1. 2009-01-28
Vägverket 1
Försök i Luleå och Kristianstad
Margareta Karrman (Vägverket Region Skåne)
Åsa Viklund (Vägverket Region Norr)
Anna Anund (VTI)
3. 2009-01-28
Vägverket 3
En av övriga åtgärder för att höja säkerheten
i samband med skolskjutsning.
• Inget 30 försök i Kristianstad beslut dec 2006.
• Motivering; det går att svara på regeringsuppdraget med
försök i Örnsköldsvik, Gotland och Linköping
• FUD uppdrag för komplettering av 30 regel
• Förarstöd i skolbuss genomförs i Kristianstad
4. 2009-01-28
Vägverket 4
Projektet i Kristianstad
Kommunen visade intresse och engagemang för 30 försök,
blev en av 5 utvalda
Samtliga 23 skolbussar i egen regi
Ca 2500 skolskjutselever i grundskolan
Samtliga hållplatser inventerade ca 600 x 2
Skolskjutsfrågan har fått ökad ”status” både inom kommunen,
Vägverket och hos politiker.
Framgångsrikt och stimulerande att arbeta flera yrkesgrupper
och kompetenser tillsammans
5. 2009-01-28
Vägverket 5
Förarstöd i skolbuss
Deltagare;
Kristianstad kommun, Barn och utbildningsförvaltningen och C4 Teknik,
Vägverket Region Skåne
Forskare från VTI,
Vägverket Centralt
Amparo,
Volvo,
Setra,
Fleetech
och inte minst busschaufförerna och barnen
Tidplan:
Projektet startar hösten 2008 och avslutas våren 2009 med utvärdering
7. 2009-01-28
Vägverket 7
Ytterbelysn
ing vid Dörr
I o II
Externa högtalare
Bältespåminnare Överkörningsskydd
S1 GARD
Bältesdekaler och informationskort
Backvarnare
Bälteskuddar
8. 2009-01-28
Vägverket 8
Förarnas upplevelse
• Fokusgrupp
– Före (I)
– Ett halvår efter start (II)
• Dagböcker
– Schemalagda vikarier
– Ordinarie förare
9. 2009-01-28
Vägverket 9
Fokusgrupp I - Säkerhet
”Det går nog inte en dag utan att man reflekterar över det”
”Man blir nog lite luttrad också”
– Incidenter
• Att barnen gått rakt ut i vägen (kompis på andra sidan vägen)
• Att ett barn kröp in under bussen
• Att barnen fastnar i bussdörren
– Säkerhetsrisker
• Bristande hänsyn från medtrafikanter
• Risk att hamna under bussen när den stannar vid påstigningsplatsen
• Mörker, barnen syns dåligt utan reflexer
• Kaotisk trafikmiljö vid skolornas hållplats
10. 2009-01-28
Vägverket 10
Fokusgrupp I - Rutiner
– Inga gemensamma rutiner, men egna rutiner med de barn man kör ofta
– Kör i stort sett alltid samma sträcka
– Vet vilka man måste hålla extra koll på
– Knapphänt om någon information om barn med särskilda behov
– Knapphänt information om vilka barn som ska åka med vart och när
(kompisar, sjukdom, varannanveckasboende)
– Delat ansvar: chaufförer, skola, föräldrar
– Inga kontaktuppgifter till föräldrar i bussen
– Föräldrarna får era kontaktuppgifter vid skolstarten
11. 2009-01-28
Vägverket 11
Fokusgrupp I – Se och ingripa vid fara
– ”Tutan”
Förberedelse inför situationer som kan bli farliga:
– Att man ser barnet som precis klivit av innan man kör iväg
– Titta i höger backspegel innan man kör iväg så att inget barn har
fastnat
– Rena fungerande lampor på bussen
– Uppmaning ang. reflexvästar, reflexer, ficklampor
– Stanna lite för hållplatsen – ej kana under
– Blockera vägen vid vissa hållplatser
– Vänta med att öppna dörren om bilist i hög hastighet
– Hålla extra koll på barn som man vet behöver det
– Följa små barn över vägen/Endast släppa av barnen i fram
12. 2009-01-28
Vägverket 12
Fokusgrupp II
Rutiner
• Informella rutiner har blivit formella
• Nya rutiner har utvecklats och de behöver finslipas
• Det fanns även de som ansåg att ”inget har ändrats”
Säkerhet
• Fokuserar mer på datorn än på vägen man kör och faror
• Det är som att prata i telefonen…
• Förarperspektiv:
- ”Men man vet ju vägen….om man inget visste hade det varit bra”
• Hållplatserna är bra, men blinkar för länge
• Det finns farliga hållplatser där man helst inte stannar
• Utmärkningen på bussarna är ett problem
- ”Man borde ha blixtljus”
13. 2009-01-28
Vägverket 13
Fokusgrupp II
Bälten
• Bältespåminnare är bra – men ingen tro på att bälten kommer att
användas
• Förarna vill ha trepunktsbälten – nu kan barnen stå upp med bältet på
• Om de har bälten har man bättre koll på barnen och det är lugnare
- ”Hela vuxenvärlden måste hjälpas åt”
Se och ingripa vid fara
• Backkamera och extern högtalare extern är ”toppen”
• Inre kamera är bra om den sitter rätt – minskar förstörelse
• Extern belysning är ”jättebra !” Det är bra när man backar
14. 2009-01-28
Vägverket 14
Fokusgrupp II
Synpunkter på systemet
•Indata stämmer ej negativt för säkerheten
•Automatisk inloggning att föredra
•Sändarna – barnen glömmer dem – mobil bättre
- ”den glömmer de inte”
•Kartan är inte bra – bilden borde följa var man är och inte tvärtom
•Inga ortsnamn man känner igen
•Rösten som talar om nästa hållplats stör – vi vet ju (förarperspektiv)
•Uppdatering och sms är en framtid – MEN barnen ska hålla tiderna
•Fel bilder på hållplatserna – vinter och sommar är helt olika
15. 2009-01-28
Vägverket 15
Framtidens system……
• En karta som går i rätt riktning.
- ”En sväng till höger ska vara till höger. Ett system som
talar om vart jag ska köra, som GPS”
• Navigationssystemet är viktigast
• Det som ökar barnens säkerhet är att de sköter sig i bussen
så de inte stör
• De ska sitta fastspända med 3-punktsbälten
• En GPS med turen och hållplatsen är bra
• Lite av säkerheten bygger på detta – vet vi att det är rätt så
känner man sig trygg och kör säkrare.
• Systemet borde finnas för färdtjänsten
16. 2009-01-28
Vägverket 16
Dagboksenkät
46 dagböcker
– Fungerade systemet?
– Hur ofta under dagen användes systemet?
– Hade ni nytta av systemet?
• På vilket sätt?
17. 2009-01-28
Vägverket 17
Dagboksstudien – extra utrustning
Extra utrustning Fungerat Användning (median) Nytta
Speglar inne 100 mycket ofta 100 rutin
Speglar ute 100 mycket ofta 98 fara
Kameror inne 100 mycket ofta 98 rutin
Kameror ute 100 mycket ofta 98 fara
Intern högtalare 100 enstaka tillfällen 98 rutin
Extern högtalare 100 inte alls 58 fara
Dörrsäkerhet* 100 enstaka tillfällen 95 fara
Extern belysning 100 ofta - mycket ofta 79 fara
Bältesdekal 98 mycket ofta 100 rutin
Bältespåminnare (special) 100 mycket ofta 100 rutin
Bälteskuddar 96 inte alls 48 rutin
Högtalarutrop "Nästa hpl" 80-97 ofta 95 rutin
Högtalarutrop "Instruktioner" 83-95 ofta 95 rutin
Blinkljus vid hållplats 87 mycket ofta 88 rutin/fara
18. 2009-01-28
Vägverket 18
Dagboksstudien – informationssystem
Del av informationssysstem Fungerat Användning (median) Nytta
På/avstigningsvy 98 ofta 92 rutin
Barnets avstigningsinstruktioner 76-90 ofta 76 rutin
Extrainformation om barnet 89 inte alls 59 rutin
Manuell inloggning 83 ofta 62 rutin
Automatisk inloggning 80 mycket ofta 73 rutin
Automatisk utloggning 72-77 mycket ofta 73 rutin
Information om vilka barn ombord 64 ofta 73 rutin
Hållplatsvy 96-98 ofta 73 rutin
Karta/Färdväg 96 ofta-mycket ofta 74 rutin
Tidsangivelse för hållplats 96 ganska ofta 71 rutin
Ljud vid hastighetsöverträdelse 100 enstaka tillfällen 74 rutin
Färg vid hastighetsöverträdelse 100 enstaka tillfällen 74 rutin
.
Stora skillnader mellan buss 44 och buss 71!
19. 2009-01-28
Vägverket 19
Slutsats
• Tekniken finns för att öka graden av rutin och kontroll för barns resor med
buss.
• Tekniken fungerar och förarna använder kameror, belysning, speglar och
högtalare vid behov.
• Informationssystemet bidrar till att förare har en ökad kunskap om var de
ska och vilka barn som ska med.
• Systemet kräver indata som är tillförlitlig
• Det finns en förbättrings och utvecklingspotential t ex:
– Det är helt avgörande att de uppgifter som systemet bygger på är korrekta
– Omdragning av rutt är ett måste om barn inte ska med
– Ökad känslighet hos sändarna
– Förenklade möjligheter att uppdatera systemet
– Ökad motivation hos barnen att ha med sig sändarna alt mobilbaserat
20. 2009-01-28
Vägverket 20
Luleå
En konsekvensbeskrivning av att inte tillåta barn på 90 och 110-väg
• Inget 30-försök i Luleå kommun, beslut dec 2006.
• Motivering; det går att svara på regeringsuppdraget med försök i
Örnsköldsvik, Gotland och Linköping. (Höga hastigheter inom
utvalt försöksområde, låga flöden samt få barn).
• Liten kunskap/fakta om vägar med högre hastigheter (90/110).
21. 2009-01-28
Vägverket 21
Projektet i Luleå
Kommunen visade intresse och engagemang för 30 försök, blev en av 5 utvalda.
Resor både i särskilt upphandlad skolskjuts och i ordinarie linjetrafik.
Grundskola (inkl. 6-åringar) 7 950 elever varav ca 2000 är skolskjutsberättigade
Studien bidrog till ökat samarbete med kommunen och entreprenörer inom utvalt
område.
Gav kunskap till såväl kommun som vägverk om exakt vart barnen har sina av –
och påstigningsplatser. Visade att förarna har störst kännedom. Pekade även på att
det finns kunskapsluckor – behov av inventering.
Skolskjutsfrågan har fått ökad status både inom kommunen och Vägverket.
22. 2009-01-28
Vägverket 22
Syfte
Att belysa vad den praktiska och ekonomiska konsekvensen
blir om vi tar bort alla skolskjutsbarns på- och
avstigningsplatser från 90- och 110-vägar
(pilotplats Luleå kommun)
Exempel på hållplats
I Luleå
23. 2009-01-28
Vägverket 23
Genomförande
• Inventering
– Vägen till/från hemmet till/från hållplatsen
– Hållplatsen
– Skolskjutsturen
• Åtgärdsprioritering
– Omläggning av rutt med befintligt fordon
– Nybyggnation
– Ny rutt med annat fordon
– Sänkt hastighet förbi hållplatsen
– Byte av skola för barnen
– Öppnande av landsortsskolor
– Vuxen medföljare
• Kostnadsberäkning
24. 2009-01-28
Vägverket 24
Resultat från kostnadsberäkningen
Kostnad per barn och dag:
1. Omdragen rutt 54 kr (30 barn)
2. Nybyggnation 342 kr (avsk. 9år) (8 barn)
3. Annat fordon 99 kr (20 barn)
• Kostnad per dag 6350 kr
• Kostnad per år 1,1 miljoner kr
• Kostnad per år
exkl. nybyggnation 642.600 kr (71 kr/barn och dag)
Kostnaden för ett liv är uppskattat till 18,3 miljoner kr
25. 2009-01-28
Vägverket 25
Slutsats
• Det är möjligt att inte ha på- och avstigningsplatser på 90- och
110-vägar i Luleå
• Det är sannolikt en kostnadseffektiv åtgärd
