More Related Content
Similar to Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
![Tyngdpunkthavarm[1]](https://cdn.slidesharecdn.com/ss_thumbnails/tyngdpunkthavarm1-150224021324-conversion-gate02-thumbnail.jpg?width=640&height=640&fit=bounds)
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
- 1. Fysik för årskurs7-9 Elektricitet och Magnetism Lena Koinberg
- 2. Denna presentation innehåller •Ström och spänning • Magnetism • Elektrisk energi
- 3.
- 4. Elektroner kan hoppamellan ämnen • Vissa atomer släpper gärna ifrån sig elektroner medan andra atomer drar till sig elektroner.
- 5. Elektrisk laddning • Likaladdningar stöter bort varandra. • Olika laddningar dras till varandra.
- 6. Statisk electricitet • Närtvå ämnen gnids mot varandra så kan elektroner hoppa från det ena ämnet till det andra ämnet. • Exempel: Tjej gnuggar en ballong mot håret. Elektroner hoppar från håret till ballongen. Håret blir positivt laddat. Hårstråna har lika laddning och stöter bort varandra. Därför står håret rakt ut.
- 7. Åska • Nedre deleni åskmoln blir ofta negativt laddad. • Övre delen i åskmoln blir ofta positivt laddad. • En blixt är elektroner som rör sig för att utjämna skillnaden i laddning.
- 8. Elektrisk ström • Enelektrisk ström är en ström av elektroner som vandrar för att jämna ut skillnaden i laddning. • En åskblixt är en kortvarig elektrisk ström.
- 9. Sluten krets • Iett batteri finns en pluspol och en minuspol. – Pluspolen har brist på elektroner. – Minuspolen har överskott på elektroner. • Om man kopplar ihop batteriets pluspol och dess minuspol med en ledning så uppstår en sluten krets. • Elektroner kan röra sig i ledningen då det är en sluten krets. • Ström uppstår då elektroner vandrar från batteriets minuspol till dess pluspol.
- 10. Ströms riktning • Elektronernarör sig från minus till plus i en sluten krets. • Trots det så säger man att ström går från plus till minus! • Det beror på att fysikerna upptäckte ström innan de kände till elektronerna. De bestämde då att ström gick från plus till minus. • Strömmens riktning visas med en pil (se bild).
- 11. Ström Ström: Hur många elektronersom passerar under en sekund. • Ström mäts i ampere som förkortas A. • Ström mäts med en amperemeter.
- 12. Spänning Spänning: Det som driverströmmen i ledningarna. • Spänning mäts i volt som förkortas V. • Spänning mäts med en voltmeter. • Spänningen är skillnad i elektrisk laddning mellan två punkter.
- 13. Resistans • Det ärlättare för elektronerna att komma fram i vissa ledningar än i andra ledningar. • Resistans: hur stort motstånd det är för elektronerna att ta sig fram. • Olika material har olika stor resistans. • Det är svårare för elektronerna att ta sig igenom en smal ledning än en tjock ledning. Den smala ledningen har större resistans än den tjocka ledningen.
- 14. Elektriska ledare • Materialsom leder ström kallas elektriska ledare. • Metaller leder ström bra. • Koppar används ofta som elektrisk ledare i sladdar.
- 15. Isolator • Material sominte leder ström kallas isolatorer. • Plast, gummi och porslin är isolatorer. • Plast används som isolator i sladdar.
- 16. Ohms lag • FysikernGeorg Ohm kom på att det finns ett samband mellan spänning, resistans och ström. • U är spänning i volt, V. • I är ström i ampere, A. • R är resistans i ohm, Ω. Ohms lag: U=R*I 𝑅 = 𝑈 𝐼 𝐼 = 𝑈 𝑅
- 17. Amperemeter Kopplingsschema • Kopplingsschema ären ritning över hur elektriska ledningar och komponenter ska kopplas ihop. Strömkälla Strömbrytare Lampa Resistor (motstånd) Voltmeter
- 18. Seriekopplade lampor • Bildenoch kopplingsschemat visar en strömkälla och två seriekopplade lampor. • Om en lampa går sönder så slocknar bägge lamporna. • Seriekoppling används ofta i julgransbelysningar.
- 19. Parallellkopplade lampor • Bildenoch kopplingsschemat visar en strömkälla och två parallellkopplade lampor. • Om en lampa går sönder så fortsätter den andra lampan att lysa. • Parallellkoppling används ofta i klassrum.
- 20. Seriekopplade och parallellkopplade strömkällor •Batterier kan också seriekopplas eller parallellkopplas. • Om en lampa kopplas till två seriekopplade batterier så lyser den starkare än om det bara varit ett batteri. • Om en lampa kopplas till två parallellkopplade batterier så lyser den längre tid än om det bara varit ett batteri.
- 21.
- 22. Magneter har tvåpoler • En magnet har två poler: – Nordpol (ofta rödmålad) – Sydpol (ofta vitmålad)
- 23. Olika poler attraherarvarandra • Om nordpolen hålls mot sydpolen så attraherar magneterna varandra. Magneterna dras då mot varandra.
- 24. Lika poler repellerarvarandra • Om nordpol hålls mot nordpol så repellerar magneterna varandra. Magneterna stöter då bort varandra. • Även då sydpol hålls mot sydpol så stöter magneterna bort varandra.
- 25. Magnet delas • Omen magnet delas så får man två nya magneter med varsin nordpol och sydpol.
- 26. Magnetfält • Runt enmagnet så är det ett magnetfält.
- 27. Jorden är enmagnet • Kompassens röda nål pekar alltid mot norr. • Kompassens nål är en liten magnet som kan röra sig fritt. • Runt jorden finns ett magnetfält. Jordens magnetiska sydpol ligger längst norrut på jorden (jordens geografiska nordpol). • Kompassens nordpol drar sig mot jordens magnetiska sydpol.
- 28. Så uppstår enmagnet • I atomerna rör sig elektronerna runt atomkärnan. Varje atom är en liten minimagnet. • I de flesta ämne tar atomernas magnetfält ut varandra och ämnet är inte magnetiskt. • I ett magnetiskt ämne (t ex järn) så kan atomernas magnetfält samverka. Om alla atomer lägger sig åt samma håll så blir hela ämnet magnetiskt.
- 29. Tillfälliga magneter • Nären järnbit kommer i närheten av en magnet vänder sig järnatomernas magnetfält åt samma håll. Järnbiten blir då en tillfällig magnet.
- 30. Permanenta magneter • Permanentmagneterär alltid magnetiska. • Permanentmagneter kan tillverkas av stål. I stål finns det kolatomer mellan järnatomerna. Det gör att järnatomerna ligger kvar med polerna åt samma håll. • Vissa stenar är naturligt magnetiska.
- 31. Elektromagneter • Om manlindar en ledare runt en spole och låter ström gå genom ledaren så bildas ett magnetfält runt ledaren. • När strömmen stängs av så är elektromagneten inte längre magnetisk.
- 32.
- 33. Elektrisk energi • Elenergini Sverige kommer framförallt från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.
- 34. Elektrisk effekt • Elektriskeffekt är hur mycket elektrisk energi som en apparat förbrukar. • 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡 = 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖 𝑡𝑖𝑑 • Effekt mäts i Watt, W. • 1 Watt = den mängd Joule som förbrukas på 1 sekund
- 35. Elektrisk energi • Elektriskenergi mäts i kilowattimmar, kWh. • 1 kilowattimme är så mycket energi som en apparat med effekten 1000 Watt förbrukar på en timme. • Exempel: En mikrovågsugn har effekten 1000 W (=1 kW). Om mikrovågsugnen är igång i 1 timme så drar den 1 kWh elektrisk energi.
- 36. Induktion • Ett magnetfältkan skapa elektrisk ström. • Om man rör en magnet genom en spole (bestående av en ledare) så uppstår en elektrisk ström.
- 37. Generator • En generatoromvandlar rörelseenergi till elektrisk energi. • Generators uppbyggnad: Generatorn har en roterande axel. På den roterande axeln sitter en magnet. Rörelseenergi (från exempelvis vindkraft) sätter fart på den roterande axeln. När magneten roterar så skapas ström.
- 38. Likström • Ström somskapas av ett batteri går åt samma håll hela tiden. Den strömmen kallas för likström.
- 39. Växelström • Ström somkommer ur en väggkontakt är växelström. Växelström byter riktning hela tiden. • Växelström med frekvensen 50 Hertz (Hz) byter riktning 50 gånger i sekunden.
- 40. Säkringar • Om mankopplar för många apparater till ett eluttag så blir strömmen så stark att det blir brandrisk. • Om strömmen blir för hög så bränns en säkring av så att strömmen bryts. • Säkringar kallas även för proppar.
- 41. Jordad ledning • Omen sladd är trasig finns risk att det går ström genom kroppen om man tar i sladden. • För att undvika att det går ström genom kroppen så finns jordade ledningar. • Jordade ledningar är ledningar som leder bort strömmen på trasiga ledningar så att du aldrig får ström genom kroppen. • På eluttaget nedan är skyddsjordningen inringad i rött.