Användarcentrerad webbanalys
•
1 like•618 views
Om att formulera mål, sätta en lägstanivå och jobba med att ständigt göra sin webbplats bättre. Expertanförandet kördes i september på Webbstrategidagarna Offentlig Sektor 2015.
Recommended
Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Viewers also liked (11)
Similar to Användarcentrerad webbanalys
Similar to Användarcentrerad webbanalys (20)
More from Marcus Österberg
More from Marcus Österberg (18)
Användarcentrerad webbanalys
- 1. Användarcentrerad webbanalys – formulera mål, sätt en lägstanivå och jobba med ständiga förbättringar
- 2. Webbanalys… Mer än webbstatistik och data om användarbeteende Agenda ≈ 25 minuter • Dokumentation av mål, värderingar och ambition (stilguide & prestandabudget) • Tips på verktyg • Fyra uppenbara delmoment vid webbanalys (verksamhetsmål, insamling, analys, förbättra) • Vanliga prestandaproblem i offentlig sektor • Frågor ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS
- 3. Om Marcus Österberg • Jobbar med strategisk rådgivning, särskilt webbanalys och webbstrategi. • Författare av boken Webbstrategi för alla tba.nu/wfa, kapitel om intranätanalys i bok om intranät (tba.nu/intranatboken). • Anställd hos Västra Götalandsregionen, bland: 1.6m invånare 50k kollegor ≈ 2/3 jobbar med vård ≈ 1/3 kollektivtrafik, kultur, etc. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS
- 4. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Vår genomsnittliga startsida (är tung!!) • Totalt 2,1 Mb att ladda ner, varav: - 870 Kb bilder - 1200 Kb Javascript & CSS • Sidladdningstid: - På dator på kontoret ≈ 1-3 sekunder - Mobilen, på 3G/Edge-nätet i svampskogen ≈ några minuter
- 5. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Vilka mål ska vi ha? (1 av 2) • Stilguide - dokumentera kommunikation i stort - Bädda in tredjepartstjänster som hotar besökarens integritet? - Längd på sidtitlar - Ska bilder visas i retina-upplösning - Visa utsmyckande bilder, eller ej - När använda tabeller - Meta-description ska finnas på alla viktiga sidor - Minst en call-to-action synlig utan skrollning på landningssidor • Prestandabudget (kommer på nästa bild)
- 6. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Vilka mål ska vi ha? (2 av 2) • Prestandabudget – ”teknisk” ambition - Tillgänglighet minst WCAG 2.0 nivå AA. - Tid för sidladdning vid gynnsamma omständigheter under 1 sekund, men under 10 sekunder i eländig glesbygd. - Anses vara mobilvänliga. - Minst betyg 85 av 100 i Google Pagespeed mobilt. - Under 399 Kb för en sidvisning, varav 140 Kb reserverat för redaktörens bidrag. - Strukturell CSS-kod för snabb initial visning av sidan. - Max 2 CSS-filer, max 3 Javascript-filer. - Ge ut strukturerat innehåll, bl.a via Schema.org för god SEO
- 7. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS I redskapsboden • Google Pagespeed • Google Structured Data Tool • Google Search Console (fd Webmaster Tools) • Egen sökmotor? Indexanalys! • Pingdom – mäter webbplatsens svarstider • Optimizr.com • Tableau Public – för att utforska loggar och CSV-filer • ELK-stacken - för logganalys (Elasticsearch Logstash Kibana) • IIS SEO Tool – plugin till Microsofts webbserver IIS
- 8. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Exempel på källor för webbanalys • Kundsystem • Integrationplattformar. • Engagemangsignaler, som; e-tjänsters användning, nyhetsbrev etc. • Loggfiler skickat genom verktyg för business intelligence. • Koll mot tredjepartstjänster som Pagespeed, Siteimprove, mfl. Var skulle du leta efter värdefull data?
- 10. Metod: Steg 1 av 4 - verksamhetsmål • Verksamhetsmål att leva upp till bryts ner till mätbara värden. • Komplettera med ambition kring servicekänsla och användarupplevelse. Dessa ska in i stilguide/prestandabudget. • VGR: 200k användare av Mina Vårdkontakter innan 2015, samt besök ska leda till önskvärd interaktion.. • VGRs ambition: under 2 sekunder laddtid, mobilvänligt och följa WCAG 2.0 nivå AA, m.m. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS
- 11. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Metod: Steg 2 av 4 – samla in data • Utveckla metoder för insamling och rapporter för kommande presentation. • Beskriva databehoven för valda nyckeltal och övriga mätvärden. • Samla in data lagom länge. • Sammanfoga, bearbeta och rapportera främst baserat på insikt (inte din data).
- 12. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Metod: Steg 3 av 4 – analysera • Granska effekten av målen, nyckeltalen och andra mätvärden • Utforska oväntad variation • Vilken berättelse försöker din data berätta för dig?
- 13. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Metod: Steg 4 av 4 – förbättra! • Genomför nödvändiga förbättringar på webbplatsen. • Placera lågprioriterade aktiviteter på en önskelista för framtiden. • Börja om på nytt = gå tillbaka till steg ett.
- 14. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Med andra ord 1. Vad är målet, varför? 2. Hur mäter och rapporterar du det till målets intressenter? 3. Analysera och berätta sammanhanget! 4. Genomför nödvändiga förbättring och börja om på nytt.
- 15. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Exempel på rapporter • A/B-test • Omvandlingskanal • Trendpilar • Diagram som visar utveckling över tid
- 16. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Prestandaproblem på våra webbplatser 1. Javascript blockerar sidan att visas (viktning: 39,8) 2. För liten text (viktning: 19,4) 3. Bilder kan optimeras för webben (viktning: 19,3) 4. Aktivera komprimering (viktning 14,1) 5. Använda webbläsarens cache (viktning: 13,5) 6. Träffytor för små, eller nära varandra (viktning: 5,9) 7. Inte responsiv på liten skärm (viktning: 5,2) 8. Onödiga hänvisningskedjor (viktning: 2,7)
- 17. ANVÄNDARCENTRERAD WEBBANALYS Tack för mig! • Frågor? Jag finns här under dagen! • Ladda ner min e-bok Webbstrategi för alla på tba.nu/webbos2015
Editor's Notes
- Krångel? Pröva att köra utan mirroring, samt dra över presentationen till projektorn, starta bildspelet där och klicka på knappen "Swap Displays" här ovan. 20,5 minuter vid läsning innantill… 28 min i “trött” tillstånd... Har 30 minuter, 25 min + frågor?
- Som offentlig organisation är det svårt att mäta vad som egentligen är _BRA_. Och vilka mål som man ska arbeta emot. En helt rimlig fråga är: Hur man förhåller sig till detta som webbarbetare? Jag kommer presentera ett förslag som innebär att du fokuserar på verksamhetsmål, och kompletterar med ytterligare mätpunkter. Som en bonus hoppas jag hinna med att presentera några av de vanligaste förbättringspunkterna som offentliga organisationers webbplatser lider av. I annat fall berättar jag gärna mer om dem under lunchen, eller i pauserna i eftermiddag :)
- Jag jobbar som evangelist inom webbanalys och sök – för Västra Götalandsregionen (VGR, alltså). Jag representerar verksamheten gentemot vår IT-organisation och kravställer också våra konsulter. Jag jobbar ibland även vid behov som vår represent med nationella tjänster som 1177.se och Mina Vårdkontakter. Mer eller mindre alla av regionens 1,6 miljoner invånare är I vår tilltänkta målgrupp, på någon av det hundratal webbplatser vi har. Överlägset mest besökt är regionens del av vårdsajten 1177.se - där har vi drygt en miljon besök per månad. (60% på mobil enhet, 30% på skrivbordsdator, 10% med surfplatta) Övriga webbplatser handlar om samhällsinformation, enskilda sjukhus, våra skolor, museer, med mera. >> Det gör av uppenbar anledning webbanalys-arbetet svårare - att precis alla är I tilltänkt målgrupp. Först nu har vi fokuserat på värderingar, kommunikativ stil och hur webbarna ska prestera I stort, men också börjat knyta an mot verksamhetens mål >>
- Jag har analyserat drygt 600 startsidor från oss I offentlig sektor. Man kan väl lugnt konstatera att våra webbplatser har blivit överviktiga och I behov av att bantas. Det här problemet misstänker jag uppkom I och med allas projekt att få sina webbplatser responsiva. Plötsligen la man in massor med stora bilder, men också ha massor med kod (som Javascript och CSS) för hur allt detta ska presenteras. Det som inte tycks vara ett prestandaproblem när vi sitter på kontoret märks desto tydligare när man använder sin mobiltelefon och inte står strax bredvid en 4G-mast. Många gånger tar det flera minuter att ladda hem en webbsida, och ibland fungerar det inte alls för något går snett under all den väntan. Det är inte god samhällsservice. (Den mätningen som är på bilden är hur snabb uppkoppling jag hade hela förra semestern, det I ett samhälle där det bor 350 personer. Nedladdningshastigheten är alltså sämre än de modem vi använde I slutet på 90-talet, och idag är sajterna mångdubbelt tyngre.) >> Vissa av oss har anledning att försöka bättra oss, och jag tänkte gå igenom hur man sätter vilken ambitionsnivå som ska gälla >>
- Det finns ett antal frågor att besvara när man sätter sin ambitionsnivå. Dessvärre finns det två olika begrepp för dokumentationen av denna ambition, lite beroende på vilken yrkesgrupp man tyr sig till. Stilguide är vanligen innehållsproducentens syn på ambitionsnivå, medan prestandabudget är utvecklarens vinkel. Jag föreslår att vi fortsättningsvis betraktar prestandabudget som en bilaga till stilguiden, det handlar ju trots allt om organisationens kommunikativa stil i digitala kanaler. En stilguide innehåller ofta exempel på typografi, design, tilltal med mera, medan prestandabudget ofta fokuserar på mätbara saker som är kvantifierbara, går att analysera och skicka som mätbara krav till leverantörer. Dessa mål kring webbplatsens kvalitet från besökarens synvinkel kan behöva kompletteras allt eftersom. Men börja dokumentera det mest uppenbara åtminstone. De frågeställningar vi på VGR haft kring stilguide är ju nu aktuella granskningen av integritet inom offentlig sektor, ni vet den där serien av artiklar Dagens Nyheter kört i en månad. Så vi har funderat på om vi ens någonsin ska ha med tredjeparter på våra webbplatser. Det kan vara mycket mer än utifall man ska ha Google Analytics, det gäller ju även hur webbplatser designas, ifall man använder externa teckensnittstjänster, bäddar i Facebook-flödet, och det som DN pratat om förstås, sociala dela-knappar. Sen har ens stil också med användbarhet kring innehållet att göra. Ifall längden på sidtitlar funkar i alla tänkbara sammanhang, hur man ser på responsiv bildhantering och mycket mer. >> För att gå över till prestandabudgeten så… >>
- Det är alltid värt att poängtera att med prestanda ska man också tänka in prestation i stort, det handlar inte bara om hastighet. I vårt utkast till prestandabudget har vi ställt det absoluta kravet om att följa tillgänglighetsriktlinjen WCAG 2.0 som minst på nivå AA. Dessutom några mål för hur snabbt det ska gå att ladda ner en sida. Där blev det väl ett plötsligt uppvaknande i designarbetet för vår kommande webbplats att man inte kan slösa hur man vill med utsmyckande element. Vi har satt gränsen vid 399 Kb och då ska redaktören ha åtminstone 140 Kb till att kunna lägga upp en tyngre bild. Självklart ska en webbplats av idag anses vara mobilvänlig. I det finns många saker man behöver mäta, både designen i stort men också det som hamnar på webbplatsen. Vi har preciserat detta till dels att Googles testverktyg ska anse att alla typer av mallar i vårt publiceringsverktyg ska anses vara mobilvänliga, med någon form av exempelinnehåll. Detta är kravet på de som bygger vår webb, men sedan blir det till att följa upp att redaktörerna inte sumpar den upplevelsen genom att lägga in jättebreda tabeller och så vidare. För att vara tydliga mot våra leverantörer så ska vi gemensamt sätta upp testsidor. Dessa testsidor ska ha som minst 85 av 100 i betyg enligt verktyget Google Pagespeed, då med mobila inställningar. För en dator ska det vara minst 90 av 100 i betyg. Vi har också satt begränsning på antalet filer som krävs för att ladda in en sida. Anledningen till detta är för att för varje fil som ska laddas ner finns en väntetid, ju fler filer desto längre blir den totala väntan på att sidan blir färdig. Detta är inte ett särskilt stort problem under gynnsamma förhållanden när vi sitter på kontoret, men det märks verkligen skillnad när man är på en svajig 3G eller Edge-uppkoppling ute i glesbygd. Jag som plockar hur mycket svamp som helst märker detta när jag tar en paus och slösurfar lite, tänk då om man har ett viktigare ärende än att läsa en artikel på The Verge, typ ta reda på numret till giftinformationsupplysningen…? Plocka inte dessa siffrorna rakt av för användning på hemmaplan, men ta den dialogen med er leverantör och vad som är en rimlig ambition på den plattform ni har. >> Beroende på vilka mål man satt upp gäller det att hitta verktyg som hjälper till att få koll. Jag har några förslag… >>
- Utöver uppenbara verktyg som Google Analytics (eller Piwik som vi I VGR använder för att inte läcka känslig information till utomstående) tänkte jag fresta med några mindre vanliga verktyg, mest för att visa på bredden. Många verktyg har så kallade APIer, vilket gör att man kan automatisera sina kontroller på massvis med sidor och slippa göra stickprov. Google Pagespeed visar ur mobilt och datorperspektiv vad som kan göra webbplatsen snabbare, och kollar också några saker kring användbarhet, bl.a. om knappar har tillräckligt avstånd från varandra så besökaren slipper träffa fel. Många av er har säkert hört talas om RDFa, Schema.org eller mikrodata? Det handlar om att man för bl.a. sökmotorers skull lämnar ut sin information I ett strukturerat format som avslöjar informationens typ och inte enbart är en ostrukturerad textmassa. Används ofta för kontaktuppgifter, kalenderhändelser och recensioner. Har du en egen sökmotor I organisationen finns möjligheten att ha en ganska unik översikt kring ditt innehåll. Det är verkligen inte gratis, men du kan exempelvis vid ett mobile first-projekt få en attgöra-lista med var PDF-filer hotar att sumpa upplevelsen för dina användare. Tänk på vad som finns I ert sökmotor-index, allt det kan vridas och vändas på. Där finns svaret på hur långa sidtitlar ni har, hur unika de är, vilken stavning ni använder. Saknar du en sökmotor eller inte har råd rekommenderar jag IIS SEO Tool, den kan indexera hela din webbplats och berätta hur den mår utifrån SEO-perspektiv. Optimizr skickar en rapport över hur väl webbplatsen presterar kring massor med faktorer, bland annat saker som om det finns felaktiga 404-sidor, för många hänvisningar och mycket mer. >> och nu lite om vilka källor man kan gräva i >>
- Nu till några exempel på intressanta källor av data. Självklart är din webbstatistik intressant, merparten där handlar om beteendedata, om hur webbplatsen används av faktiska användare. Hos VGR är en bekräftad användare/kund en som tagit sig igenom registreringsförfarandet för att nå våra webbtjänster för vård. Det är vad som motsvarar vårt kundsystem. En integrationsplattform (också kallad ESB) är en teknisk produkt som skyfflar data mellan olika system, via en sådan kan man nå insikt genom kombinationen av flera olika datakällor, när dessa transaktioner görs, med mera. Våra engagemangssignaler är bland annat att en inloggad användare faktiskt utförde en aktivitet under sitt besök, som att skicka ett meddelande till sin läkare, eller beställa ett nytt recept, med mera. >> Nu till hur man jobbar metodiskt med webbanalys >>
- Det kommer säkert inte som en överraskning för någon att det handlar om det självklara begreppet “kontinuerliga förbättringar”, eller hur :) Detta är extremt kortfattat vad det går ut på. Du börjar med att dokumentera verksamhetens mål och ambition, samlar in data, analyserar dem och utför sedan förbättringar. Betrakta denna metod som ett resultat av erfarenhet och massor av inspiration från andra. Och, kanske är den smått uppenbar för dig som jobbar med uppföljning daglig dags. >> Nu kommer jag gå igenom respektive del >>
- Steg ett handlar om _HUR_ man genom webbanalys kan dra slutsatser. Och att vara beredd på att agera på saker som behöver förbättras. Vi har två förutsättningar som kan behöva adresseras innan vi går vidare. Det första är alltså att du behöver minst ett verksamhetsmål som är mätbart, annars har få utom din yrkesgrupp anledning att bry sig om vad du analyserar. Här börjar din berättelse. Så vi behöver bryta ner verksamhetens mål till något som en webbplats faktiskt kan leverera. Poängen är att ha ett mätbart verksamhetsmål som ALLA kan enas om. Det jag rekommenderar vem som helst att göra är att efterforska vad verksamhetens mål är. Det gäller oavsett om det är ett intranät eller extern webbplats det handlar om. De mål som gäller er digitala kommunikation ska dokumenteras. Om du nu inte har en aning om verksamhetsmål så kolla gärna verksamhetens senaste budget eller andra styrdokument. Många mål är lönlöst att försöka mäta på en webbplats, exempelvis har VGR ett verksamhetsmål som “Vi har rätt kompetens på rätt plats”. Men några kan jag jobba vidare med, som att vi I vår förändringsagenda har målet “Vi har hög tillgänglighet”. Det kan förklaras I svarstider I stad och glesbygd, att tillgängligheten även gäller funktionsnedsatta när de kommer via digitala kanaler. Eller att antalet aktiva personer I e-tjänsten Mina vårdkontakter relaterar till målet “Patientens ställning I vården skall stärkas” och att vården ska vara patientdriven. Den andra grundläggande förutsättningen är att ha en mätbar ambitionsnivå för webben, dessa ofta grundade I ens värderingar eller vilken praxis man vill leva upp till. Det kan vara att man ska följa en tillgänglighetsriktlinje till 100%, eller något annat som tyder på ett bra innehåll. Men akta dig för guds skull från fåfängesiffror! Vad som kan ses som fåfängesiffror varierar säkert mellan olika yrkesgrupper. Bland webbkommunikatörer tycks finnas en förtjusning för värden som mäter “antalet sidvisningar per besök”. Frågan man kan ställa sig där är ju om det alltid är positivt att användarna tittar på många sidor? De kanske har tappat bort sig? Å andra sidan, är det kanske inte alltid bra med få sidvisningar? Det kan tyda på att man vänder I dörren. >> Tänk till ordentligt kring hur meningsfull ett mätvärde eller mål är >>
- Ja, hur samlar vi ihop all data vi behöver för att mäta effekten av en webbplats? Det är lätt att avgränsa vad som behöver göras. Men när man väl räknar hur lång tid det tar att utveckla dessa möjligheter kan det bli lite värre. En webbutvecklare tillsammans med en verksamhetsorienterad person bör räcka för att få detta jobb gjort. Tillsammans kan de bryta ner mål till nyckeltal och övriga mätpunkter för att senare sammanställa till rapporter när man samlat in sin data. Efter att metoden för insamlingen av data är klar och satt I produktion är det bara att vänta in att man får tag på tillräckligt mycket data. Denna väntan kan handla om timmar, veckor eller ännu längre beroende på vad det är som mäts. >> När man samlat färdigt… >>
- Är det dags att börja analysera. Beroende på vem som är den huvudsakliga intressenten av ett uppsatt mål kanske du inte ens är inblandad I detta steg. Men enligt min erfarenhet har vi alla något värt att analysera. Vi som utgivare av innehåll på en webbplats har ofta egna mätvärden vi är intresserade av. För ett antal år sedan bekymrade sig många för när andelen besökare med Internet Explorer 6 skulle sjunka tillräckligt lågt, men idag handlar det mer om exempelvis: Trenden av mobil användning Hur stor skärm besökarna har – det vill säga vad som syns. Hur mobilanvändarnas beteende skiljer sig jämfört med de med skrivbordsdator. Dessutom, vad som ibland tycks vara felaktiga siffror kan dölja något mycket intressant. Det är helt klart värt att utforska knepigheter, om inte annat för att hitta fel I din insamling av data. För att utforska oväntad variation kan man använda en teknik kallad segmentering, då kan man filtrera bort det som förefaller vara normalt. Segmentering använder du också för att försöka bli av med bekräftade felkällor. Oavsett vilken yrkesroll du har är din uppgift under analysfasen faktiskt inte att förmedla målens aktuella värde I sifferform – snarare ska du fokusera på dess berättelse, som om trenden är positiv eller negativ, med mera. Nästan all insamlad data är komplett meningslös om man inte redogör för sammanhanget. De sammanhang jag haft att berätta de senaste åren är bland annat: Att en trafikökning enbart berodde på det årligen återkommande influensautbrottet. Medias sensationsjakt angående svininfluensan drev mängder med besökare till en allt för tungdriven del av en webbplats – det var därför webbplatsen ofta gick ner dagtid. Att bilder från vad som händer på en festivalscen inte direkt engagerar, det är bilder från campingen som står för en överlägsen majoritet av sidvisningarna. >> När man analyserat färdigt, kommit på hur det ska berättas för respektive intressent sluter vi snart cirkeln >>
- Nu är det dags att börja förbättra webbplatsen baserat på de insikter vi nått. Steg fyra är när den ordinarie utvecklingsprocessen tar vid och man börjar formulera uppdrag till sin IT-avdelning eller vilka som nu utvecklar ens sajt rent tekniskt. Baserat på de insikter man nått – både suceer och misslyckanden – gör man justeringar på webbplatsen. Dessutom dokumenterar man sin förändring och den förväntade utkomsten inför nästa varv I denna process. När man startar pånytt på steg ett tar man sig an de mål och mätvärden man redan har. De kanske inte framstår som lika meningsfulla längre? Kanske behöver de justeras något, vissa behöver skrotas och nya tas in för övervägande. >> Det var själva processen. Nu en kort repetition >>
- För att det ska vara meningsfullt att jobba med webbanalys behöver du veta VARFÖR webbplatsen existerar. VAD som är dess mål. VEM som behöver få reda på hur bra webbplatsen presterar mot dessa mål. Att någon med inflytande är beredd att AGERA baserat på de insikter man når genom webbanalysen. Att man vågar agera baserat på fakta, med data som dess underlag. Finns inte de förutsättningarna är det med dem du börjar (och smygstartar med webbanalys under tiden). >> Nu en kort intro till hur man kan rapportera sin berättelse till intressenterna >>
- För att inte kräkas en massa oreflekterade data över sin omgivning finns massor med sätt att visa upp sin analys. För att testa sina hypoteser kring design kör man med A/B-test. Det är ett bra arbetssätt så inte den mest envisa kollegans designförslag genomförs enbart på grund av personens envishet. Det handlar om att två konkurrerande alternativ provkörs samtidigt, fast på olika mottagare. Exempelvis designen av ett nyhetsbrev vara: Version A = Text endast i en kolumn. Version B = HTML, bilder, två kolumner. Vilken version reagerar mottagarna bäst på? Om du är det minsta osäker kring ett designbeslut så testa! Dock får man räkna med att skillnaden ibland är försumbar. Det I sig är också en insikt. Här har du två bilder och hur bra de presterade att rapportera till de som var intresserade av testet. För att visualisera en flerstegsprocess kan man presentera det med en omvandlingskanal (eller conversion funnel på engelska). Det handlar om att visualisera var användarna tar vägen, eller möjligen hur många man tappar bort på respektive steg i en flerstegsprocesser. Bilden illustrerar i detta fallet ett ytterst simpelt exempel från 1177.se – av de som landade på sidan för att jämföra vårdmottagningar gick 58 procent ett steg vidare och läste på om en enskild mottagning. Andra rapporter är det vi alla sett i office-paketet, men kom ihåg att det handlar om att ge insikt baserat på data, och inte alls om att rapportera siffror. >> Nu (om tid medges) tänkte jag berätta om de vanligaste misstagen på offentliga webbplatser >>
- Nå?! Vilka grejer det kan vara värt för var och en av er att kolla på hemmaplan. Jag har gått igenom de 642 webbar från offentlig sektor som var online i söndags, och kört en analys på jakt efter vad som kunde varit bättre. Det vill säga alla kommuner, landsting, regioner, myndigheter, departement och så vidare är med i underlaget. Det är endast startsidorna jag kollat på, vilket skevar statistiken något på vissa mätpunkter. Det är mätt med en mobilanvändares preferenser. Punkterna är sorterade enligt hur allvarligt de påverkar webbplatsens prestation, eller vad som kallas dess ”impact value”. Måttstocken är den Google använder i sina tjänster för utvärdering av webbplatsers kvalitet och prestanda. Det finns många sätt att betrakta dessa värden, vissa grejer har lite mindre påverkan men är extremt simpla att fixa, exempelvis tar det kanske 15 minuter att aktivera komprimering. Att fixa så javascript inte blockerar sidan från att visa sig kan säkert kräva att man bygger om hela webbplatsen. Vill du kolla hur din webbplats står sig på dessa mätpunkter så kolla in Google Pagespeed. Där får du besked om hur bra din sajt är byggd ur ett prestandaperspektiv. >> Det var allt för mig >>
- Ni som är här får förstås halva priset på min bok Webbstrategi för alla. Tack för din tid och tålamod Tack!