Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Källkritik

6,096 views

Published on

Published in: Education
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Källkritik

  1. 1. Källkritik och Forntiden
  2. 2. Öst-väst och nord-syd Krig och fred Ett turbulent århund-rade En ny tid tar sin början Tidig-moderna tid Medel-tiden Antiken Forn-tiden Efter 1945 Ca. 1914 -1945 Ca.1800 - 1914 Ca.1700 –1800 Ca. 1450 - 1700 Ca. 500 - 1450 Ca. 2000 f.kr – 500 e.kr Ca 10.000 f.kr – 2000 f.kr.
  3. 3. Källkritik - Att förhålla sig kritisk till källor <ul><li>Utgångspunkt : alla ljuger </li></ul><ul><li>Vem använder källkritik? : Advokater, Poliser, Historiker, konsumenter. </li></ul><ul><li>Historiker : Skriftliga källor </li></ul><ul><li>Arkeologer : Föremål </li></ul><ul><li>Berättande aspekt : Beskriva verkligheten. </li></ul><ul><li>Kvarleveaspekt: Hur källor skapas och författarens syn på olika företeelser. </li></ul>
  4. 4. Identifikation av källor <ul><li>Genre : Nyhetstidning, debattartikel, dagbok, reklam etc. </li></ul><ul><li>Källans syfte: Är det propaganda eller information? </li></ul><ul><li>Författaren : Viktigt att veta saker om författaren. Vilken ideologi, status. Då kan man avslöja överdrifter, lögner etc. </li></ul><ul><li>Äkthet : Förutsättning att den är äkta och inte förfalskning. </li></ul>
  5. 5. Berättande aspekten – När författaren försöker beskriva verkligheten. Vi kan ändå inte lita på det utan måste undersöka hur nära sanningen det är. <ul><li>Närhet i tid: </li></ul><ul><li>Hur långt tid det har gått mellan att källan skrevs ner till den aktuella händelsen som beskrivs. </li></ul><ul><li>Så nära som möjligt ger mer trovärdighet. </li></ul><ul><li>Beroende: </li></ul><ul><li>Är källan beroende av någon annan källa? Förstahandskälla eller andrahandskälla? Rykten är andrahandskällor. Två av varandra oberoende källor krävs för trovärdighet. </li></ul>
  6. 6. <ul><li>Tendens: </li></ul><ul><li>Vill författaren förvanska eller vrida informationen till sin fördel? Vad är det som presenteras och hur presenteras det? Utelämnas viktig fakta? </li></ul><ul><li>Rimlighet: </li></ul><ul><li>Rimlighetsaspekten för att avgöra om något överhuvudtaget kan existera. Ex. häxprocesserna där de övriga kriterierna var uppfyllda vid domstolsförhandlingarna, men var det rimligt att tro att häxor existerar? </li></ul>
  7. 7. Kvarleveaspekten -Källans egna tillkomstprocess. <ul><li>Kvarleveaspekten används på två sätt: </li></ul><ul><li>För att få kunskap om hur författaren gjorde något. </li></ul><ul><li>För att få kunskap om författarens syn på någonting. </li></ul><ul><li>Alla källor har en kvarleveaspekt, då de har en tillgångsprocess, men inte alla har en berättande aspekt. </li></ul>
  8. 8. Källor utan berättande aspekt : Lagar, skönlitteratur som är ren fiction. Har inget syfte att förmedla åsikter eller sanningar. Att använda en källa Berättande aspekt Kvarleveaspekt Tendens Närhet Beroende Rimlighet Syfte = osäker kunskap = säker kunskap
  9. 9. Att läsa en text <ul><li>Tolkningar av: </li></ul><ul><li>Ord : kan ha haft en annan betydelse för. Ex. vacker = vaken, rask (medeltiden) </li></ul><ul><li>Sammanhang : Olika utsagor kan betyda olika saker, beroende på sammanhang. </li></ul><ul><li>Den historiska utvecklingen : Varför sker något? Beror låg dödlighet på färre krig eller bättre mat? </li></ul>
  10. 10. Värdering, fakta och förklaringar <ul><li>Värdering: varken sann eller falsk, endast en åsikt. </li></ul><ul><li>Fakta : påstående om verkligheten och det går att bevisa. Ex. hur många offer under förintelsen. </li></ul><ul><li>Förklaringar : kan vara sann eller falsk på samma gång beroende på vilket perspektiv man tar. Ex. varför amerikanarna släppte atombomber över Japan? För att skrämma Sovjet? Få Japan att kapitulera? Någon annan orsak? En bra förklaringsmodell tar fast på fler förklaringar. </li></ul>
  11. 11. Historiesyner <ul><li>En historiesyn fokuserar på det den tycker är viktigt i historien. En del menar att makthavarna styr den historiska utvecklingen. Andra menar att folket styr den. </li></ul><ul><li>Historiematerialism: De ekonomiska förhållandena leder till klasskamp. </li></ul><ul><li>Idealistisk historiesyn: Idéerna förändras och styr utvecklingen. </li></ul>
  12. 12. Människans idéer och politiska beslut. Statsledning Kyrka Vetenskap Materiella orsaker styr Ägande-förhållanden Produktions-förhållanden Organisation Aktörsperspektiv Struktursperspektiv Bas
  13. 13. Historiska glasögon <ul><li>Vi har en förförståelse om det vi läser. Det kan vara fördomar, ren okunskap, tidsanda m.m. </li></ul><ul><li>Med historiska glasögon på, försöker man lösgöra sig från sina fördomar. </li></ul><ul><li>Anakronism= Fel sak eller uttryck i fel tid </li></ul>
  14. 14. Olika sorters historia Politisk historia Ekonomisk historia Kulturhistoria Socialhistoria Rättshistoria Handelshistoria Agrarhistoria Idrottshistoria Arbetshistoria Genushistoria Mentalitetshistoria Konsthistoria Militär – och krigshistoria
  15. 15. Historiebruk <ul><li>Sättet man brukar historia. Ex. Hitler hade ett historiebruk som gick ut på att fostra den nya ariska rasen enligt sin ideologi. </li></ul><ul><li>Urval: Välja ut vad som ska presenteras. Ger en skev bild av historien. </li></ul><ul><li>Revisionism: Försöker ändra den allmänt accepterade historieskrivningen. Ex. de som hävdar att förintelsen inte har ägt rum. De för ingen diskussion om tolkningar, orsaker eller händelseförlopp. Alltså ingen vetenskaplig diskussion, endast hävdandet av sin ”sanning”. </li></ul><ul><li>Benämningar: Hur benämner vi olika företeelser? Skillnad på terrorist och frihetskämpe. </li></ul>
  16. 16. Historia som vetenskap <ul><li>Historia är en tolkande vetenskap. Begränsat till material och därför inte hundraprocentig. </li></ul><ul><li>Grunden för vetenskapen är texter som har skrivits i en annan tid och därför kräver särskilda tolkningsverktyg. Det mesta har också troligtvis förstörts så det som finns kvar är fragment. </li></ul><ul><li>Orsak och verkan </li></ul><ul><li>Orsakssammanband kan föreligga med olika händelser. De påverkar helt enkelt varandra. Det kalla vädret kan påverka både ekonomin och människors hälsa. Det finns en gemensam bakomliggande orsak. Fara dock med ”storksammanband”. </li></ul>
  17. 17. Analysredskap <ul><li>Två vanliga verktyg för att tolka det förgångna är makt och genus. </li></ul><ul><li>Makt: Maktresurser kan vara pengar, politisk makt, möjlighet att utöva våld. </li></ul><ul><li>Genus: Hur män och kvinnor förhåller sig till varandra. Historikerna kan analysera våra föreställningar om könen. </li></ul>

×