SlideShare a Scribd company logo
1 of 20
Olika vinklar
• Vinklar kan betecknas på
olika sätt. Vinkeln v nedan
kan skrivas
v = Λ B = Λ ABC = Λ CBA
Λ ABC utläses
”vinkeln A B C”.
Ett varv indelas i 360°:
Ett halvt varv är följaktligen 180°:
• Ett kvarts varv är 90°
(kallas även för en rät
vinkel). Observera att
bågen ritas som en
halv kvadrat (därmed
behöver egentligen
inte ”90°” skrivas ut):
• En vinkel som är
mindre än 90° kallas
för en spetsig vinkel:
• En vinkel som är
större än 90° och
mindre än 180° kallas
för en trubbig vinkel:
Mäta vinklar
• Två räta linjer som möts i
en gemensam ändpunkt
kan kallas vinkelben och
den gemensamma
ändpunkten kan kallas
vinkelspets. Mellan
vinkelbenen uppstår en
vinkel som kan sägas
vara ett mått på den s.k.
vridningen. För att
markera vinkeln används
ofta en båge:
• Vinklar mäts ofta i grader
(skrivs ”°”). Ett varv
motsvarar 360°.
En
annan vinkelenhet som
förekommer är radianer.
• För att mäta en vinkel
används en gradskiva.
Här följer två exempel på
hur en gradskiva kan se
ut:
• För att kunna mäta en vinkel med hjälp av
en gradskiva läggs gradskivans
horisontella kant (mitt för 0°) längs med
det ena vinkelbenet. Därefter avläses
vinkeln på gradskivan vid det andra
vinkelbenet.
Exempel: Vinkeln nedan är 35°.
Exempel: Vinkeln nedan är 35°.
• Om en vinkel är större
än 180° kan en 360°gradskiva användas.
I nedanstående
exempel mäts vinkeln
till 220°.
Vinklar i trianglar
• En triangel har tre vinklar
och summan av dessa,
vinkelsumman, är alltid
180°.
Några
exempel på trianglar:
52° + 95°
+ 33° =180° 130° + 27° +
23° = 180°
• Eftersom en fyrhörning alltid
kan delas i två trianglar med
hjälp av en diagonal så är
vinkelsumman i en fyrhörning
alltid 360°. Några exempel på
fyrhörningar:
44° + 136° + 107° + 73°
= 360°
97° + 89° + 72° + 102° =
360°
• En triangel som
innehåller en rät
vinkel (90°) kallas för
en rätvinklig triangel.
Observera att bågen
som markerar vinkeln
ritas som en halv
kvadrat. Därmed
behöver vinkeln inte
skrivas.
• En triangel där alla
vinklar är lika stora
(och därmed alla
sidor lika långa) kallas
för en liksidig triangel.
Vinklarna i en liksidig
triangel är 60°:
• En triangel där två av
vinklarna är lika stora
(och därmed två av
sidorna lika långa) kallas
för en likbent triangel. De
två lika stora vinklarna
brukar kallas basvinklar
och den tredje vinkeln
brukar kallas toppvinkel.
• Några exempel på
likbenta trianglar:
• En triangel där alla
vinklar är spetsiga
(mindre än 90°) kallas
för en spetsvinklig
triangel.
• Några exempel på
spetsvinkliga
trianglar:
• En triangel där en av
vinklarna är trubbig
(större än 90°) kallas
för en trubbvinklig
triangel.
Några exempel på
trubbvinkliga trianglar:
• I nedanstående
triangel är vinklarna
30° och 150°
sidovinklar eftersom
de tillsammans bildar
ett halvt varv, 180°.
Man säger också att
150° är en yttervinkel
till triangeln.

More Related Content

What's hot

Topography and its representation
Topography and its representationTopography and its representation
Topography and its representationAmit K. Mishra
 
Oceans as a non conventional source of energy
Oceans as a non conventional source of energyOceans as a non conventional source of energy
Oceans as a non conventional source of energyDeepak Devarsetti
 
Electronic Distance Measurement (EDM) - Report
Electronic Distance Measurement (EDM)  - ReportElectronic Distance Measurement (EDM)  - Report
Electronic Distance Measurement (EDM) - ReportSarchia Khursheed
 
12-12-22-Compound curves.pdf
12-12-22-Compound curves.pdf12-12-22-Compound curves.pdf
12-12-22-Compound curves.pdfRenjith S Anand
 
numecc81ration-les-fractionsexo.docx
numecc81ration-les-fractionsexo.docxnumecc81ration-les-fractionsexo.docx
numecc81ration-les-fractionsexo.docxcyrillebaumont
 
7_UELSurveyingMeasurement.pdf
7_UELSurveyingMeasurement.pdf7_UELSurveyingMeasurement.pdf
7_UELSurveyingMeasurement.pdfYusufAhmed331510
 
Classification of triangulation
Classification of triangulationClassification of triangulation
Classification of triangulationFayaz Ahamed A P
 
Instruments used in surveying
Instruments used in surveyingInstruments used in surveying
Instruments used in surveyingMir Zafarullah
 
Quadrilateral monica
Quadrilateral monicaQuadrilateral monica
Quadrilateral monicaKJSCCETR
 
Measuring Scale and Distance
Measuring Scale and DistanceMeasuring Scale and Distance
Measuring Scale and DistanceSteven Heath
 
Assignment 4 Relative Merits Report
Assignment 4 Relative Merits ReportAssignment 4 Relative Merits Report
Assignment 4 Relative Merits ReportGurvinder Toor
 
Angles class 5
Angles class 5Angles class 5
Angles class 5putuljha
 

What's hot (20)

Topography and its representation
Topography and its representationTopography and its representation
Topography and its representation
 
Oceans as a non conventional source of energy
Oceans as a non conventional source of energyOceans as a non conventional source of energy
Oceans as a non conventional source of energy
 
Electronic Distance Measurement (EDM) - Report
Electronic Distance Measurement (EDM)  - ReportElectronic Distance Measurement (EDM)  - Report
Electronic Distance Measurement (EDM) - Report
 
12-12-22-Compound curves.pdf
12-12-22-Compound curves.pdf12-12-22-Compound curves.pdf
12-12-22-Compound curves.pdf
 
Latitudeand longitude
Latitudeand longitudeLatitudeand longitude
Latitudeand longitude
 
numecc81ration-les-fractionsexo.docx
numecc81ration-les-fractionsexo.docxnumecc81ration-les-fractionsexo.docx
numecc81ration-les-fractionsexo.docx
 
7_UELSurveyingMeasurement.pdf
7_UELSurveyingMeasurement.pdf7_UELSurveyingMeasurement.pdf
7_UELSurveyingMeasurement.pdf
 
EDM
EDMEDM
EDM
 
1.introduction to contours
1.introduction to contours1.introduction to contours
1.introduction to contours
 
Classification of triangulation
Classification of triangulationClassification of triangulation
Classification of triangulation
 
Instruments used in surveying
Instruments used in surveyingInstruments used in surveying
Instruments used in surveying
 
Quadrilateral types
Quadrilateral  typesQuadrilateral  types
Quadrilateral types
 
Quadrilateral monica
Quadrilateral monicaQuadrilateral monica
Quadrilateral monica
 
Measuring Scale and Distance
Measuring Scale and DistanceMeasuring Scale and Distance
Measuring Scale and Distance
 
Quadrilaterals
QuadrilateralsQuadrilaterals
Quadrilaterals
 
Total station
Total stationTotal station
Total station
 
Enlem ve Boylmlar
Enlem ve BoylmlarEnlem ve Boylmlar
Enlem ve Boylmlar
 
Map & a diagram (1)
Map & a diagram (1)Map & a diagram (1)
Map & a diagram (1)
 
Assignment 4 Relative Merits Report
Assignment 4 Relative Merits ReportAssignment 4 Relative Merits Report
Assignment 4 Relative Merits Report
 
Angles class 5
Angles class 5Angles class 5
Angles class 5
 

More from gulzay

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlgulzay
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällorgulzay
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]gulzay
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotengulzay
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015gulzay
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppargulzay
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhetgulzay
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkninggulzay
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2gulzay
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och basergulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och basergulzay
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materiagulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bgulzay
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktiongulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bgulzay
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energigulzay
 

More from gulzay (20)

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
 

Olika vinklaråk 7

  • 1. Olika vinklar • Vinklar kan betecknas på olika sätt. Vinkeln v nedan kan skrivas v = Λ B = Λ ABC = Λ CBA Λ ABC utläses ”vinkeln A B C”.
  • 2. Ett varv indelas i 360°:
  • 3. Ett halvt varv är följaktligen 180°:
  • 4. • Ett kvarts varv är 90° (kallas även för en rät vinkel). Observera att bågen ritas som en halv kvadrat (därmed behöver egentligen inte ”90°” skrivas ut):
  • 5. • En vinkel som är mindre än 90° kallas för en spetsig vinkel:
  • 6. • En vinkel som är större än 90° och mindre än 180° kallas för en trubbig vinkel:
  • 7. Mäta vinklar • Två räta linjer som möts i en gemensam ändpunkt kan kallas vinkelben och den gemensamma ändpunkten kan kallas vinkelspets. Mellan vinkelbenen uppstår en vinkel som kan sägas vara ett mått på den s.k. vridningen. För att markera vinkeln används ofta en båge:
  • 8. • Vinklar mäts ofta i grader (skrivs ”°”). Ett varv motsvarar 360°. En annan vinkelenhet som förekommer är radianer. • För att mäta en vinkel används en gradskiva. Här följer två exempel på hur en gradskiva kan se ut:
  • 9. • För att kunna mäta en vinkel med hjälp av en gradskiva läggs gradskivans horisontella kant (mitt för 0°) längs med det ena vinkelbenet. Därefter avläses vinkeln på gradskivan vid det andra vinkelbenet. Exempel: Vinkeln nedan är 35°.
  • 11. • Om en vinkel är större än 180° kan en 360°gradskiva användas. I nedanstående exempel mäts vinkeln till 220°.
  • 13. • En triangel har tre vinklar och summan av dessa, vinkelsumman, är alltid 180°. Några exempel på trianglar: 52° + 95° + 33° =180° 130° + 27° + 23° = 180°
  • 14. • Eftersom en fyrhörning alltid kan delas i två trianglar med hjälp av en diagonal så är vinkelsumman i en fyrhörning alltid 360°. Några exempel på fyrhörningar: 44° + 136° + 107° + 73° = 360° 97° + 89° + 72° + 102° = 360°
  • 15. • En triangel som innehåller en rät vinkel (90°) kallas för en rätvinklig triangel. Observera att bågen som markerar vinkeln ritas som en halv kvadrat. Därmed behöver vinkeln inte skrivas.
  • 16. • En triangel där alla vinklar är lika stora (och därmed alla sidor lika långa) kallas för en liksidig triangel. Vinklarna i en liksidig triangel är 60°:
  • 17. • En triangel där två av vinklarna är lika stora (och därmed två av sidorna lika långa) kallas för en likbent triangel. De två lika stora vinklarna brukar kallas basvinklar och den tredje vinkeln brukar kallas toppvinkel. • Några exempel på likbenta trianglar:
  • 18. • En triangel där alla vinklar är spetsiga (mindre än 90°) kallas för en spetsvinklig triangel. • Några exempel på spetsvinkliga trianglar:
  • 19. • En triangel där en av vinklarna är trubbig (större än 90°) kallas för en trubbvinklig triangel. Några exempel på trubbvinkliga trianglar:
  • 20. • I nedanstående triangel är vinklarna 30° och 150° sidovinklar eftersom de tillsammans bildar ett halvt varv, 180°. Man säger också att 150° är en yttervinkel till triangeln.