvester. MEN källan är
ett falsarium. 1440 bevisade en
italiensk humanist att det latin som
finns i dokumentet inte kan vara
från 300-talet utan snarare är från
700-talet. Alltså är dokumentet
förfalskat.
In nomine sanctae et individuae trinitatis patris scilicet et filii et spiritus sancti.
8. NÄRHET 1
Tacitus, Germania:
En text som kommit att påverkahur
vi ser på vad som kännetecknar
det folk vi benämner som
germaner är den romerska
historieskrivaren Tacitus skrift
Germania. Han beskriver i detta
verk germanerna i norra Europa,
MEN Tacitus var aldrig där. Det
fanns alltså ett långt avstånd
mellan honom och det han
beskrev.
9. NÄRHET 2
En som skildrat slaget vid
Thermopyle mellan spartaner och
perser är historikern Herodotos.
Men vi måste se Herodotos som
en tveksam källa. Han var
nämligen fyra år gammal när
händelsen inträffade. Han kan
alltså inte utgöra en trovärdig
primärkälla.
10. BEROENDE
I några av Bibelns evangelier står
det att Jesus botade en spetälsk
man. Vi har alltså detta från flera
källor (nämligen Markus, Lukas
och Matteus). Men när man
studerar källorna närmare ser man
att de har liknande formuleringar.
Då är alltså påverkade (beroende
av varandra). Äldst är
Markusevangeliet och eftersom de
andra två bygger sin fakta på detta
är det bara Markus som kan
fungera som källa.
LukasMatteusMarkus
11. TENDENS
VASALOPPETS GRUND
Om kung Gustav I (Vasa)
finns en mängd
äventyrsberättelser. Den
mest kända har resulterat
i det som kallas
Vasaloppet. Berättelsen
härrör från Gustav Vasas
egen krönikör, Peder
Swart (1560). Eftersom
Swart var anställd av
Vasa att skapa en syn på
kungen för framtiden kan
man räkna texten som ren
propaganda.
Dalekarlarne befruktade nu storligen att
Gustav redan skulle vara dragen över
fjället till Norige, gjorde efter Lasse
Olssons och Inge Mickelsons råd, och
sände en åstad benämnd Engelbrekt med
några andra skidkarlar de där genom natt
och dag drogo genom skogen med
samma värv, och funno Gustav överst
uppe i Lima. De upptäckte [avslöjade]
strax sitt värv bedjandes honom för Guds
skull, att han nu ville vända om igen,
komma dem till hjälp och undsättning, de
ville nu gärna endräkteligen icke allenast
tillsäga honom huldskap, troskap,
manskap och lydno, utan ock våga och
uppsätta med honom liv och blod. Så
följde han dem tillbaka igen till Mora.
