Recommended
More Related Content
What's hot
What's hot (20)
Similar to Compassion Mind Training i grupp
Similar to Compassion Mind Training i grupp (20)
Compassion Mind Training i grupp
- 1. Compassion Mind Training för grupp CFT Institutet Linda Wiik & Jernett Karensen
- 2. Vad ska vi göra? — Öva på: — Mindfulness — Uppmärksamhet — Reflektion — Visualisering — Känna — FÖR ATT UTVECKLA ETT MEDKÄNNANDE JAG SOM KAN MÖTA SKAM, SJÄLVKRITIK OCH SOCIAL JÄMFÖRELSE. © CFT Institutet
- 3. Vad ska vi göra? — Uppleva ett 8 veckors program med teman: — knepig hjärna — social hjärna — vad är medkänsla? — känslor — att utveckla medkänsla — skam — självkritik — avslut — Teori och uppelvesebaserad inlärning av viktiga delar av CMT i grupp: psykoedukation och övningar — Att arbeta med medkänsla i grupper - den professionella rollen © CFT Institutet
- 4. Husregler — Vi tar ansvar för vår egen process och vårt eget välbefinnande — Vi anstränger oss för att lyssna på varandra — Vi förvaltar de förtroenden vi ger varandra under de här dagarna tillsammans © CFT Institutet
- 5. Min intention med att vara här idag - vad längtar jag efter? © CFT Institutet
- 7. Utveckla medkänsla: Lugnande andning Övning — Kroppshållning — Ansiktsuttryck — Aktivera vagusnerven — Tankar vandrar — Träna uppmärksamheten © CFT Institutet
- 8. Nya hjärnan: Föreställnings- förmåga, Planering, Ältande/Grubblande, Integration Gamla hjärnan: Emotioner, Beteenden, Relations orienterad Framtid Dåtid Knepig hjärna © CFT Institutet
- 9. Knepig hjärna -Varför får Zebror inte magsår? © CFT Institutet
- 10. Limbiska systemet Mat Sex Mobbning, Hot Vänlighet, Värme, Omsorg Magsyra, Saliv Upphetsning Rädsla, Nedstämd Lugn, Trygg © CFT Institutet
- 11. Knepig hjärna - Reflektionsövning - Citron
- 12. Hot/skydd Driv/Ambition Trygghet/ omsorg Knepig hjärna- De tre emotionsreglerande systemen © CFT Institutet
- 13. Hot/skydd Knepig hjärna -Hot- & skyddssystemet lDet sympatiska nervsystemet lKänslor: Rädsla, ilska, hopplöshet, avsmak, avsky, skam, förakt lUppmärksamhet: ”ta det säkra före det osäkra”, snabba slutsatser/ svartvitt tänk, hotfokuserad uppmärksamhet lKroppsligt: Kortisol, adrenalin, noadrenalin lBeteendemässigt: Attack/kamp, försvar/skydd, flykt/undvikande, lDissociation, undergivenhet, © CFT Institutet
- 14. Röd = dum i huvudet © CFT Institutet
- 15. Knepig hjärna -Driv- och ambitionssystemet lDet sympatiska nervsystemet lKänslor: Glädje, intresse, nyfikenhet, stolthet(?) lUppmärksamhet: Fokus på att uppnå mål, prestations- och ambitionsinriktad lKroppsligt: Dopamin lBeteendemässigt: Utforskande, aktiv, engagerad, ldriven, rastlös Driv/Ambition © CFT Institutet
- 16. Knepig hjärna -Trygghets- & omsorgssystemet lDet parasympatiska nervsystemet lKänslor: Glädje, (lugn), trygghet, sorg lUppmärksamhet: Reflekterande, icke- dömande, licke-strävande, öppen uppmärksamhet, fokus både inåt och utåt lKroppsligt: Oxytocin och troligen endorfiner lBeteendemässigt: strävan efter gemenskap och samhörighet, vänlig, prosocial, omsorgsfull, lmedkännande Trygghets/ omsorg © CFT Institutet
- 17. Knepig hjärna -Mina cirklar Övning © CFT Institutet
- 18. Knepig hjärna ”Compassionate mind” – påverkar en rad olika delar av vårt sinne: — Uppmärksamhet – vad vi uppmärksammar — Reflektion/resonerade – sättet vi tänker OM saker — Visualisering/fantasi – hur vi föreställer oss saker som pågår i vårt inre — Motivation/intention – vad vi vill göra — Beteende – vad vi faktiskt gör — Känslor – vad vi känner © CFT Institutet
- 19. Knepig hjärna - Diskussion Tänk på ett tillfälle när du kände dig hotad eller arg. Tänk dig att något har gjort dig upprörd, har ställt till det för dig eller gjort att du känner dig hotad eller otrygg. — Vad uppmärksammar jag? — Vad tänker jag på? — Vad föreställer jag mig för saker? — Vad för jag lust att göra (motivation) — Vad gör jag? — Vilka känslor känner jag? Nu ska du få tänka på en situation ur ett medkännande perspektiv. Tänk dig att du lägger märke till att du eller någon du tycker om mår dåligt eller lider. Tänk dig att du är öppen och mottaglig för deras smärta och att du känner att du vill hjälpa dem. — Vad uppmärksammar jag? — Vad tänker jag på? — Vad föreställer jag mig för saker? — Vad för jag lust att göra (motivation) — Vad gör jag? — Vilka känslor känner jag?
- 20. Knepig hjärna Hotfokuserat tänk — Smalt fokus på det som hotar oss, är fokus för vår ilska eller det vi förlorat — Ofelxibelt (låst), ältande — Aktiverar vårt hot/skydd system: eldar på ”röda” känslor — Riktar fientlighet mot andra och oss själva — Dömande och kritisk — Fokuserat på att dominera eller straffa Medkännande tänk • Brett/öppet och uppmärksammar flera perspektiv och faktorer för att försöka förstå situationen • Flexibelt och problemlösande • Aktiverar vårt trygghets och omsorgssystem: hjälper oss att känna oss trygga och lugna • Riktar vänlighet mot andra och oss själva • Är empatiska och inte kritiska. • Fokus på att hjälpa sig själv och andra att hitta en lösning som blir så bra som möjligt för alla och inte skadar någon.
- 21. 2. Vår sociala hjärna
- 22. Övning: medkännande röst © CFT Institutet
- 23. Vår sociala hjärna -Den relationella aspekten — Vår sociala hjärna – fokuserad på att ”connecta” — Kontextens påverkan på oss och vår påverkan på andra — Systemens påverkan på vårt sätt att relatera till varandra och oss själva — Film för diskussion — Energirådgivning för hjärnan - Sociala relationer med Alva Appelgren (svenska) 11.47 min — The Social Brain – Sentis (engelska) 1.41 min © CFT Institutet
- 25. Vår sociala hjärna — Självkänsla — vilken grad vi värderar oss själva positivt — oftast baserat på en jämförelse med andra — Öka självkänsla = ökad narcissim? (Baumeister, Campbell, Krueger, & Vohs, 2003) — Öka självkänsla = ignorera negativ feedback och därmed ta mindre ansvar för sina egna handlingar (Jennifer & Lora, 2004) — — Självmedkänsla — baseras inte på positiva utvärderingar eller åsikter, — handlar om ett sätt att relatera till sig självistället för social jämförelse (Neff, 2012). — Ökad självmedkänsla = en positiv buffer i självbild som självkänsla inte ger + lägre nivåer av ångest än de med hög självkänsla (Neff, Rude, et al., 2007). — Ökad självmedkänsla har särskilt god effekt i motgång och vid grubblerier (self-rumination), ilska, personifiering och negativ affekt jämfört med självkänsla (Barnard & Curry, 2011). © CFT Institutet
- 26. Medkänsla strömmar ut — Svår person © CFT Institutet
- 27. Protecting Wanting Connecting and Caring Vår sociala hjärna – mötet med andra © CFT Institutet
- 28. 3. Vad är medkänsla? © CFT Institutet
- 29. Vad är medkänsla? Trygg plats - Övning © CFT Institutet
- 30. Vad är medkänsla? Trygghet vs. Säkerhet Säkerhet i CFT är fokuserat på att hindra dåliga saker från att hämta dvs. att vara säker från… = frånvaro av hot Trygghet i CFT är en trygg bas där vi kan utforska med ett öppet sinne och med lekfullhet © CFT Institutet
- 31. Grundfilosofin är Vi har alla hamnat här med en hjärna, känslor och en känsla av (ett socialt) jag som vi inte har valt men som vi måste försöka förstå och hantera. Livet innebär att hantera tragedier (hot, förluster, sjukdomar, förfall och död) och vi gör alla det bästa vi kan. Mycket av det som pågår i våra medvetanden är inte ”vår egen design” och inte vårt fel. Vi sitter alla i samma båt. Första steget till medkänsla är att vara öppen för lidandet och hitta vår önskan av att hjälpa oss själv i vårt lidande. Det är steg mot att ta ansvar att lära oss och att förändras. © CFT Institutet
- 32. Vad är medkänsla? ”En öppenhet och en känslighet för sitt eget och andras lidande och en önskan och en strävan att försöka avhjälpa, lindra och förebygga lidandet.” © CFT Institutet
- 33. Vad är medkänsla? En öppenhet och en känslighet för sitt eget och andras lidande och en önskan, en strävan att försöka förebygga, avhjälpa eller lindra det lidandet samt en upplevelse av att vara delaktig i den mänskliga gemenskapen, där vi alla erfar smärta, motgång och lidande. © CFT Institutet
- 34. Vad är medkänsla? - Skillnad mellan empati och medkänsla för andras lidande — aktiverar smärtcentrum — känner med — slitsamt — empatitrötthet — aktiverar lustcentrum — ta hand om sitt eget lidande också — mindre slitsamt © CFT Institutet
- 35. Vad är medkänsla? - Medkänsla som ett flöde — Jag Annan/annat — Annan/annat Mig — Jag Jag — Abstraktionsnivå ? — Objekt: färg, figur, plats — Ideal: figur, person — Själv Vad är hjälpsamt? © CFT Institutet
- 36. Vad är medkänsla? — Utveckla medkänsla genom att öva sig på: — Medveten närvaro (mindfulness) — Uppmärksamhet — Reflektion — Visualisering — Känna — För att utveckla ett medkännande jag som kan möta skam, självkritik och social jämförelse © CFT Institutet
- 37. Vad är medkänsla? - SOAS —Stanna upp —Observera —Acceptera —Släpp / Svara © CFT Institutet
- 38. http://www.psychologicaltherapyscotland.co.uk/11/Mindfulness.htm Vad är medkänsla? - Mindfulness som process © CFT Institutet
- 39. Mindfulness = medveten närvaro ! Icke dömande: Ta rollen som en observatör. Observera det som händer inom oss precis som det är, utan att värdera våra upplevelser som negativa eller positiva. ! Tålamod: Utveckla vår förståelse inför att saker tar tid och utvecklas i sin egen takt. ! En nybörjares sinne: Villighet att observera den inre och yttre världen som om det var första gången. Hjälper till att utveckla vår öppenhet. ! Tillit: Tillåta oss att ha tillit till oss själva, till vår intuition och våra förmågor. ! Icke-strävande: Ett tillstånd av att inte behöva göra/sträva mot något. Tillåta oss att låta saker vara precis som dom är just nu. ! Acceptans: Tillåta och acceptera våra tankar, känslor, upplevelser och föreställningar precis som dom är. Tillåta våra upplevelser att komma och gå utan att ”mata” dom med tankar, värderingar eller sträva efter att undvika upplevelser vi inte vill ha. © CFT Institutet
- 40. Vad är medkänsla? - Uppmärksamhetsövning © CFT Institutet
- 41. 4. Våra känslor
- 42. Våra känslor - lidande och lindrande • Ilska, rädsla, ledsenhet, avsky, skam, skuld, glädje, intresse, nyfikenhet (grundaffekter) • Affekten ger en impuls till handling • Affekten har en biologisk/evolutionär funktion • Våra känslor påverkar balansen mellan närhet och distans • Känslor smittar © CFT Institutet
- 43. Känslor- Vikten av att bekräfta våra känslor Jasså?! Ja, det är svårt © CFT Institutet
- 44. Känslor - Kedja av tankar, minnen och dömande Jag känner mig ledsen Varför är jag ledsen nu igen? Jag är alltid ledsen. Andra kan vara glada. Känner mig dålig. Lika bra att ge upp. Går och lägger mig. Känner mig ännu mer ledsen. Jag kommer aldrig att bli glad igen. © CFT Institutet
- 45. Film om känslor — Alfred & Shadow - A short story about emotions (engelska) https://www.youtube.com/watch? v=SJOjpprbfeE&list=PLlvwoK5ZkJ ZUWt0RpO9GGyCUH- O8BSupU&index=1&nohtml5=Fal se — Känslofakta 1 & 2 (svenska) https://www.youtube.com/watch? v=rh9OY0QMh1Q&nohtml5=False https://www.youtube.com/watch? v=0dLwKZx7B30&nohtml5=False © CFT Institutet
- 46. Känslor - funktion — Alla känslor har en evolutionär funktion och signalerar något till oss och omvärlden: — rädsla - hot — ilska - gräns — ledsenhet - förlust — skam - inte bli ensam — glädje – öka samhörighet © CFT Institutet
- 47. Känslor -Diskussion kring känslor — Göra uppmärksamhetsövning kring ilska/rädsla/ledsenhet — Funktionell analys av känsla – Kropp, tanke/uppmärksamhet, Beteende — Diskutera tillsammans känslans intention/avsikt (den evolutionära funktionen) © CFT Institutet
- 48. Ilska Kropp/känsla Uppmärksamhet/t ankar Beteenden Intention © CFT Institutet
- 49. Rädsla Kropp/känsla Uppmärksamhet/t ankar Beteenden Intention © CFT Institutet
- 50. Ledsenhet Kropp/känsla Uppmärksamhet/t ankar Beteenden Intention © CFT Institutet
- 51. Känslor -att tänka på Det är viktigt att tänka på att våra hotfokuserade känslor (såsom ilska, rädsla, ledsenhet) har utvecklats över miljoner av år som biologiska reaktioner i syfte att skydda oss. Dessa känslor är inte ett tecken på att något är fel på oss eller ett symptom på personlig svaghet. Vi har inte valt om vi ska känna dem eller inte. Faktum är att att vi känner ilska, rädsla, ledsenhet och andra hotfokuserade känslor är inte vårt fel men för att de är känslor vi har – och som kan påverka våra liv negativt – behöver vi ta ansvar för att hantera dem. Vi kan lära oss att balansera vårat väldigt aktiva hotsystem genom att arbeta på att stimulera vårt trygghets- och omsorgssystem och genom detta träna våra hjärnor att reagera annorlunda (Kolts, 2016). © CFT Institutet
- 53. Utveckla medkänsla - att tänka på — Oroa dig inte om det känns lite konstigt i början. Det krävs träning att byta tanke- och förhållningssätt från skuldbeläggande till omsorg, från att vara upprörd och frustrerad till att lägga märke till svårigheterna och att känna medkänsla när vi ser dem. — Styrka och mod är viktiga delar av medkänsla eftersom det är en utmaning att erkänna och möta våra svårigheter och det som är smärtsamt för oss, det kan i stunden kännas enklare att ignorera och förneka. — Oroa dig inte om du inte känner medkänsla från första stund. Nyckeln är att försöka föreställa sig hur det skulle vara att känna medkänsla gentemot dig själv och andra. — Ofta kan vi känna motstånd när vi börjar göra detta. Kom ihåg att det är helt normalt (Kolts, 2016) © CFT Institutet
- 54. Utveckla medkänsla? - Medkänsla som ett flöde — Jag Annan/annat — Annan/annat Mig — Jag Jag — Abstraktionsnivå ? — Objekt: färg, figur, plats — Ideal: figur, person — Själv Vad är hjälpsamt? © CFT Institutet
- 55. Medkännande bild - Utveckla medkänsla © CFT Institutet
- 56. Utveckla medkänsla- Diskussion — Vad är medkännande egenskaper? — Vad utstrålar en medkännande person? — Kroppshållning, tonfall och ansiktsuttryck? — Hur påverkas du av en medkännande person? — Hur känns det i kroppen om du skulle möta en sådan person? © CFT Institutet
- 57. Bygga medkännande egenskaper — Medveten närvaro — Stabilitet — Vishet (förstå vad som händer och vad som behövs) — Engagemang (comittment) — mod (att handla) — värmen © CFT Institutet
- 58. © CFT Institutet
- 59. Utveckla medkänsla Övning: Medkännande jag © CFT Institutet
- 60. Ilska HopplöshetRädsla Ångest Differentierat och integrerat Medkännande jag Skam • Möta känslan med medkänsla istället för att mota bort/undvika känslan Utveckla medkänsla © CFT Institutet
- 61. 6. Skam
- 63. Hinder för medkänsla – föreställningar om medkänsla —Vad känner du inför medkänsla? –utforska dina föreställningar kring medkänsla —”Jag är rädd för medkänsla” —”Jag förtjänar inte medkänsla” — ”att ta emot medkänsla är att visa sig svag” — ”att vara medkännande med andra är att tycka synd om” —”om jag blir självmedkännande kommer jag att bli lat” © CFT Institutet
- 64. Skam Skuld Uppmärksamhet: på mig själv och vad andra tycker om mig Känslor: Förlamning, förvirring, förminskad, underlägsen tomhet – ilska riktad mot mig själv Tankar: Grubbel, självkritik - negativa tankar om mig själv som människa Handlingar: Undergivenhet, flykt, undvikande, isolering, svårt att erkänna vad vi gjort – undanflykter, försöker ofta dölja vår upplevelse av skam Uppmärksamhet: på den andres lidande Känslor: Ånger, ledsenhet, sorg Tankar: sympati och empati med den andre. Tankar kring mitt beteende Handlingar: fokus på att be om ursäkt med utgångspunkt i den andres lidande, reparera, gottgöra skadan, ställa till rätta. © CFT Institutet
- 65. Varför skam? — Vi föds alla med behovet att ”connecta” med andra och att känna att andra bryr sig – social tillhörighet — Nedreglerande funktion på hotsystemet — Uppreglerande om vi känner att vi inte uppskattas, avvisade eller ensamma i vår kamp/vårt lidande — Hur vi uppfattar vår omvärld (hotfull eller omsorgsfull) påverkar bilden av oss själva och hur vi tror andra ser på oss. — Två typer av skam: inre och yttre
- 66. Skam — Två typer av skam: Inre skam — om hur vi tror att vi finns till för andra — Ger förhöjd självmedvetenhet och ett självcentrerat fokus med känslor och värderingar om sig själv som bristfällig, ofullkomlig och dålig. — Detta inåtvända fokus ger underkuvande strategier som hänger i hop med självmonitorerande och självbeskyllande (Gilbert & Procter, 2006). Yttre skam — om hur vi tror att andra ser oss på ett negativt sätt med känslor av ilska eller förakt — Och/eller att vi tror att andra ser oss som oattraktiva och därför någon som de vill avvisa eller att vi är sårbara för andras attacker. — Att leva med tron om att andra vill avvisa oss gör världen otrygg och aktiverar en rad olika försvar t.ex. genom att vända sig utåt i en dominerande aggressiv och attackerande respons för att skapa trygghet genom ens förmåga att ta kontroll och att dominera någon annan. © CFT Institutet
- 67. Skam Inre skam Affekt - fysisk Yttre skam Känsla - tänkt © CFT Institutet
- 68. Övning kring skam © CFT Institutet
- 69. Skam Kropp/känsla Uppmärksamhet/t ankar Beteenden intention © CFT Institutet
- 70. lLjuger lReagerar med annan känsla t.ex. ilska det var inte jag lFörsöker fly nu slutar jag mitt jobb lKompenserar – försöker rätta till felet l Duktig flicka Att visa sin duglighet genom prestation. Klara allting själv lGömmer – så att det inte syns lUndviker situationer där jag kan känna skam lSkyddar mig – lägg skulden på andra så att jag ser bättre ut det var inte jag lDissocierar – kopplar bort mig från känslorna lDövar – t.ex. med alkohol Vad gör vi när vi känner skam? © CFT Institutet
- 71. Att möta en svår känsla Övning © CFT Institutet
- 72. 7. Självkritik
- 73. Olika typer av självkritik — Självkorrigerande — Självattackerande — Självutplånande
- 74. Självkritik – den inre mobbaren Hur ser min kritiker jag ut? Vad ”säger”/vilken röst har självkritikern? Vilka känslor dyker upp när du blir självkritisk? Vad vill du göra när självkrtikern dyker upp? Vad har självkritikern för avsikt? © CFT Institutet
- 75. Självkritik - Vid motstånd lOlika saker som gör att vi inte vill släppa vår självkritiker lMotstånd/rädsla för att känna värme och medkänsla: l- Kan aktivera rädsla och sorg l- Kan aktivera smärtsamma minnen lI ett samhälle som främjar prestation och effektivitet lBarnet som söker tröst/är sårbar hos vuxen men får något lannat = medkänsla kopplas ihop med t.ex.. rädsla eller skam © CFT Institutet
- 76. Rädsla och självkritik ! Vad gör självkritikern för dig? ! Vilken funktion fyller din självkritiker? ! Vad hjälper den dig att göra? ! Vad hade varit din största rädsla i att sluta göra detta eller att ge upp din självkritiska röst? © CFT Institutet
- 77. Att möta självkritiken med medkänsla Övning © CFT Institutet
- 78. Möta vår skam och självkritik med medkänsla • Empati för ens eget lidande: Det är förståeligt att känna sig besviken på sig själv – det här är svårt för mig (just nu) • Medkännande acceptans: Jag vet att jag är kritisk mot mig själv stundtals. Min kritiska sida vill bara göra allting bättre • Medkännande uppmärksamhet: Det är viktigt för mig att fokusera på vad jag kan göra hellre än vad jag inte kan göra – och att försöka hitta andra gånger då jag lyckades bättre • Att tänka medkännande: Jag kommer lära mig mer allteftersom jag får mer erfarenhet men bara för att detta är nytt för mig just nu så är jag inte inkompetent. Jag skulle vilja se framgång men just nu kan jag bara göra mitt bästa. • Medkännande beteenden: Jag kan dela mina svårigheter med andra, jag kan be om hjälp, prata med andra • Medkännande (känsla) © CFT Institutet
- 79. Att skriva ett medkännande brev —Medkännande och icke-dömande förhållningssätt (se upp för förmaningar och pekpinnar!) —Varm ton —Bekräftande och förstående men också stödjande och uppmuntrande —Med öppenhet mot andra (istället för att avskärma sig från andra common humanity ) —Vad är mest hjälpsamt att höra och att göra © CFT Institutet
- 80. 8. Avslut
- 81. Att skriva ett medkännande brev —Medkännande och icke-dömande förhållningssätt (se upp för förmaningar och pekpinnar!) —Varm ton —Bekräftande och förstående men också stödjande och uppmuntrande —Med öppenhet mot andra (istället för att avskärma sig från andra common humanity ) —Vad är mest hjälpsamt att höra och att göra © CFT Institutet
- 82. Medkännande brev — Ett brev till mig själv — Läs upp hela eller delar för gruppen (om du vill) — Eller vi läser — Eller berätta hur det var att skriva brevet
- 83. Gemensam reflektion — Vad har varit hjälpsamt? — Vad kan bli hjälpsamt framöver? — Vad kan vi göra när det bli svårt?
- 84. Referenser — Gilbert, Paul. (2010). Compassion focused therapy: distinctive features. Hove: Routledge. — Gilbert, Paul. (2009) Introducing Compassion Focused Therapy, Advances in psychiatric treatment, 2009 - RCP — Kolts, Russel. (2016) CFT made simple: : A Clinician's Guide to Practicing Compassion- Focused Therapy. New Harbinger — Gilbert, Paul, & Procter, Sue. (2006). Compassionate mind training for people with high shame and self-criticism: overview and pilot study of a group therapy approach. Clinical Psychology & Psychotherapy, 13(6), 353-379. doi: 10.1002/cpp.507 — Gilbert, Paul, & Irons, Chris. (2005). Focused therapies for shame and self-attacking, using cognitive, behavioural, emotional, imagery and compassionate mind training. In P. Gilbert (Ed.), Compassion: Conceptualisations, research and use in psychotherapy (pp. 264-325). London: Routledge. © CFT Institutet