SlideShare a Scribd company logo
Sinnena
   4C
Vt 2013
Våra sinnen är:
•   Synen
•   Hörseln
•   Smaken
•   Känseln
•   Lukten
Vad gör sinnena?
• Sinnena samlar in information både från
  omgivningen och från din egen kropp.
• Informationen görs om till signaler.
• Signaler skickas med nerverna till hjärnan.
• I hjärnan ska signalerna sorteras, lagras och
  jämförs.
• Sedan fattar du beslut om vad du ska göra i
  olika situationer.
SYN
      Vad gör dina ögon när du ser?
• Dina ögon är som två
  filmkameror.
• När du ser, tar dina
  ögon bilder på
  omgivningen.
• Bilderna skickas till
  hjärnan.
• Hjärnan talar för dig vad
  du tittar på.
ÖGAT
Vad gör tårarna med ögat?
• Tårarna håller ögat rent och fuktigt.
Pupillen:
• Ljuset kommer in i ögat genom pupillen.
• Med hjälp av pupillen kan ditt öga reglera den
  ljusmängd som kommer in i ögat.
• När ljuset är starkt blir pupillen liten.
• När det är mörkt vidgas pupillen.
Linsen:
• Linsen sitter bakom pupillen.
• Linsen samlar ljusstrålarna, så att bilden som
  bildas i hjärnan blir skarp och tydlig.
Regnbågshinnan
•   Runt pupillen breder regnbågshinnan ut sig.
•   Regnbågshinnan kallas också för IRIS.
•   Färgen på iris kan skifta från person till person.
•   Vilken färg har dina ögon?
HÖRSEL
 Av hur många delar består dina öron?
• Dina öron består av tre
  delar:
• ytteörat, mellanörat och
  inneörat.
Ytterörat består av
     öronmusslan, hörselgången och
             trumhinnan.
Mellanörat                      Innerörat
• Mellanörat består av de tre   • Innerörat består av snäckan
  hörselbenen: hammaren,          och båggångarna, som är
  städet och stigbygeln.          hörselns och balansens
• Stigbygeln är din kropps        sinnesorgan.
  minsta ben.
• Den är bara 5 mm lång.
HÖRSELN
Vad händer med ljudet?
• Den del av ditt öra som syns kallas för
  öronmusslan.
• Den fångar ljudet som en tratt och leder sedan
  ljudet vidare genom hörselgången och
  trumhinnan.
• När ljudvågorna träffar din trumhinna börjar den
  vibrera.
• Trumhinnans rörelser förs sedan vidare genom de
  tre hörselbenen.
• Till slut når vibrationerna fram till snäckan.
Snäckan
• I snäckan sitter hörselceller.
• Hörselcellerna omvandlar ljudvågorna till
  nervimpulser.
• Från snäckan leds nervimpulser till hjärnan
  genom hörselnerven.
• Din hjärna uppfattar dessa impulser som ljud.
Varför blir du yr?
• Om du snabbt snurrar runt, hinner INTE
  vätskan i båggångarna med.
• Den fortsätter att röra sig, fast du har stannat.
• Därför har hjärnan fel signaler om vad
  kroppen gör och du blir yr och får svårt att
  hålla balansen.
SMAK
               Beroende av...
• Din förmåga att uppleva smak är bland annat
  beroende av ditt luktsinne.
• Om du håller för näsan är det svårt att skilja
  på smaken på en bit potatis eller en bit äpple.
• Det är därför vi oftast tycker att maten inte
  smaker någonting när vi är förkylda.
De fyra grundsmakerna
• Med din tunga kan du
  känna de fyra
  grundsmakerna: sött,
  salt, surt och beskt.
• På tungan har du mer
  än 8000 smaklökar,
  som var och en är
  specialiserad på att
  känna av en av dessa
  fyra smaker.
KÄNSEL
• Över hela din kropp finns miljoner
  känselmottagare som kallas receptorer.
• De flesta sitter i huden.
• Känselmottagarna har olika uppgifter: de
  känner av förändringar i värme, kyla, tryck,
  smärta eller beröring.
• Alla känselmottagare skickar sin information
  vidare med nerverna till hjärnan.
LUKT
      Vad behöver du din näsa för?
• Du behöver din näsa när du andas och när du
  luktar.
• När du ändas kommer lukterna in i näsan.
• I näshålans tak sitter ditt luktorgan.
• I luktorganet finns det 10 miljoner
  luktsinnesceller!
• Du kan faktiskt känna skillnad på ungefär 10
  000 olika dofter, om du bara hade tid att testa
  dem alla!
Vad händer när du luktar på något?
• När du luktar på något har du kanske märkt att
  luften försvinner efter ett tag.
• Det som luktade så mycket, tycks sluta efter en
  stund.
• Luktsinnet blir nämligen lätt bedövat och tröttnar
  därför fort.
• Jämfört med många djur är människans luktsinne
  dåligt utvecklat.
• Vissa hundar har ca 1 000 gånger bättre luktsinne
  än vi människor.
Om du har förstått presentationen,
så kommer du att klara provet om
      sinnena jätte bra!!!

Läs NOGA och lär dig där som står i
        presentationen!

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg
 
Sinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känselSinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känsel
forsenskolan
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerannmari
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
Marie Södergren
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Sinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känselSinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känsel
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Vatten
VattenVatten
Vatten
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
 

Viewers also liked

No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggforsenskolan
 
Final report
Final reportFinal report
Final report
amina201177
 
Sinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
Sinnesupplevelser på Möllebackens FörskolaSinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
Sinnesupplevelser på Möllebackens FörskolaSofia Lönnqvist
 
Evolucion del derecho agrario en venezuela.
Evolucion del derecho agrario en venezuela.Evolucion del derecho agrario en venezuela.
Evolucion del derecho agrario en venezuela.
Rosmaileth De Castro
 
Power point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillorPower point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillordavidloving
 
Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik! Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik!
Björknässkolan, Nacka kommun
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning annmari
 
öGat & synen p.p
öGat & synen p.pöGat & synen p.p
öGat & synen p.pfrli0515
 

Viewers also liked (10)

No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-blogg
 
Final report
Final reportFinal report
Final report
 
Sinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
Sinnesupplevelser på Möllebackens FörskolaSinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
Sinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
 
Våra 5 sinnen
Våra 5 sinnenVåra 5 sinnen
Våra 5 sinnen
 
Evolucion del derecho agrario en venezuela.
Evolucion del derecho agrario en venezuela.Evolucion del derecho agrario en venezuela.
Evolucion del derecho agrario en venezuela.
 
Ljud
Ljud Ljud
Ljud
 
Power point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillorPower point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillor
 
Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik! Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik!
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
 
öGat & synen p.p
öGat & synen p.pöGat & synen p.p
öGat & synen p.p
 

Similar to Sinnena

proba.pptx
proba.pptxproba.pptx
Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetdavidloving
 
Hjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaHjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärna
Ann-Sofie Lusth
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
Gunnesboskolan
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemet
Marie Södergren
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2gulzay12
 
Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.
Ransher Kaur Jansson
 
äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009
Susanne Barkvik
 
Hur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik p
Helle744
 
Ljud och ljus Hanna
Ljud och ljus HannaLjud och ljus Hanna
Ljud och ljus Hanna
Helle744
 
EFT och Smärta
EFT och SmärtaEFT och Smärta
EFT och Smärta
Gunnel Saric
 

Similar to Sinnena (12)

proba.pptx
proba.pptxproba.pptx
proba.pptx
 
Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemet
 
Nervsystemet
Nervsystemet   Nervsystemet
Nervsystemet
 
Hjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaHjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärna
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemet
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.
 
äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009
 
Hur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik p
 
Ljud och ljus Hanna
Ljud och ljus HannaLjud och ljus Hanna
Ljud och ljus Hanna
 
EFT och Smärta
EFT och SmärtaEFT och Smärta
EFT och Smärta
 

Sinnena

  • 1. Sinnena 4C Vt 2013
  • 2. Våra sinnen är: • Synen • Hörseln • Smaken • Känseln • Lukten
  • 3. Vad gör sinnena? • Sinnena samlar in information både från omgivningen och från din egen kropp. • Informationen görs om till signaler. • Signaler skickas med nerverna till hjärnan. • I hjärnan ska signalerna sorteras, lagras och jämförs. • Sedan fattar du beslut om vad du ska göra i olika situationer.
  • 4. SYN Vad gör dina ögon när du ser? • Dina ögon är som två filmkameror. • När du ser, tar dina ögon bilder på omgivningen. • Bilderna skickas till hjärnan. • Hjärnan talar för dig vad du tittar på.
  • 6. Vad gör tårarna med ögat? • Tårarna håller ögat rent och fuktigt.
  • 7. Pupillen: • Ljuset kommer in i ögat genom pupillen. • Med hjälp av pupillen kan ditt öga reglera den ljusmängd som kommer in i ögat. • När ljuset är starkt blir pupillen liten. • När det är mörkt vidgas pupillen.
  • 8. Linsen: • Linsen sitter bakom pupillen. • Linsen samlar ljusstrålarna, så att bilden som bildas i hjärnan blir skarp och tydlig.
  • 9. Regnbågshinnan • Runt pupillen breder regnbågshinnan ut sig. • Regnbågshinnan kallas också för IRIS. • Färgen på iris kan skifta från person till person. • Vilken färg har dina ögon?
  • 10. HÖRSEL Av hur många delar består dina öron? • Dina öron består av tre delar: • ytteörat, mellanörat och inneörat.
  • 11. Ytterörat består av öronmusslan, hörselgången och trumhinnan. Mellanörat Innerörat • Mellanörat består av de tre • Innerörat består av snäckan hörselbenen: hammaren, och båggångarna, som är städet och stigbygeln. hörselns och balansens • Stigbygeln är din kropps sinnesorgan. minsta ben. • Den är bara 5 mm lång.
  • 13. Vad händer med ljudet? • Den del av ditt öra som syns kallas för öronmusslan. • Den fångar ljudet som en tratt och leder sedan ljudet vidare genom hörselgången och trumhinnan. • När ljudvågorna träffar din trumhinna börjar den vibrera. • Trumhinnans rörelser förs sedan vidare genom de tre hörselbenen. • Till slut når vibrationerna fram till snäckan.
  • 14. Snäckan • I snäckan sitter hörselceller. • Hörselcellerna omvandlar ljudvågorna till nervimpulser. • Från snäckan leds nervimpulser till hjärnan genom hörselnerven. • Din hjärna uppfattar dessa impulser som ljud.
  • 15. Varför blir du yr? • Om du snabbt snurrar runt, hinner INTE vätskan i båggångarna med. • Den fortsätter att röra sig, fast du har stannat. • Därför har hjärnan fel signaler om vad kroppen gör och du blir yr och får svårt att hålla balansen.
  • 16. SMAK Beroende av... • Din förmåga att uppleva smak är bland annat beroende av ditt luktsinne. • Om du håller för näsan är det svårt att skilja på smaken på en bit potatis eller en bit äpple. • Det är därför vi oftast tycker att maten inte smaker någonting när vi är förkylda.
  • 17. De fyra grundsmakerna • Med din tunga kan du känna de fyra grundsmakerna: sött, salt, surt och beskt. • På tungan har du mer än 8000 smaklökar, som var och en är specialiserad på att känna av en av dessa fyra smaker.
  • 18. KÄNSEL • Över hela din kropp finns miljoner känselmottagare som kallas receptorer. • De flesta sitter i huden. • Känselmottagarna har olika uppgifter: de känner av förändringar i värme, kyla, tryck, smärta eller beröring. • Alla känselmottagare skickar sin information vidare med nerverna till hjärnan.
  • 19. LUKT Vad behöver du din näsa för? • Du behöver din näsa när du andas och när du luktar. • När du ändas kommer lukterna in i näsan. • I näshålans tak sitter ditt luktorgan. • I luktorganet finns det 10 miljoner luktsinnesceller! • Du kan faktiskt känna skillnad på ungefär 10 000 olika dofter, om du bara hade tid att testa dem alla!
  • 20. Vad händer när du luktar på något? • När du luktar på något har du kanske märkt att luften försvinner efter ett tag. • Det som luktade så mycket, tycks sluta efter en stund. • Luktsinnet blir nämligen lätt bedövat och tröttnar därför fort. • Jämfört med många djur är människans luktsinne dåligt utvecklat. • Vissa hundar har ca 1 000 gånger bättre luktsinne än vi människor.
  • 21. Om du har förstått presentationen, så kommer du att klara provet om sinnena jätte bra!!! Läs NOGA och lär dig där som står i presentationen!