Klimatguiden - Anders Mattsson
•
0 likes•37 views
Presenterat på Betongdagen den 3 november 2022.
Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Klimatguiden - Anders Mattsson
Similar to Klimatguiden - Anders Mattsson (20)
More from Svenska Betongföreningen
More from Svenska Betongföreningen (20)
Klimatguiden - Anders Mattsson
- 1. Klimatguiden Betongföreningen Anders Mattsson, teknisk chef AB Strängbetong
- 2. KLIMATGUIDEN – Svenska Betongföreningens guide för reduktion av betongkonstruktioners klimatpåverkan. (hemsida.eu) Webadress kommer.. Webbaserad guide för reduktion av betongkonstruktioners klimatpåverkan webpublicering till årskiftet..2022/23
- 3. • Nadja Al-Ayish IVL • Johan Hofstedt ELU • Ingemar Löfgren Thomas Concrete Group • Anders Mattsson Strängbetong • Richard McCarthy Betongföreningen, PL • Nilla Olsson NCC • Mats K. Öberg Projektledare Arbetsgrupp Ett nätverk av betongkunskap
- 4. Guide för reduktion av betongkonstruktioners klimatpåverkan • Samhällsbyggandet står för en väsentlig del av Sveriges sammanlagda klimatpåverkan. Den härrör främst från tillverkningen av byggmaterial som cement och stål. • Betongbranschen driver ett omfattande förbättringsarbete inom klimatområdet. Idag kan man, genom medvetna val under byggprocessen, avsevärt minska betongkonstruktioners klimatpåverkan jämfört med tidigare. • För att man ute i projekten på ett enkelt sätt ska kunna tillgodogöra sig denna kunskap tar nu Betongföreningen fram ett stöd för planering- och projektering. • Målgruppen är konstruktörer, entreprenörer, projektledare, miljö- och hållbarhetsspecialister, arkitekter, byggherrar, studerande med byggteknisk inriktning m.fl. Ett nätverk av betongkunskap
- 5. Förstudien • I förstudien beskrivs byggherrens mål och önskningar för projektet • I detta skede görs nödvändiga undersökningar för att definiera projektets förutsättningar. • För att möjliggöra klimatanpassning i senare skede är det viktigt att i förstudien ställa krav på att man i senare skeden ska utreda om dessa regelverk uppdaterats. • Oavsett typ av byggnadsverk bör slitage och förväntade underhållsintervall diskuteras och specificeras.
- 6. I alla skeden av bygg- och förvaltningsprocessen tas beslut som berör byggnadsverkets klimatpåverkan. Om klimatfrågan tas upp från projektets start och om berörda aktörer involveras tidigt i processen finns goda möjligheter att minska klimatpåverkan. Därför är byggherrens tidiga arbete särskilt viktigt. Då bestäms ambitioner och krav avseende klimatpåverkan. När, vem, hur….
- 7. Programskedet • I programskedet specificeras och beslutas om vilka behov projektet ska fylla och beslut tas t.ex. kring tekniska system, livslängder och miljöcertifiering. I detta skede behöver även krav avseende klimatpåverkan specificeras. • I detta skede bör man även vara medveten om och reflektera över tider för projektet, både vad gäller möjliga starttider under kalenderåret och total byggtid. Anledningen är att det är möjligt att reducera klimatpåverkan från betong mer vid gjutning vid varm väderlek. • För att använda betongens egenskaper så effektivt som möjligt bör betongens ”sluthållfasthet” användas vid dimensionering. • Vid större projekt med lång tidshorisont kan det även vara viktigt för den lokala utvecklingen att peka ut ambitionsnivån inom klimatpåverkan tidigt i projekt. Färsk betong är en lokal produkt och möjligheterna till låg klimatpåverkan kan variera över landet, vilket så klart utvecklas över tid om efterfrågan finns.
- 8. Projektering • Systemhandlingsskedet Skedet syftar till att beskriva byggnadsverket i allt väsentligt t.ex. huvudmått, installationslösningar och kritiska snitt. Övergripande beräkningar och dimensioneringar utförs och bekräftar funktionerna och andra kravställningar ifrån det tidigare programskedet. Här gäller det att ha klimatpåverkan med som en aspekt i de beslut som tas. • Bygghandlingsskedet Precis som i systemhandlingsskedet bör utnyttjandegrader vara höga och det ska anges när aktuell hållfasthet behövs för att möjliggöra att verifiera hållfastheten vid högre referensålder än 28 dygn
- 9. Produktion I byggproduktion är det viktigt att föreskrifter för betong följs. Det är lämpligt att ha löpande uppföljning mot klimatberäkningen för att säkerställa att målet nås. Betong med minskad klimatpåverkan har oftast långsammare hållfasthetstillväxt, speciellt vid lägre temperaturer. Detta kan påverka möjligheten att använda betongtyper med minskad klimatpåverkan
- 10. Överlämning • I samband med överlämning ska klimatpåverkan redovisas enligt vad som tidigare är kravställt. En viktig punkt i denna redovisning är verifiering av inköpta mängder kopplade till rätt klimatpåverkansfaktor. • Om byggnadsverket är utformat för återbruk, återvinning eller ökad karbonatisering på något sätt är det även viktigt att tydliggöra detta i handlingar och vid genomgång med förvaltningsorganisationen
- 11. Drift & Underhåll • För att nå en låg klimatpåverkan är en lång livslängd viktig. Därför är aktiv drift och förvaltning viktigt och man bör så klart eftersträva ombyggnad istället för nybyggnad. • Betong är ett tåligt material! Det har lång livslängd i de flesta miljöer, allt från inomhus till tuffa miljöer med frost och salt. Som för alla material är löpande inspektioner en god ide och underhåll behövs ibland.
- 12. Ombyggnad • Beroende på den långsiktiga användningen av ett byggnadsverk finns olika behov av ombyggnad. Ett kontorshus kan behöva ändras oftare än ett flerbostadshus • När det gäller drift och underhåll är det normalt åtkomst av installationer som är mest intressant. Ingjutna system är då mer krävande än utanpåliggande. Detta är också en typisk programfråga.
- 13. Rivning • Vid rivning av betongkonstruktioner kan ofta materialet återvinnas eller återanvändas. • Utvecklingsprojekt pågår inom området. Som exempel kan nämnas projektet Återhus [6] som stöds av Vinnova och syftar till att utveckla processer för ökat och förenklat återbruk av tyngre byggdelar som exempelvis betongelement.
- 14. Avfall & återbruk • I projektet ”The View” i Nacka har nya bostäder inrymts i betongstommen till Ericssons före detta kontorskomplex.
- 15. Beräkning Ett omfattande kapitel med faktadelar • Beräkning av klimatpåverkan • Livscykeln • Koldioxid – utsläpp och återtag • Bygg- och fastighetsförvaltningens skeden • Betongkonstruktioner • Materialet betong • Upptag av CO2 genom karbonatisering • Cement, armering • Tillsatsmaterial.. mm Avslutas med rekommendationer
- 16. Konstruktion Ytterligare ett omfattande kapitel med faktadelar • Val av livslängds- och exponeringsklasser • Optimering av armeringsmängd genom förfinad beräkning • Optimering av dimensioner • Ökning av antalet beräkningssnitt en byggnad • Kombination av slak- och spännarmering • Oarmerad betong enligt eurokod • Beaktande av betonghållfasthet • Uttorkning och produktion • Betydelse av olika klimatsmarta val Avslutas med rekommendationer 1 är liten klimatpåverkan och 3 är stor klimatpåverkan
- 18. Några av guidens egenskaper • Ger mätbar effekt i närtid • Uppdateringar och tillägg kan göras löpande • Bred målgrupp • Web baserad Klimat- guiden Ett nätverk av betongkunskap
- 19. Varmt tack till finansiärerna! Betongföreningen Betongindustri Byggvesta Cementa COWI Einar Mattsson ELU Energiforsk Fortifikationsverket Kåver & Melin NCC Ramböll Riksbyggen RISE Schwenk Stockholms stad, Trafikkontoret Strängbetong Sweco Thomas Concrete Group Trafikverket Tyrens WSP Ett nätverk av betongkunskap