Rapport om energiförsörjning och kärnkraftens betydelse för ekonomin och jobben.

1. Sverige utan
kärnkraft
… ger dyrare elräkningar, sämre klimat
och hotar 400 000 jobb

2. innehåll
Sammanfattande SlutSatSer 3
det energipolitiSka valet 2010 4
kärnkraften - näStan halva elen 5
tre Saker vänSterpartierna blundar för 6
1. kärnkraften behövs för att säkra våra jobb och välfärden
2. kärnkraften ger stabilare elpriser
3. kärnkraft minskar koldioxidutsläpp i sverige och europa
kärnkraften utvecklaS 8

3. Sverige utan kärnkraft
Sammanfattande SlutSatSer
Kärnkraften behövs för att säkra våra jobb och välfärd. Vänsteroppositionens politik hotar
400 000 jobb inom basindustrin. Hur ska de ersätta kärnkraften? Ingen som vet.
Hur ska de ersätta jobben? Ingen som vet.
Pristoppar på el stänger produktionen inom basindustrin. 1 öres elprishöjning motsvarar 45
mkr, dvs. ca 100 jobb som riskeras. Vi måste säkra utbudet av el, inte minska.
Kärnkraften kan rädda Sveriges och EU:s klimatmål om vi även får exportera koldioxidneu-
tral el till övriga Europa. De rödgrönas klimatnationalism upphör dock aldrig att förvåna. Vi
måste exportera mer el, inte mindre.
Efter riksdagens energibeslut, men före valet, vill vi moderater ha svar på tre frågor från op-
positionen:
1. En säker tillgång till el med konkurrenskraftiga priser är en grundförutsättning för indu-
strin och jobben. Hur ska ni ersätta jobben när kärnkraften snabbavvecklas?
2. Socialdemokraterna byggde upp kärnkraften i Sverige medan Mp vill avveckla den ome-
delbart. Inte heller 17 juni fick vi besked om när nästa reaktor ska stängas. Hur tar ni
långsiktigt ansvar för Sveriges energiförsörjning?
3. Med kärnkraften har Sverige i dag en nästan helt fossilfri elproduktion. Utan tillräcklig
elproduktion tvingas Sverige importera el från fossila källor med högre utsläpp som följd.
Hur når ni våra klimatmål i Sverige och EU utan kärnkraften?
3

4. Sverige utan kärnkraft
det energipolitiSka valet 2010
Den 17 juni 2010 fattade Sveriges riksdag ett historiskt beslut som långsiktigt tryggar den
svenska energiförsörjningen. Kärnkraften ska fortsätta utgöra en stor del av Sveriges framtida
elproduktion, tillsammans med stora satsningar på förnybar energi.
Alliansen är överens om att Sverige behöver kärnkraften under överskådlig tid, och vill därför
möjliggöra generationsskifte av reaktorer på befintliga platser.
Vänsterpartierna vill riva upp beslutet om de vinner valet i höst. Detta hotar allvarligt den
svenska välfärden, klimatet och tusentals jobb.
Vid en gemensam rödgrön pressträff i riksdagen, under kärnkraftsdebatten 17 juni, lovade S
och V att inte stänga någon reaktor under nästa mandatperiod. Mp, som har kravet på ome-
delbar avveckling i sitt partiprogram, vill dock inte instämma i det löftet.
Därmed är energin en valfråga den 19 september – mellan oss som tar ansvar för energiför-
sörjningen och riksdagsmajoriteten, och ett splittrat alternativ som vill fortsätta avvecklingen
men inte är överens om hur det ska gå till.
För oss moderater har det varit ett självklart val att även satsa på alternativ till kärnkraften,
såsom vattenkraft, vindkraft, bioenergi och solenergi. Tillsammans kommer dessa koldiox-
idneutrala energislag att ge den grund för basindustrin och elintensiva företag som behövs
för att trygga sysselsättningen, tillväxten, elpriset och klimatet. De mål som vi satt upp är att
utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent, att 50 procent av all energi ska vara
förnybar samtidigt som energianvändningen ska bli 20 procent effektivare till 2020. För att
nå dessa mål ökar vi den förnybara produktionen med 25 terawattimmar till 2020. Vi höjer
planeringsmålet för vindkraft till 30 terawattimmar. Vi planerar också för en effekthöjning i
befintliga reaktorer och skapar möjligheter för ny kärnkraft.
Inför valet 2010 står därför två tydliga politiska alternativ mot varandra. Alliansen är överens
om att säkerställa Sveriges behov av billig och klimatvänlig el samt möjliggöra elexport till
andra EU-länder som då kan minska sitt fossilberoende och sina utsläpp.
Vi moderater vill med denna rapport ge en bild av det energipolitiska vägval som Sverige står
inför och anger i rapporten tre skäl för varför Sverige behöver förnyad kärnkraft:
1. Det är bra för jobben, klimatet och välfärden.
2. Det håller elpriserna på en stabil nivå.
3. Det öppnar för export av klimatvänlig el till övriga Europa.
4

5. Sverige utan kärnkraft
kärnkraften - näStan halva elen
Kärnkraften är en grundpelare för den svenska elförsörjningen, med nära hälften av dagens
elproduktion. Den är helt nödvändig för att skapa långsiktigt goda förutsättningar för industri
och företag som är beroende av el för sin överlevnad. Den elproduktion som de förnyelse-
bara energikällorna kan generera kommer under en mycket lång tid framöver inte att kunna
tillgodose behoven för svensk industri. Särskilt vintertid behövs en säker elförsörjning. När
det exempelvis är riktigt kallt ger vindkraft mindre än 10 procent av installerad effekt, enligt
Svenska Kraftnät. Då importerar vi istället el från kol och olja, vilket är ödesdigert för både
elpriset och klimatet. Men jobb, exportintäkter och finansiering av välfärden är beroende av
en stabil industriproduktion – även vid en köldknäpp. Därför behöver vi kärnkraften.
De höga miljö- och säkerhetskraven vid bearbetning av kärnbränsle och hantering samt
lagring av kärnavfall är viktiga att säkerställa. Även inom kärnteknikområdet krävs ny och
nödvändig expertis. Därför måste vi förbättra kompetensen i Sverige inom dessa områden och
satsa mer på kärnteknisk forskning. Riksdagens beslut 17 juni möjliggör för nya kunskaps-
jobb att skapas i Sverige och för svensk energiteknik att utvecklas för export.
Våra gamla reaktorer når slutet av sin livslängd 2020. Nya reaktorer som t.ex. de som byggs i
Finland i dag är mycket bättre med högre säkerhet, högre effektivitet och bättre tillgänglighet
till nätet tack vare färre driftsstopp och moderna funktioner.
Även för klimatets skull behövs kärnkraften. Stängningen av Barsebäck ledde till stora miljö-
konsekvenser, eftersom Sverige numera måste importera kolkraft från bland annat Danmark,
vilket har lett till att utsläppen av koldioxid ökat dramatiskt. Om vi ska nå våra klimatam-
bitioner behövs all vår nuvarande koldioxidfria elproduktion. En snabbavveckling leder till
kraftiga neddragningar i välfärd, högre elpriser och ökad fossilimport av kolkraftsel.
Elproduktion i Sverige, 2008 (Källa: Svensk energi)
5

6. Sverige utan kärnkraft
tre Saker vänSterpartierna blundar för
1. kärnkraften behövS för att Säkra våra jobb
och välfärden
Det är inte förvånande att basindustriernas samarbetsorgan för skogen, kemin, gruvorna
(SKGS) välkomnar riksdagens beslut om generationsskifte inom kärnkraften. Det är ett
viktigt besked för jobben. IF Metall välkomnade också beskedet. Det stärker svensk industris
konkurrenskraft och säkrar många arbetstillfällen i Sverige.
Tack vare stora naturtillgångar och en utbyggnad av elproduktionen under 60- och 70-talet
har vi i Sverige en betydande basindustri, som i hög grad bygger på förädling av råvaror i
avancerade och energiintensiva processer. Svensk basindustri med skog, kemi, gruvor och stål
är helt avgörande för Sveriges ekonomi.
Nära 400 000 personer är direkt eller indirekt beroende av basindustrin runtom i hela Sverige.
Omkring fabrikerna finns även andra företag för transporter, varor och servicetjänster som är
viktiga för fortsatt lokal och regional tillväxt.
Basindustrins roll för Sveriges handelsbalans är betydande, den står för närmare 1/3 av ex-
portintäkterna. Den långsiktiga tillväxten för basindustrin är också stabil, vilket är av stor
betydelse för svensk ekonomi.
Ofta är el på samma sätt som skogen eller malmen en råvara i processen. Därför är det viktigt
att elförsörjningen både är stabil och internationellt konkurrenskraftig. Detta krävs för att
svensk basindustri dels ska kunna sälja produkter på världsmarknaden, dels kunna planera
dyra och långsiktiga investeringar, vilka sedan en tid minskat.
Varje år använder de svenska basindustrierna nästan 40 TWh elkraft, en fjärdedel av Sveriges
totala elanvändning. Elkostnaderna är en stor kostnadspost och kan motsvara upp till 40 pro-
cent av förädlingsvärdet.
I vintras gav kombinationen kallt väder och höga elpriser stort genomslag i form av produk-
tionsneddragningar när kärnkraftsreaktorerna stod stilla. Varje år köper våra skogs-, gruv-,
stål-, och pappersföretag el för mångmiljardbelopp. Enligt SKGS innebär ett öres ökning av
elpriset cirka 45 miljoner kronor i ökade kostnader för stålindustrin.
Utan en fungerande kärnkraft försvinner basindustrins säkra tillgång till el och de konkur-
renskraftiga priserna kommer då att skena, vilket omedelbart hotar jobben. Kärnkraften är
således en förutsättning för att välfärden i vårt land ska kunna upprätthållas och utvecklas.
6

7. Sverige utan kärnkraft
2. kärnkraften ger Stabilare elpriSer
Variation i elpris kan förklaras med väderförhållanden, nivåer i vattenmagasin, utsläppshan-
del, skatter och kärnkraftverk som behöver underhållas. Höga elpriser handlar kort och gott
om utbudschocker, som på alla andra marknader.
Är det till exempel mycket kallt väder och kärnkraftverken är avstängda för underhåll eller re-
paration pressar den ökade efterfrågan mot ett minskat utbud upp priserna dramatiskt, efter-
som vi tvingas importera el från kolkraft (som är dyr då priset på utsläppsrätter läggs ovanpå
produktionskostnaden).
Denna olyckliga kombination av kyla och driftsstoppade reaktorer ledde i vintras dels till att
tusentals hushåll med rörligt elpris fick riktigt kännbara elräkningar, dels till att koldioxidut-
släppen i Europa ökade.
Så med en stor satsning på förnybara energikällor och nya moderna kärnreaktorer kan vi
skapa ett säkert och långsiktigt utbud av energi, vilket gör att elpriserna hålls på stabilare ni-
våer framöver. Detta gagnar såväl större industrier som mindre företag och hushåll.
3. kärnkraft minSkar koldioxidutSläpp i Sverige
och europa
Kärnkraften är klimatvänlig. Den är i princip fri från koldioxidutsläpp och bidrar starkt till
att Sverige har stora chanser att nå våra klimatmål. Genom att bättre utnyttja det faktum att
vi är duktiga på att producera ren el kan vi bli ett kunskapscentrum för utvecklingen av koldi-
oxidsnål energi och exportera såväl kun¬skap som el till övriga EU.
Men det krävs förmodligen både utbyggd kärnkraft och förnybar energi för att kunna skapa
ett överskott för export. Den klimatvänliga el genererar både jobb och intäkter till Sverige
samtidigt som vi hjälper till att minska fossilberoendet, växthusgaserna och ökar säker¬heten
i EU.
Svensk elexport till övriga EU kan leda till stora minskningar av utsläpp. Kolkraft släpper
ut drygt 1 000 gram koldioxidekvivalenter per KWh. Den svenska elproduktionen beräknas
ge¬nerera 50 gånger mindre utsläpp. För varje exporterad KWh kan vi därmed bidra med att
minska EU:s utsläpp med knappt 1 kg koldioxid.
I dag producerar Sverige cirka 150 TWh el. Under 2008 hade vi en nettoexport på 2 TWh,
vilket bidrog till att minska Europas utsläpp med nära två miljoner ton koldioxid.
Om vi kan exportera en tiondel av vår årliga elproduktion skulle det minska Europas utsläpp
med 15 miljoner ton. På fyra år blir det lika med Sveriges årliga utsläpp.
7

8. Sverige utan kärnkraft
kärnkraften utvecklaS
Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott presenterade i april 2010 sina scenarier för hur
Sveriges och världens energisituation kan se ut år 2050. Kartläggningen har genomförts under
fem år med målet att presentera utsikterna för energiområdena fossilt, förnybart och kärn-
kraft.
Studierna visar att den totala energianvändningen i Sverige kommer att minska genom olika
effektiviseringsåtgärder. Samtidigt ökar elens betydelse i energisystemet från dagens 35 pro-
cent till nästan 50 procent 2050.
Den ökningen beror bland annat på att användningen av elvärmepumpar fortsätter att öka
kraftigt för utvinning av energi ur marken, luften och berggrunden. Dessutom kommer el-
motorernas intåg på marknaden att långsiktigt ersätta dagens bensin- och oljedrivna motorer i
framtidens bilar.
Således kommer el och kärnkraft att bli allt viktigare i framtiden och det är därför avgörande
att ersätta de små och äldsta reaktorerna som nu håller på att avvecklas globalt, med nya och
starkare reaktorer. Kärnkraften ska därför ha möjlighet att utvecklas i Sverige. Svensk energi-
forskning och kärnteknik kan också bli en betydande exportvara.
I världen finns just nu 436 kärnreaktorer i drift. Enligt World Nuclear Association är därutö-
ver ungefär 50 under uppbyggnad och närmare 380 på planeringsstadiet. Kärnkraftindustrin
har med andra ord stora expansionsplaner internationellt sett.
Detta är goda nyheter för alla elanvändare liksom för klimatet eftersom eltillförseln inom
OECD 2007 till 63 procent kom från fossila källor som olja och kol, enligt International En-
ergy Agency.
KVA:s slutsatser är tydliga:
”Sveriges regering och riksdag har ett ansvar att fortsätta den forskning och ut-
veckling inom kärnkraftsområdet som vi startade redan på 50-talet för att åter-
upprätta teknisk och vetenskaplig kompetens till gagn för fortsatt säker drift av
dagens reaktorer samt en optimal hantering av avfallet.
Därmed skulle Sverige också få en unik möjlighet att medverka till utveckling av
framtidens nya effektiva kärnkraft, tänkt att vara fri från långlivat radioaktivt
avfall, med inbyggda spärrar mot kärnvapenspridning och som på allvar skulle
kunna bidra till att bryta världens beroende av olja, kol och gas”.
8