Hur väljer vi rätt betong i Danmark? - Ulf Jönsson
•
0 likes•602 views
Hur väljer vi rätt betong i Skandinavien, med utgångspunkt från våra regelverk? - Danmark: Ulf Jönsson, Femern Bælt A/S. Presenterat på Betongdagen den 16 oktober 2018 på Hotel Birger Jarl i Stockholm.
Recommended
Recommended
More Related Content
What's hot
What's hot (20)
Similar to Hur väljer vi rätt betong i Danmark? - Ulf Jönsson
Similar to Hur väljer vi rätt betong i Danmark? - Ulf Jönsson (20)
More from Svenska Betongföreningen
More from Svenska Betongföreningen (20)
Hur väljer vi rätt betong i Danmark? - Ulf Jönsson
- 1. Rätt Betong i Danmark Ulf Jönsson Construction Manager Technical Division Femern A/S ujo@femern.dk
- 2. Fokusämnen • Spelfördelning i byggbranschen • Vad man gör betong av • DS/EN 206 NA • ”100-års betong” • Hållbarhet • Betongens roll i arkitekturen Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 2
- 3. Spelfördelning i byggbranschen - skillnader • Starkare konsultföretag – svagare entreprenörer • Mer fokus på entreprenadjuridik • Betong är ett statusämne! Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 3
- 4. Betongdanmark - intressenter • Betongcentret på DTI (GTS-institut) • DTU i Lyngby • Konsulterna Rambøll, COWI, Emcon (CMP!) • Force Technology (GTS-institut) • Dansk Beton • Dansk Betonforening • Aalborg Portland • Entreprenörerna Aarsleff, NCC och MT Højgaard • Vejdirektoratet/Banedanmark (Ringstedbanan, Storstrømsbron) • Sund og Belt A/S (Storebelt, Fehmarnbelt och 50% Øresundsbron) • Köpenhamns kommun (By og havn, Metroselskabet) Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 4
- 5. Ballast • Bakkematerialer • Sømaterialer • Bornholmsgranit • Stor makadamimport • Standardiseringskrav avseende ASR är omfattande • Inhemsk ballast har begränsad användning i exponeringsklasser där fukt och salt förekommer Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 5
- 6. Bindemedel • Beprövade cement: -Portlandcement CEM I -Portland flygaskecement CEM II/A-V, II/B-V -Portland kalkstenscement CEM II/A-L • Flygaska används i all fabriksbetongproduktion • Silica kompletterar för extra täthet och hållfasthetstillväxt • Slagg har mycket begränsad användning Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 6
- 7. Flygaska • Oljekrisen 1973 - bildandet av DANASKE i/s 1978 • Ingen intressemotsättning mellan flygaska och cement • Ledde till utbredd användning av flygaska vid betongtillverkning • 1980 flygaskecement med flygaskeinnehåll på 25% • 1995 övergick Aalborg Portland A/S från flygaskecement til nya typer blandade cement (med finmald kalksten) • 35-40 % af det totala bindemedlet i betong med klass C20 • 15-20 % i klass C35 och högre • Sedan några år tillbaka minskar tillgången på flygaska. Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 7
- 8. I stället för flygaska? • Flygaskan är på väg ut – kolkraft ska utfasas senast 2030 • Kalk på väg in • Kalkfiller är typ I, men tillåts att ersätta cement vid inblandning på betongfabriken enligt de nya ekvivalenta metoderna i EN 206. • Annex Q om kalk, och Annex N om de ekvivalenta metoderna i DS/EN 206 DK NA. • Andra typer av mineralisk flygaska Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 8
- 9. DS/EN 206 NA DK (2018) • Miljöklassbegreppet nu ersatt av exponeringsklasser • K-värde: -flygaska 0.5 -silica 2.0 -slagg 0 (=inte bindemedel) • ASR krav: - bruksprismeexpansion 1/år - petrografi som produktionskontroll (innehåll av mikroporös flinta) - begränsning av alkalihalten i betong till 3,0 kg/m3 • Bioaska beprövat som typ II tillsats i X0 och XC1 • Kalkfiller beprövat som typ I tillsats (dock ej i marin miljö) • Frostkrav i XF2-XF4 i hårdnad betong: - min. lufthalt 3.5% - max avståndsfaktor 0.20 mm - Om inte krav på luftporsystemet uppfylls ska frostprovning utföras enl SS 13 72 44. Kravnivå: god frostbeständighet • Förbjudet att tillsätta vatten utanför blandaren. Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 9
- 10. ”100-års betong” • VD/Banedanmark: o Lågalkaliskt sulfatresistent CEM I o Flygaska o Alltmer sällan silica o Vbt <0.40 o Ballast utgörs av lokal sand+ importerad makadam (tidigare Rønne granit) • För de stora projekten har projektspecifika betongkrav utvecklats o Faröbron 1986 (inget krav på livslängd) o Storabältsbron 1996-8 (100 år) o Öresundsbron 2000 (100 år) o Cityringen 2019 (120 år) o Fehmarnbelttunneln 2028 (120 år) Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 10
- 11. Recycling • Återvinning av nedkrossad betong • Används främst som fyllnad • Forskas och utvecklas kontinuerligt för att möjliggöra användning som ny ballast • RGS90/DKBeton satsar nu på att återanvända 300 000 ton betong som ballast i ny betong. Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 11
- 12. Grøn Beton II • Grön omställning av cement- och betongproduktion • Finansieras delvis av Innovationsfonden • Löper över fyra år med start i 2014 • Mål att reducera CO2-utsläpp från cementproduktion • Begränsa konsekvenserna av bristen på flygaska till betongproduktion • Reduktion av klinkerinnehåll i cement genom inblandning av kalcinerade leror • Delar av broar byggda med det nya cementet + provkroppar placerade på exponeringsplatser för långtidsuppföljning Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 12
- 13. Den synlige beton • Boken ”Dansk Betonarkitektur” utgiven i år o Höja kunskapsnivån om betong på konstakademierna o Använder vi betongen på bästa sätt? o Öka ambitionsnivån i betongbranschen ”BETON KAN VARE RIGTIG ÆDEL, OG DEN KAN VARE RIGTIG TARVELIG. DEN GAMLE, GRÅ BETON, TROR JAG FOLK VIL BLIVE VED MED AT HAVE EN LUNKEN HOLDNING TIL, MEN JAG TROR VI KOMMER AT SE BETONEN I NYE UDFORMNINGER” Thomas Juul Andersen, Arkitekt Betongdagen 2018 - Stockholm 16 oktober 13
Editor's Notes
- Struensee Bech Brun rapporten
- Byggherrarnas konsulter har en stark roll i byggprocessen i Danmark. COWI och Rambøll har en stark ställning och är duktiga på att sätta agendan på marknaden. I Danmark är det byggherrekonsulten som säger ”Jag har byggt det här objektet” medan i Sverige är det de stora entreprenörerna som tar de orden i sin mun. Båda konsulterna har stor kompetens på betongteknikområdet med ett antal specialister som framförallt är inriktade på material och beständighet. Aalborg Portland, Betongföreningen, DTI, DTU, Force, CMP
- Sjösand både som fin och grovfraktion. Makadam i aggressiv miljöklass, huvudskaligen importerad från Sverige eller Norge. Flygaska har sedan åttiotalet använts i nästan all dansk betongproduktion för att spara cement och förbättra arbetbarhet. Silica kompletterar för att nå extra täthet och beständighet. Lavalkalicement för anläggningskonstruktioner (broar och tunnlar). Slaggcement i liten utsträckning (några brofundament + prefabelementen till den nya Cityringen). Generellt lägre cementhalter och högre dosering av vattenreducerare än i Sverige.
- Danmark är omgivet av hav, i söder av östersjön, i väst av nordsjön, i öster av öresund och skagerrack samt genomlupet av bälten. Sedan många år har man strävat efter att ersätta båt/färjetrafik med fasta förbindelser. Det finns en vision i den politiska sfären att man ska inte ha mer än en timmes restid från en punkt till en annan. Dit har man ännu inte nått. I denna strävan har man emellertid byggt upp en kompetens i både konstruktion, material och utförandefrågor som är i världsklass. Denna kompetens sitter på många händer – hos byggherrar, konsulter, entreprenörer, materialleverantörer, laboratorier, institut med flera aktörer. I nutid tog den stora satsningen avstamp i byggandet av Storabæltsførbindelsen som följdes av Öresundsbron och nu inom kort Fehmarn-tunneln. Samtidigt byggs det tunnelbanor, järnväg, tunnlar och andra broar och lättbanor av vilka en del är en följd av gigantprojekten.
- Återvinning av betong är det som klingar högst när man talar om betong och miljöfrågor. Användningsområdet är främst som fyllnad men man har inte gett upp tanken på att använda krossad betong som ballast i ny betong. RGS90 har som ambition att återanvända 300.000 ton krossad betong som ballast i ny betong. Det motsvarar en sjundedel av den mängd som rivs varje år. https://ing.dk/artikel/nu-skal-beton-genbrug-vaere-alvor-virksomhed-vil-genbruge-300000-ton-aarligt-206488
- http://www.gronbeton.dk/ Beton benyttes i store mængder og er nok verdens vigtigste konstruktionsmateriale. I Danmark alene bruges 8 mio. tons beton hvert år, hvilket svarer til 3,5 gange Storebæltsbroen. Beton er et miljøvenligt materiale. Dog er der gode grunde til at arbejde med at gøre beton endnu mere "grønt". Dette var grunden til at række virksomheder samledes i Center for Grøn Beton (Centre for Resource Saving Concrete Structures) tilbage i 1998. Der bliver nu bygget ovenpå dette arbejde i innovationskonsortiet "Grøn Omstilling af Cement- og Betonproduktion", som er et forsknings- og udviklingsprojekt med et totalbudget på 29.000.000 DKK. Projektet, der i folkemunde kaldes Grøn Beton II, støttes af InnovationsFonden og løber over fire år med start i 2014.
- Safety: The tunnel does not affect navigational safety for marine traffic on the Fehmarnbelt. A tunnel is not exposed to adverse weather conditions. Environmentally friendly: The tunnel has no permanent impact on the environment. Environmental effects are confined to the construction period. Experience: The building method of the immersed tunnel is a well-known and proven technology based on the vast experiences from the Øresund tunnel.