1. Trafiksäkerhetseffekter av
längre och tyngre
tunga lastbilar
Mattias Hjort och Carina Fors, VTI
Transportforum
2011-01-13
Introduktion - Sammodalitetsprojektet
1. Långa och tunga lastbilars effekter på transportsystemet, Vierth
et al (2008)
Kan ännu längre och
tyngre fordon ge
positiva
samhällsekonomiska
effekter på
transsportsystemet?
1. Sam-modalitetsprojektet: I projektet analyseras transportsystem
för långväga landtransporter som använder sig av längre/tyngre
väg- eller järnvägsfordon än idag. Det samhällsekonomiska
utfallet av användningen av dessa transportsystem beräknas
inklusive energi- och utsläpp av klimatgaser.
2
Europeiska Modul Systemet (EMS) i Sverige
Källa: Åkerman et al. (2007)
3
1

2. Hur påverkas trafiksäkerheten av ännu längre
och tyngre kombinationer?
Exempel på andra tänkbara kombinationer:
31,5m
27,3m
33,8m
Transportforum
2011-01-13
Metod
• Omvärldsanalys (Anna Mellin, VTI rapport 676, 2010)
• Knight el al. (2008): Uppskattning av effekter av längre och tyngre lastbilar
ifall de tillåts i Storbritannien.
• Af Wåhlberg (2009): Litteraturstudie av trafiksäkerhetseffekter av längre och
tyngre lastbilar.
• OECD rapport (2009): Moving freight with better trucks improving safety,
productivity and sustainability.
• Aurell och Wadman (2008): Vehicle combinations based on the modular
concept.
• Fokusgrupp med lastbilsförare
• Strada-analys av olyckor som involverar tunga lastbilar
• Nationella studier:
• Fältstudie omkörningar av längre lastbilar (ETT-projektet)
• Körsimulatorstudie omkörningar av längre lastbilar
• Intervjustudie med ETT-förare
Transportforum
2011-01-13
Fokusgrupp – tänkbara trafiksäkerhetsproblem
Infrastruktur:
• i icke reglerade korsningar förväntas längre väntan på en tillräckligt stor lucka
att åka ut i.
• längre fordon med fler leder kommer ge upphov till fler döda vinklar där man
inte kan se ex. cyklister (bör ej köras i stadstrafik).
• längre fordon förväntas leda till ökade problem på 2-1 vägar (själva längden
kommer också att göra det svårare för förarna att se vad som händer bakom
deras fordon)
Kontext:
• i hala nedförsbackar förväntas tyngre fordon med fler leder öka risken för att
fordonen viker ihop sig.
• i kraftig blåst förväntas längre fordon leda till en ökad risk för att fordonet ska
börja ”vobbla”.
Transportforum
2011-01-13
2

3. Fordon:
• längre/tyngre fordon ställer högre krav på däck, bromsar och framför allt
service, underhåll och besiktning (ex. dagens bromsar är jättebra när de är
nya och allt fungerar – men det är sällan allt fungerar – om man då har ännu
längre/tyngre fordon där olika hjul bromsar olika mycket ökar risken att
fordonet ställer sig på tvären).
• det förväntas även uppstå problem om man får koppla ihop exempelvis en ny
lastbil med ett gammalt släp och därmed ex. blandar olika typer av bromsar.
• med fler och flexiblare moduler ökar risken att man tvingas köra en tom lastbil
med tungt släp alt. med ett tomt mittensläp och ett tungt slutsläp - vilket är en
dålig kombination.
• redan idag förekommer överlastning och med större fordon förväntas detta
öka ytterligare.
Förare:
• med fler nya fordonskombinationer finns risk för bristande utbildning.
• att tvingas köra fler olika fordonskombinationer kan även detta leda till problem
då olika fordonskombinationer beter sig på olika sätt och man vänjer sig vid de
kombinationer man oftast kör (ex. förväntas risken att man gör någon
felkoppling att öka).
• att stanna och sova när man blir trött förväntas bli svårare med längre fordon
(redan idag är det svårt att hitta rastplatser där man kan stanna och sova).
Transportforum
2011-01-13
Medtrafikanter:
• Problemet är stort redan idag. Vad som behövs är framför allt att medtrafikanterna visar
hänsyn och ger långa/tunga fordon det utrymme de behöver. Som åtgärd föreslås att alla
skulle vara tvungna att åka med i ett tungt fordon som del av sin körkortsutbildning.
- personbilister som försöker köra om i trånga rondeller.
-personbilister som försöker tränga sig förbi innan den tvåfiliga 1-2 vägen övergår
till enfilig.
-personbilister som exempelvis kör ut alldeles framför ett tungt fordon utan att ta
hänsyn till det tunga fordonets långa start- och bromssträcka.
-personbilister som inte bländar av ljuset.
-personbilister (men även yrkestrafik) som kör förbi alldeles för nära och/eller fort
då förare tvingats stanna och gå ut för att fixa något som gått sönder/krånglar.
-personbilister är ofta stressade och irriterade (kan tex. ligga bakom och tuta
medan det tunga fordonet växlar upp).
Logistik:
• kör- och vilotider kan bli svårare att hålla med längre fordon om man inte
bygger ut rastplatserna som redan idag är överfulla
• det förväntas även bli större problem med förare som ställer av släpen på
olämpliga ställen om antalet och storleken på rast- och uppställningsplatser
inte byggs ut.
• en del terminaler måste också byggas om och behovet av rangerplatser i
ytterkanterna av städerna kommer att öka.
Transportforum
2011-01-13
Stradaanalys
Olyckor 2003-2008 som involverar tunga lastbilar
På statliga vägar utanför tätort inträffade totalt 2703 olyckor, vilket resulterade i
322 döda, 718 svårt skadade och 3023 lättare skadade personer.
A Avsvängningsolycka
Cykel/Moped i
kollision med
C motorfordon
Fotgängarolycka i
kollision med
F motorfordon
J Tåg/Spårvagn
K Korsandeolycka
M Mötesolycka
O Omkörningsolycka
S Singelolycka
U Upphinnandeolycka
V Övrigt/Okänt
W Viltolycka
Transportforum
2011-01-13
3

4. Stradaanalys
Olyckor 2003-2008 som involverar tunga lastbilar
På statliga vägar utanför tätort inträffade totalt 2703 olyckor, vilket resulterade i
322 döda, 718 svårt skadade.
A Avsvängningsolycka
Cykel/Moped i
kollision med
C motorfordon
Fotgängarolycka i
kollision med
F motorfordon
J Tåg/Spårvagn
K Korsandeolycka
M Mötesolycka
O Omkörningsolycka
S Singelolycka
U Upphinnandeolycka
V Övrigt/Okänt
W Viltolycka
Transportforum
2011-01-13
Stradaanalys
Olyckor 2003-2008 som involverar tunga lastbilar
Inom tätort inträffade totalt 2744 olyckor, vilket resulterade i 95 döda, 482 svårt
skadade.
A Avsvängningsolycka
Cykel/Moped i
kollision med
C motorfordon
Fotgängarolycka i
kollision med
F motorfordon
J Tåg/Spårvagn
K Korsandeolycka
M Mötesolycka
O Omkörningsolycka
S Singelolycka
U Upphinnandeolycka
V Övrigt/Okänt
W Viltolycka
Transportforum
2011-01-13
Fältstudie – omkörningar av långa fordon
Utförs av Jesper Sandin, VTI. Dataanalys Carina Fors, VTI
Syfte:
 Undersöka om trafiksäkerheten kan påverkas negativt av längre lb-ekipage
 Metod:
 Två fordon: normallång timmerbil (referensfordon) och ETT-fordonet
 Mäta och jämföra tidsmarginaler vid omkörningar av dessa fordon
 Intervjuer med omkörande förare och lastbilschaufförer
4

5. Två typer av omkörningar
● Landsväg
 Tidsmarginal till mötande fordon
● 2+1-väg
 Tidsmarginal till då två filer går ihop till en
Transportforum
2011-01-13
Teststräcka
Överkalix
53 km
Töre
99 km
Piteå
Delsträcka Vägtyp Antal omkörningar (mål)
Piteå - Töre Mötesfri 2+1 väg Ca 750 st
Töre - Överkalix Vanlig landsväg Ca 750 st
Kameror och sensorer
 Kameror riktade framåt och bakåt (totalt 4 st på varje fordon)
 Vidvinkel (för att kunna filma snett framåt/bakåt samtidigt)
 Högkvalitet (för att kunna läsa t ex reg. nummer)
● Loggning av data:
 Hastighet
 GPS-position
 Tid på dygnet
5

6. Transportforum
2011-01-13
Trafiksäkerhetsmått
Huvudmått:
Tidslucka – det tidsavstånd som omkörande bilen har till ett
mötande fordon (landsväg) eller till slutet på filen (2+1-väg), vid
passering av lastbilen.
1. Omkörningar med mötande fordon
2. Omkörningar utan mötande fordon. Introducera virtuellt fordon
3. Omkörningar där två filer går ihop till en (2+1-väg)
Förarbeteende:
1. Typ av omkörning (flygande, accelererande, tvekande…)
2. Hastighet och acceleration under omkörning
Hur omkörningen upplevdes: Intervjuer av personbilsförare
Transportforum
2011-01-13
Omkörning vid möte
t0
t0
t1 då
10 m
t1
t2 Mått tidslucka:
t2 Alternativ 1: t2 – t1
t3
t3 Alternativ 2: t3 – t1
6

7. Omkörning vid 2+1 väg
t0
t0
t1 då
10 m
Mått tidslucka: t3 – t1
t1
t3
t3
Omkörning utan möte
Introducera virtuella mötande bilar med start vid omkörningens
påbörjan
Transportforum
2011-01-13
Omkörning vid skymd sikt (kurva/backkrön)
t0
t1 då
Sikt(linje) vid
Virtuellt 10 m
omkörningsstart
fordon
Mått tidslucka: t2
Alternativ 1: t2 – t1
t3
Alternativ 2: t3 – t1
7

8. Faktorer som kan påverka omkörningsbeteende
och tidsluckor
 ETT-fordonet kör i skift och enligt ett förutbestämt schema
 Referensfordonet hämtar timmer i skogen ”vid behov” och kör
därför inte lika systematiskt
 Behöver därför ha koll på att det är samma betingelser vid
jämförelse och analys av tidsluckor vid omkörning av ETT-fordon
och referensfordon, t ex:
 Vägtyp
 Siktförhållanden (väder, gryning, dagsljus, skymning)
 Tid på dygn
 Hastighet på testfordonen (max 80km/h för båda)
 Vilken lastbilschaufför som kör
 Körriktning (norrut eller söderut)
 Trafikintensitet
Kategorier för omkörande fordon
 Typ av fordon
 Personbil (med/utan släp)
 Skåpbil
 Lastbil (med/utan släp)
 Buss
 MC
● Typ av omkörning
 Flygande omkörning
 Accelererande omkörning
 Tvekande omkörning
 Avbrytande omkörning
 Ligger bakom utan att köra om
8

9. Datainsamling
● Från juni till oktober 2010
● ETT-fordonet: 625 h
● Referensfordonet: 215 h
● Antal omkörningar: (ETT + ref)
 Landsväg, utan möte: 1182 (960 + 222)
 Landsväg, med möte: 136 (118 + 18)
 2+1-väg (där två filer går ihop): 373 (261 + 112)
● Antal telefonintervjuer med omkörande förare: 28
● Antal besvarade enkäter, omkörande förare: 17
Transportforum
2011-01-13
Körsimulatorstudie
• Syfte: Att närmare studera förarbeteende och risktagning vid
omkörning av långa lastbilar. Kan försätta förarna i en
stressad situation.
• Metod: Med hjälp av 2+1-väg försätta förare i ett antal
situationer där måste välja att antingen köra om
framförvarande lastbil eller stanna bakom lastbilen ytterligare
en sträcka med 1-filsväg.
• Jämföra omkörningar av 3 olika långa lastbilar:
18m, 25m och 30m.
Transportforum
2011-01-13
Analys och resultat
● Analys av tidsluckor vid omkörning
● Analys av telefonintervjuer med omkörande förare
● Analys av enkätsvar från omkörande förare
● Analys av intervjuer med förarna av ETT-fordonet
Beräknas vara klar i juni 2011
Resultaten kommer att redovisas i en VTI-rapport
Transportforum
2011-01-13
9

10. Tack för uppmärksamheten!
Och tack till våra finansiärer, Trafikverket
våra samarbetspartners, Skogsforsk och övriga partners i ETT-
projektet.
Tack också till Jesper Sandin och Jan Andersson för bidrag till
denna presentation.
Transportforum
2011-01-13
10