Franca
-Shtresa shoqrore
1.Shtresa klerikale (fisnikeria kishtare);
2.Fisnikeria laike;
3.Njerzit e lire; a)vilanet dhe b)qytetaret
4.Bujkroberit;
Rregullimi shteteror (shek.X deri XV)
-Franca ka qene Monarki perfaqsuese shtresore
-Organet me te larta 1)Mbreti dhe 2) kuvendi perfaqsues
shteteror
1.Mbreti –ngadhnjimi I tij ne konflikt me Papen, krijoi aparatin
administrativ shteteror.
-Funksionet e larta:
1.Seneshali I madh-drejtuesi I pallatit shteteror,
2. Kancelari – ruante vulen e mbretit dhe vuloste aktet e
tij,
3. Konetabli – mbikqyres I shtallave te mbretit.
KURIA MBRETERORE - (curia regis)
-u krijua nga te afermit e mbretit te quajtur palatini ose
kuriale. Mbreti keta I keshillonte per ceshtje politike,
kryenin funksione gjyqesore.
Kuvendi perfaqsues I shtresave
-Mbreti per ceshtje te rendesishme shteterore thirrte
Kuvendin e shtresave edhe ate:
1.Fisnikeria e larte kishtare , 2.fisnikeria e larte laike
dhe 3.perfaqsues te shtresave te qytetit
(shqyrtohej ceshtja e luftes dhe paqes, miratimi I
ndonje ligji, organizimi I administrates dhe ushtrise
etj).
-Kuvendi provincial I shtresave dhe vetadministrimi
lokal.
-Rregullimi shteteror (shek.XV- XVIII)
Monarki absolute, ndersa gjate sundimit te Luigjit XIV
absolutizmi arriti kulminacioni , thenia e tij e
njohur ,,Shteti jam une,,.
-Administrata shteterore e centralizuar – organi me I
larte Keshilli shteteror, pas tij Keshilli I Depeshave-
merrej me pune te brendshme, keshilli I fivnancave
dhe Keshilli I fshehte (rolin e gjykates supreme).
-Organizimi I pushtetit vendor (guvernatoret e
pergjithshem me vone intendantet –te deleguarit e
mbretit).
- Burimet e se drejtes
1.Burimet e se drejtes se pergjiths drejta e recipuar
romake, E drejta kanonike, E drejta kanonike, E
drejta nderkombetare).
2.Burimet e se drejtes partikulare (E drejta zakonore
partikulare, e drejta e qyteteve dhe privilegjet).
E drejta sendore
-pronesi alodiale (karakterin e prones private),
-pronesi feudale (zoterim apo posedim).
E drejta martesore dhe familjare
-Martesa lidhej ne kishe, martesa ka qene e
pashkeputshme –mosha femrat 12 dhe meshkujt 14
-martesa behej nga nje rang I shtresave por kishte edhe
perjashtime ato martesa quheshin Morganata.
E drejta penale
Klasifikimi ne vepra penale te renda (tradhtia, vrasja,
dhunimi seksual, falsifikimi I monedhave etj), te
mesme dhe te lehta.
-denoheshin me vdekje ose me gjymtimin e trupit.
Gjyqesia dhe procedura gjyqesore
• Parlamenti-dikaster I vecant gjyqesor,
• Prokuroria dhe avokatet
Ne fillim nuk dallohej proceduara penale me ate
civile e me vone u be edhe ndarja

Historia e se Drejtes 6-1

  • 1.
    Franca -Shtresa shoqrore 1.Shtresa klerikale(fisnikeria kishtare); 2.Fisnikeria laike; 3.Njerzit e lire; a)vilanet dhe b)qytetaret 4.Bujkroberit; Rregullimi shteteror (shek.X deri XV) -Franca ka qene Monarki perfaqsuese shtresore -Organet me te larta 1)Mbreti dhe 2) kuvendi perfaqsues shteteror 1.Mbreti –ngadhnjimi I tij ne konflikt me Papen, krijoi aparatin administrativ shteteror.
  • 2.
    -Funksionet e larta: 1.SeneshaliI madh-drejtuesi I pallatit shteteror, 2. Kancelari – ruante vulen e mbretit dhe vuloste aktet e tij, 3. Konetabli – mbikqyres I shtallave te mbretit. KURIA MBRETERORE - (curia regis) -u krijua nga te afermit e mbretit te quajtur palatini ose kuriale. Mbreti keta I keshillonte per ceshtje politike, kryenin funksione gjyqesore.
  • 3.
    Kuvendi perfaqsues Ishtresave -Mbreti per ceshtje te rendesishme shteterore thirrte Kuvendin e shtresave edhe ate: 1.Fisnikeria e larte kishtare , 2.fisnikeria e larte laike dhe 3.perfaqsues te shtresave te qytetit (shqyrtohej ceshtja e luftes dhe paqes, miratimi I ndonje ligji, organizimi I administrates dhe ushtrise etj). -Kuvendi provincial I shtresave dhe vetadministrimi lokal.
  • 4.
    -Rregullimi shteteror (shek.XV-XVIII) Monarki absolute, ndersa gjate sundimit te Luigjit XIV absolutizmi arriti kulminacioni , thenia e tij e njohur ,,Shteti jam une,,. -Administrata shteterore e centralizuar – organi me I larte Keshilli shteteror, pas tij Keshilli I Depeshave- merrej me pune te brendshme, keshilli I fivnancave dhe Keshilli I fshehte (rolin e gjykates supreme). -Organizimi I pushtetit vendor (guvernatoret e pergjithshem me vone intendantet –te deleguarit e mbretit).
  • 5.
    - Burimet ese drejtes 1.Burimet e se drejtes se pergjiths drejta e recipuar romake, E drejta kanonike, E drejta kanonike, E drejta nderkombetare). 2.Burimet e se drejtes partikulare (E drejta zakonore partikulare, e drejta e qyteteve dhe privilegjet).
  • 6.
    E drejta sendore -pronesialodiale (karakterin e prones private), -pronesi feudale (zoterim apo posedim). E drejta martesore dhe familjare -Martesa lidhej ne kishe, martesa ka qene e pashkeputshme –mosha femrat 12 dhe meshkujt 14 -martesa behej nga nje rang I shtresave por kishte edhe perjashtime ato martesa quheshin Morganata.
  • 7.
    E drejta penale Klasifikimine vepra penale te renda (tradhtia, vrasja, dhunimi seksual, falsifikimi I monedhave etj), te mesme dhe te lehta. -denoheshin me vdekje ose me gjymtimin e trupit.
  • 8.
    Gjyqesia dhe proceduragjyqesore • Parlamenti-dikaster I vecant gjyqesor, • Prokuroria dhe avokatet Ne fillim nuk dallohej proceduara penale me ate civile e me vone u be edhe ndarja