Ett starkt Europa för Sveriges bästa

Ett starkt Europa för Sveriges
bästa

2009-02-13

1

Inledning ............................................................................................ 4
Ledarskap för Sverige ......................................................................... 5
Ett starkt EU för Sveriges bästa......................................................................... 6
Vi är bäst på att ge Sverige inflytande .............................................................. 6
Tuffare miljökrav i Europa................................................................... 8
Klimat, energi och miljö .................................................................................. 8
Värna Östersjöns miljö ................................................................................... 9
Miljövänligare transporter ............................................................................. 10
En bättre politik för jordbruk och djurhushållning.............................................. 11
Bra och prisvärd mat .................................................................................... 11
Skog, jakt och fiske ...................................................................................... 12
Moderat europapolitik verkar för att: .............................................................. 13
Ett Europa i arbete ............................................................................ 14
Underlätta för den inre marknaden och företagande......................................... 15
Ökad rörlighet för tjänster ............................................................................. 16
En konkurrenskraftig Östersjöregion ............................................................... 17
Förverkliga Lissabonstrategin ......................................................................... 18
Underlätta för arbetskraftsinvandring .............................................................. 18
Ökad rörlighet för forskare............................................................................ 19
Inför euron i Sverige..................................................................................... 19
Samarbete för trygghet..................................................................... 21
Värna den enskildes integritet ........................................................................ 21
Tuffare politik mot narkotikahandel................................................................. 22
Ökat polissamarbete i EU ............................................................................. 22
Samarbete mot terrorism ............................................................................... 23
Stärk rättssäkerheten .................................................................................... 23
Särskilda åtgärder mot människohandel.......................................................... 24
Tydliga spelregler kring fildelning .................................................................. 25
Familjepolitik i EU ........................................................................................ 25
EU gör Sverige större ........................................................................ 27
Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik........................................................... 27
Fortsatt utvidgning........................................................................................ 28
Minskad fattigdom genom en global utvecklingspolitik ...................................... 28
Mer frihandel med omvärlden........................................................................ 29
Gemensamt asylsystem ................................................................................. 30
Samarbete om rätt saker på rätt sätt ................................................ 32
Värna grundtanken med samarbetet ............................................................... 32
Lissabonfördraget gör EU bättre..................................................................... 32
Valuta för skattepengarna ............................................................................. 33
Stärk kontrollen av EU: s pengar .................................................................... 33
Nej till EU-skatt ............................................................................................ 34

2

Bättre förvaltning inom EU............................................................................. 35
Ett effektivt och öppet beslutsfattande.............................................................. 35

3

Inledning
Första gången svenska folket fick rösta om EU handlade det om ja eller nej. Skulle vi
vara med eller inte, hör vi dit eller inte? Då kunde moderat politik förklaras i ett,
möjligen tre ord. Ja. Ja till Europa.

I dag har vi varit medlemmar i 14 år. EU och det svenska medlemskapet finns,
fungerar och vi har för första gången en moderatledd regering som företräder Sverige
i samarbetet. Europaparlamentet har större lagstiftande makt än någonsin och får ännu
mer genom Lissabonfördraget. Nu är det dags att leverera resultat. När svenska
väljare får frågor om EU i dag är stödet för samarbetet större än någonsin under
medlemskapet, men också intresset för sakfrågor och kraven på tydliga resultat i dem.

Moderaterna har varit bra på och väl bekanta för europaberättelsen från andra
världskriget via Romfördraget, EG, Sovjetunionens fall och fram till ja-segern 1994.
Den historien är fortfarande fantastisk. EU är världens mest framgångsrika samarbete
mellan självständiga länder. Europasamarbetet har säkrat fred och demokrati i sina
medlemsländer och gör det i dag för blivande medlemmar. Det ger Sverige styrka och
inflytande i världen.

Men väljarna förtjänar också svar på dagens och morgondagens vardagsproblem.
Miljöproblem, klimathot och internationell brottslighet är exempel på problem som vi
inte kan lösa själva här hemma. Dessutom river samarbetet gränser mellan en halv
miljard människor och skapar enorma möjligheter för hela Europa. Vi vill använda
samarbetet för att underlätta för fler jobb att skapas och för att stärka EU: s arbete för
fred och demokrati i och utanför Europa. Däremot vill vi inte använda EU för att lösa
problem som löses bäst hemma i länder, regioner, kommuner eller vid köksbord. EU
ska vara bra på det vi behöver lösa tillsammans, men låta bli det som inte blir bättre
av europanivån. Till och med om det är något man gillar.

Europa står inför stora utmaningar i miljö- och klimatfrågan och omges av oro både på
finansmarknader och i säkerhetspolitiken. När Sverige tar över ordförandeklubban i
juli nästa år är det i en tid som är avgörande för samarbetet. Ska Europa bli ett fattigt
museum, med fina slott och minnen från fornstora dagar men oförmöget att förbättra
miljön och skapa nya jobb? Eller ska vi använda samarbetet till de viktigaste frågorna,
förbättra spelreglerna för människor och företag och återupprätta vår konkurrenskraft?

Det är en fråga om ledarskap. Med moderat ledarskap har Sverige största möjliga
nytta av samarbetet, på alla nivåer. Det moderata ledarskapet står i motsats till att
reglera för mycket, och även till att tveka inför medlemskapet. Vi vill använda
Europasamarbetet till att göra Sverige och Europa bättre, friare och starkare för
människor och företag.

4

Ledarskap för Sverige
Europasamarbetet har genomgått stora förändringar på kort tid. Utvidgningen har varit
den i särklass största och viktigaste händelsen. På bara några år har samarbetet gått
från 15 till 27 medlemsländer. Det gör att EU idag är ett samarbete som spänner över
så gott som hela den europeiska kontinenten. Närmare en halv miljard människor bor
inom dess gränser.

EU:s snabba utveckling och den globalisering som för länder och människor närmare
varandra, öppnar upp många nya möjligheter. Sveriges medlemskap möjliggör för oss
att kunna påverka utvecklingen allt längre utanför vårt lands gränser. Det som tidigare
bestämdes av de större länderna är nu frågor även för oss. Sveriges möjligheter att ta
ett stort internationellt ansvar är bättre än någonsin tidigare.

Det är viktigt att Sveriges roll inom unionen fortsätter att stärkas. Under vårt
ordförandeskap hösten 2009 kommer Sverige att leda arbetet i EU och ansvara för att
utvecklingen på flera centrala områden drivs framåt. Det är ett betydelsefullt tillfälle att
visa att Sverige ska tillhöra EU: s kärna. Samtidigt kommer det att ställa mycket höga
krav på oss. Världens ögon kommer att riktas mot Sverige och våra insatser utvärderas
efteråt.

Det saknas inte utmaningar att hantera. Mer finns att göra för att möta klimathotet och
förbättra miljön, inte minst i många nyblivna medlemsstater. Den globala finanskrisen
riskerar att få långvariga konsekvenser på både sysselsättning och tillväxt. Bristen på
ett gemensamt asylsystem leder till en mycket ojämn fördelning av asylsökanden.
Byråkratin inom unionen är för omfattande och det händer fortfarande att
medborgarna inte får den valuta för sina skattepengar som de har rätt att få. Kvinnor
och barn lockas under falska förespeglingar till EU för att sedan utnyttjas för sexuella
ändamål.

Dessa frågor är högst verkliga för EU:s invånare och kräver ledarskap. Det är därför
viktigt att EU inte tappar tempo utan förmår att ta sig an de utmaningar vi ställs inför.
Att skjuta viktiga beslut på framtiden löser inga problem på längre sikt, tvärtom är det nu
vår förmåga till samarbete prövas. Det är viktigt att europasamarbetet inte tappar fart på
centrala områden.

Ett tungt ansvar vilar på EU:s ledare att visa handlingskraft och föra unionens
samarbete framåt. Det gör europaparlamentsvalet 2009 särskilt viktigt och förpliktigar
för de politiska partierna. Den som söker väljarnas mandat måste både presentera en
tydlig vision om hur det framtida europasamarbetet ska se ut och kunna ge tyngd åt
Sveriges åsikter.

5

Ett starkt EU för Sveriges bästa
Åsikterna om vilken väg Europa ska välja går ofta isär. Ibland återfinns de främsta
skillnaderna mellan våra svenska uppfattningar och viljor i andra medlemsländer,
ibland mellan politiska grupperingar i flera länder. Vid andra tillfällen är det här
hemma som debattens vågor går höga om framtiden för samarbetet. Oavsett var
debatten sker är det avgörande att Sverige representeras av företrädare som vågar
och kan värna våra intressen på bästa sätt.

Många frågor som är viktiga för Sverige är gränsöverskridande och kan endast lösas
genom det europeiska samarbetet. Därför vill vi se ett starkt EU för Sveriges bästa. Vi
driver frågor som en tuffare miljöpolitik, att ta krafttag mot den internationella
brottsligheten, mindre byråkrati, ett gemensamt asylsystem och värnande av demokrati
i vår omvärld. Våra åsikter tar sina utgångspunkter i viktiga svenska principer om
öppenhet, effektivitet, jämställdhet och omsorg om naturen.

Inte bara Sverige tjänar på att låta dessa värderingar slå igenom tydligare inom EU.
Samtliga medlemsländer har mycket att vinna på att EU utvecklas i en riktning mot mer
av transparens och samarbete kring rätt saker. Att värna Sveriges intressen i
europasamarbetet är att ta ansvar för hela EU: s utveckling. Därför driver vi på för att
EU:s ekonomi ska vara stark och skapa nya jobb, trots att röster höjs för ökad
reglering och slutenhet.

De politiska skillnaderna mellan oss moderater och socialdemokraterna handlar både
om vad samarbetet ska användas till och om var gränsen går för hur mycket unionen
ska ta sig för.
Socialdemokraternas linje innebär att EU ska göra för lite där EU borde göra mer, till
exempel för att underlätta arbete och rörlighet över nationsgränserna, och för mycket
på områden som medlemsstaterna borde få bestämma över själva. Det handlar till
exempel om att på EU-nivå reglera frågor om jämställdhet och vår arbetsrätt. Vi
moderater anser istället att arbetsmarknadspolitiken ska vara en nationell
angelägenhet som bygger på de olika traditioner och modeller som vuxit fram under
årtionden.

Därför arbetar vi i Europaparlamentet och övriga EU för ökad frihet. Enligt vår mening
ska EU varken bestämma över våra arbetstider eller motarbeta människors möjligheter
att söka sjukvård i andra EU-länder. Det nationella självbestämmandet ska värnas och
EU koncentrera sig på gemensamma frågor som länderna inte kan lösa på egen hand.

Vi är bäst på att ge Sverige inflytande
För ett litet land som Sverige är Europasamarbetet ett medel för att påverka även
utanför våra nationsgränser. Vårt inflytande är samtidigt ingenting som kommer med
automatik. Det är beroende av att vi har företrädare med en klar vision som kan tala
för Sverige och få med sig andra på vår linje.

6

Den tidigare regeringen misslyckades på flera områden med att ta till vara vårt lands
intressen. Under Sveriges första nästan tolv år som medlemmar lät vi våra EU-frågor
skötas av byråkrater eller socialdemokrater, eller inte alls. I dag har Sverige sin första
regering sedan inträdet som vill ingå i kärnan av europasamarbetet och använda
inflytandet till att påverka, aktivt och politiskt. Den regeringen är moderatledd.

Vi moderater har en bredd av företrädare som arbetar på flera arenor för att
maximera vårt lands påverkan över de beslut som påverkar oss. I Europaparlamentet
representeras vi idag av fyra moderata parlamentariker fördelade på flera viktiga
utskott. I Europeiska rådet företräder statsministern Sverige och medverkar i
överläggningar om Europasamarbetets viktigaste framtidsfrågor. Totalt i ministerrådet
deltar elva moderata statsråd i överläggningar i olika viktiga ämnen. Även många
moderata riksdagsledamöter och förtroendevalda på kommun- och landstingsnivå är
mycket involverade i europasamarbetets utveckling.

Vårt arbete på flera nivåer har gett resultat under alliansregeringens tid vid makten.
Sverige har börjat tala och Europa har börjat lyssna. Sverige är på väg in i
samarbetets innersta kärna. Att vi stannar där kommer vara avgörande för
möjligheterna att göra det svenska ordförandeskapet till en framgång och påverka EU:
s beslut i framtiden.

Skillnaderna mot socialdemokraterna är tydliga. De uppvisar stora skillnader i synen
på EU och lever till stora delar kvar i ja- och nej-debatten utan en egen idé om hur
Sveriges roll i samarbetet ser ut. I avgörande frågor som till exempel euron är de så
splittrade att de inte kan ge ett tydligt svar på vad de vill. Än större är splittringen inom
vänsterblocket där det inte ens finns enighet kring huruvida Sverige bör kvarstå som
medlem eller inte.

Att inte kunna presentera en samlad uppfattning i viktiga frågor får konsekvenser för
möjligheterna att kunna driva en aktiv linje i EU. Om man inte vet vad man vill
åstadkomma blir man sämre på att tillvarata svenska intressen. Att vara splittrad är
ingen tillgång för ett litet land som är beroende av de större ländernas beslut.

Sveriges ordförandeskap utgör en viktig tid för Sverige och för hela den Europeiska
unionen. Mycket står på spel och därför kommer det stundande valet till
Europaparlamentet blir särskilt angeläget. Att skapa ett starkt Europa och värna
Sveriges intressen handlar ytterst om ledarskap och förmåga att skapa delaktighet
kring den svenska linjen. Moderaterna är det parti som bäst kan värna de frågor som
skulle förbättra vardagen för människor i Sverige – och i hela Europa.

7

Tuffare miljökrav i Europa
Få frågor understryker lika tydligt vikten av ett starkt EU-samarbete som
miljöutmaningarna gör. Föroreningar har aldrig gjort, och kommer aldrig göra, halt
vid nationsgränserna. Sverige ska därför vara en pådrivande kraft för att EU tar sig an
miljö- och klimatfrågorna på allvar med bindande mål, samarbete och lagstiftning. Vi
ser europasamarbetet som den naturliga basen för en effektiv och resultatinriktad
miljöpolitik.

Vi moderater vill bidra till en långsiktig miljöpolitik som förenar höga miljömål med
ekonomisk tillväxt. Mer finns att göra för att förbättra miljön, inte minst i många
nyblivna medlemsstater. I vårt eget närområde är Östersjön ett bra exempel där
Sverige inte ensamt kan värna havsmiljön. Vi antar miljöutmaningen med ett
marknadsekonomiskt synsätt som bland annat innebär att låta den som förorenar bära
miljökostnaden för det. Det är också ett erkännande av att det enbart är en växande
ekonomi som gör det möjligt för att prioritera och satsa resurser på en bättre miljö,
utan att behöva välja bort något annat.

Klimat, energi och miljö
Samtidigt som EU står för 13 procent av världens utsläpp av växthusgaser så släpper
Sverige enbart ut 0,2 procent. Det innebär att klimatutmaningen i allra högsta grad är
internationell. Vårt EU-medlemskap är därför nödvändigt för att vi ska kunna delta i
och vara med och påverka när avgörande beslut fattas. Inom ramen för EU ska
Sverige ta en ledande roll i pågående och framtida klimatförhandlingar. Vi ska verka
för att alla bidrar till de gemensamma ansträngningarna och att systemet innebär att
åtgärder vidtas där de gör störst nytta till minst kostnad.

Självklart vill vi att den stora delen minskningar ska ske inom EU men vi ser också de
möjligheter för miljön som finns i att göra insatser i andra länder. Så kallade flexibla
mekanismer, det vill säga att ett land genomför utsläppsreduktioner direkt i andra
länder och får tillgodoräkna sig dessa på det egna landets kvot, innebär stora fördelar
inte minst ur ett effektivitetsperspektiv.

År 2020 ska Sverige ha uppnått 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser.
Målet avser den icke handlande sektorn och innebär en minskning av utsläppen av
klimatgaser med 20 miljoner ton i förhållande till 1990 års nivå. Två tredjedelar av
dessa minskningar sker i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-
länder och flexibla mekanismer som CDM (Clean Development Mechanism).

För att minska utsläppen av koldioxid är det av största vikt att under klimatmötet i
Köpenhamn hösten 2009 förhandla fram ett globalt avtal som börjar gälla från och
med 2013. Vid dessa förhandlingar bör EU-länderna vara beredda att ta på sig att
minska sina koldioxidutsläpp med minst 30 procent till 2020. EU:s mål att minska

8

koldioxidutsläppen med minst 20 procent till 2020 får inte överges, oavsett resultatet
av mötet i Köpenhamn. Minskningen bör ske genom handel med utsläppsrätter,
lagring av koldioxid och effektivare energianvändning. Vi vill också öka användningen
av flexibla mekanismer, dvs. åtgärder för att minska utsläppen i andra länder. De
hjälper andra länder och minskar de totala utsläppen i världen.

Energifrågan är viktig också ur säkerhetspolitiskt hänseende. Det ligger i EU:s intresse
att bli mindre beroende av exempelvis rysk olja och gas. Energiberoende ska inte
kunna användas som ett påtryckningsmedel av länder utanför EU.

För att nå de energimål vi har satt upp måste vi få bort de hinder som idag finns för ny
miljövänlig energi. Stora energioperatörer som äger distributionskanaler gör det
onödigt svårt för mindre etablerade aktörer att konkurrera med sin energi. Vi har
därför aktivt verkat för att liberalisera energimarknaden i syfte att uppnå en gemensam
europeisk energimarknad. En välfungerande gemensam sådan innebär mindre krångel
och hinder för nya och mindre energileverantörer. Det i sin tur leder till mer konkurrens
och mer investeringar. Resultat blir ett högre mått av grön energi och energieffektivitet.

Idag är många länder i EU beroende av kolkraft, vilket inte är ett bra alternativ ur
miljöhänseende. Därför är det viktigt att öka andelen ren och förnybar energi på en
öppen europeisk energimarknad. Kärnkraft är att föredra framför kolkraft i
sammanhanget, inte minst av miljömässiga skäl. Därför får andelen kärnkraft på EU:s
energimarknad gärna öka. EU kan göra stor nytta på området, inte minst genom att i
internationella förhandlingar vara pådrivande för tuffa globala utsläppskrav. Vi
kommer att fortsätta verka för att miljövänlig energiproduktion gynnas och inte stängs
ute från energimarknaden samt att EU: s gemensamma miljöpolitik ska vara så effektiv
som möjlig.

För att skapa goda möjligheter för var och en av oss att göra miljöriktiga insatser, är
det centralt att underlätta för att göra miljösmarta val. Som konsument ska det vara lätt
att välja både miljövänliga varor och tjänster, till exempel genom att miljövänliga
alternativ är tydligt märkta. Det är också viktigt att införa frihandel med miljövänliga
varor mot EU:s omvärld och motarbeta kontraproduktiva strafftullar, som till exempel
på lågenergilampor från Kina.

Värna Östersjöns miljö
I vårt närområde är Östersjön ett tydligt exempel på att EU behövs och att Sverige inte
ensamt kan värna havsmiljön. Östersjön är ett speciellt hav eftersom det är ett
innanhav nästan helt avskärmat från världshaven men har tillrinning ifrån flera
vattendrag från flera olika länder. Det ställer höga krav på samarbete mellan de
länder som ligger runt Östersjön för att lösa de specifika problem som finns. Idag är
alla Östersjöländer, förutom Ryssland, medlemmar i EU. Det gör att Sverige enbart
inom ramen för EU har möjlighet att skydda Östersjön och hålla havet levande. En

9

viktig del i våra ansträngningar är att genom den gemensamma jordbrukspolitiken
komma tillrätta med övergödningen.

Östersjön bör, inom ramen för de möjligheter EU: s regelverk ger, bli ett pilotområde
för en ny gemensam förvaltningsstrategi, Östersjöstrategin. Denna strategi bör inte
minst ta sikte på att sjöfarten ska vara säker och inte hota havsmiljön. Vi vill dessutom
att EU låter fisket i Östersjön bli pilotprojekt för ett system med individuellt överförbara
fiskekvoter.

Det är viktigt att den planerade gasledningen i Östersjön uppfyller de stränga
miljökrav som syftar till att värna Östersjöns känsliga miljö. All fartygstrafik ska ske på
ett miljömässigt säkert sätt för att inte riskera växt- och djurlivet.

Miljövänligare transporter
För oss är det viktigt att varje transportslag bär sitt miljöansvar. Hur detta ska ske
skiljer sig däremot åt mellan de olika transportsätten. För flyget införs från och med
2012 handel med utsläppsrätter samtidigt som sektorn inte får öka sina utsläpp. För
Sveriges del är målsättningen att till år 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av
fossila bränslen. Från och med 2012 träder även nya krav på personbilar i kraft som
innebär att de genomsnittliga utsläppen för nya bilar blir 130g CO2/km. Vi anser att
utsläppen för bilar behöver sänkas ytterligare efter 2012, och vill sätta ett tak på max
95 g/CO2 redan 2020 för att kunna nå EU: s utsläppsmål. Dessutom vill vi införa
frihandel på sådana bilar i syfte att gynna produktionen. Det är också viktigt att
avskaffa etanoltullarna mot omvärlden.

Den europeiska transportmarknaden kommer med ambitiösare miljöregler få bil-,
lastbils- och flygtillverkarna att bli miljövänligare. Samtidigt som kraven skärps pågår
arbetet med teknikutveckling och effektivisering. För flyget spelar bland annat projektet
"Single European Sky", som syftar till att samordna det europeiska luftrummet och
flygledningen, stor roll. Genom att låta flygplanen följa rakare rutter sparar vi mycket i
utsläpp. Vi vill att auktioneringen av rätten till utsläpp från flyg ska vara helt genomförd
år 2016.

När det gäller transportsektorn kommer vi även fortsättningsvis verka för att långa
lastbilar tillåts inom hela unionen, inte bara i Sverige, Finland och Nederländerna. Det
skulle leda till effektivare transporter och minskade utsläpp. Tågtrafiken är miljömässigt
mycket positiv och ska inte hindras av nationella regleringar. Därför ska vi fortsätta att
verka för en öppen, fungerande tågmarknad. Miljövänliga transporter ska uppmuntras.

Historien visar gång på gång att politiker både underskattar den tekniska utvecklingen
och hindrar den genom politiska beslut. Vi vill verka för en teknikneutral lagstiftning
som håller öppet för alternativa lösningar på olika teknikområden. Genom

10

gemensamma regler och klassificering av hållbara bränslen är vi övertygade om att
utvecklingen av miljöbilar kan ta fart inom EU.

En bättre politik för jordbruk och djurhushållning
EU:s gemensamma jordbrukspolitik står för nästan hälften av EU:s budget. Andelen har
minskat något men är fortfarande är alldeles för hög. Det är positivt att EU:s
jordbrukspolitik fått en allt tydligare marknadsorientering och ett tydligare miljöfokus.
Det är inte minst viktigt med tanke på de ökande livsmedelspriserna och den i övrigt
ambitiösa miljöagendan som finns i EU. Vi ska alltid vara en tydlig röst för
marknadsvänliga reformer på området.

För oss är det viktigt att EU tar ansvar för sin jordbrukspolitiska påverkan på vår
omvärld. Varken dumpade priser genom överproduktion på världsmarknaden eller
underproduktion till följd av inlåsningseffekter är acceptabla. Även exportstöd och
tullar vid import måste avskaffas. En fortsatt reformering av jordbrukspolitiken är därför
nödvändig både för EU:s och världens bönder och konsumenter. Vi är av
uppfattningen att de reformer som sker ska gå snabbare och vara än mer omfattande.

Vi vill avskaffa subventionerna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik och ersätta
jordbrukspolitiken med gemensamma minimikrav på matens kvalitet och säkerhet.
Konsumenter ska kunna veta och förvissa sig om till exempel att djuren haft det
drägligt och att maten är fri skadliga tillsatser, oavsett från vilket land den kommer.
Sådana regler får dock inte hindra småskalig produktion eller fri och öppen handel,
som båda är viktiga för mångfalden på tallriken.

Att djurhälsan i Sverige och EU är god är viktigt både av ekonomiska, hälsomässiga
och etiska skäl. Med ökande rörlighet även för livsmedel är det viktigt att man som
konsument känner sig trygg med att det kött man köper i affären kommer från djur som
behandlats väl och på ett sätt som inte riskerar människors eller djurs hälsa. Vi har
tyvärr dåliga erfarenheter av smittsamma sjukdomar som spridits mellan djur och
människor och EU spelar en viktig roll för att undvika detta i framtiden.

Bra och prisvärd mat
Genom det svenska medlemskapet i EU har Sveriges medborgare fått ett ökat utbud i
mataffärerna. Detta tack vare att det på den gemensamma marknaden råder fri
rörlighet även för matvaror vilket ökat konkurrensen och pressat priserna.

EU ska inte bestämma eller styra vilka vad vi som enskilda medborgare äter. Det berör
inte EU om våra gurkorna är krokiga eller om biffen kommer från Brasilien. Däremot
har EU en viktig roll att spela som lagstiftare när det gäller att garantera att det vi äter
eller dricker är säkert och att konsumenten får information om innehållet.

11

Då livsmedel handlas fritt i Europa måste vi ha gemensamma och höga krav för
livsmedelssäkerhet. Vi moderater arbetar därför kontinuerligt med att uppdatera och
stärka EU:s normer för livsmedelssäkerhet och livsmedelsproduktion vilka redan idag är
ambitiösa.

Vi strävar alltid efter att EU baserar sina beslut om regler för produktion, tillsatser och
innehåll i livsmedel på vetenskapliga rön. De ska inte styras av politiska uppfattningar
om vad medborgarna bör och inte bör äta. Allt för att vi som konsumenter ska kunna
vara trygga i att den mat vi äter inte är farlig. Det är också viktigt att de livsmedel som
importeras till EU är säkra och tillförlitliga. Vi värnar därför effektiva och pålitliga
livsmedelskontroller i hela unionen. Men import av mat från andra länder får inte
hindras av påstådda eller grundlösa säkerhetskrav, som snarare har politisk grund.

Som konsumenter har vi även en självklar rätt att veta vad det vi äter innehåller. Till
största del ligger det på producenternas ansvar, och i dessas intresse, att se till att ge
god och tydlig produktinformationen till konsumenterna. EU är dock en viktig garant
för allt alla livsmedel, även de som importeras, har tydliga och rättvisande
innehållsförteckningar.

Reglerna kring EU:s livsmedelsinformation och livsmedelssäkerhet måste präglas av
enkelhet och tydlighet. Överdrivet byråkratiska och dyra regler hotar inte bara små
och lokala producenter utan gör även maten dyrare.

Skog, jakt och fiske
En av Sveriges största naturtillgångar är vår skog som spelar en stor roll i många
dimensioner av vår ekonomi och miljö. Skogarna ser olika ut i olika delar av Europa
och synen på skogen kanske skiljer sig åt än mer. Därför vill vi inte att skogen ska bli
en fråga på EU-nivå utan anser att det är ett politikområde som hanteras bättre av
respektive medlemsland. Skogen är en näring och ska behandlas som en sådan. Att
den utöver ekonomisk nytta dessutom ger andra mervärden för vår miljö motiverar inte
att frågan ska bli överstatlig och hanteras på EU-nivå.

Jakt är en annan fråga som inte bör detaljstyras på EU-nivå. Vi vill ha en ändring av
de regelverk som idag styr jakten i EU. Dels eftersom frågan enligt vår mening inte hör
hemma på EU-nivå men också för att regelverken antogs då EU fortfarande hade
relativt få medlemsländer. Reglerna är därför dåligt anpassade till våra förhållanden
och skulle med stor sannolikhet se väldigt annorlunda ut idag om alla medlemsländer
hade haft möjligheten att påverka utformningen av dem.

Bestånden av fisk har uppvisat en oroväckande utveckling. Ett tydligt exempel är
tillgången på torsk i Östersjön som trots minskade fiskekvoter, är nära den biologiskt
kritiska gränsen. Därför är det viktigt att ta krafttag mot det utbredda svartfiske som

12

leder till att bestånden utarmas. Den gemensamma fiskepolitiken måste upprätthålla de
ambitiösa återhämtningsplaner som finns för fiskbestånden i våra hav.

Moderat europapolitik verkar för att:

1. EU ska ha en tuffare klimatpolitik. Vi vill minska EU:s koldioxidutsläpp med 30
procent till 2020.

2. Öka användningen av flexibla mekanismer. På så sätt kan vi minska hela
världens påverkan på klimatet.

3. Avskaffa alla tullar på etanol. Därigenom kan vi underlätta för
klimatomställningen.

4. Vi ska få fler miljövänliga bilar i Europa. Vi vill sänka den maximala
utsläppsnivån för nya personbilar till 95 gram/km.

5. Riva hinder för en miljövänligare bilpark. Därför vill vi avskaffa alla tullar och
övriga handelshinder för bilar som når EU:s miljökrav.

6. Modernisera EU:s jordbrukspolitik. Vi vill avskaffa alla EU: s
jordbrukssubventioner och lägga ökat fokus på en tuffare klimatpolitik, bättre
djurhållning och bra märkning av mat.

7. Reformera EU s jaktregler. Sveriges jaktregler ska inte bestämmas i Bryssel.

13

Ett Europa i arbete
Faktorer som demografi och globalisering kommer att innebära nya utmaningar för
EU: s medlemsstater. Just nu är vi inne i en djup finansiell kris, läget på marknaden
riskerar att bli allvarligt och vi kan förvänta oss en lång internationell ekonomisk kris.
Det ställer krav på att både göra Europa mer konkurrenskraftigt och låta fler människor
komma in på arbetsmarknaden. Vi vill att Europa ska vara en ekonomisk stormakt i
världen, även i svåra tider och även när konkurrensen från andra regioner hårdnar.

EU saknade redan tidigare miljontals jobb för att leva upp till Lissabonprocessens
målsättningar om ett konkurrenskraftigt Europa. Det är en oacceptabelt hög siffra som
innebär svåra påfrestningar för många människor. Därför är det nu viktigare än
någonsin att både säkra finansiell stabilitet och öka den långsiktiga sysselsättningen.

Sverige ska driva på för att EU har en gemensam politik för öppna marknader, ta bort
handelshinder inom och utanför unionen och för att minska regelbördan för företagen.
På samma sätt som vi vill driva på för att minska utanförskapet i Sverige vill vi driva på
för att minska utanförskapet i hela EU.

EU:s framtida konkurrenskraft kan varken bygga på gamla meriter eller låga löner.
Istället ska den globala konkurrensen från länder som Kina, Indien och USA mötas
med hög kunskapsnivå, fri rörlighet och välutvecklade företag i konkurrenskraftiga
branscher. Vi ska göra saker bättre än vad andra länder klarar av.

Vi försvarar den svenska modellen
Arbetsmarknadspolitiken ska vara en nationell angelägenhet som bygger på de olika
traditioner och modeller som vuxit fram under årtionden. Den inre marknaden ger
goda förutsättningar för uthållig tillväxt och högt välstånd. Samtidigt är nästan alla de
faktorer som bestämmer arbetslösheten föremål för nationella beslut. Ansvaret för
arbetsmarknaden, skatter på arbete och företagande ligger hos de enskilda länderna.
Därför vill vi inte reglera arbetsmarknaden på EU-nivå.

Vi moderater värnar den svenska modell som tjänat oss väl och skapat grund för
trygghet och förutsägbarhet i omställningen. Dessutom har den inneburit lägre
konfliktnivåer än i andra motsvarande ekonomier. Men tryggheten måste också komma
genom ett rikt utbud av anställningsmöjligheter av olika slag. Varje människa ska
kunna finna något som passar hans eller hennes förutsättningar.

Vi moderater ser positivt på att företag och människor rör sig över gränserna. Det ska
inte behöva stå i konflikt med den svenska modellen på arbetsmarknaden. Sverige ska
behålla en egen arbetsmarknadsmodell och vi vill inte ändra i det så kallade
utstationeringsdirektivet. Då skulle vi riskera mer lagreglering och mindre utrymme för
den svenska modellen med förhandlande parter på arbetsmarknaden.

14

Det kommer att uppstå fler situationer som det så kallade Vaxholmsmålet i framtiden.
Utgångspunkten för moderat politik är att värna en stark arbetsrätt, trygghet och
respekt för de nationella särarterna. För oss är det viktigt att slå vakt om vår ordning
där människor som kommer till Sverige för att arbeta, gör det till trygga och goda
villkor. Företag från andra EU-länder ska inte konkurrera i Sverige genom att ha
undermåliga villkor för sina arbetstagare.

EU ska inte heller reglera vilka arbetstider som ska gälla i Sverige. Arbetstidsdirektivet
reglerar den totala tid en arbetstagare får arbeta under en bestämd period samt till
exempel dygnsvila. Det nuvarande direktivet har skapat problem inom flera
yrkeskategorier, då jourtid har bedömts som vanlig arbetstid. Det har medfört
betydande merkostnader för många arbetsgivare, inte minst inom offentlig sektor. Men
det är också en principiellt viktig fråga då det handlar om på vilken nivå arbetsrätten
ska ligga.

Underlätta för den inre marknaden och företagande
Den inre marknaden är en av EU:s största succéer och kärnan i det europeiska
samarbetet. Den innebär att det inte ska finnas några gränser för varor, tjänster,
kapital och människor att röra sig mellan länder inom unionen. Utvecklingen av den
fria handeln har på ett avgörande sätt bidragit till tillväxt, välstånd och säkerhet i
Europeiska unionen. Principerna om den fria rörligheten antogs för drygt ett halvt sekel
sedan och är fortfarande, och kommer även i framtiden att vara, grundläggande för
EU-samarbetet.

EU-medlemskapet har stärkt vår handelsposition i Europa och på den globala arenan.
Sverige har blivit en del av en större marknad vilket ger fördelar i form av större utbud,
fler konsumenter, lägre priser och kostnader samt högre kvalitet. Företagare kan
expandera och finna nya kundkretsar genom att etablera sig i, eller sälja sina
produkter till andra medlemsstater. Tillgången till en stor europeisk marknad med 500
miljoner konsumenter är också en avgörande förutsättning för att svenska företag ska
kunna växa och skapa jobb i Sverige.

En stor styrka i EU-medlemskapet ligger just i de gemensamma lösningarna, den
gemensamma lagstiftningen. Om vi inte inom EU lyckas nå gemensamma beslut eller
inte respekterar överenskommelser blir det svårare att integrera våra ekonomier och i
nästa steg att länka ihop den inre marknaden med länder utanför EU.

Men trots att den fria rörligheten är en grundpelare och det inte ska finnas några
hinder så finns de kvar ibland i praktiken. Enskilda länder, branschorganisationer eller
företag kan ställa upp krav som i praktiken gör det svårt för svenska leverantörer av
varor eller tjänster att kunna konkurrera eller för andra att komma hit. Det finns
exempel på hur yrkeschaufförer från ett annat EU-land inte kan ta körkort för tung trafik
i Sverige innan de kan språket, eller på hur byggnadsarbetare från andra EU-länder
som inte har svenskt yrkesbevis får lägre lön.

15

Sådana diskriminerande hinder drabbar främst små företagare och enskilda
människor, som inte har tillgång till till exempel jurister. Att riva dessa hinder kräver
inte bara att EG-domstolen agerar utan även att politiker på alla nivåer driver på för
att få bort dem. Det borde vara lika enkelt och självklart att tjänster kan röra sig som
att varor och kapital kan göra det. En tjänsteutövare som följer lagar och regler
hemma hos sig ska inte behöva mötas av byråkrati i ett annat EU-nämnd.

Vi moderater har under alla år som Sverige varit medlem i EU arbetat för att förenkla
villkoren för företagande, göra lagarna mer begripliga och skapa ömsesidiga
erkännanden av nationella regler. Genom att minska regelbördan och skära bort
onödigt krångel läggs grunden för ökad konkurrens och en bättre fungerande inre
marknad med nya arbetstillfällen. Vi arbetar aktivt för en effektiv inre marknad som på
bästa möjliga sätt tillgodoser de behov som våra företag har för att kunna konkurrera
och växa.

Det handlar även om att säkerställa en mer central plats för den inre marknaden när vi
skapar en övergripande politik för hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i
EU.
Vi moderater har medverkat till att stärka den inre marknaden väsentligt. Det handlar
bland annat om tjänstedirektivet och nya avregleringar av exempelvis post och
telesektorn. Till exempel har vi arbetat inom Europaparlamentet för att öppna hela den
europeiska telekommarknaden för konkurrens.

Samtidigt återstår det många viktiga utmaningar att hantera. Det finns fortfarande
problem vad gäller till exempel konkurrenshinder och monopol som snedvrider
konkurrensen samt hämmar utvecklingen. Därför fortsätter ansträngningarna för att
utvidga den inre marknaden till nya områden. Exempel på sådana är områdena för
utbildning och sjukvård samt olika former av bank- och försäkringstjänster.

Idag är det förbjudet att sälja snus i EU medan det är tillåtet i Sverige tack vare ett
permanent undantag. Vår ståndpunkt har hela tiden varit att EU:s förbud mot snus är
illa underbyggt och bör avskaffas. Med rätt förutsättningar kan snuset både få fler
européer att sluta röka och dessutom skapa svenska jobb.

Ökad rörlighet för tjänster
EU behöver en verklig inre marknad för tjänster, där både företag och konsumenter
kan dra full nytta av de möjligheter som finns i tjänstesektorn. Avsikten är att göra det
enklare för företag att etablera sig och tillfälligt tillhandahålla tjänster på EU:s inre
marknad samtidigt som tjänsternas kvalitet stärks.

Tjänstesektorn är en allt större del av ekonomin och det är viktigt att EU får bättre
rörlighet för både tjänsteutövare och det de producerar. Ökad konkurrens och

16

nyetableringar skulle kunna ge betydande välfärdsvinster när det gäller utbildning,
sjukvård och social service. Tjänstedirektivet är därför mycket centralt för att utveckla
EU:s inre marknad. Det kommer leda till ökad tillväxt, högre sysselsättning och nya
möjligheter för svenska företag.

Idag finns det alltför många hinder för den som vill utöva sitt tjänsteyrke i ett annat
land. Många länder har fortfarande krav för etablering eller tjänsteutövning som i
praktiken utestänger konkurrens från andra länder. Vi kommer att verka för
gemensamma EU-regler i syfte att möjliggöra rörlighet för tjänsteutövare, inte minst för
att gynna svenska småföretagare. Ett effektivt genomförande av tjänstedirektivet skulle
betyda att en mängd legala och administrativa handelshinder kan undanröjas, utan att
påverka den svenska arbetsrätten.

Bra sjukvård i hela EU
Vi har länge arbetat för människors rätt till sjukvård i hela Europa. Det är en rättighet
som redan finns men inte alltid tillämpas. Vi anser att det ska vara möjligt att söka vård
i ett annat EU-land ifall en behandlingsform inte finns i hemlandet, kan tillhandahållas i
tid eller om en patient bor på gränsen mellan två länder.

Det är viktigt att fri rörlighet över EU: s nationsgränser gäller både för läkare och för
patienter i behov av sjukvård. Genom att aktörer som erbjuder sjukvårdstjänster har
goda möjligheter att etablera sig och verka över hela EU kan patienterna få bättre
tillgång till sjukvård. Stärkt patientrörlighet minskar också nationella köer och tillåter
specialisering medlemsstaterna emellan. Dessutom kan ett ökat samarbete skapa
arbetstillfällen genom att forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet stärker
Europas konkurrenskraft.

Sverige är en ledande nation inom den medicinska utvecklingen och bör ta tillvara den
tillväxtpotential som sjukvården har. Dessutom kan ett ökat samarbete skapa
arbetstillfällen genom att forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet stärker
Europas konkurrenskraft. Detta innebär dock inte att EU ska ha en gemensam
sjukvårdspolitik. Medlemsstaterna ska även fortsatt vara ansvariga för organisering
och finansiering av sin hälso- och sjukvård.

En konkurrenskraftig Östersjöregion
Både Sverige och övriga EU har nytta av ett starkare östersjösamarbete.
I dag omges Östersjön av åtta medlemsstater men berör många fler länder, däribland
Ryssland. Sverige ska vara pådrivande för att få en gemensam EU-strategi för
östersjöområdet, med fokus på att förbättra miljön, ekonomisk utveckling, fri handel
tryggheten och välståndet i området

17

Östersjöområdet har alla möjligheter att bli en konkurrenskraftig och växande region
som klarar globaliseringens utmaningar. En väl fungerande marknad är grunden till
ekonomiskt utveckling. Länderna i Östersjöorådet ska fortsätta utveckla samarbetet och
ta bort de handelshinder som fortfarande finns mellan länderna. Vi vill arbeta för att
utveckla infrastrukturen och väl fungerande transporter länderna emellan. Dessutom vill
vi samarbeta på alla nivåer mellan politiker och administration för att öka förståelsen,
förenkla regelverken samt skapa förutsättningar för nya samarbeten.

Förverkliga Lissabonstrategin
Vi moderater är positiva till den så kallade Lissabonstrategin, som ska göra EU till
världens mest konkurrenskraftiga region. Dess syfte är att gemensamt verka för en
hållbar tillväxt och välfärd genom att öppna marknader, investeringar i utbildning och
entreprenörskap. EU-länderna har beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010
för att stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen, stärka den sociala
sammanhållningen och säkra en hållbar utveckling.

Lissabonstrategin har stor uppslutning, men EU har tyvärr misslyckats med att
genomföra den i praktiken. Utmaningen för unionen framöver är att leva upp till de
mål som EU har satt på området. Grundreceptet för det är att villkoren för företagande
måste bli bättre, skatterna och regelbördorna minskas och marknaderna öppnas.
Sverige har en viktig roll att fylla genom att driva på för att kommissionens målsättning
att minska regelbördan i EU med 25 procent till 2012 förverkligas.

Vi moderater vill att Sverige ska driva på arbetet med att skapa ett enhetligt patent för
EU, ett så kallat gemenskapspatent. Det skulle väsentligen minska kostnaderna för att
skydda innovationer i Europa och är starkt efterfrågat av det näringslivet i alla
medlemsländer.

Vi moderater har drivit på för att öka reformtakten och efterlyst mer handlingskraft.
Dessutom har vi arbetat för avregleringar på områden som telekom, infrastruktur,
energi och transport. Nu ska vi vara med och ta ansvar för att arbetet fortsätter för ett
mer konkurrenskraftigt Europa.

Underlätta för arbetskraftsinvandring
Bättre möjligheter till arbetskraftsinvandring är en förutsättning för att de europeiska
välfärdssystemen ska kunna upprätthållas. Vi européer blir färre och samtidigt allt
äldre. Det behövs därför fler människor som jobbar i såväl Sverige som andra EU-
länder.

Den attraktionskraft som EU har på unga, kreativa och driftiga människor som vill
skapa sig en bättre framtid är bra, men inte tillräckligt stark. Det finns därför ett stort

18

behov av att skapa fler vägar att komma till EU än enbart genom att söka asyl. Ett
viktigt steg i detta arbete är förslaget om ett system med så kallade Blue Cards.

Vi ställer oss positiva till förslagen för att underlätta legal arbetskraftsinvandring. Vi
menar dessutom att Sveriges behov av arbetskraftsinvandring är bredare än den
högkvalificerade arbetskraft som Blue Card-systemet riktar sig till. Inget hindrar Sverige
från att gå längre i sina ambitioner att öppna upp sin arbetsmarknad för
arbetskraftsinvandring. Vi anser att Sverige bör liggas i framkant och inspirera övriga
medlemsstater i detta arbete.

Ökad rörlighet för forskare
Vi moderater har arbetat på olika nivåer för att få en ökad rörlighet för forskare i
Europa. Ökad rörlighet och hårdare satsning på de allra bästa forskarna och de allra
bästa forskningsinstitutionerna är nödvändigt för att upprätthålla europeisk
konkurrenskraft och välstånd i Europa.

Inom ramen för arbetet med det europeiska forskningsprogrammet har vi också
förordat att man i stället för att bygga nya utbildningsinstitutioner ska premiera de
bästa av de institutioner som redan finns, vilket parlamentet röstat för. Genom vårt stöd
till olika satsningar som till exempel European Research Area har vi också bidragit till
att en mer attraktiv miljö för forskning har kunnat växa fram.

För att underlätta för framtidens forskare är det viktigt att stärka kvaliteten och öka
mobiliteten i den högre utbildningen. Vi ser därför mycket positivt på och vill utveckla
högskolans internationalisering genom exempelvis olika former av utbyten för studenter
och lärare.

Inför euron i Sverige
Allt fler länder väljer att gå med i valutaunionen. I dag är 15 av 27 medlemsländer
med, fler på väg in och ingen tvivlar längre på att euron är en världsvaluta. Vi
moderater är övertygade om att Sverige skulle tjäna på att införa euron – både
ekonomiskt och politiskt. Hösten 2008 blev det tydligt att Sverige, trots välskötta
statsfinanser, är känsligare än större valutaområden som just eurozonen och därför
drabbas hårdare av oro på internationella finansmarknader. När gemensamma regler
utformas av eurozonens ledare får de minst samma effekter på oss som på andra
medlemmar, men vi saknar formell rätt att påverka hur reglerna utformas.

Vi moderater vill att euron införs i Sverige, samtidigt som vi fortfarande respekterar
resultatet från folkomröstningen 2003. Därför är någon ny folkomröstning under
innevarande period inte aktuell, men vi vill vara beredda att föra en diskussion om
omvärld och förutsättningar förändras ytterligare. Efter det svenska ordförandeskapet

19

2009 bör regeringen därför ta initiativ till en grundlig analys av de ekonomiska och
politiska effekterna av det svenska utanförskapet från euron.


8. Stärka den inre marknaden. Det är viktigt för att skapa fler jobb i hela EU.

9. Avskaffa hinder för rörlighet för tjänster. Det ska vara lätt och enkelt att erbjuda
sina tjänster i hela EU.

10. Värna den svenska modellen och arbete till trygga villkor. Vi värnar vår modell
där parterna på arbetsmarknaden kommer överens med varandra och vill
motverka lönedumpning.

11. Människor ska kunna söka sjukvård i hela Europa. Patienter ska precis som
läkare och sjuksköterskor kunna röra sig över gränserna. Det är också viktigt att
främja rörlighet för personer med funktionsnedsättning.

12. Underlätta legal arbetskraftsinvandring. Det måste bli lättare att komma till EU
för att jobba.

13. EU ska respektera olika länders arbetsmarknadsmodeller. EU ska inte bestämma
hur medlemsländerna ska lägga upp sin arbetsmarknadspolitik.

14. Införa euron. Sverige skulle tjäna på att ha euron som valuta.

20

Samarbete för trygghet
Den största delen av brottsligheten är lokal eller nationell till sin karaktär och
bekämpas bäst av medlemsländernas poliskårer. Det finns emellertid en grov
organiserad brottslighet som ägnar sig åt en rad olika brott och som sträcker sig långt
över de enskilda nationsgränserna. Det rör till exempel handel med människor,
narkotika eller illegala vapen, utpressning, ekonomiska brott och penningtvätt. Ofta är
det samma brottsnätverk som ägnar sig åt olika typer av brottslighet beroende på vad
som är mest lönsamt för tillfället. På olika sätt försöker de kriminella nätverken tvätta
vinsterna från sin kriminella verksamhet genom att investera i legala projekt.

För att bekämpa den grova organiserade brottsligheten behövs ett kraftfullt och
gränsöverskridande rättsligt samarbete. Inom EU finns idag ett välfungerande
samarbete att bygga vidare på. Trots att unionen har kommit långt på flera viktiga
områden finns det fortfarande brister som kan åtgärdas och områden där vi kan bli
effektivare. Kriminalitet ska aldrig tolereras, oavsett var den förekommer.

Som medborgare skall det vara enkelt att anmäla om man har blivit utsatt för ett brott,
även om det har skett i ett annat medlemsland. Vi vill använda det europeiska
samarbetet för att förbättra information och stöd till brottsoffer och för att göra det
lättare att med hjälp av modern teknik kunna vara part i en domstolsförhandling i ett
annat medlemsland.

I allt brottsbekämpande arbete måste det alltid finnas en balans mellan å ena sidan en
effektiv brottsbekämpning och å andra sidan den enskildes integritet och rättssäkerhet.
EU behöver lägga fast tydliga regler om den enskildes processuella rättigheter, till
exempel rätt till tolk, översättning och rättsligt biträde, samt stärka skyddet för den
enskilde i häktningsprocessen.

Värna den enskildes integritet
Respekt för den enskildes personliga integritet är ett grundläggande värde i en
demokrati. När integritet måste ställas mot en effektiv brottsbekämpning, är det centralt
att hänsyn alltid tas till människors privatliv. Möjligheterna att möta hot mot vårt
samhälle får aldrig på ett slentrianmässigt sätt vinna terräng på bekostnad av den
enskildes integritet.

Utgångspunkten för oss är att skapa en god balans mellan brottsbekämpning och
integritet i den gemensamma lagstiftningen. Vid exempelvis starka misstankar om
terrorbrott ska informationsutbyte kunna ske mellan de brottsbekämpande
myndigheterna.

21

Tuffare politik mot narkotikahandel
I Sverige har det länge funnits en bred samsyn kring målet om ett narkotikafritt
samhälle. Politisk enighet har också existerat kring vikten av att möta
narkotikaproblemen med en kombination av förebyggande arbete, förbud mot innehav
och konsumtion, samt god missbrukarvård. Vår tuffare linje har varit framgångsrik i
jämförelse med de vägval som andra europeiska länder har gjort. Sverige har under
lång tid haft en lägre andel narkotikamissbrukare än såväl våra nordiska grannar som
övriga EU-länder.

Vi moderater vill värna den svenska linjen om nolltolerans och låta den få större
utrymme inom hela EU. Det kan innebära att färre människor behöver hamna i
missbruk och att fler kan ta sig därifrån. Kraftfulla gemensamma åtgärder inom EU
bidrar även till att narkotikasmuggling minskar, vilket i sin tur påverkar Sverige positivt.
Sveriges röst behövs för att vinna striden mot de krafter som vill göra narkotikan mer
rumsren i Europa.

EU kan också bidra i kampen mot den internationella narkotikahandeln. Inom Europol
analyseras idag beslagtagen utrustning som använts vid framställning av droger för att
finna ledtrådar om narkotikahandlarna. Vi vill bygga ut den verksamheten till att också
omfatta analyser av drogerna. En pilotstudie har visat att det kan ge viktig information
som hjälper polisen att kartlägga nätverken och bekämpa narkotikahandeln.

Ökat polissamarbete i EU
Ett effektivt informationsutbyte och en nära samverkan mellan myndigheterna i EU: s
medlemsländer är nyckelfaktorer för att kunna bekämpa de kriminella nätverken. När
brottslingarna kan röra sig fritt över nationsgränserna krävs att också polisen och
åklagarna i olika länder kan samarbeta utan att tyngas ned av onödig byråkrati.
Därför vill vi moderater förbättra utbytet av information mellan medlemsländerna. Det
kan till exempel handla om att försöka identifiera ett DNA-spår som har påträffats vid
en mordplats eller undersöka om en misstänkt person också förekommer i utredningar i
andra medlemsländer.

Respekt för den enskildes personliga integritet är ett grundläggande värde i en
demokrati. När integritet måste ställas mot en effektiv brottsbekämpning, är det centralt
att hänsyn alltid tas till människors privatliv. Möjligheterna att möta hot mot vårt
samhälle får aldrig på ett slentrianmässigt sätt vinna terräng på bekostnad av den
enskildes integritet. Därför behövs tydliga europeiska dataskyddsregler som ger ett gott
skydd för den enskildes integritet i den brottsbekämpande verksamheten.

Vi vill också utveckla polisens möjlighet att ta hjälp av andra länders polis, till exempel
för att utreda gränsöverskridande brottslighet eller få hjälp av andra länders
supporterpolis i samband med stora idrottsevenemang.

22

Ett annat viktigt arbete är jakten på intäkter från kriminell verksamhet och
bekämpandet av internationell ekonomisk brottslighet. Genom ett väl utbyggt
samarbete kan undangömda tillgångar spåras upp och förverkas.

Fler brottslingar ska avtjäna sina straff i sina hemländer. Vi moderater vill göra det
enklare att föra över medborgare i andra EU-länder till sina hemländer för att avtjäna
straffet där.

Samarbete mot terrorism
Terroristbrottslighet har under senare år utvecklats till ett allvarligt internationellt
problem. Terrorism är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, mot det fria
utövandet av mänskliga rättigheter och mot den ekonomiska och sociala utvecklingen.
Eftersom terrorismen är internationell, är bekämpningen av den en gränsöverskridande
utmaning där gemensamma lösningar är nödvändiga för att nå framgång.

Sverige har två ansvarsområden i den här frågan. För det första har vi ett ansvar
gentemot andra länder genom att försäkra oss om att ingen terrorist använder Sverige
som bas för att planera eller assistera vid terroristdåd. För det andra ska vi vara en
stark internationell röst för att aldrig acceptera terrorism eller sluta bekämpa dess
utförare.

Vi moderater anser att Sveriges verkan för att förebygga terrordåd ska förstärkas
ytterligare. Samarbetet med EU och FN ska intensifieras i syfte att effektivisera arbetet.
Vi stödjer EU: s nya rambeslut med syfte att harmonisera medlemsstaternas nationella
straffrättsliga bestämmelser så att det blir straffbart att uppmana andra att begå
terroristbrott samt att rekrytera eller utbilda andra till att begå terroristbrott. Vi anser
även att brottsbekämpande myndigheter ska kunna samarbeta internationellt. Inom EU
och bilateralt ska en dialog med andra länder föras för att utbyta erfarenheter, finna
vägar till ett bättre operativt samarbete och för att stärka skyddet för de mänskliga
rättigheterna. .

Trots att hotbilden i Sverige idag är svag får vi inte vara naiva och tro att det som har
skett i våra grannländer inte kan ske här. Med ett starkt internationellt förebyggande
arbete mot terrorism minimerar vi riskerna för terrordåd, såväl i Sverige som
utomlands. Det är också viktigt att den finansiella marknaden är stabil och säker så att
tilltron till det finansiella systemet upprätthålls. Flöden av svarta pengar genom
betalsystemen kan skada stabiliteten och tilltron och utgöra ett hot mot den inre
marknaden

Stärk rättssäkerheten
Mycket har gjorts på rättssäkerhetsområdet men beslutsprocessen är ofta långsam. Inte
sällan beror det på att de nationella staterna har byggt upp rättssystem som av olika
kulturella eller historiska skäl ser annorlunda ut. Det har gått långsamt när det gäller

23

gemensamma minimiregler för personers rättigheter i straffrättsligt förfarande. Det är
minimiregler för hur man behandlar människor och ser till att det finns ett vettigt
personskydd när det gäller uppgifter, till exempel datauppgifter. Det är minimiregler
för hur man ska kunna behandlas i det fall man blir arresterad. Man har nu fattat
beslut om dataskyddsrådsbeslutet, vilket innebär att den personliga integriteten stärks.

Lissabonfördraget fastställer personers rättigheter i ett rättsligt förfarande. Det är en
minimiregel som omfattar alla européer. Hela systemet inom rättsområdet bygger på
att vi i Europa ska kunna ha ett ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga
avgöranden för att på det sättet kunna bekämpa brottsligheten.

Vi vill stärka brottsoffrens rättigheter när det gäller brottsrekvisit och brottspåföljder. Det
är för att vi ska kunna bekämpa särskilt allvarlig brottslighet. Det är terrorism,
människohandel narkotikahandel, vapenhandel, penningtvätt, korruption, förfalskning
av betalningsmedel och IT-brottslighet. I ett land som Sverige upplever att vi exempelvis
skulle påverka vår egen tryck- eller yttrandefrihet på ett negativt sätt har man byggt in
en mekanism som kallas för nödbroms. Det innebär att en nation som Sverige, även
när det gäller minimireglerna, kan avbryta processen.

Vår polis ska få en möjlighet att utvecklas i samarbete. Det handlar inte om en
överstatlig polis, utan det handlar fortfarande om en svensk nationell polis, men man
ska jobba mer med information med sina kolleger. Man ska träffas oftare, man ska
kunna ha gemensam utrustning och man ska framför allt lära sig att arbeta
tillsammans. Det är viktigt för att vara effektiv. Man ska också titta på en gemensam
utredningsteknik, allt för att bli effektivare i kampen mot brottsligheten. När poliser
samarbetar ska det vara inom gemensamma spelregler och under befäl av polisen i
det land man arbetar.

Särskilda åtgärder mot människohandel
Människohandel är vår tids slaveri och offren utsätts ofta för svåra övergrepp. Det
förekommer inom och över nationella gränser, oberoende av om en stat är ett
ursprungs-, transit eller destinationsland, och det anses utgöra en av de mest
vinstbringande formerna av internationell organiserad brottslighet. Enligt FN utsätts
upp till fyra miljoner människor, främst kvinnor och barn, årligen för människohandel.
FN beräknar även att människohandel är världens tredje största form av organiserad
brottslighet näst efter narkotika och vapen.

Handel med människor kan aldrig bekämpas med åtgärder som begränsar sig till den
nationella nivån Arbetet mot människohandel för sexuella och andra ändamål
förutsätter globalt och interregionalt samarbete men också ett sektorsövergripande
samarbete mellan myndigheter, frivilligorganisationer, forskare och allmänheten för att
nå framgång.

24

Samarbete och samordning kring bland annat förebyggande åtgärder och skydd och
stöd till de utsatta behöver stärkas. Det är därför viktigt att det internationella
samarbetet kan fortsätta att utvecklas både regionalt inom Norden och
Östersjöregionen, inom EU och i ett bredare internationellt perspektiv. I det arbetet har
samarbete, bland annat genom Eurojust, Europol en mycket stor betydelse.

Vi moderater välkomnar att kampen mot människohandel ska vara en prioriterad fråga
för det svenska ordförandeskapet. Vi vill bland annat se att en särskild åtgärdsplan tas
fram för ökat samarbete mellan transit- och ursprungsländer. Det är viktigt eftersom
ingen mer sammanhållen utveckling har ägt rum under de senaste åren rörande
bekämpningen av människohandel. Vi anser att målsättningen bör vara att identifiera
ett antal prioriteringar för en utveckling av EU:s samarbete mot människohandel, bland
annat inom ramen för EU:s så kallade Stockholmsprogram.

Tydliga spelregler kring fildelning
Upphovsrätten ska respekteras även på Internet, och Internet är per definition
gränsöverskridande. Vi vill därför verka inom EU för att det blir en rimlig balans mellan
skyddet för upphovsmännens egendom och den personliga integriteten i frågor som rör
olaglig fildelning. Lika viktigt är att skapa tydliga spelregler så att branschens olika
aktörer kan ta tillvara de otroliga möjligheter som teknikutvecklingen ger.

Branschen måste ta sin del av ansvaret och fortsätta utveckla attraktiva och prisvärda
lagliga alternativ. Vi vill inte skydda föråldrade affärsmodeller utan värna
upphovsrätten, även i den digitala miljön. Men vi är emot att stänga av fildelare från
nätet. Det skulle innebära för stora inskränkningar i dessa personers liv och är därför
oproportionerligt. Därför har vi sagt nej till avstängningsförslag. Vi vill heller inte att
leverantörerna agerar poliser, och EU-beslut får inte kränka grundläggande fri- och
rättigheter. Det kommer vi moderater fortsätta arbeta med på alla nivåer, även i
europaparlamentet.

Familjepolitik i EU
EU är till för människor och dess uppgift är att underlätta för människor. Tusentals
människor bildar familj med någon från ett annat EU-land, då är det viktigt att
familjens rättigheter följer med över gränserna och erkänns även i ett annat än
hemlandet. Det måste gälla även för samkönade par som ingått partnerskap eller
äktenskap. Varje land måste få bestämma själv om sin familjelagstiftning, men inget
land ska ha rätt att diskriminera par från andra länder som lagligen hör ihop.
Förmåner och kontrakt ska gälla samkönade par lika som för dem av olika kön.

Om kärleken skulle ta slut måste rätten till skilsmässa, underhållsskyldighet och
liknande följa med över gränserna. Därför ska man fortsätta ha rätt att skilja sig i
Sverige, oavsett medborgarskap.

25


15. Stärka det europeiska polissamarbetet. Vi vill utveckla polisens möjligheter att ta
hjälp av andra länders polis.

16. Göra Europa säkrare. Det är hög tid att intensifiera EU:s arbete mot terrorism.

17. Förbättra brottsoffrens rättigheter. Det har gått för långsamt när det gäller
gemensamma minimiregler för personers rättigheter i straffrättsligt förfarande.

18. Ta krafttag mot människohandeln. Vi vill göra arbetet mot människohandeln till
en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet.

19. Förverkliga det passlösa Europa. Därför vill vi underlätta för vanliga
medborgare att resa utan pass inom EU:s gränser.

20. Registrerade partnerskap och samkönade äktenskap ska erkännas i hela
unionen. Vi vill ge dem samma civilrättsliga status som gifta par, oavsett var
man bosätter sig.

26

EU gör Sverige större
EU grundades för att säkerställa fred och ekonomisk utveckling i ett Europa som var
härjat av återkommande konflikter och krig. Det har EU lyckats med och samarbetet
har dessutom utsträckt sig till att säkra demokratin i länder som inte hade någon för
femtio år sedan.

EU är ett demokratiskt samarbete mellan demokratiska länder. Men det får vi aldrig ta
för givet. Idag är det svårt, om inte omöjligt, att dra gränsen mellan nationell politik
och omvärlden. Den övriga världen påverkar oss i vår vardag och genom vårt
medlemskap i EU har vi nu allt större möjligheter att påverka vår omvärld. Viktiga
frågor som frihet och fred, migrationsströmmar, miljöhot, fattigdom och internationell
terrorism kräver gemensamma insatser. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
innebär att vi tillsammans får en starkare röst på den internationella arenan.

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bygger på ett samarbete mellan 27
länder med skiftande nationella intressen grundat på olika säkerhetspolitiska lösningar.
När EU talar med en röst i internationella sammanhang representerar vi nästan 500
miljoner människor och den största inhemska marknaden i världen Med rätt politik kan
EU bli en starkare förändringskraft för en mer rättvis och bättre fungerande
demokratisk värld. EU:s utrikespolitiska instrument omfattar frågor som rör bland annat
migration, handel, bistånd och militära medel.

Sverige ska alltid arbeta för att stärka EU:s roll som global aktör med en tydlig agenda
för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi anser inte att EU ska bli en egen militär
stormakt och medlemsstaternas deltagande i EU:s fredsfrämjande insatser ska alltid ske
på frivillig väg Däremot tycker vi att det är viktigt att unionen är med och tar ansvar för
att främja fred och frihet. Den internationella terrorismen, massförstörelsevapen och
organiserade brottsligheten avvärjs bäst genom utökat internationellt samarbete. Inom
dessa frågor tror vi att EU kan spela en mer central roll.

EU:s politiska styrka i dag ligger i att förebygga kriser och konflikter genom att stödja
handel, marknadsekonomi, miljöåtgärder, demokrati och mänskliga rättigheter. EU ska
ha möjlighet att agera i alla stadier av en konflikt med både civila och militära medel.
Vi moderater vill att EU-länderna ska kunna samarbeta även militärt för att hantera och
förebygga konflikter av det slag vi såg på Balkan under 1990-talet. Därför tycker vi
det är bra att Sverige har medverkat i Nordic Battlegroup och på så vis tagit ett stort
ansvar för fred och säkerhet och vill ta en aktiv roll även framöver.

Under hösten 2008 har EU:s utrikes- och säkerhetspolitik åter hamnat i centrum när
ryska stridsvagnar rullade in i Georgien. Den aktör som starkast markerade var EU.
Det visade på hur mycket ledarskapet och samverkan i EU har stärkts det senaste
decenniet. Ett stabilt och demokratiskt Ryssland är viktigt för EU. Ryssland är vårt
grannland och vi ska därför samarbeta genom dialog och öppenhet.

27

Vi anser att Sverige även i framtiden ska delta aktivt i detta samarbete. Sverige bidrar
aktivt till att öka EU: s förmåga att gemensamt skapa säkerhet och påverka
utvecklingen i världen. Vi vill att EU ska vara öppet mot omvärlden och en pålitlig
partner som bidrar till fred och utveckling i världen. Samarbetet inom FN är viktig för
unionen och banden till USA bör stärkas. Samtidigt måste EU öka sitt engagemang för
utvecklingsländerna, inte minst i närområdet som Mellersta östern och Afrika.

I det nya EU-fördraget stärks EU:s möjligheter att agera mer solidariskt på den
internationella arenan. Möjligheterna för unionen att använda hela bredden av
instrument för att bidra till utveckling, fred och säkerhet stärks. Detta är av högsta vikt
inte bara för EU och för Sverige som medlemsland, utan för hela det internationella
samfundet.

Fortsatt utvidgning
Utvidgningen har varit det mest framgångsrika sättet som Europasamarbetet bidragit
till fred, gemensam säkerhet och utveckling. Vi har det som i dag är EU att tacka för att
militärdiktaturer har ersatts av demokratier, att Berlinmuren fallit och att kommunism
och planekonomi ersatts av frihet och marknadsekonomi. Genom samarbete och en
gemensam marknad med fri rörlighet har reformer underlättats, samarbeten stärkts och
ekonomier utvecklats.

Det är naturligt att utvidgningsprocessen fortsätter med en öppenhet gentemot nya
medlemmar och grannar. Europasamarbetet ska vara öppet för alla europeiska stater
som respekterar unionens allmänna värdegrund och förbinder sig att gemensamt
främja unionens värden.

Förhandlingarna om medlemskap med Kroatien, Turkiet och Makedonien måste
fortsätta och får inte tappa tempo. Samtidigt vill vi se en mer aktiv och attraktiv politik
även gentemot andra länder i EU:s närområde. Det är viktigt att länderna på Västra
Balkan och länder som Ukraina, Georgien, Moldavien och ett demokratiskt Vitryssland
ska ha ett medlemsperspektiv för att uppmuntra till samarbete, reformer och öppenhet.
Ett demokratiskt och ekonomiskt stabilt Turkiet spelar en viktig roll inom det europeiska
samarbetet. Vi anser att Turkiet ska kunna bli medlem den dag då landet uppfyller
EU:s krav på öppenhet och demokrati.

Minskad fattigdom genom en global utvecklingspolitik
Med 60 procent av världens samlade bistånd är EU en utvecklingspolitisk stormakt.
EU:s biståndspolitik ska ha sin utgångspunkt i stöd till rättstaten, jämställdhet, respekt
för mänskliga rättigheter och utveckling av demokrati och marknadsekonomi. EU kan
där utgöra ett föredöme för samverkan mellan nationer och stimulera till nya
samarbeten och reformer.

28

EU måste på ett helt annat sätt än tidigare göra politiken mer sammanhängande.

Det handlar inte minst om att väva ihop frågor inom jordbruk, klimat, energi, miljö,
utrikes- och säkerhetspolitik samt handels- och migrationsfrågor. Det handlar också om
kapacitetsutveckling och infrastruktur i länderna, men minst lika viktigt är att den
globala marknaden för jordbruksprodukter reformeras. Slopade handelshinder, och
minskade jordbrukssubventioner i den rika världen är centralt.

Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling som gör att även fattiga
människor kan dra nytta av globaliseringen. Det är viktigt att omsätta de insikter som
mänskligheten nåtts av när det gäller gränsöverskridande utmaningar som fattigdom,
klimatförändringar och konflikter, i en ansvarstagande politik både i Sverige och
internationellt.

Biståndet är ett av flera verktyg som står till Sveriges och EU:s förfogande i detta
arbete. Här kan Sverige vara ett föredöme för andra rika länder genom att visa hur ett
generöst bistånd som används på rätt sätt kan ge resultat. Sverige må vara ett litet
land. Men som en av de främsta förebilderna i världen inom utvecklingspolitiken kan vi
ändå få stor genomslagskraft för vår politik. Sverige har drivit igenom flera viktiga
förändringar för att skärpa substansen och effektiviteten i EU-biståndet.

En modern utvecklingspolitik inte får stanna vid att handla om bistånd. Det är viktigt att
också fokuset på de medborgerliga och politiska rättigheterna. Efterlevnaden av dessa
rättigheter är nödvändiga förutsättningar för att bygga fungerande demokratier och
klara kampen mot fattigdomen.

Grunden för vår syn på utvecklingssamarbete är uppgiften att värna och stödja varje
individs rätt till frihet, rättvisa och valmöjligheter när det gäller att själva kunna
förbättra sin levnadssituation. Respekt för och främjandet av demokrati och de
mänskliga rättigheterna är både mål och medel i vår syn på utvecklingssamarbetet.

Vi moderater kommer att fortsätta arbetet för att det gemensamma biståndet används
på ett sätt som stärker EU:s och Sveriges bidrag till den globala utvecklingen, inte
minst för en bättre miljö. En lika viktig utmaning är att arbeta för att unionens politik på
andra områden än biståndet inte motverkar eller omintetgör de ansträngningar som
görs för att minska fattigdomen och öka människors frihet. Med rätt politik kan
europasamarbetet bli en starkare förändringskraft för en mer rättvis och bättre
fungerande demokratisk värld. Genom EU kan vi också på ett effektivare sätt påverka
FN och andra internationella organ liksom andra viktiga aktörer som USA

Mer frihandel med omvärlden
Som ett litet, handelsberoende land med en stark frihandelstradition ligger det i
Sveriges intresse att ständigt arbeta för att uppnå en så öppen och effektiv
världshandel som möjligt. Frihandel och fri företagsamhet är grunden för både

29

välstånd och demokrati och är viktigt inte bara inom Europa utan också gentemot
övriga världen. Det är angeläget att EU för egen del och inom WTO driver på för en
snabb avveckling av handelshindren och för global frihandel. Det har särskilt stor
betydelse för många utvecklingsländer vars export idag diskrimineras. Fri rörlighet
över nationsgränserna ökar inte bara vårt ekonomiska välstånd utan ger oss också
utbyte av erfarenheter och utveckling.

Vi moderater vill också verka för att EU ska avskaffa sina konsumentfientliga anti-
dumpingtullar. För att uppnå frihandelns positiva effekter måste handeln vara just fri
och inte präglas av tullar och onödiga regleringar. Därför är det viktigt att förenkla EU:
s handelspolitiska skyddsinstrument. Dessa motiveras som skydd för europeisk industri
men i själva verket ökas konsumenternas kostnader och skadar allvarligt utvecklingen i
andra delar av världen.

Ett snabbt avslutande av Doha-rundan är viktigt för att ge så många som möjligt
tillgång till handelns fantastiska utvecklingsverktyg. Av samma anledning stödjer vi
också ett avslut av de förhandlingar som görs inom ramen för de europeiska
partnerskapsavtal som för närvarande förhandlas med utvecklingsländer.

Både Sverige och övriga EU har nytta av ett starkare östersjösamarbete.
I dag omges Östersjön av åtta medlemsstater men berör många fler länder, däribland
Ryssland. Sverige ska vara pådrivande för att få en gemensam EU-strategi för
östersjöområdet, med fokus på att förbättra miljön, ekonomisk utveckling, fri handel,
trygghet och välstånd i området.

Gemensamt asylsystem
Migrations- och flyktingfrågor tjänar på att hanteras genom samordning med andra
EU-länder. Med öppna gränser och fri rörlighet inom Europa blir det naturligt att ta ett
gemensamt ansvar för flyktingar och immigration. Det är nödvändigt för att de
flyktingar och immigranter som kommer till Europa ska kunna åtnjuta samma fria
rörlighet som alla andra medborgare. De får inte bli en andra klassens medborgare
som inte är fria att resa utanför ett visst område eller vara föremål för särskilda
regleringar.

De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av antalet asylsökande till Sverige.
Samtidigt har trenden i övriga Europa i allmänhet gått åt motsatt håll. Av de irakier
som flydde till Europa förra året sökte närmare hälften asyl i Sverige. Den ökade
asylinströmningen är en stor utmaning för Sverige. Vi ska ansvar och utgöra en
generös fristad för människor på flykt samtidigt som vi ska påverka andra länder att
vara lika generösa.

Det är viktigt att hela EU tar ett ansvar för det internationella flyktingskyddet. Vi
moderater vill se en gemensam asyl- och migrationspolitik inom EU så snart som

30

möjligt. Gemensamma regler på asylområdet leder till att bedömningarna blir mer
likvärdiga mellan medlemsstaterna. Målsättningen är att den asylsökandes ställning
ska stärkas.

Sverige ska driva på en gemensam europeisk flyktingpolitik i syfte att säkerställa att
alla medlemsstater tar emot flyktingar och fullföljer sina åtaganden om
flyktingmottaganden. Om alla medlemsstater tar sitt ansvar kan EU som helhet göra
mer på asylområdet. Innehållsmässigt ska de gemensamma asylreglerna hålla en god
kvalitativ standard och svara mot högt ställda humanitära krav.


21. Stärka EU: s roll som global aktör. Vi vill driva på för en tydlig agenda för
demokrati och mänskliga rättigheter.

22. Förbättra EU:s möjligheter att förebygga och hantera konflikter. Vi vill se ett EU
som kan agera i alla stadier av konflikter med både civila och militära medel.

23. Utveckla en gemensam europeisk flyktingpolitik. Det är viktigt att alla länder i
unionen tar sitt ansvar för flyktingströmmarna till Europa.

24. Underlätta för frihandel. Vi vill att EU för egen del och inom WTO driver på för
en snabb avveckling av handelshindren

25. EU s bistånd alltid används på ett bra sätt. Kvalitet och effektivitet ska vara
honnörsord för unionens biståndsmedel.

31

Samarbete om rätt saker på rätt sätt
På samma sätt som det är viktigt att lyfta fram europasamarbetets många framgångar
hör det till att våga ifrågasätta saker som inte fungerar tillräckligt bra. Dit hör delar
som byråkrati, onödiga kostnader för skattebetalarna och politisk klåfingrighet.

Vi moderater värnar grundtanken med samarbetet. Det innebär att unionen enbart ska
sköta sådant som medlemsländerna inte kan genomföra bättre på egen hand. EU ska
inte ägna sig åt detaljregleringar som försvårar för företag, människor eller deras idéer
att röra sig över gränserna.

Värna grundtanken med samarbetet
Det är viktigt att EU koncentrerar sig på att göra rätt saker. Därför vill vi inte se en
slentrianmässig utvidgning av unionens befogenheter. Det innebär också att alla saker
som är bra inte nödvändigtvis måste beslutas på EU-nivå. Många gånger både kan
och bör besluten istället överlämnas till de enskilda medlemsstaterna eller den lokala
nivån. För oss är det viktigt att hela tiden pröva nyttan med att flytta en fråga till en ny
politisk nivå, oavsett om det gäller beslut på individ-, lokal-, stat- eller EU-nivå.

Inom EU:s 27 medlemsstater finns en gemensam värdegrund samtidigt som vi har olika
sociala och politiska kulturer. Vi har vår svenska modell när det kommer till
arbetsmarknadspolitik och den vill vi behålla. Vi har också en syn på familjepolitik som
vi inte vill kompromissa med resten av Europa med. Att besluta om frågor som abort,
barnomsorg och äldrevård på EU-nivå skulle inte bara flytta den värderingsmässiga
grunden för besluten utan innebära att besluten fattas onödigt långt bort från
människor.

Den europeiska dimensionen har stor betydelse för alla delar av samhället.
Kommunfullmäktige påverkas av gemensamma EU-beslut och kommunala tjänstemän
och politiker tillämpar EU-regler. Vi moderater vill använda EU-samarbetet effektivt på
alla nivåer, och se till att det används rätt och inte krånglar till det på alla nivåer.

Lissabonfördraget gör EU bättre
Vi moderater vill att Lissabonfördraget ska träda i kraft så snart som möjligt. Fördraget
ger EU effektivare beslutsvägar, ökad öppenhet, möjligheter till utvidgning samt större
inflytande för nationella parlament. Lissabonfördraget förbättrar förutsättningarna för
att EU ska kunna föra en effektivare och tydligare gemensam utrikespolitik.

En permanent representant för utrikespolitiska frågor gör det enklare för EU att tala
med en röst gentemot resten av världen. Fördraget gör det praktiskt möjligt att hantera
ett EU med ett fortsatt växande antal medlemmar. Med fördraget ökar också
demokratin och insynen. Dessutom kommer samarbetet kring brottsbekämpning att

32

underlättas med de nya beslutsreglerna. Med fördraget på plats kan vi fokusera på
sakfrågor som miljön, jobben och brotten.

EU bygger på tilldelade befogenheter, vilket innebär att det i grunden är ett samarbete
mellan självständiga stater som bestämmer sig för att lösa vissa uppgifter tillsammans.
EU har ingen egen vilja, vilket förtydligas i Lissabonfördraget. Vi äger EU, inte tvärtom.
Även framöver måste EU: s samtliga medlemmar vara överens om eventuell utökning
av befogenheter. Detta är viktigt, och kontrollen av detta kan bli bättre med
Lissabonfördraget eftersom de nationella parlamenten får en starkare roll i att
kontrollera att beslut fattas på rätt nivå. Då ger vi våra egna riksdagsledamöter verktyg
att se till att närhetsprincipen verkligen följs.

Även den lokala och regionala nivån får bättre möjligheter med Lissabonfördraget. Det
förstärker den lokala nivåns betydelse, och det vill vi använda för att påverka EU-
politiken även lokalt.

Valuta för skattepengarna
EU:s budget används för att finansiera sådant som alla medlemsstater har kommit
överens om att finansiera. Ungefär en procent av medlemsstaternas budgetar går till
EU. Vi moderater har alltid varit för en budgetrestriktiv linje, med fokus på att EU ska
använda pengar där det ger ett europeiskt mervärde.

Den största budgetposten är den gemensamma jordbrukspolitiken. Grundläggande
reformer av jordbrukspolitiken är en förutsättning för att kunna begränsa EU:s budget
och minska byråkratin. Därför ska Sverige alltid vara en tydlig röst för att minska
omfattningen av EU:s jordbrukspolitik. Kostnaderna för den gemensamma
jordbrukspolitiken bör successivt avvecklas på ett sätt som ger välskötta
jordbruksföretag goda förutsättningar och som säkerställer livsmedelssäkerhet och god
kvalitet, och inte ställer till problem i resten av världen.

Ett annat område där det krävs stora reformer är regionalpolitiken. Idag används
många gånger våra gemensamma medel till att stödja regioner i länder som har god
ekonomi. Vi vill i första hand se till att de stöd som delas ut går till regioner som
verkligen behöver dem. På sikt bör denna fördelningspolitik avskaffas.

Stärk kontrollen av EU: s pengar
EU har de senaste 14 åren bara fått en ren revisionsrapport, men även i denna
framgår det att pengar inte alltid förvaltas effektivt eller når sina mottagare alls. De
största bristerna finns hos regionalstöden i de så kallade strukturfonderna. EU: s
revisorer uppskattar att runt 11 procent av alla utbetalningar där varit behäftade med
felaktigheter. Det är helt oacceptabelt. En stor del av felaktigheterna beror på allt för
krångliga och byråkratiska regler, som måste reformeras.

33

Huvudansvaret för felaktigheterna bär dock EU:s medlemsstater, som administrerar
uppemot 80 procent av EU:s budget. Alla EU-länder måste därför ta ett större ansvar
för EU:s medel och kunna garantera att de sköts på rätt sätt. Vi kräver därför alla
medlemsländer lämnar ett så kallat nationellt intygande där de garanterar att de
använt EU:s medel på ett ansvarsfullt sätt. Sverige är en av fyra medlemsstater som
redan förbundit sig till detta. Det borde vara en självklarhet för alla EU-länder att göra
det samma.

2008 var det första året som EU fick räkenskaperna godkända utan anmärkning. Att
man inte fått det tidigare berodde framför allt på ett undermåligt redovisningssystem. I
Europaparlamentet har vi moderater varit drivande för införandet av ett nytt
redovisningssystem som ger betydligt bättre kontroll över EU: s pengar, vilket nu även
bekräftats av EU: s revisorer.

I dag måste förslag motiveras på rättslig grund, det vill säga varför de ska hanteras av
EU alls. På liknande sätt borde det införas en ”budget-grund”, det vill säga ett tydligt
krav på att motivera inte bara hur, hur mycket utan också varför man tar
medborgarnas pengar i anspråk. Det skulle ge bättre ansvarstagande för budgetmedel
i flera institutioner.

Moderata företrädare tar ansvar på alla nivåer. Därför är det också viktigt att
moderata kommunal- och landstingspolitiker inte granskar medfinansiering till EU-
projekt mindre kritiskt än andra satsningar för skattepengar. EU-projekt kan underlätta,
till exempel för att investera i gränsöverskridande infrastruktur. Men uppgifter som
människor eller företag kan lösa själva, utan subventioner eller toppstyrning, löses bäst
just där. Att det finns EU-projekt med liknande syften är inte i sig ett motiv för att
använda medborgarnas resurser till dem.

Nej till EU-skatt
EU har i dag ingen beskattningsrätt och ska inte ha det i framtiden heller. Istället ska
EU även i fortsättningen finansieras av medlemsländerna genom en medlemsavgift. Det
ger en tydlig och skarp kontroll över de gemensamma utgifterna. Dessutom
understryker det vikten av att EU noggrant prioriterar vilka uppgifter som är viktigast
och motverkar en växande byråkrati.

Vi moderater anser att skattepolitiken ska styras nationellt. Vi vill gärna lära oss av
varandra och utbyta goda exempel men vill inte tvinga på länder vare sig våra eller
andra länders skattesystem. Det är både en fråga om nationellt självbestämmande och
att skapa en sund konkurrens mellan medlemsstaterna.

34

Bättre förvaltning inom EU
Allt för många associerar Bryssel med byråkrati. Sverige ska driva på för att
målsättningen att minska regelbördan i EU med 25 procent till 2012 förverkligas. Det
handlar inte bara om att förenkla regler utan också om att kunna slopa dem helt och
hållet inom de områden där reglerna inte har tillämpats på länge eller där det inte
finns ett tydligt mervärde av att ha gemensamma regelverk.

När man på EU-nivå beslutar om regler som gör att 27 nationella regelverk kan
slopas, är det bra och underlättar handel och rörelser över gränserna. På samma sätt
som vi ska ha tydliga regler på nationell nivå ska vi ha tydliga regler inom EU.
Villkoren för företagande och innovationer måste förbättras och regelförenklingar är en
viktig del i det. Regler som inte används alls bör avskaffas genom en s.k.
solnedgångsparagraf.

Höga befattningshavare, ända upp till kommissionsnivå, bör inte tillsättas enligt kvoter
eller politiska hänsyn utan i så professionella och öppna processer som möjligt. Vi vill
också se fler kvinnor på ledande positioner inom EU.

Ett effektivt och öppet beslutsfattande

Europaparlamentet har sitt säte i tre olika länder; Belgien, Frankrike och Luxemburg
och dubbla uppsättningar av sammanträdeslokaler och kontor i Bryssel och
Strasbourg. De årliga merkostnaderna för att hålla parlamentets sessioner i båda
städer har uppskattats till närmare 200 miljoner euro. Vi vill samla all verksamhet i
Bryssel och därigenom både spara pengar och minska miljöpåverkan.

Efter långa förhandlingar har Europaparlamentet enats om att samtliga ledamöter ska
ha samma arvode, och att ersättningen för resor till och från möten i Bryssel och
Strasbourg enbart ska vara för faktiska kostnader. Vi tycker att det är bra att EU nu
reformerar ersättningarna till våra Europaparlamentariker.

Sedan Sverige gick med i EU har synen på öppenhet inom unionen förändrats
dramatiskt. 2001 antogs en öppenhetsförordning som ger allmänheten större tillgång
till EU-institutionernas handlingar. Öppenhet är viktigt för demokratin, utan öppenhet är
det svårt att följa och påverka beslut. Nu pågår en översyn av öppenhetsförordningen.
Vi vill öka tillgängligheten för allmänheten ytterligare och bland annat se till att fler
handlingar finns på Internet. Moderaterna arbetar i Europaparlamentet för ökad insyn,
och kommer att fortsätta att göra det.

35


26. Värna grundtanken i samarbetet. EU ska agera tydligt på de områden där det
krävs samarbete över nationsgränserna men lämna annat åt medlemsländerna
att bestämma över själva.

27. Ta krafttag mot onödig byråkrati. Därför vill vi införa en så kallad
solnedgångsparagraf för EU-regler, som innebär att regler som inte används
upphör att gälla automatiskt.

28. Hålla hårt i EU:s pengar. Vi vill förbättra förvaltningen av EU:s pengar och
säga nej till svensk medfinansiering av EU-projekt som inte har uppenbart
mervärde.

29. Förbättra arbetet inom EU. Rekrytering till toppositioner ska göras bland båda
könen och i professionella processer.

30. Se till att EU inte växer i onödan. Nya förslag bör alltid motiveras på
budgetgrund.

36

Ett starkt Europa för Sveriges bästa

Recommended

Recommended

More Related Content

Viewers also liked

Viewers also liked (7)

Similar to Ett starkt Europa för Sveriges bästa

Similar to Ett starkt Europa för Sveriges bästa (20)

More from Moderaterna

More from Moderaterna (19)

Ett starkt Europa för Sveriges bästa