SlideShare a Scribd company logo
En vuxenutbildning –
bättre möjligheter
Stockholm 2013-11-21
Nationellt centrum för svenska
som andraspråk

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117)
•

Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter
individers behov och förutsättningar och föreslå åtgärder.

•

Analysera varför många med hög utbildning läser på
grundläggande nivå.

•

Analysera och vid behov föreslå åtgärder för att förbättra
studie- och yrkesvägledningen och utveckla användningen av
den individuella studieplanen (hela komvux).

•

Kartlägga den ekonomiska situationen (hela komvux).

•

Analysera hur studiemedelssystemet fungerar för studerande
på grundläggande nivå och föreslå förändringar för att öka
fullföljandet och förbättra återbetalningen av lån.

•

Föreslå hur ett aktivitets- eller närvarokrav bör utformas och
hur det kan kopplas till studiemedlen.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Utredningens arbete
•

Studiebesök i kommuner – intervjuer med
förvaltningschefer, rektorer, lärare, studie- och
yrkesvägledare och studerande.

•

Registerdata från Skolverket, SCB och CSN.

•

Två enkäter till kommunerna.

•

Samråd med myndigheter, organisationer och
utredningar.

•

Referensgrupper och expertgrupp.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Antal studerande i komvux
350,000
300,000

Grundläggande nivå
Gymnasial nivå

250,000
200,000
150,000

100,000
50,000
0
2000

2001

2002

2003

2004

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå

2005

2006

2007

2008

2009

2010
Studerande i komvux på
grundläggande nivå
40000
35000
30000
25000
20000

Utlandsfödda
Svenskfödda

15000
10000
5000
0
2000

2001

2002

2003

2004

2005

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå

2006

2007

2008

2009

2010

2011
Kursdeltagare i komvux på
grundläggande nivå
Kurs
Svenska som andraspråk

Antal
27 885

Andel
35

Engelska

17 923

22

Matematik

13 143

16

Orienteringskurs

10 836

14

Samhällskunskap

5 682

7

Svenska

2 656

3

Hem- och konsumentkunskap

439

1

Historia

341

0

Religionskunskap

196

0

Biologi

175

0

Övriga kurser

593

1

79 869

100

Totalt

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Studieresultat i komvux på
grundläggande nivå
100
90
80
70
60
Slutfört

50

Avbrutit
40

Fortsätter

30
20
10
0
2004/05

2005/06

2006/07

2007/08

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå

2009

2010

2011
Resultat i olika kurser år 2010
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0

Utbildningsdepartementet

Slutfört
Avbrutit
Fortsätter
Genomsnittlig studietid i komvux på
grundläggande nivå (antal veckor)
Medel

Median

Född utomlands

48

39

Född i Sverige

29

20

Totalt

43

33

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Den grundläggande nivån och sfi
(nybörjare 2006)
Antal

Andel

5 685

31

6 706

36

6 190

33

18 581

100

Studerat i sfi
Avslutat sfi innan studier på grundläggande
nivå
Studier i sfi parallellt med studier på
grundläggande nivå

Ej studerat i sfi 2000-2006
Totalt

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Den grundläggande nivån och den
gymnasiala nivån (nybörjare 2006)
Född
utomlands

Född i
Sverige

Totalt

Studerat på gymnasial nivå

65

70

66

Avslutat studier på grundläggande
nivå innan studier på gymnasial nivå

10

11

10

Studier parallellt på grundläggande
och på gymnasial nivå

55

59

56

Ej studerat på gymnasial nivå t.o.m.
2010

35

30

34

Totalt antal elever: 24 610

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Kommunal organisation, styrning och
uppföljning
•
•
•
•

•
•
•

Vanligast med ”utbildningsnämnd”.
De flesta kommuner saknar fastställda mål.
Bara 6 av 10 följer upp verksamheten.
Mindre än hälften samverkar med andra
kommuner.
59 % samverkar med Arbetsförmedlingen.
Kompetensutveckling efterfrågas.
Ansvarig för rekryterande insatser saknas i
hälften av kommunerna.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Anpassning efter individers behov
och förutsättningar
•

•
•
•
•

Stora skillnader mellan kommuner när det
gäller individanpassning.
Nästan alla kommuner erbjuder heltid,
halvtid och klassrumsundervisning.
Bara ett fåtal erbjuder intensivkurser,
sommarkurser eller helgkurser.
”Kontinuerlig antagning” har olika
innebörd.
Hälften av kommunerna ställer
förkunskapskrav.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Anpassning efter individers behov
och förutsättningar
•

•

•
•
•

Hälften av kommunerna genomför
nivåtester i samband med vägledningen.
”Kurspaket” vanliga – i 40 % av
kommunerna går det inte att läsa SvA på
heltid.
Ofta är det svårt att kombinera olika typer
av studier eller studier och arbete.
Få undervisningstimmar på många håll.
Orienteringskurser används i hälften av
kommunerna.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Anpassning efter individers behov
och förutsättningar
•

Studiehandledning på modersmålet finns i
13 % av kommunerna.

•

Osäkerhet kring rätten till stöd – 4 av 10
erbjuder specialpedagogiskt stöd.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Vägledning, individuella studieplaner
och validering
•

•
•
•

Behovet av vägledning är stort – tillgången
varierar.
0,16 vägledare på 100 heltidsstuderande i
storstäderna – fler på mindre orter.
I 73 % av kommunerna träffar i princip
samtliga blivande elever en vägledare.
Stor okunskap om studieekonomi hos de
studerande – inget samlat ansvar för
information om olika ersättningar.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Vägledning, individuella studieplaner
och validering
•
•
•

•

•

Alla elever får inte en individuell studieplan.
Studieplanerna används ofta inte enligt
intentionerna.
Ofta saknas ett helhetsperspektiv i
planeringen och i studieplanen.
I mindre än hälften av kommunerna sker en
samordning med andra planer, t.ex.
etableringsplanen.
Resultatet av validering kommer inte alltid
till användning.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Utredningens övergripande
bedömning
•

Komvux på grundläggande nivå är en förbisedd
utbildning – intresset måste höjas.

•

Dagens nationella regelverk är i huvudsak
tillräckligt.

•

Framför allt kommunerna måste vidta åtgärder
– men de måste även ges stöd.

•

Studerande med funktionsnedsättning, romer
och högutbildade gynnas särskilt av en mer
individualiserad utbildning – vi förespråkar inga
särlösningar.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Behov av kommunala insatser
•

•
•
•
•

Den kommunala organisationen måste
övervägas utifrån de lokala förutsättningarna.
Det är nödvändigt att sätta mål, följa upp och att
dra slutsatser.
Kommunerna måste samverka mer – framför
allt med andra kommuner och med
Arbetsförmedlingen.
Ny målgrupp och nya behov – behovet av
kompetensutveckling måste tillgodoses.
Rekryteringsarbetet kan utvecklas genom bl.a.
samarbete med olika organisationer.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Behov av kommunala insatser
•
•
•
•
•

Inslussningsverksamhet och samverkan
med andra kommuner kan ge mer
kontinuerlig antagning.
Kommunerna måste bedöma förutsättningar
istället för att ställa förkunskapskrav.
Förkunskaperna måste kartläggas bättre.
Utbildningarna måste svara mot efterfrågan,
inte utformas efter kommunens
förutsättningar.
På förhand bestämda ”kurspaket” bör
undvikas.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Behov av kommunala insatser
•

•
•
•
•
•

Det måste göras praktiskt möjligt att kombinera
olika typer av studier och studier med arbete.
Språkstudier kräver undervisningstid.
SvA bör erbjudas på heltid.
Öppna studiemiljöer är ett positivt inslag som
kan utvecklas mer.
Undervisning och studiehandledning på
modersmålet förkortar studietiderna.
Samordning av stödinsatser för elever med
funktionsnedsättning kan få positiva effekter.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Behov av kommunala insatser
•

•

Resultatet av valideringsinsatser måste tas
tillvara så att utbildningstiden kortas.
Utredningen föreslår att hemkommunen ska
ansvara för upprättandet av den individuella
studieplanen istället för rektorn – ansvar för
hela utbildningen nödvändigt.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Stöd till kommunerna m.m.
•

Nationella delkurser införs för de större
kurserna (Skolverket).
Centralt innehåll

Grammatik

Läsa

Skriva

Tala

Hörförståel
se

moment

delkurs

delkurs

delkurs

delkurs

delkurs

moment

delkurs

delkurs

delkurs

delkurs

delkurs

moment

delkurs

delkurs

delkurs

delkurs

delkurs

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Stöd till kommunerna m.m.
•
•
•
•
•

•
•

Informationsmaterial tas fram om användningen av
orienteringskurser (Skolverket).
Kommentarmaterial tas fram om rätten till stöd
(Skolverket).
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska
återredovisa sina insatser.
Stödmaterial tas fram för likvärdig bedömning och
betygssättning (Skolverket).
Tillsyn ska ske på både huvudmanna- och enhetsnivå
(Skolinspektionen).
Vägledningen om olika ersättningar utvecklas (CSN).
Goda exempel på att använda studieplaner (Skolverket).

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Ökad kunskap på nationell nivå

• Förbättrad nationell statistik
(Skolverket).
• Effektstudie (IFAU).

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Högutbildade studerande
100%
90%
80%
70%
60%

Okänd

50%

Eftergymnasial
Gymnasial

40%

Förgymnasial
30%
20%
10%
0%
2000

2001

2002

2003

2004

2005

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå

2006

2007

2008

2009

2010

2011
Högutbildade studerande – längd på
tidigare studier

Kvinnor

Män

Totalt

Eftergymnasial utbildning kortare än två år

12

14

12

Eftergymnasial utbildning två år

28

28

28

Eftergymnasial utbildning tre år

24

24

24

Eftergymnasial utbildning fyra år

31

26

29

Eftergymnasial utbildning minst fem år

4

5

4

Forskarutbildning

2

2

2

Totalt antal elever: 12 547

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Högutbildade studerande – andel som
läser viss kurs
2006

2007

2008

2009

2010

2011

Svenska som andraspråk

71

73

75

77

78

81

Engelska

37

35

33

32

31

31

Orienteringskurs

22

23

22

23

22

19

Matematik

18

17

14

15

15

15

Samhällskunskap

18

16

13

12

13

12

Svenska

8

6

3

3

2

2

Hem- och
konsumentkunskap

3

2

1

1

1

1

Historia

1

1

1

1

1

1

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Högutbildade studerande
•

•
•
•
•

Det är inte anmärkningsvärt många
högutbildade som studerar på grundläggande
nivå – bl.a. vid definition av högutbildad och låg
andel av de lågutbildade.
Högutbildade är ingen enhetlig grupp.
Det finns ofta skäl för högutbildade att studera
på grundläggande nivå.
Individualisering gynnar högutbildade –
yrkesspråk och ”snabbspår” är goda exempel.
God vägledning särskilt betydelsefull.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Den studieekonomiska situationen –
nettoinkomst för heltidsstuderande
Grundläggande nivå

Gymnasial nivå

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Medelinkomst

100 293

104 469

133 706

116 944

Medianinkomst

93 020

98 897

128 842

108 980

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Den studieekonomiska situationen –
inkomstkällor för heltidsstuderande
Inkomstkällor

Grundläggande nivå

Gymnasial
nivå

Lön/inkomst av näring
Studiebidrag
Studielån
Arbetslöshetsersättning
Sjuk- eller aktivitetsersättning, sjukpenning
Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder
Barnbidrag

39
83
33
3
2
14
52

72
88
54
9
5
11
42

Föräldrapenning

15

15

Underhållsstöd

14

11

Etableringsersättning/introduktionsersättn.

12

2

Bostadsbidrag

42

25

Försörjningsstöd

35

16

2

0

Ingen av ovanstående inkomstkällor

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Den studieekonomiska situationen –
huvudsaklig inkomstkälla för
heltidsstuderande
Grundläggande
nivå

Gymnasial
nivå

Lön från förvärvsarbete

18

34

Studiestöd

59

59

Ekonomiskt bistånd

11

2

Barnbidrag och bostadsbidrag

7

1

Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder

2

2

Sjuk- eller aktivitetsersättning

1

1

Arbetslöshetsersättning

1

1

Ersättning vid vård av barn/anhörig

0

0

Ingen av ovanstående inkomstkällor

2

0

100

100

Totalt

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Studiemedelssystemet
•
•
•
•
•
•

Stödjer inte alltid en flexibel och
individanpassad utbildning.
Många har en kärv ekonomisk situation.
Antalet studiemedelsveckor svarar inte
alltid mot behoven.
Studerande läser mer än de behöver för att
få heltidsstudiemedel.
Vissa utländska medborgare kan får vänta
på en rätt till svenskt studiestöd.
Återbetalningsproblem för de som lånar.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Studiemedelssystemet – låntagare
och återbetalning
År för
låntagande

Antal på
grundläggande
nivå med lån

Antal (andel) Antal (andel)
med krav på som hade krav
studielån
hos KFM
överlämnade
2011-12-31
till KFM fr.o.m.
året efter
låneåret

2006

5 796

2 128 (37)

1 425 (25)

2007

7 037

2 212 (31)

1 604 (23)

2008

6 713

1 780 (27)

1 409 (21)

2009

7 606

1 515 (20)

1 262 (17)

2010

7 804

679 (9)

585 (7)

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Studiemedelssystemet – låntagare
och återbetalning
Antal

Antal (andel) med
krav hos KFM

Högst grundläggande
nivå

4 922

2 305 (47)

Högst gymnasial nivå

19 018

5 136 (27)

Högst eftergymnasial
nivå

6 668

354 (5)

30 608

7 795 (25)

Samtliga

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Studiemedelssystemet – låntagare
och återbetalning
Inkomst

Antal låntagare

Antal (andel) låntagare
med krav hos KFM

0

7 132

2 715 (38)

1 – 49 999

4 781

1 186 (25)

50 000 – 99 999

4 065

1 143 (28)

100 000 – 149 999

3 742

1 115 (30)

150 000 – 199 999

3 481

789 (23)

200 000 – 249 999

3 229

471 (15)

250 000 – 299 999

2 279

245 (11)

300 000 – 349 999

1 093

78 (7)

350 000 – 399 999

465

36 (8)

400 000 – 449 999

175

11 (6)

450 000 –

166

6 (4)

30 608

7 795 (25)

Samtliga

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Studiemedelssystemet
•

•
•
•
•
•

Förslagen omfattar grundskolenivån, dvs.
även folkbildningen.
Större flexibilitet bör eftersträvas.
En enhetligt hög bidragsnivå för alla
studiemedelstagare på grundläggande nivå.
Antal studiemedelsveckor efter behov (50,
80 eller 120) – yttrande från hemkommun.
En ny deltidsnivå införs – 25 % av heltid.
Uppdrag att se över information om lån och
nedsättning (CSN).

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Ett krav på studieaktivitet eller
närvaro
•

Ett aktivitetskrav är möjligt att införa – inte
ett närvarokrav.

•

Ett aktivitetskrav kan kopplas till
studiemedlen.

•

Nackdelarna överväger fördelarna.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Ett krav på studieaktivitet eller
närvaro - nackdelar
• Strider mot en flexibel, individualiserad
och målinriktad vuxenutbildning.
• Rättsliga problem.
• Ökad administration.
• Risk för fler studieavbrott.
• Oklar betydelse för måluppfyllelsen.
• Möjlighet att hantera frågan inom ramen
för studiemedelssystemet finns redan.
Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Förändringar för en utvecklad
vuxenutbildning
• En vuxenutbildning med kurser på olika
nivå.
• En förenklad betygsskala på
grundläggande nivå.
• En nationell databas för
vuxenutbildningen.
• En mer sammanhållen
studiefinansiering.
Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Kostnader och konsekvenser utbildningssidan
•

•
•
•
•

Förslagen och bedömningarna på
utbildningsområdet syftar till ökad
flexibilitet, individanpassning och
effektivitet.
Effektivitetsvinster kan göras – mycket
beror på kommunernas agerande.
Inga ökade kostnader för kommuner.
Myndigheternas uppdrag finansieras inom
befintliga ramar.
Studiemedelsförslagen ger studerande på
grundskolenivå bättre ekonomiska
förutsättningar.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Kostnader och konsekvenser studiemedel
•

•
•
•
•

Studiemedelsförslagen ger studerande på
grundskolenivå bättre ekonomiska
förutsättningar.
Bättre vägledning om olika ersättningar ger
tryggare studieekonomi.
Fler studerande kommer att kunna fullfölja
studierna.
Flexiblare lösningar möjliga med ny
deltidsnivå.
Färre låntagare, färre med
återbetalningsproblem.

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå
Kostnader och konsekvenser
Ökade kostnader
Ökad bidragsandel
grundskolenivå
Antal studiemedelsveckor

Miljoner kronor
163
37

Deltid 25 %

4

Ökade utbetalningar av
Bostadsbidrag

6

Summa
Minskade kostnader
Ändrade bidragsandelar
gymnasienivå

210
Miljoner kronor
163

Minskad avsättning för
Kreditförluster

2

Minskade
Avskrivningskostnader

60

Administrationskostnader CSN

3

Minskade utbetalningar av
försörjningsstöd

4

Summa

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på
grundläggande nivå

232
Tack för uppmärksamheten !

geoff.erici@regeringskansliet.se

More Related Content

Viewers also liked

Sam Yildirim: Länsstyrelsernas uppdrag och arbete gällande sfi
Sam Yildirim: Länsstyrelsernas uppdrag och arbete gällande sfiSam Yildirim: Länsstyrelsernas uppdrag och arbete gällande sfi
Sam Yildirim: Länsstyrelsernas uppdrag och arbete gällande sfi
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson LarssonMona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnenBjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfiKonsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningenAtt räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Alla lärare är språklärare! Maria Bjerregaard, Bokmässan 130927
Alla lärare är språklärare! Maria Bjerregaard, Bokmässan 130927Alla lärare är språklärare! Maria Bjerregaard, Bokmässan 130927
Alla lärare är språklärare! Maria Bjerregaard, Bokmässan 130927
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Bjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalenBjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard strategier för ordförståelse
Bjerregaard strategier för ordförståelseBjerregaard strategier för ordförståelse

Viewers also liked (8)

Sam Yildirim: Länsstyrelsernas uppdrag och arbete gällande sfi
Sam Yildirim: Länsstyrelsernas uppdrag och arbete gällande sfiSam Yildirim: Länsstyrelsernas uppdrag och arbete gällande sfi
Sam Yildirim: Länsstyrelsernas uppdrag och arbete gällande sfi
 
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson LarssonMona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
 
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnenBjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
 
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfiKonsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
 
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningenAtt räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
 
Alla lärare är språklärare! Maria Bjerregaard, Bokmässan 130927
Alla lärare är språklärare! Maria Bjerregaard, Bokmässan 130927Alla lärare är språklärare! Maria Bjerregaard, Bokmässan 130927
Alla lärare är språklärare! Maria Bjerregaard, Bokmässan 130927
 
Bjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalenBjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalen
 
Bjerregaard strategier för ordförståelse
Bjerregaard strategier för ordförståelseBjerregaard strategier för ordförståelse
Bjerregaard strategier för ordförståelse
 

Similar to Geoff Erici, GRUV-utredningen. Vuxkonferens

Styrdokument. Studiehandledare
Styrdokument. StudiehandledareStyrdokument. Studiehandledare
Styrdokument. Studiehandledare
NinaEmilsson1
 
Skolverket och katedern
Skolverket och katedernSkolverket och katedern
Skolverket och katedern
Johan Groth
 
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Lärarrummet
 
Speciallärarenochlp2016
Speciallärarenochlp2016Speciallärarenochlp2016
Speciallärarenochlp2016
Oppimis- ja ohjauskeskus Valteri
 
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014Framtidens Lärande
 
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016Iffy Pifs
 
Beslut Gardstensskolan 4-9 2015
Beslut Gardstensskolan 4-9 2015Beslut Gardstensskolan 4-9 2015
Beslut Gardstensskolan 4-9 2015Iffy Pifs
 
071023 Lr Seminarium
071023  Lr Seminarium071023  Lr Seminarium
071023 Lr Seminariumsortho
 
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärandeKvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
mittlarande
 
Beslut Gardstensskolan sarskola 2015
Beslut Gardstensskolan sarskola 2015Beslut Gardstensskolan sarskola 2015
Beslut Gardstensskolan sarskola 2015Iffy Pifs
 
Statskontoret folkbildning slurapport 2018
Statskontoret folkbildning slurapport 2018Statskontoret folkbildning slurapport 2018
Statskontoret folkbildning slurapport 2018
Johan Westerholm
 
Strategiskplan_2015-2018_ver.1.2_tryck
Strategiskplan_2015-2018_ver.1.2_tryckStrategiskplan_2015-2018_ver.1.2_tryck
Strategiskplan_2015-2018_ver.1.2_tryckViveka Leksell
 
Leda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hur
Leda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hurLeda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hur
Leda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hur
Malin Frykman
 
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhdTeknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
mittlarande
 
071128 Ntg Om Lu
071128 Ntg Om Lu071128 Ntg Om Lu
071128 Ntg Om Luallwe
 
Kunskapsskola med höga förväntningar på eleverna
Kunskapsskola med höga förväntningar på elevernaKunskapsskola med höga förväntningar på eleverna
Kunskapsskola med höga förväntningar på eleverna
Folkpartiet Liberalerna
 
En systemanalys av svensk yrkesutbildning ratio160204
En systemanalys av svensk yrkesutbildning ratio160204En systemanalys av svensk yrkesutbildning ratio160204
En systemanalys av svensk yrkesutbildning ratio160204
Ann-Kari Edenius
 
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxtOmr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
Centerpartiet
 

Similar to Geoff Erici, GRUV-utredningen. Vuxkonferens (20)

GR Drop Outs kartläggning
GR Drop Outs kartläggningGR Drop Outs kartläggning
GR Drop Outs kartläggning
 
Styrdokument. Studiehandledare
Styrdokument. StudiehandledareStyrdokument. Studiehandledare
Styrdokument. Studiehandledare
 
Skolverket och katedern
Skolverket och katedernSkolverket och katedern
Skolverket och katedern
 
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
 
Speciallärarenochlp2016
Speciallärarenochlp2016Speciallärarenochlp2016
Speciallärarenochlp2016
 
Webbfil 2
Webbfil 2Webbfil 2
Webbfil 2
 
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
 
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
 
Beslut Gardstensskolan 4-9 2015
Beslut Gardstensskolan 4-9 2015Beslut Gardstensskolan 4-9 2015
Beslut Gardstensskolan 4-9 2015
 
071023 Lr Seminarium
071023  Lr Seminarium071023  Lr Seminarium
071023 Lr Seminarium
 
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärandeKvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
 
Beslut Gardstensskolan sarskola 2015
Beslut Gardstensskolan sarskola 2015Beslut Gardstensskolan sarskola 2015
Beslut Gardstensskolan sarskola 2015
 
Statskontoret folkbildning slurapport 2018
Statskontoret folkbildning slurapport 2018Statskontoret folkbildning slurapport 2018
Statskontoret folkbildning slurapport 2018
 
Strategiskplan_2015-2018_ver.1.2_tryck
Strategiskplan_2015-2018_ver.1.2_tryckStrategiskplan_2015-2018_ver.1.2_tryck
Strategiskplan_2015-2018_ver.1.2_tryck
 
Leda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hur
Leda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hurLeda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hur
Leda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hur
 
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhdTeknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
 
071128 Ntg Om Lu
071128 Ntg Om Lu071128 Ntg Om Lu
071128 Ntg Om Lu
 
Kunskapsskola med höga förväntningar på eleverna
Kunskapsskola med höga förväntningar på elevernaKunskapsskola med höga förväntningar på eleverna
Kunskapsskola med höga förväntningar på eleverna
 
En systemanalys av svensk yrkesutbildning ratio160204
En systemanalys av svensk yrkesutbildning ratio160204En systemanalys av svensk yrkesutbildning ratio160204
En systemanalys av svensk yrkesutbildning ratio160204
 
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxtOmr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
 

More from Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet

Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015
Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015
Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
What Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and Learning
What Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and LearningWhat Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and Learning
What Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and Learning
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Ways to teach and collaborate in superdiverse schools
Ways to teach and collaborate in superdiverse schoolsWays to teach and collaborate in superdiverse schools
Ways to teach and collaborate in superdiverse schools
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Yrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojekt
Yrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojektYrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojekt
Yrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojekt
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutvecklingTranslanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågornaAtt utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnenAtt utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Att lära ut vad inlärare kan lära in
Att lära ut vad inlärare kan lära inAtt lära ut vad inlärare kan lära in
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelseBedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
 Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
 
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Bjerregaard informationstjuvar
Bjerregaard informationstjuvarBjerregaard informationstjuvar
Elisabet Mörnerud, vuxkonferens
Elisabet Mörnerud, vuxkonferensElisabet Mörnerud, vuxkonferens
Tobias Engberg, Skolverket, vuxkonferens
Tobias Engberg, Skolverket, vuxkonferensTobias Engberg, Skolverket, vuxkonferens

More from Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet (20)

Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015
Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015
Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015
 
What Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and Learning
What Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and LearningWhat Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and Learning
What Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and Learning
 
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
 
Ways to teach and collaborate in superdiverse schools
Ways to teach and collaborate in superdiverse schoolsWays to teach and collaborate in superdiverse schools
Ways to teach and collaborate in superdiverse schools
 
Yrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojekt
Yrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojektYrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojekt
Yrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojekt
 
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
 
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutvecklingTranslanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
 
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågornaAtt utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
 
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnenAtt utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
 
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
 
Att lära ut vad inlärare kan lära in
Att lära ut vad inlärare kan lära inAtt lära ut vad inlärare kan lära in
Att lära ut vad inlärare kan lära in
 
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
 
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
 
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelseBedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
 
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
 Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
 
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
 
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
 
Bjerregaard informationstjuvar
Bjerregaard informationstjuvarBjerregaard informationstjuvar
Bjerregaard informationstjuvar
 
Elisabet Mörnerud, vuxkonferens
Elisabet Mörnerud, vuxkonferensElisabet Mörnerud, vuxkonferens
Elisabet Mörnerud, vuxkonferens
 
Tobias Engberg, Skolverket, vuxkonferens
Tobias Engberg, Skolverket, vuxkonferensTobias Engberg, Skolverket, vuxkonferens
Tobias Engberg, Skolverket, vuxkonferens
 

Geoff Erici, GRUV-utredningen. Vuxkonferens

  • 1. En vuxenutbildning – bättre möjligheter Stockholm 2013-11-21 Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 2. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 3. Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117) • Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och förutsättningar och föreslå åtgärder. • Analysera varför många med hög utbildning läser på grundläggande nivå. • Analysera och vid behov föreslå åtgärder för att förbättra studie- och yrkesvägledningen och utveckla användningen av den individuella studieplanen (hela komvux). • Kartlägga den ekonomiska situationen (hela komvux). • Analysera hur studiemedelssystemet fungerar för studerande på grundläggande nivå och föreslå förändringar för att öka fullföljandet och förbättra återbetalningen av lån. • Föreslå hur ett aktivitets- eller närvarokrav bör utformas och hur det kan kopplas till studiemedlen. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 4. Utredningens arbete • Studiebesök i kommuner – intervjuer med förvaltningschefer, rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och studerande. • Registerdata från Skolverket, SCB och CSN. • Två enkäter till kommunerna. • Samråd med myndigheter, organisationer och utredningar. • Referensgrupper och expertgrupp. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 5. Antal studerande i komvux 350,000 300,000 Grundläggande nivå Gymnasial nivå 250,000 200,000 150,000 100,000 50,000 0 2000 2001 2002 2003 2004 Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå 2005 2006 2007 2008 2009 2010
  • 6. Studerande i komvux på grundläggande nivå 40000 35000 30000 25000 20000 Utlandsfödda Svenskfödda 15000 10000 5000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå 2006 2007 2008 2009 2010 2011
  • 7. Kursdeltagare i komvux på grundläggande nivå Kurs Svenska som andraspråk Antal 27 885 Andel 35 Engelska 17 923 22 Matematik 13 143 16 Orienteringskurs 10 836 14 Samhällskunskap 5 682 7 Svenska 2 656 3 Hem- och konsumentkunskap 439 1 Historia 341 0 Religionskunskap 196 0 Biologi 175 0 Övriga kurser 593 1 79 869 100 Totalt Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 8. Studieresultat i komvux på grundläggande nivå 100 90 80 70 60 Slutfört 50 Avbrutit 40 Fortsätter 30 20 10 0 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå 2009 2010 2011
  • 9. Resultat i olika kurser år 2010 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Utbildningsdepartementet Slutfört Avbrutit Fortsätter
  • 10. Genomsnittlig studietid i komvux på grundläggande nivå (antal veckor) Medel Median Född utomlands 48 39 Född i Sverige 29 20 Totalt 43 33 Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 11. Den grundläggande nivån och sfi (nybörjare 2006) Antal Andel 5 685 31 6 706 36 6 190 33 18 581 100 Studerat i sfi Avslutat sfi innan studier på grundläggande nivå Studier i sfi parallellt med studier på grundläggande nivå Ej studerat i sfi 2000-2006 Totalt Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 12. Den grundläggande nivån och den gymnasiala nivån (nybörjare 2006) Född utomlands Född i Sverige Totalt Studerat på gymnasial nivå 65 70 66 Avslutat studier på grundläggande nivå innan studier på gymnasial nivå 10 11 10 Studier parallellt på grundläggande och på gymnasial nivå 55 59 56 Ej studerat på gymnasial nivå t.o.m. 2010 35 30 34 Totalt antal elever: 24 610 Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 13. Kommunal organisation, styrning och uppföljning • • • • • • • Vanligast med ”utbildningsnämnd”. De flesta kommuner saknar fastställda mål. Bara 6 av 10 följer upp verksamheten. Mindre än hälften samverkar med andra kommuner. 59 % samverkar med Arbetsförmedlingen. Kompetensutveckling efterfrågas. Ansvarig för rekryterande insatser saknas i hälften av kommunerna. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 14. Anpassning efter individers behov och förutsättningar • • • • • Stora skillnader mellan kommuner när det gäller individanpassning. Nästan alla kommuner erbjuder heltid, halvtid och klassrumsundervisning. Bara ett fåtal erbjuder intensivkurser, sommarkurser eller helgkurser. ”Kontinuerlig antagning” har olika innebörd. Hälften av kommunerna ställer förkunskapskrav. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 15. Anpassning efter individers behov och förutsättningar • • • • • Hälften av kommunerna genomför nivåtester i samband med vägledningen. ”Kurspaket” vanliga – i 40 % av kommunerna går det inte att läsa SvA på heltid. Ofta är det svårt att kombinera olika typer av studier eller studier och arbete. Få undervisningstimmar på många håll. Orienteringskurser används i hälften av kommunerna. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 16. Anpassning efter individers behov och förutsättningar • Studiehandledning på modersmålet finns i 13 % av kommunerna. • Osäkerhet kring rätten till stöd – 4 av 10 erbjuder specialpedagogiskt stöd. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 17. Vägledning, individuella studieplaner och validering • • • • Behovet av vägledning är stort – tillgången varierar. 0,16 vägledare på 100 heltidsstuderande i storstäderna – fler på mindre orter. I 73 % av kommunerna träffar i princip samtliga blivande elever en vägledare. Stor okunskap om studieekonomi hos de studerande – inget samlat ansvar för information om olika ersättningar. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 18. Vägledning, individuella studieplaner och validering • • • • • Alla elever får inte en individuell studieplan. Studieplanerna används ofta inte enligt intentionerna. Ofta saknas ett helhetsperspektiv i planeringen och i studieplanen. I mindre än hälften av kommunerna sker en samordning med andra planer, t.ex. etableringsplanen. Resultatet av validering kommer inte alltid till användning. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 19. Utredningens övergripande bedömning • Komvux på grundläggande nivå är en förbisedd utbildning – intresset måste höjas. • Dagens nationella regelverk är i huvudsak tillräckligt. • Framför allt kommunerna måste vidta åtgärder – men de måste även ges stöd. • Studerande med funktionsnedsättning, romer och högutbildade gynnas särskilt av en mer individualiserad utbildning – vi förespråkar inga särlösningar. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 20. Behov av kommunala insatser • • • • • Den kommunala organisationen måste övervägas utifrån de lokala förutsättningarna. Det är nödvändigt att sätta mål, följa upp och att dra slutsatser. Kommunerna måste samverka mer – framför allt med andra kommuner och med Arbetsförmedlingen. Ny målgrupp och nya behov – behovet av kompetensutveckling måste tillgodoses. Rekryteringsarbetet kan utvecklas genom bl.a. samarbete med olika organisationer. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 21. Behov av kommunala insatser • • • • • Inslussningsverksamhet och samverkan med andra kommuner kan ge mer kontinuerlig antagning. Kommunerna måste bedöma förutsättningar istället för att ställa förkunskapskrav. Förkunskaperna måste kartläggas bättre. Utbildningarna måste svara mot efterfrågan, inte utformas efter kommunens förutsättningar. På förhand bestämda ”kurspaket” bör undvikas. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 22. Behov av kommunala insatser • • • • • • Det måste göras praktiskt möjligt att kombinera olika typer av studier och studier med arbete. Språkstudier kräver undervisningstid. SvA bör erbjudas på heltid. Öppna studiemiljöer är ett positivt inslag som kan utvecklas mer. Undervisning och studiehandledning på modersmålet förkortar studietiderna. Samordning av stödinsatser för elever med funktionsnedsättning kan få positiva effekter. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 23. Behov av kommunala insatser • • Resultatet av valideringsinsatser måste tas tillvara så att utbildningstiden kortas. Utredningen föreslår att hemkommunen ska ansvara för upprättandet av den individuella studieplanen istället för rektorn – ansvar för hela utbildningen nödvändigt. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 24. Stöd till kommunerna m.m. • Nationella delkurser införs för de större kurserna (Skolverket). Centralt innehåll Grammatik Läsa Skriva Tala Hörförståel se moment delkurs delkurs delkurs delkurs delkurs moment delkurs delkurs delkurs delkurs delkurs moment delkurs delkurs delkurs delkurs delkurs Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 25. Stöd till kommunerna m.m. • • • • • • • Informationsmaterial tas fram om användningen av orienteringskurser (Skolverket). Kommentarmaterial tas fram om rätten till stöd (Skolverket). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska återredovisa sina insatser. Stödmaterial tas fram för likvärdig bedömning och betygssättning (Skolverket). Tillsyn ska ske på både huvudmanna- och enhetsnivå (Skolinspektionen). Vägledningen om olika ersättningar utvecklas (CSN). Goda exempel på att använda studieplaner (Skolverket). Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 26. Ökad kunskap på nationell nivå • Förbättrad nationell statistik (Skolverket). • Effektstudie (IFAU). Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 28. Högutbildade studerande – längd på tidigare studier Kvinnor Män Totalt Eftergymnasial utbildning kortare än två år 12 14 12 Eftergymnasial utbildning två år 28 28 28 Eftergymnasial utbildning tre år 24 24 24 Eftergymnasial utbildning fyra år 31 26 29 Eftergymnasial utbildning minst fem år 4 5 4 Forskarutbildning 2 2 2 Totalt antal elever: 12 547 Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 29. Högutbildade studerande – andel som läser viss kurs 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Svenska som andraspråk 71 73 75 77 78 81 Engelska 37 35 33 32 31 31 Orienteringskurs 22 23 22 23 22 19 Matematik 18 17 14 15 15 15 Samhällskunskap 18 16 13 12 13 12 Svenska 8 6 3 3 2 2 Hem- och konsumentkunskap 3 2 1 1 1 1 Historia 1 1 1 1 1 1 Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 30. Högutbildade studerande • • • • • Det är inte anmärkningsvärt många högutbildade som studerar på grundläggande nivå – bl.a. vid definition av högutbildad och låg andel av de lågutbildade. Högutbildade är ingen enhetlig grupp. Det finns ofta skäl för högutbildade att studera på grundläggande nivå. Individualisering gynnar högutbildade – yrkesspråk och ”snabbspår” är goda exempel. God vägledning särskilt betydelsefull. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 31. Den studieekonomiska situationen – nettoinkomst för heltidsstuderande Grundläggande nivå Gymnasial nivå Kvinnor Män Kvinnor Män Medelinkomst 100 293 104 469 133 706 116 944 Medianinkomst 93 020 98 897 128 842 108 980 Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 32. Den studieekonomiska situationen – inkomstkällor för heltidsstuderande Inkomstkällor Grundläggande nivå Gymnasial nivå Lön/inkomst av näring Studiebidrag Studielån Arbetslöshetsersättning Sjuk- eller aktivitetsersättning, sjukpenning Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder Barnbidrag 39 83 33 3 2 14 52 72 88 54 9 5 11 42 Föräldrapenning 15 15 Underhållsstöd 14 11 Etableringsersättning/introduktionsersättn. 12 2 Bostadsbidrag 42 25 Försörjningsstöd 35 16 2 0 Ingen av ovanstående inkomstkällor Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 33. Den studieekonomiska situationen – huvudsaklig inkomstkälla för heltidsstuderande Grundläggande nivå Gymnasial nivå Lön från förvärvsarbete 18 34 Studiestöd 59 59 Ekonomiskt bistånd 11 2 Barnbidrag och bostadsbidrag 7 1 Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder 2 2 Sjuk- eller aktivitetsersättning 1 1 Arbetslöshetsersättning 1 1 Ersättning vid vård av barn/anhörig 0 0 Ingen av ovanstående inkomstkällor 2 0 100 100 Totalt Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 34. Studiemedelssystemet • • • • • • Stödjer inte alltid en flexibel och individanpassad utbildning. Många har en kärv ekonomisk situation. Antalet studiemedelsveckor svarar inte alltid mot behoven. Studerande läser mer än de behöver för att få heltidsstudiemedel. Vissa utländska medborgare kan får vänta på en rätt till svenskt studiestöd. Återbetalningsproblem för de som lånar. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 35. Studiemedelssystemet – låntagare och återbetalning År för låntagande Antal på grundläggande nivå med lån Antal (andel) Antal (andel) med krav på som hade krav studielån hos KFM överlämnade 2011-12-31 till KFM fr.o.m. året efter låneåret 2006 5 796 2 128 (37) 1 425 (25) 2007 7 037 2 212 (31) 1 604 (23) 2008 6 713 1 780 (27) 1 409 (21) 2009 7 606 1 515 (20) 1 262 (17) 2010 7 804 679 (9) 585 (7) Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 36. Studiemedelssystemet – låntagare och återbetalning Antal Antal (andel) med krav hos KFM Högst grundläggande nivå 4 922 2 305 (47) Högst gymnasial nivå 19 018 5 136 (27) Högst eftergymnasial nivå 6 668 354 (5) 30 608 7 795 (25) Samtliga Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 37. Studiemedelssystemet – låntagare och återbetalning Inkomst Antal låntagare Antal (andel) låntagare med krav hos KFM 0 7 132 2 715 (38) 1 – 49 999 4 781 1 186 (25) 50 000 – 99 999 4 065 1 143 (28) 100 000 – 149 999 3 742 1 115 (30) 150 000 – 199 999 3 481 789 (23) 200 000 – 249 999 3 229 471 (15) 250 000 – 299 999 2 279 245 (11) 300 000 – 349 999 1 093 78 (7) 350 000 – 399 999 465 36 (8) 400 000 – 449 999 175 11 (6) 450 000 – 166 6 (4) 30 608 7 795 (25) Samtliga Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 38. Studiemedelssystemet • • • • • • Förslagen omfattar grundskolenivån, dvs. även folkbildningen. Större flexibilitet bör eftersträvas. En enhetligt hög bidragsnivå för alla studiemedelstagare på grundläggande nivå. Antal studiemedelsveckor efter behov (50, 80 eller 120) – yttrande från hemkommun. En ny deltidsnivå införs – 25 % av heltid. Uppdrag att se över information om lån och nedsättning (CSN). Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 39. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 40. Ett krav på studieaktivitet eller närvaro • Ett aktivitetskrav är möjligt att införa – inte ett närvarokrav. • Ett aktivitetskrav kan kopplas till studiemedlen. • Nackdelarna överväger fördelarna. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 41. Ett krav på studieaktivitet eller närvaro - nackdelar • Strider mot en flexibel, individualiserad och målinriktad vuxenutbildning. • Rättsliga problem. • Ökad administration. • Risk för fler studieavbrott. • Oklar betydelse för måluppfyllelsen. • Möjlighet att hantera frågan inom ramen för studiemedelssystemet finns redan. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 42. Förändringar för en utvecklad vuxenutbildning • En vuxenutbildning med kurser på olika nivå. • En förenklad betygsskala på grundläggande nivå. • En nationell databas för vuxenutbildningen. • En mer sammanhållen studiefinansiering. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 43. Kostnader och konsekvenser utbildningssidan • • • • • Förslagen och bedömningarna på utbildningsområdet syftar till ökad flexibilitet, individanpassning och effektivitet. Effektivitetsvinster kan göras – mycket beror på kommunernas agerande. Inga ökade kostnader för kommuner. Myndigheternas uppdrag finansieras inom befintliga ramar. Studiemedelsförslagen ger studerande på grundskolenivå bättre ekonomiska förutsättningar. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 44. Kostnader och konsekvenser studiemedel • • • • • Studiemedelsförslagen ger studerande på grundskolenivå bättre ekonomiska förutsättningar. Bättre vägledning om olika ersättningar ger tryggare studieekonomi. Fler studerande kommer att kunna fullfölja studierna. Flexiblare lösningar möjliga med ny deltidsnivå. Färre låntagare, färre med återbetalningsproblem. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå
  • 45. Kostnader och konsekvenser Ökade kostnader Ökad bidragsandel grundskolenivå Antal studiemedelsveckor Miljoner kronor 163 37 Deltid 25 % 4 Ökade utbetalningar av Bostadsbidrag 6 Summa Minskade kostnader Ändrade bidragsandelar gymnasienivå 210 Miljoner kronor 163 Minskad avsättning för Kreditförluster 2 Minskade Avskrivningskostnader 60 Administrationskostnader CSN 3 Minskade utbetalningar av försörjningsstöd 4 Summa Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå 232
  • 46. Tack för uppmärksamheten ! geoff.erici@regeringskansliet.se