SlideShare a Scribd company logo
Mellan barn och vuxen 2
Killar och tjejers underliv
Kärt barn har många namn…
Penis – bra namn att använda i
klassrummet
Det finns många andra namn för penis,
fundera över vilken känsla namnen
förmedlar. Se om du kan komma på
fler namn…
• Kuk
• Balle
• Snopp
• Pille
• Snorre
• Stock
Slida – bra namn att använda i
klassrummet
Det finns många andra namn för slida,
fundera över vilken känsla namnen
förmedlar. Se om du kan komma på
fler namn…
• Fitta
• Vagina
• Snippa
• Mus
• Grottan
• Kissimurran
Killars underliv
Våra kroppar ser olika ut och det gäller även för penisar. En del är smala,
andra tjocka en del längre och vissa är böjda. Det är mer vanligt att en
penis är lite sned än helt rak. Förutom form så kan även färgen variera, en
del kan vara mörkare andra ljusare, en del kan prickiga och vissa mer hår
än andra. Få penisar är den andra lik.
Just storleken på penis är något som killar oroar sig för. Spelar storleken
någon roll? Nej egentligen inte för vad man gillar skiljer sig från person till
person och man kan ha sex på många olika sätt och ställningar.
Hur är killars underliv uppbyggt?
Yttre delar
• Penis
• Ollon
• Pung
Inre delar
• Testiklar
• Bitestiklar
• Sädesledare
• Sädesblåsa
Tjejers underliv
Våra kroppar ser olika ut och det gäller även för våra könsorgan.
Hur en slida ser ut varierar frĂĄn tjej till tjej. En del har stora
blygläppar andra mindre. Blygläpparna kan ha olika färg och
de kan variera i form. Det kan finnas mer eller mindre hĂĄr.
Slidor ser olika ut och det är helt normalt.
Hur är tjejers underliv uppbyggt
Yttre delar
• Venusberg
• Blygläppar
• klitoris
Inre delar
• Slidan
• Livmoder
• Äggledare
• Äggstockar
Hygien
Både för killar och tjejer är hygien viktigt men när det kommer
till att tvätta våra könsorgan räcker det oftast med bara
vatten.
Använder du tvål finns det risk att slemhinnor torkar och att det
kan börja klia.
Det finns tvål som är anpassad för underliv men som sagt oftast
räcker det med ljummet vatten.
Inne i slidan håller kroppen själv rent så där ska du inte tvätta.
Mer om killars underliv
• Svällkroppar – i penis finns tre
svällkroppar. När dessa fylls med blod så
sväller dom och penis blir styv.
Svällkropparna kan variera lite och därför
blir ofta penis sned vid erektion, stĂĄnd.
• Ollonet – sitter längst ut på penis och är
en känslig för stimulering.
• Förhud – hud längst ut på penis som
skyddar ollonet. Hos vissa kan förhuden
vara sĂĄ trĂĄng att ollonet inte kan komma
fram och dĂĄ brukar man operera genom
att göra öppningen större. Enligt vissa
traditioner är det brukligt att förhuden
tas bort helt och detta kallas för
omskärelse. Denna omskärelse påverkar
inte den sexuella förmågan.
• Strängen – på undersidan av ollonet
finns det en kort sträng. Strängen är
inte lika töjbar som andra delar och
det kan därför hända att det blir små
sprickor i den. Det är inte farligt men
kan göra ont.
• Pungen – den är som en påse som
hänger under penisen och i den finns
testiklar och bitestiklar. Pungen är
väldigt elastisk och påverkas av
temperaturen. Ă„r det kallt drar
pungen ihop sig för att skydda
testiklarna från kyla, är det varmt blir
pungen slapp och hängig för att
lättare kylas av.
• Testiklar – här bildas spermierna.
• Bitestiklar – här mognar
spermierna och förvaras.
• Sädesledare – rör som går mellan
bitestiklar och urinröret
• Urinröret – är kopplat till både
urinblåsan och sädesledarna och
det är ur urinröret som både kiss
och sperma kommer ut.
• Sädesblåsor – två blåsor som sitter på
sädesledare och här bildas sädesvätska
som är en del av sperma.
• Prostatan – är en körtel som sitter under
urinblåsan och här bildas en vätska som
är en del av sperma. Det finns en form
av cancer som sätter sig på prostatan
och det är bra att undersöka sig om man
känner obehag och tryck runt
urinblĂĄsan.
• Spermier – manliga könsceller. Vid en
utlösning brukar det finnas runt 300
miljoner spermier. Spermierna tar inte
slut utan det bildas nya hela tiden i
testiklarna.
• Sperma – är en blandning av spermier
och de vätskor som kommer från
sädesblåsorna och prostatan.
Mer om tjejers underliv
• Venusberget – är som en liten kulle
ovanför blygläpparna men under
magen. Venusberget bestĂĄr av
fettvävnad och varierar i storlek från
tjej till tjej. Detta område är ofta
hårbeväxt.
• Yttre blygläpparna – skyddar slidan
frĂĄn smuts och bakterier. Varierar
ofta i utseende och storlek frĂĄn tjej
till tjej. Hårväxt på utsidan.
• Inre blygläpparna – skyddar slidan
frĂĄn smuts och bakterier. Sitter
innanför de yttre blygläpparna.
Varierar ofta i storlek och färg från
tjej till tjej och storleken på höger och
vänster kan vara olika hos samma
person. Ingen hårväxt. Fylls med blod
och svullnar vid sexuell upphetsning.
• Klitoris – sitter i toppen under de
inre blygläpparna och är känslig
för beröring. Klitoris är fylld med
nerver och består av svällkroppar
och blodkärl som gör att klitoris
svullnar vid upphetsning. Den del
som syns är bara toppen eller
ollonet av klitoris. Det mesta av
klitoris finns inne i kroppen och
hela klitoris kan vara upp till ca 10
cm lĂĄng.
• Slidan – kan liknas vid en ca 10
cm lång kanal som på insidan är
täckt av slemhinnor. Slidans
väggar är veckade så att kanalen
kan bli större och den hålls fuktig
av sekret frĂĄn livmoderhalsen
• Livmodertappen – sitter i
slutet av slidan och är
ingången till livmodern. Den är
som en mjuk topp med ett hĂĄl
i mitten. Det är i detta hål som
spermier tar sig in i livmodern
och obefruktade ägg (mens)
kommer ut.
• Livmoderhalsen – hålet och
den gĂĄng som finns i
livmodertappen kallas för
livmoderhalsen och det är här
som mycket av det
slem/sekret som hĂĄller slidan
fuktig och hal bildas.
• Äggledarna – går som två armar
från toppen av livmodern och är
till för att leda ägg från äggstock
till livmodern.
• Äggstockar – i slutet av varje
äggledare sitter äggstockar och
det är här som kvinnans
könsceller, äggen bildas. När man
föds finns det anlag ca miljonen
äggceller. En gång i månaden
mognar en av dessa och bildar ett
färdigt ägg. Varje månad släpps
detta ägg ut i form av mens.

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: UniversumLena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg
 
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
gulzay
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power point
nhaiat
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemiannmari
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg
 
Tryck
TryckTryck
Tryck
cashew75
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ă…k 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ă…k 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ă…k 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ă…k 9
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: UniversumLena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
 
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power point
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Optik!
Optik!Optik!
Optik!
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Tryck
TryckTryck
Tryck
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ă…k 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ă…k 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ă…k 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ă…k 9
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 

Viewers also liked

Mellan barn och vuxen 1
Mellan barn och vuxen 1Mellan barn och vuxen 1
Mellan barn och vuxen 1joegro
 
Sex och samlevnad
Sex och samlevnadSex och samlevnad
Sex och samlevnad
Ann-Sofie Lusth
 
Sex- och samlevnad
Sex- och samlevnadSex- och samlevnad
Sex- och samlevnad
masv1
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg
 
Elevdemokrati sex och samlevnad
Elevdemokrati  sex och samlevnadElevdemokrati  sex och samlevnad
Elevdemokrati sex och samlevnad
annawilhelmsson
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelettMalin Ă…hrby
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Ă…hrby
 
Gerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetGerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetmonkan1
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg
 

Viewers also liked (9)

Mellan barn och vuxen 1
Mellan barn och vuxen 1Mellan barn och vuxen 1
Mellan barn och vuxen 1
 
Sex och samlevnad
Sex och samlevnadSex och samlevnad
Sex och samlevnad
 
Sex- och samlevnad
Sex- och samlevnadSex- och samlevnad
Sex- och samlevnad
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Elevdemokrati sex och samlevnad
Elevdemokrati  sex och samlevnadElevdemokrati  sex och samlevnad
Elevdemokrati sex och samlevnad
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Gerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetGerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandet
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 

More from joegro

äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2joegro
 
Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1joegro
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1joegro
 
Problemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddagProblemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddagjoegro
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1joegro
 
Kemi ĂĄk7 lektion 1
Kemi ĂĄk7 lektion 1Kemi ĂĄk7 lektion 1
Kemi ĂĄk7 lektion 1joegro
 

More from joegro (8)

äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2
 
Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1
 
Problemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddagProblemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddag
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1
 
Kemi ĂĄk7 lektion 1
Kemi ĂĄk7 lektion 1Kemi ĂĄk7 lektion 1
Kemi ĂĄk7 lektion 1
 

Mellan barn och vuxen 2 underliv

  • 1. Mellan barn och vuxen 2 Killar och tjejers underliv
  • 2. Kärt barn har mĂĄnga namn… Penis – bra namn att använda i klassrummet Det finns mĂĄnga andra namn för penis, fundera över vilken känsla namnen förmedlar. Se om du kan komma pĂĄ fler namn… • Kuk • Balle • Snopp • Pille • Snorre • Stock Slida – bra namn att använda i klassrummet Det finns mĂĄnga andra namn för slida, fundera över vilken känsla namnen förmedlar. Se om du kan komma pĂĄ fler namn… • Fitta • Vagina • Snippa • Mus • Grottan • Kissimurran
  • 3. Killars underliv VĂĄra kroppar ser olika ut och det gäller även för penisar. En del är smala, andra tjocka en del längre och vissa är böjda. Det är mer vanligt att en penis är lite sned än helt rak. Förutom form sĂĄ kan även färgen variera, en del kan vara mörkare andra ljusare, en del kan prickiga och vissa mer hĂĄr än andra. FĂĄ penisar är den andra lik. Just storleken pĂĄ penis är nĂĄgot som killar oroar sig för. Spelar storleken nĂĄgon roll? Nej egentligen inte för vad man gillar skiljer sig frĂĄn person till person och man kan ha sex pĂĄ mĂĄnga olika sätt och ställningar.
  • 4. Hur är killars underliv uppbyggt? Yttre delar • Penis • Ollon • Pung Inre delar • Testiklar • Bitestiklar • Sädesledare • SädesblĂĄsa
  • 5. Tjejers underliv VĂĄra kroppar ser olika ut och det gäller även för vĂĄra könsorgan. Hur en slida ser ut varierar frĂĄn tjej till tjej. En del har stora blygläppar andra mindre. Blygläpparna kan ha olika färg och de kan variera i form. Det kan finnas mer eller mindre hĂĄr. Slidor ser olika ut och det är helt normalt.
  • 6. Hur är tjejers underliv uppbyggt Yttre delar • Venusberg • Blygläppar • klitoris Inre delar • Slidan • Livmoder • Ă„ggledare • Ă„ggstockar
  • 7. Hygien BĂĄde för killar och tjejer är hygien viktigt men när det kommer till att tvätta vĂĄra könsorgan räcker det oftast med bara vatten. Använder du tvĂĄl finns det risk att slemhinnor torkar och att det kan börja klia. Det finns tvĂĄl som är anpassad för underliv men som sagt oftast räcker det med ljummet vatten. Inne i slidan hĂĄller kroppen själv rent sĂĄ där ska du inte tvätta.
  • 8. Mer om killars underliv • Svällkroppar – i penis finns tre svällkroppar. När dessa fylls med blod sĂĄ sväller dom och penis blir styv. Svällkropparna kan variera lite och därför blir ofta penis sned vid erektion, stĂĄnd. • Ollonet – sitter längst ut pĂĄ penis och är en känslig för stimulering. • Förhud – hud längst ut pĂĄ penis som skyddar ollonet. Hos vissa kan förhuden vara sĂĄ trĂĄng att ollonet inte kan komma fram och dĂĄ brukar man operera genom att göra öppningen större. Enligt vissa traditioner är det brukligt att förhuden tas bort helt och detta kallas för omskärelse. Denna omskärelse pĂĄverkar inte den sexuella förmĂĄgan.
  • 9. • Strängen – pĂĄ undersidan av ollonet finns det en kort sträng. Strängen är inte lika töjbar som andra delar och det kan därför hända att det blir smĂĄ sprickor i den. Det är inte farligt men kan göra ont. • Pungen – den är som en pĂĄse som hänger under penisen och i den finns testiklar och bitestiklar. Pungen är väldigt elastisk och pĂĄverkas av temperaturen. Ă„r det kallt drar pungen ihop sig för att skydda testiklarna frĂĄn kyla, är det varmt blir pungen slapp och hängig för att lättare kylas av.
  • 10. • Testiklar – här bildas spermierna. • Bitestiklar – här mognar spermierna och förvaras. • Sädesledare – rör som gĂĄr mellan bitestiklar och urinröret • Urinröret – är kopplat till bĂĄde urinblĂĄsan och sädesledarna och det är ur urinröret som bĂĄde kiss och sperma kommer ut.
  • 11. • SädesblĂĄsor – tvĂĄ blĂĄsor som sitter pĂĄ sädesledare och här bildas sädesvätska som är en del av sperma. • Prostatan – är en körtel som sitter under urinblĂĄsan och här bildas en vätska som är en del av sperma. Det finns en form av cancer som sätter sig pĂĄ prostatan och det är bra att undersöka sig om man känner obehag och tryck runt urinblĂĄsan. • Spermier – manliga könsceller. Vid en utlösning brukar det finnas runt 300 miljoner spermier. Spermierna tar inte slut utan det bildas nya hela tiden i testiklarna. • Sperma – är en blandning av spermier och de vätskor som kommer frĂĄn sädesblĂĄsorna och prostatan.
  • 12. Mer om tjejers underliv • Venusberget – är som en liten kulle ovanför blygläpparna men under magen. Venusberget bestĂĄr av fettvävnad och varierar i storlek frĂĄn tjej till tjej. Detta omrĂĄde är ofta hĂĄrbeväxt. • Yttre blygläpparna – skyddar slidan frĂĄn smuts och bakterier. Varierar ofta i utseende och storlek frĂĄn tjej till tjej. HĂĄrväxt pĂĄ utsidan. • Inre blygläpparna – skyddar slidan frĂĄn smuts och bakterier. Sitter innanför de yttre blygläpparna. Varierar ofta i storlek och färg frĂĄn tjej till tjej och storleken pĂĄ höger och vänster kan vara olika hos samma person. Ingen hĂĄrväxt. Fylls med blod och svullnar vid sexuell upphetsning.
  • 13. • Klitoris – sitter i toppen under de inre blygläpparna och är känslig för beröring. Klitoris är fylld med nerver och bestĂĄr av svällkroppar och blodkärl som gör att klitoris svullnar vid upphetsning. Den del som syns är bara toppen eller ollonet av klitoris. Det mesta av klitoris finns inne i kroppen och hela klitoris kan vara upp till ca 10 cm lĂĄng. • Slidan – kan liknas vid en ca 10 cm lĂĄng kanal som pĂĄ insidan är täckt av slemhinnor. Slidans väggar är veckade sĂĄ att kanalen kan bli större och den hĂĄlls fuktig av sekret frĂĄn livmoderhalsen
  • 14. • Livmodertappen – sitter i slutet av slidan och är ingĂĄngen till livmodern. Den är som en mjuk topp med ett hĂĄl i mitten. Det är i detta hĂĄl som spermier tar sig in i livmodern och obefruktade ägg (mens) kommer ut. • Livmoderhalsen – hĂĄlet och den gĂĄng som finns i livmodertappen kallas för livmoderhalsen och det är här som mycket av det slem/sekret som hĂĄller slidan fuktig och hal bildas.
  • 15. • Ă„ggledarna – gĂĄr som tvĂĄ armar frĂĄn toppen av livmodern och är till för att leda ägg frĂĄn äggstock till livmodern. • Ă„ggstockar – i slutet av varje äggledare sitter äggstockar och det är här som kvinnans könsceller, äggen bildas. När man föds finns det anlag ca miljonen äggceller. En gĂĄng i mĂĄnaden mognar en av dessa och bildar ett färdigt ägg. Varje mĂĄnad släpps detta ägg ut i form av mens.