SlideShare a Scribd company logo
FISKARNA

   I vattnet behövs inga skydd mot uttorkning eller ’’
                        dåligt väder’’.
      På de sättet är livet enklare i vatten än på land.
Fiskar svävar i vattnet och behöver inga ben att gå med.
 Många fiskar har en avlång simblåsa under ryggraden.
  Simblåsan innehåller en gas. Fiskar andas med gälar
       som liknar rader med fransar. Fiskar kan var
Stora och små den vanligaste fisken många känner igen
 är: gädda, lax, aborre. Om fiskar kommer upp på land
 kan dom torka, så dom måste alltid va i vattnet. Fiskar
     är den största gruppen inom ryggradsdjuren och
 omfattar cirka 30 000 kända arter, och det finns säkert
 fler arter som vi inte känner till. Fiskarna finns i stort
 sett överallt där det finns mycket vatten och även i en
del ganska små vattensamlingar. Djuphavsfiskar kallas
  de fiskar som lever på större djup än 100 meter. Man
  har hittat fiskar som lever ända nere på 5 000 meter,
   något som gjort stora evolutionära anpassningar för
  tryck, kyla och mörker nödvändiga. Uppkomsten av
 käkar gjorde det möjligt för fiskar att äta fler typer av
   föda som exempelvis växter och andra organismer.
Många fiskars epidermis (hud) är täckt av fjäll. Dessa är
            i huvudsak uppdelade i fyra typer.
  •   Plakoidfjäll, hos broskfiskar, till exempel hajar.
  •   Ganoidfjäll, hos strålfeniga fiskar, till exempel nilgädda och stör.
  •   Cykloidfjäll, hos de flesta benfiskar, till exempel lax.
  •   Kamfjäll, hos abborrfiskar, till exempel abborre.
Fiskar2

More Related Content

Similar to Fiskar2

Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Mälardalsrådet
 
Invasiva vattenlevande djur och växter
Invasiva vattenlevande djur och växterInvasiva vattenlevande djur och växter
Invasiva vattenlevande djur och växter
AnnaErwander
 
Gotw4 hajar
Gotw4 hajarGotw4 hajar
Gotw4 hajar
Stockholms stad
 
Gotw#4 hajar
Gotw#4 hajarGotw#4 hajar
Gotw#4 hajar
Stockholms stad
 
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
Zophie S
 

Similar to Fiskar2 (8)

Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
 
Groddjur 1
Groddjur 1Groddjur 1
Groddjur 1
 
Invasiva vattenlevande djur och växter
Invasiva vattenlevande djur och växterInvasiva vattenlevande djur och växter
Invasiva vattenlevande djur och växter
 
Ryggradsdjur 2
Ryggradsdjur 2Ryggradsdjur 2
Ryggradsdjur 2
 
Kräldjur 1
Kräldjur 1Kräldjur 1
Kräldjur 1
 
Gotw4 hajar
Gotw4 hajarGotw4 hajar
Gotw4 hajar
 
Gotw#4 hajar
Gotw#4 hajarGotw#4 hajar
Gotw#4 hajar
 
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
 

More from Magnus Andersson

Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 augSunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
Magnus Andersson
 
Multiplikationstabeller word 3
Multiplikationstabeller word 3Multiplikationstabeller word 3
Multiplikationstabeller word 3Magnus Andersson
 
Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen  med bildSolsystemets vanligaste grundämnen  med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen med bildMagnus Andersson
 
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenHur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenMagnus Andersson
 
Hur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportHur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportMagnus Andersson
 
Svar på frågorna på s 28
Svar på frågorna på s 28Svar på frågorna på s 28
Svar på frågorna på s 28Magnus Andersson
 
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Magnus Andersson
 
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckInstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckMagnus Andersson
 

More from Magnus Andersson (20)

Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 augSunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
 
Lpp materia 6 nm
Lpp materia 6 nm Lpp materia 6 nm
Lpp materia 6 nm
 
Röd järnoxid
Röd järnoxidRöd järnoxid
Röd järnoxid
 
Röd järnoxid
Röd järnoxidRöd järnoxid
Röd järnoxid
 
Facit diagnos 6
Facit diagnos 6Facit diagnos 6
Facit diagnos 6
 
Kemiska reaktioner
Kemiska reaktionerKemiska reaktioner
Kemiska reaktioner
 
Multiplikationstabeller word 3
Multiplikationstabeller word 3Multiplikationstabeller word 3
Multiplikationstabeller word 3
 
Labb jonbytare
Labb jonbytareLabb jonbytare
Labb jonbytare
 
Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen  med bildSolsystemets vanligaste grundämnen  med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
 
Kemi molekylmodeller
Kemi molekylmodellerKemi molekylmodeller
Kemi molekylmodeller
 
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenHur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
 
Hur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportHur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapport
 
Svar på frågorna på s 28
Svar på frågorna på s 28Svar på frågorna på s 28
Svar på frågorna på s 28
 
Kom ihåg om procent
Kom ihåg om procentKom ihåg om procent
Kom ihåg om procent
 
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
 
Procent
ProcentProcent
Procent
 
Ekologi2
Ekologi2Ekologi2
Ekologi2
 
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckInstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
 
Ekologi 7ei
Ekologi 7eiEkologi 7ei
Ekologi 7ei
 
Kemi 7a
Kemi 7aKemi 7a
Kemi 7a
 

Fiskar2

  • 1. FISKARNA I vattnet behövs inga skydd mot uttorkning eller ’’ dåligt väder’’. På de sättet är livet enklare i vatten än på land. Fiskar svävar i vattnet och behöver inga ben att gå med. Många fiskar har en avlång simblåsa under ryggraden. Simblåsan innehåller en gas. Fiskar andas med gälar som liknar rader med fransar. Fiskar kan var Stora och små den vanligaste fisken många känner igen är: gädda, lax, aborre. Om fiskar kommer upp på land kan dom torka, så dom måste alltid va i vattnet. Fiskar är den största gruppen inom ryggradsdjuren och omfattar cirka 30 000 kända arter, och det finns säkert fler arter som vi inte känner till. Fiskarna finns i stort sett överallt där det finns mycket vatten och även i en del ganska små vattensamlingar. Djuphavsfiskar kallas de fiskar som lever på större djup än 100 meter. Man har hittat fiskar som lever ända nere på 5 000 meter, något som gjort stora evolutionära anpassningar för tryck, kyla och mörker nödvändiga. Uppkomsten av käkar gjorde det möjligt för fiskar att äta fler typer av föda som exempelvis växter och andra organismer. Många fiskars epidermis (hud) är täckt av fjäll. Dessa är i huvudsak uppdelade i fyra typer. • Plakoidfjäll, hos broskfiskar, till exempel hajar. • Ganoidfjäll, hos strålfeniga fiskar, till exempel nilgädda och stör. • Cykloidfjäll, hos de flesta benfiskar, till exempel lax. • Kamfjäll, hos abborrfiskar, till exempel abborre.