Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group
•
0 likes•1,822 views
Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group. Presenterat på Betongföreningens årsmöte den 27 april 2017.
Recommended
Recommended
More Related Content
What's hot
What's hot (12)
Similar to Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group
Similar to Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group (12)
More from Svenska Betongföreningen
More from Svenska Betongföreningen (20)
Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group
- 1. Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong Anders Lindvall Thomas Concrete Group
- 2. Hur kan klimatpåverkan minskas från betong? ● Den mest effektiva åtgärden är att begränsa mängden klinker i bindemedlet. I praktiken innebär detta att använda tillsatsmaterial i betong kombinerat med att ha så höga vct som möjligt (med hänsyn till krav på hållfasthet och beständighet). Hur kan vi göra detta praktiskt? ● Inte föreskriva (onödigt) höga hållfasthetsklasser. ● Inte föreskriva (onödigt) stränga exponeringsklasser. ● Undvika för hårda krav på uttorkning. ● Utnyttja bilaga N i SS 137003.
- 3. Klimatpåverkan från betongens delmaterial 0,70 0,88 0,78 0,67 0,78 0,57 0,66 0,00 0,00 0,00 0,68 1,19 0,77 0,23 1,26 1,54 0,10 0,38 0,00 0,05 0,00 0,00 0,38 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 GWP100,kgCO2 Data från Svensk Betongs EPD-verktyg
- 4. Klimatpåverkan från betongens delmaterial 0,70 0,88 0,78 0,67 0,78 0,57 0,66 0,00 0,05 0,00 0,00 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 GWP100,kgCO2 Data från Svensk Betongs EPD-verktyg
- 5. Klimatpåverkan från betong – exempel på effekt från tillsatsmaterial Byggcement Ballast, krossBallast, naturVatten, kranSuperplasticerare, lösning Klimatpåverkan C30/37 med Byggcement Totalt GWP=254 kg/m3 betong 98 % av klimatpåverkan från cementet! Byggcement Ballast, kross Ballast, natur Vatten, kranSuperplasticerare, lösning Masugnsslagg Klimatpåverkan C30/37 med Byggcement och GGBS Totalt GWP=139 kg/m3 betong 90 % av klimatpåverkan från cementet!
- 6. Effekt av minskad mängd klinker i bindemedlet Data från Mathews (2012) & Svensk Betong (2017) 322 299 264,5 255,3 186,3 215 432,4 400,2 356,5 351,9 264,5 396 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 CEM I 15 % PFA 30 % PFA 25 % GGBS 50 % GGBS Svensk Betong GWPkgCO2-ekvperm3betong
- 7. Inte föreskriva onödigt höga hållfasthetsklasser 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 140% 160% 180% 200% 0 28 56 84 112 140 168 Relativhållfasthettill28dygn[-] Ålder [dygn] 0% 20% 30% 40% 60% Utnyttja att hållfastheten växer till även efter 28 dygn! Hållfasthet vct [-] C25/30 0,65 C28/35 0,60 C30/37 0,55 C32/40 0,50 C35/45 0,45 C40/50 0,40 C45/55 0,35 TkC W vctekv
- 8. Inte föreskriva onödigt stränga exponeringsklasser
- 9. Utnyttja bilaga N i SS 137003 ● Jämföra egenskaper hos en ”kandidatbetong” med en ”referensbetong”. − Kandidatbetong. Med önskat bindemedel. − Referensbetong. Med valfritt beprövat bindemedel. ● Laboratorieprovningar eller fältförsök. ● Utvärdering av hållfasthet och beständighet. − Motsvarande egenskaper. − Omfattning avgörs av exponeringsklass. ● Utvärdering bör göras av expertis med lång erfarenhet inom området.
- 10. Betong med begränsad klimatpåverkan – hur? ● Ange övre gränser för utsläpp av klimatgaser (kg CO2-ekv/m3 betong) − Uppdelat på konstruktionsdelar (krav på hållfasthet). − Hänsyn till lokala förutsättningar (tillgång till bindemedel). ● Projektera byggnaden på ”rätt” sätt − Inte för höga hållfasthetsklasser. − Utnyttja annan referensålder än 28 dygn. − Föreskriva ”rätt” exponeringsklass. Använd bilaga N i SS 137003. − Inte för stränga krav på uttorkning. − Optimera geometri på konstruktionen. ● Involvera berörda parter tidigt. − Vilka möjligheter finns det till byggande med reducerad klimatpåverkan. − Anpassa tidplan. • Begränsa mängden cementklinker. • Höja vct.
- 11. Platsgjuten betong – Brf Viva ● Förutsättning – Krav på betongsammansättning − Begränsning av klimatpåverkan. Kravbilaga från Riksbyggen. Begränsa av bindemedelshalter och mängd klinker i bindemedel. − Hållfasthetsklasser & vct (exponeringsklasser). Allmänna föreskrifter. − Resultatet i vissa fall en svårbearbetad betong (låg vattenhalt). ● Omformulering av krav på betongsammansättning − Blandning av Byggcement (CEM II/A-LL) och olika mängder GGBS. − Motsvarande klimatpåverkan som ursprunglig kravspecifikation. − Totalt har 9 betongsorter tagits fram för olika konstruktionsdelar. − Mer lättbearbetad betong som uppfyller kravspecifikation.
Editor's Notes
- Data tagen från Svensk Betongs EPD-verktyg på klimatpåverkan från olika delmaterial till betong. Av dessa delmaterial är det cement som har den största klimatpåverkan, både av själva materialet och att mängden material är stor i betongen. Även tillsatsmedel har stor klimatpåverkan, men eftersom mängden av dessa material är liten i betongen blir bidraget också litet. Av delmaterial är det därför cementet, eller egentligen klinkern i cementet, som bidrar absolut mest till klimatpåverkan.
- Klimatpåverkan endast från bindemedel. Det framgår tydligt att klimatpåverkan från cementen, eller egentligen klinkern, är stor jämfört med tillsatsmaterial. Den något högre klimatpåverkan från GGBS beror på att materialet måste torkas och malas innan det kan användas i betong. För kalkfiller är den något högre klimatpåverkan ett resultat av sten måste malas. Hur stor klimatpåverkan som läggs på tillsatsmaterial är något som debatteras.
- Illustration av vilken effekt tillsättning av GGBS har på klimatpåverkan från betong. Det framgår tydligt att tillsatser av GGBS minskar klimatpåverkan dramatiskt. Motsvarande minskning fås med flygaska – dock är det möjligt att ha sätta till större mängder GGBS än flygaska enligt gällande regelverk. Beräkningar av klimatpåverkan har gjorts med Svensk Betongs EPD-verktyg. I den vänstra figuren har en betong med 100 % Byggcement analyserats. Cementhalt ca 360 kg/m3. I den högre figuren har en betong med 50 % Byggcement och 50 % GGBS analyserat. Cementhalt ca 178 kg/m3 och halt GGBS ca 178 kg/m3.
- Data från Mathews (2012) gäller för betonger med olika stora tillsatser av flygaska eller GGBS. Två hållfasthetsklasser visas: C25/30 och C40/50. Data från Svensk Betong är taget från EPD:er för Anläggningsbetong vct=0,39 (med Anläggningscement, 396 kg CO2/m3) och platsgjutet bjälklag vct=0,63 (med Bascement, 215 kg CO2/m3).
- Hållfasthetstillväxt för betong med olika stora tillsatser av GGBS. Hållfastheten är normerad till 28 dygn. Det framgår tydligt att hållfastheten växer till mer efter 28 dygn vid ökande tillsatser av GGBS. Fram till 28 dygn växer hållfastheten till långsammare hos betong med tillsatser av GGBS. Motsvarande beteende fås hos betong med tillsatser av flygaska. En långsammare tillväxt av hållfastheten fram till 28 dygn kan vara gynnsam, t.ex. med hänsyn till värmeutveckling.
- Tabell 8b i SS 137003, där maximalt tillåtna mängder tillsatsmaterial i olika exponeringsklasser definieras (eller egentligen lägsta tillåtna mängd klinker). I Tabell 8a definieras högsta tillåtna vct i olika exponeringsklasser. Dessutom anges när en lägsta lufthalt eller provning av frostresistens krävs (i exponeringsklasserna XF2-4). För både Tabell 8a och 8b gäller att inte för stränga exponeringsklasser väljs, för att kunna ha så låg mängd klinker som möjligt i bindemedlet. En strängare exponeringsklass innebär att högsta tillåtna vct blir lägre och att mängden klinker blir högre.
- En möjlighet att utnyttja större mängder tillsatsmaterial än vad som tillåts i Tabell 8b är att tillämpa bilaga N i SS 137003. Principen för denna bilaga är att betongen måste uppfylla vissa krav på egenskaper (främst ur beständighetssynpunkt, definierad av föreskriva exponeringsklasser, och hållfasthet). Egenskaperna hos ”kandidatbetongen” jämförs med egenskaperna hos en ”referensbetong” (som är ”beprövad” i den aktuella exponeringsklassen). Jämförelsen görs antingen med försök i laboratorium eller med erfarenheter från fält. I bilagan finns en tabell där olika lämpliga provningsmetoder för olika egenskaper redovisas. Utvärdering bör göras av expertis med långvarig erfarenhet inom området.
- Internationellt finns det en del litteratur inom området betong med begränsad klimatpåverkan. Ett exempel är Specifying Sustainable Cocnrete, utgiven av MPA. I rapporten ges rekommendationer hur klimatpåverkan kan minskas, indelat på olika delmaterial i betongen. Exempelvis sägs att bindemedlet som används skall innehålla så hög mängd som möjligt av tillsatsmaterial (sidan 12). Det ges också rekommendationer kring att hållfastheten inte skall väljas för hög och att en annan referensålder än 28 dygn kan tillämpas. Även armeringsstål behandlas i rapporten, där rekommendationer ges kring hur val med liten klimatpåverkan kan göras. I Lavkarbonbetong från Norska Betongföreningen (publikasjon nr. 37) ges rekommendationer på hur betong kan delas in i olika ”lavkarbonklasser”. Tre olika klasser definieras (klass A-C) och det ges rekommendationer på vilka maximala klimatgasutsläpp som får göras i respektive klass och för olika hållfasthetsklasser. Det ges också bakgrundsinformation till varför indelningen i dessa klasser är gjord som den är gjord. Det finns också med tekniska rekommendationer kring hur de betongerna kan användas på byggarbetsplatsen och vilka egenskaper betongerna kan förväntas få.