MOA 2014, Abstracts
•
0 likes•40 views
MOA 2014, Abstracts
Recommended
More Related Content
Similar to MOA 2014, Abstracts
Similar to MOA 2014, Abstracts (20)
More from Kungliga biblioteket National Library of Sweden
More from Kungliga biblioteket National Library of Sweden (20)
MOA 2014, Abstracts
- 1. Mötesplats Open Access 2014 – abstracts 2014-‐03-‐28 Keynotes Access is just the tip of the iceberg: science lacks a functional infrastructure Björn Brembs, professor in neurogenetics at Universität Regensburg, Germany Läs om Björn Brembs forskning här: http://brembs.net/about.html Ett urval publikationer finns här: http://blogarchive.brembs.net/publications.php Mistrusting Open Access Jutta Haider, forskare och lärare i biblioteks-‐ och informationsvetenskap vid Lunds universitet Läs om Jutta Haiders forskning och hennes publikationer här: http://www.kultur.lu.se/person/JuttaHaider Vetenskapsrådets arbete med att formulera nationella riktlinjer för open access Lisbeth Söderqvist & Anna Wetterbom, Vetenskapsrådet Nordisk samarbejde om Open Access – hvor det giver mening Niels Stern, förlagschef Nordiska Ministerrådet Nordisk Ministerråd har gennem det sidste år arbejdet målrettet med Open Access. Ministerrådets sekretariat og syv af dets institutioner er gået sammen om at udvikle et fælles repository og et fælles Open Access mandat. Præsentationen viser resultaterne af dette projekt og peger samtidig frem ad mod andre mulige fællesnordiske samarbejdsområder -‐ der hvor det kunne give mening. Open Space – kortpresentationer, posters och diskussioner ORCID – medlemskap och implementering vid Chalmers Jonas Gilbert, Chalmers bibliotek Chalmers tekniska högskola är medlem i ORCID – Open Researcher & Contributor ID – sedan juni 2013. Syfte med medlemskapet är att kunna assistera forskare och lärare som vill registrera ett id hos ORCID, samt att kunna använda API:er för att implementera ORCID i lokala tjänster. I samarbete med institutioner och IT-‐utvecklare på Chalmers har vi bedrivit pilotprojekt. Chalmers bibliotek har under 2014 ett projektbidrag från Kungl biblioteket för att sammanställa erfarenheter från medlemskapet.
- 2. Mötesplats Open Access 2014 – abstracts 2 Guld OA – en droppe i OA-‐havet? Camilla Hertil Lindelöw, Södertörns högskola I en rapport skriven 2012 undersöks den gyllene OA-‐publiceringen vid Stockholms universitet. Resultatet presenteras för de 4 fakulteter som finns vid SU, och visar på stora skillnader mellan fakulteterna. Dels beror det på den undersökta publikationstypen, refereegranskade tidskriftsartiklar, men även på skillnader mellan disciplinerna. I rapporten redovisas också täckningen i Web of Science, som gör skillnaderna ännu större. Rapporten kan ses som ett första försök till ett underlag över SU:s OA-‐statistik och kan användas vid måluppföljning och i diskussion med forskarna om publiceringsstrategier. Genom att regelbundet samla in OA-‐statistik kan Stockholms universitetsbibliotek, som numer också arbetar med förlagsverksamheten på SU, använda statistiken i det framtida arbetet kring publicering vid SU. Eftersom den här rapporten endast täcker in gyllene OA, som är den mindre delen av all OA-‐publicering, är det önskvärt att även titta på den gröna formen och hybrid-‐OA framöver. Diskussion kring problem och möjligheter med insamlandet av den här statistiken diskuteras också i rapporten. Länk till rapporten: http://www.diva-‐portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:658179 Upphovsrätt för forskare -‐ en webbaserad guide Inga-‐Lill Nilsson, Karlstads universitetsbibliotek Upphovsrättsfrågorna på universitet blir fler och mer komplicerade ju mer vi använder digitala källor och publicerar för nätet. Open access har för biblioteken, lärarna och forskarna inneburit en enklare och bättre tillgång till vetenskapligt material. Spridning av forskningsresultat till omgivande samhälle blir allt viktigare och krävs dessutom av många forskningsfinansiärer. Det finns dock en spänning mellan förlagens kommersiella vinstintressen och den kultur som finns inom den akademiska världen. Den enskilde forskaren är ofta både upphovsrättstagare och användare och behöver i sina olika roller kunna hantera olika typer av avtal, avtalslicenser och lagstiftning. Man behöver kunna granska avtalstexter och kunna förhandla sig fram till rimliga avtal och framför allt bevaka sin egen upphovsrätt för att kunna öka användningen av publikationerna. Lagstiftningen eller avtalen är inte alltid svåra att förstå men det är tolkningen utifrån forskarens speciella situation som är komplicerad. Den här typen av frågor ställs oftast till biblioteken och universitetens publiceringsstöd. Möjligheterna att ge stöd varierar. Karlstads universitet, Malmö högskola och Linköpings universitet har tagit initiativ till en webbaserad guide som skall vara ett stöd för lärare, forskare och bibliotek. Guiden skall ge grundläggande kunskaper i upphovsrätt samt ge verktyg för att kunna hantera de upphovsrättsliga frågor man ställs inför. Open access i Horizon 2020 och OpenAIRE Ulf Kronman, Kungliga biblioteket EU-‐kommissionen har uttalat att publicering open access kommer att vara norm för publikationerna från de projekt som finansieras av EU:s nya forskningsprogram Horizon 2020, som startar år 2014. Men hur ser kraven på OA från Horizon 2020 ut i praktiken och hur gör en forskare som bedriver ett EU-‐finansierat projekt för att uppfylla forskningsprogrammets krav? Det stora EU-‐finansierade projektet OpenAIRE, som har som mål att skapa en infrastruktur för open access-‐publiceringen i EU:s forskningsprogram börjar lida mot sitt slut under år 2014. Vad har projektet åstadkommit och hur kommer de tjänster och nätverk som projektet skapat att kunna utnyttjas i Horizon 2020?
- 3. Mötesplats Open Access 2014 – abstracts 3 Presentationen kommer att ge en kortfattad överblick över OA-‐kraven i Horizon 2020 och de tjänster för OA som har skapats inom ramen för projektet OpenAIRE. Mer information om OpenAIRE finns här: http://www.openaire.eu/ och information om open access i Horizon 2020 finns här https://www.openaire.eu/en/open-‐access/open-‐access-‐in-‐h2020/h2020-‐oa-‐ publications Tema: OA-‐statistik Open Access Barometeret: en kortlægning og visualisering af Open Access til dansk forskning Mikael Karstensen Elbæk, Danmarks tekniska universitets bibliotek Open Access Barometeret kortlagde i 2013 hvor meget Open Access der er til dansk forskning og udviklede et webbaseret Open Access barometer med visualisering af data på national, universitets, fagområde og tidsskrifts niveau. I denne præsentation præsenteres resultaterne og det webbaserede Open Access barometeret demonstreres. Endvidere lægges der op til en diskussion af hvorfor det er interessant og vigtigt at monitorer Open Access og hvilke udfordringer der ligger i monitoreringen af Open Access. OA-‐publicering vid svenska lärosäten -‐ en kartläggning 2011 Tomas Lundén, Göteborgs universitetsbibliotek; Margareta Fathli & Peter Sjögårde, KTH Biblioteket Syftet med projektet är att kartlägga situationen i Sverige vad gäller OA-‐publicering för publiceringsår 2011. Hur stor del av den svenska forskningen detta år har publicerats open access? Både andelen gold och green open access kommer att redovisas samt den totala andelen open access-‐ publikationer, dels nationellt, dels per lärosäte. Ett vidare syfte är att utveckla och redovisa metoden för att åstadkomma mätningen. Presentationen kommer att redovisa resultatet av projektet samt lyfta fram frågeställningar och problemområden som rör mätningen av open access. Tema: OA-‐policyer & publiceringsstöd Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access! Ulrika Domellöf Mattsson och Helena Eckerbom, Naturvårdsverket Naturvårdsverkets arbete med policies och strategier kopplat till praktiska exempel. Under hela 2014 driver vi ett omfattande implementeringsprojekt av DiVA inom Naturvårdsverket. Vi räknar med att kunna visa upp både nya tekniska lösningar, kopplingar till GIS-‐data samt redovisa verksamhetsutveckling (intervjuer, kartläggning av publiceringsflöden mm.) Som en inledning berättar vi om det strategiska arbetet med OA-‐policies, miljödatastrategier och placerar in DiVA-‐ projektet som en viktig komponent i miljöinformationsförsörjningen. Att tvingas utan tvång – open access-‐policyer i Skandinavien Märta Sjöblom & Fredrik Ros, Chalmers tekniska högskolas bibliotek
- 4. Mötesplats Open Access 2014 – abstracts 4 I vår kandidatuppsats gör vi en komparativ studie av OA-‐policydokument på lärosäten och forskningsfinansiärer i Skandinavien som har tvingande policy och för att undersöka hur OA omsätts i praktiken. Vi utgick från SPARC:s Open Access Spectrum-‐modell, och ville se hur de individuella lärosätena placerar sig på dess skalor. Vi såg även på hur lärosätena implementerar policyerna, och om finansiärers krav om open access kunde utläsas it lärosätenas policyer. Vad vi såg var att ”tvingande” var ett löst begrepp. Visserligen hade lärosätena liknande krav om OA-‐ publicering som dem som finansiärerna i respektive land framförde, men det finns många sätt att undvika kraven. Andreas Larsen och Søren Dalsgaard visar i sin masteruppsats (2013) statistik på att OA-‐policyer inte får effekt på publiceringen. Tvingande policyer utan tvång kan vara en av de större anledningarna till varför det är så. Publiceringsstöd i samverkan vid Malmö högskola -‐ en strategi för hur bibliotekarier och forskare kan följas åt i forskningsprocessen Sara Kjellberg, Helena Stjernberg & Jenny Widmark, Malmö högskola – Bibliotek och IT Vår erfarenhet är att publicerande forskare vid många högskolor och universitet ofta upplever registrering och tillgängliggörande av forskningsresultat i öppna arkiv som en pålaga från ledningen och biblioteket, snarare än som en attraktiv möjlighet att sprida och dela resultat eller som en karriärfördel. Biblioteken på svenska lärosäten idag har som uppdrag att stödja lärosätets forskare när det gäller publiceringsfrågor av olika slag särskilt relaterat till open access. I många fall förekommer ett utbud av kurser och presentationer till fakulteter om exempelvis parallellpublicering, val av tidskrift för publicering och upphovsrätt. Vid Bibliotek och IT på Malmö högskola vill vi utveckla en modell för publiceringsstödet i samverkan med forskarna, där vi erbjuder rätt stöd vid rätt tillfälle utifrån forskarnas behov och önskemål. Vår idé är att i nära relation med forskarna skapa oss en bild av var i publiceringsprocessen stödet bör komma in och hur det kan utformas tydligare. På detta sätt förändras arbetssättet från en biblioteksbaserad måluppfyllelse till en forskarnära stödfunktion. Ett första steg är att på Mötesplats open access beskriva de aspekter vi hittills har identifierat utifrån våra erfarenheter och olika kompetenser i juridik, open access och forskningsprocessen för att skapa en modell för ett publiceringsstöd i samverkan mellan forskare och bibliotekarier. Vi vill att presentationen ska leda till samtal/idéutbyte med andra för att i nästa steg utföra en pilot i samarbete med en forskargrupp där vi ingår i hela publiceringsprocessen och kan utveckla formen tillsammans med forskarna. Forskarstöd i publiceringsfrågor vid Högskolan i Halmstad Jonas Olsfelt och Anna Carlborg, Högskolan i Halmstad Högskolebiblioteket i Halmstad har under ett och ett halvt år med strategiska medel bedrivit ett projekt för forskarstöd i publiceringsfrågor. Syftet med projektet har varit att stärka och synliggöra högskolans vetenskapliga publicering genom att kommunicera kring strategisk publicering, open access och bibliometri. Vi vill nu gärna dela med oss av våra erfarenheter och den respons vi fått angående OA-‐relaterade frågor under de dialogmöten och workshops vi anordnat för forskare. Tema: Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Projekt Vidareutveckling av SwePub Marja Haapalainen, Kungliga biblioteket
- 5. Mötesplats Open Access 2014 – abstracts 5 Om utmaningarna med att skapa förutsättningar för SwePub att fungera som en fullgod och heltäckande datakälla för analyser och jämförelser på nationell nivå. Frågeställningar som projektet tar upp: • Vilka är analysbehoven nu och i framtiden? Vilka data behövs? Hur kommer SwePub att användas i framtiden? Vilka forskningsfinansiärer är intresserade av SwePub-‐datat? • Vilka förändringar behöver genomföras för att göra SwePub till en datakälla användbar för analys? • Hur blir SwePub en integrerad del i forskningens ekosystem och vilka möjligheter kommer det att innebära för datats användning och nytta? Konstnärlig forskning i det svenska ekosystemet för forskningsinformation Klemens Karlsson, Konstfack Konstnärlig forskning är ett relativt nytt ämnesområde där forskningresultaten även redovisas i icke-‐ textbaserad form. Flera olika projekt har redan tidigare fokuserat sig på hur konstnärliga arbeten skall registreras/publiceras i lärosätenas publikationsdatabaser. I och med VRs vision om det svenska ekosystemet för forskningsinformation och KBs kvalitetsarbete med SwePub har det aktualiserats behov av mera nationell samordning och teknisk utveckling av de skilda publikationsdatabaserna. Presentationen är tänkt att ge en inledande bild hur konstnärlig forskning skiljer sig från traditionell forskning inom STM och HumSam. Därefter kommer den att presentera det arbete som sker inom den nationella konstnärliga forskarskolan (LU) för att utveckla en gemensam praxis för registrering och publicering, samt det arbete inom projektet för vidareutveckling av SwePub som berör konstnärlig forskning. Vidare kommer presentationen att ta upp den tekniska utvecklingen som pågår av DiVA för att göra det möjligt att registrera och publicera icke-‐textbaserade arbeten. Recycling metadata: DiVA – Libris – SwePub Bodil Gustavsson, Stockholms universitetsbibliotek Om bibliografisk kvalitet i publiceringsdatabasen. Varför inte samköra med bibliotekskatalogen? Hur kan vi samarbeta/samarbetar vi kring auktoritetsposter för institutioner och personer? Med sikte på SwePub och på att återanvända nationellt auktoritetsdata. Det handlar om delvis samma information i alla tre databaserna även om de har olika syften. Varför inte utnyttja detta och tekniskt koppla ihop informationen? Kanske kan det handla om samma personer inom biblioteket som registrerar denna information. Varför inte utnyttja befintlig kompetens?