1.
1 FSF 8.9.2011
2 Antti‐Jukka Huovila
3 Ilari Nisula
4
5 Bakgrundspromemoria om studielånet
6 ‐ användning av lån, studielånets styrkor, svagheter, möjligheter och risker
7
8 Inledning
9 Att utveckla studiestödet är en av de mest centrala frågorna inom studentrörelsen. I
10 allmänhet har man velat utveckla studiestödssystemet till att ha större betoning på
11 studiepenningen och så att det möjliggör högre arbetsinkomster. Direkta riktlinjer ifråga
12 om studielånet har fattats i åtminstone FSF:s verksamhet. Det befintliga policydokumentet
13 definierar inte någon klar riktlinje för förbundet ifråga om studielånet. Policydokumentet
14 talar om ett studiestödssystem som är studiepenningsbetonat, vilket kan tolkas som att
15 studiestödets penningdel även i fortsättningen bör vara större än lånet.
16 Studielån föreslås dock ständigt som ett alternativ för att förbättra studerandes utkomst.
17 För närvarande utnyttjar cirka 40 procent av studenterna lånet och dess ställning som en
18 del av studiestödssystemet kan anses uppenbar. FSF är intressebevakare även för de som
19 lyft studielån.
20 FSF har även tillfrågats om förbundets syn på studielånet och dess utveckling.
21 Regeringsprogrammets riktlinjer för att utveckla studiestödet och statens ekonomiska
22 situation förstärker behovet av en ståndpunkt i fråga om studielån, eftersom ett av de
23 förmånligaste sätten att utveckla studiestödet är att utveckla studielånet, och eftersom det
24 under denna mandatperiod inte lär finnas någon tilläggsfinansiering för att utveckla
25 studiestödet utöver indexbindningen. Undervisningsminister Gustafsson har tagit även
26 ställning i frågan om att utveckla studiestödet med hjälp av studielån (Aamulehti 7.7). En
27 förutsättning för en konsekvent intressebevakning är att förbundet definierar en
28 ståndpunkt för studielånet och dess utveckling. Inom förbundet inleddes diskussionen
29 om behovet av en ståndpunkt i fråga om studielånet under den socialpolitiska träffen
30 våren 2011. Diskussionen har fortsatt under träffarna för ordförande och
31 generalsekreterare under tidig höst 2011.
32 Avsikten med den här promemorian är att sammanställa information om hur studielånet
33 används, olika synpunkter på studielånet och att inom studentrörelsen knyta samman
34 lånediskussionen till stöd och bakgrund för ett tillägg i policydokumentet.
35

2.
36
37
38
39
40 Innehåll
41 • Hur lånet enligt undersökningar används
42 • Studiestödets historia och utvecklingen av lånesystemet
43 • Kostnader för det befintliga systemet för studielån
44 • SWOT‐analys av studielånet
45 • Tankar om utveckling av det befintliga systemet för studielån
46 • Sammandrag och diskussion
47 Bilaga 1: Det befintliga systemet för studielån
48 Bilaga 2: Centrala instansers åsikter om studielånet
49 Bilaga 3: Regeringsprogrammets avsnitt om studiestöd
50
51
52 Hur lånet enligt undersökningar används
53
54 Hur vanligt det enligt Studentundersökning 2010 är att lyfta studielån (s. 34):
55 • ”Av alla högskolestuderande som deltog i undersökningen uppgav 15 procent att de lyfter
56 studielån månatligen under läsåret...”
57 • ”Enligt Folkpensionsanstaltens statistik över studieförmåner utnyttjades lånegarantin av
58 46 procent av yrkeshögskolestuderande och 48 procent av universitetsstuderande, av de
59 högskolestudenter som under läsåret 2008–2009 beviljats studiestöd.
60 • ”År 2008 hade 39 procent av de som avlade yrkehögskoleexamen lyft studielån och 36
61 procent av de som vid universitet avlagt högre högskoleexamen.”
62 • ”År 2009 var det genomsnittliga studielånet bland de som lyft lån 6 700 euro för personer
63 som avlagt yrkeshögskoleexamen och 7 200 euro för personer som avlagt högre
64 högskoleexamen.”
65 • ”Att lyfta lån är vanligare... bland studerande inom kultursektorn än bland andra
66 studenter. Lånet lyfts oftast under ett senare skede av studierna. Även studentutbyte
67 utomlands ökade sannolikheten att studerande lyfte lån”
68
69 De vanligaste orsakerna att använda lån bland sådana som lyft lån (Källa: Studentundersökning
70 2006, s. 51)
för att täcka nödvändig utgifter (mat, boende etc.) 60 %
finansiering av utgift som man visste om på förhand 39 %
pengar för annat än nödvändiga utgifter 34 %

3.
ovillighet att jobba vid sidan av studier 19 %
på grund av överraskande utgifter 14 %
inte fått jobb 12 %
förutsägande av att studiestödsmånader kommer att ta slut 4 %
71
72 Obs. Även utbytesstudier är ett vanligt skäl att lyfta lån, likaså att lånet behövs för att
73 återbetala studiestöd. (Studentundersökning 2006)
74
75
76 Orsaker att inte lyfta lån
ovillighet att leva på lånade pengar 49%
klarar sig på studiestöd och löneinkomster 36 %
besparingar 33 %
ekonomiskt stöd från föräldrar/släktingar 31 %
rädsla för återbetalning av lånet 25 %
klarar sig på de andra delarna av studiestödet 16 %
lån blir för dyrt 9 %
klarar sig på löneinkomster 8 %
77
78 Obs. ”Rädsla för lånets återbetalning är vanligare bland unga studenter och med åldern
79 minskar ifrågavarande orsak.” (Studentundersökning 2006, s. 53)
80
81 Studiestödets historia
82 Finland hade fram till början av 1990‐talet ett lånebaserat studiestödssystem. Målsättningen har
83 ändå ända sedan 60‐talet varit att skapa ett system med fokus på studiepenningen, eftersom det
84 att studenter arbetar och de långa studietiderna har setts som ett problem.
85
86 Systemet med studielån hade fram till 90‐talet ett räntetak, vilket innebar att skillnaden mellan
87 marknadsräntan och den ränta som studenter betalade betalades av staten. Räntetaket blev ändå
88 för dyrt för staten, för då de marknadsbaserade räntorna steg blev den del som staten betalade
89 oskäligt hög och utvecklades till ett stöd för banker istället för studerande.
90
91 Källa: Peter Blomster, Yliopisto‐opiskelijoiden toimeentulo ja opintotuki 1900‐luvun Suomessa,
92 Kela sosiaali‐ ja terveysturvan tutkimuksia, Helsingfors 2000.

4.
93
94 Utveckling av lånesystemet*
95 1969 Studielån med statlig borgen
96 1983 Räntebidrag
97 1992 De ränteunderstödda lånen blir marknadsbestämda (302,74 ‐‐> 202 e/mån)
98 1995 Studielånet höjs med 16,82 e/mån
99 2002–2003 Förändringar i lånesystemet (extra kapitalisering, betalningsstörning, deluttag och 1 %
100 ränta under studietiden)
101 2005 Studielånsavdrag för nya högskolestuderade samt höjning av studielånet (‐‐> 300 e/mån)
102 2011 Lånegaranti till alla som lyfter studiestöd
103
104 *http://www.kela.fi/in/internet/liite.nsf/NET/280906161017IL/$File/optuhistoriap.pdf?OpenElement
105 Kostnader för det befintliga systemet för studielån
106
107 För statsgaranti för studielån budgeterades för år 2011 totalt 37 400 000 euro.
108
109 Utredningsdel:
Beräknad användning av anslaget €
Borgensansvarsbelopp 27 100 000
Betalningsbefrielse 4 000 000
Avskrivningar 4 900 000
Ränteunderstöd 1 400 000
Sammanlagt 37 400 000
110
111 Anslaget för studiepenning och bostadstillägg till studiestöd för samma år är 825 305 000 euro.
112
113
114
115 SWOT‐analys av studielånet (baserar sig på sopoträffen våren 2011)
116
Styrkor Svagheter
Bättre utkomst Principiellt fel
lätthet komplicerat, rätt till skatteavdrag
säkerhet belönas för framgång, men skyddar inte mot
bekant arbetslöshet
räntebidrag branschernas olikheter (sysselsättningsmöjligheter
stöder finsk nationalekonomi ‐> pengar och upplevd betalförmåga)
cirkulerar kommande förvärvsinkomster olika

5.
flexibilitet vid överraskande ålderdomligt system, som alltid tidigare
livssituationer om vi talar om lån drar det uppmärksamt från alla
man får lyfta så mycket man vill andra diskussioner och målsättningar
billigt för staten Tar länge
billigt för studerande litet
belastar endast framtida välsituerade stiger inte i takt med levnadskostnader
tvingar till förutseende rädslan för att leva på skuld
ger livskompetens återbetalning oberoende av egna strävanden t.ex.
hjälper att studera heltid, behöver inte det ekonomiska läget (räntehöjningar, hälsa,
arbeta sysselsättning, studiernas struktur)
lång lånetid ränteavdraget problematiskt
kräver ingen motprestation lånet räknas som inkomst vid ansökan om
utkomststöd
förutsätter långvarigt förpliktigande
riktar inte in sig på dem som behöver det mest
man kan inte förutse lånets verkliga kostnad då
man lyfter lånet
Möjligheter Risker
leva mer slösaktigt att alieneras från arbetslivet ‐> mindre arbete ‐>
livskvalitet ingen arbetslivserfarenhet
mindre bekymmer unga familjer blir skuldsatta
fokus på heltidsstudier missbruk av lånet ‐> används till annat än
buffert för överraskande situationer ‐> levnadskostnader
skapar trygghet Återgång till betoning på lån ‐> studietakten avtar
sänker tröskeln för att åka på utbyte utdragna studier gör lånet större. ränta på ränta.
längre återbetalningstid inställning till att sätta sig i skuld blir mer
möjlighet att stödja exempelvis avslappnad, jfr snabblån (pikavippi)
akademiskt företagande om högre ångest för lånet och dess återbetalning
flexibilitet i återbetalning t.ex. vid måste ta emot jobb bara för att betala tillbaka lånet
utdragen arbetslöshet
utbildning som ger jobb
planmässighet i utbildning
117
118
119
120 Tankar om utveckling av det befintliga studielånesystemet
121
122
123 ‐ Att utvidga det befintliga låneavdraget till alla studerande
124 o För närvarande får en student som avlagt examen inom utsatt tid (5+2 år) rätt till
125 studielånsavdrag på 30 procent i beskattningen på den del av lånet som överstiger
126 2 500 €.

6.
127 o Det här har inte visat sig vara något effektivt medel, med andra ord har lån inte
128 lyfts märkbart mer efter att det här systemet tagits i bruk. Orsaken kan vara att
129 studerande inte uppfattar den förmån som skatteavdraget ger och studerande är
130 inte villiga att binda sig själva till ett strikt mål för att ta examen.
131 o Utöver ovannämnda förblir systemets potential som incitament förmodligen till
132 stor del outnyttjat. För att fungera måste incitamentet vara förutsägbart: studerande
133 behöver kunna avgöra med avsevärd säkerhet att det är möjligt att avlägga
134 studierna på sju år. Tillräcklig information för att göra en dylik bedömning har
135 dock inte en person som inleder sina studier, så det ofta innebär en helt ny
136 livssituation och ofta den första flytten till eget, självständigt boende. Exempelvis
137 utbytesstudier eller dåliga arrangemang kopplat till studieprocesser kan försinka
138 studierna av skäl som är helt oberoende av studenten själv.
139 o Om man i systemet med studielånsavdrag glömmer tanken på att sporra till att
140 ta examen inom utsatt tid och samtidigt fokuserar på att genom samma system
141 göra lånet med attraktivt är det troligt att studenter skulle vara mer villiga att lyfta
142 lån. Det här innebär alltså att man från systemet med studielånsavdrag eliminerar
143 kravet på att ta examen inom utsatt tid och att alla de som lyft lån och tagit examen
144 är berättigade till förmånen. Det här subventionerade lånet skulle ändå begränsas
145 av speciellt det begränsade antalet studiestödsmånader, som för de flesta
146 universitetsstuderande är 55 stödmånader.
147 o Om de andra egenskaperna bibehölls, dvs. att men i beskattningen får ett avdrag
148 på 30 % av lånet för den del som överstiger 2 500 euro, skulle systemet medföra
149 ökade utgifter. Genom att emellertid sänka procenten som ersätts exempelvis från
150 30 % till 20 % skulle kostnaderna förbli moderata.
151 o Det är också möjligt att låneavdraget i sin helhet skulle betalas direkt in på den
152 utexaminerades konto, vilket skulle göra incitamentet mer konkret. Detta innebär
153 inte nödvändigtvis mer kostnader än exempelvis skatteavdraget och skulle
154 möjligtvis kunna förverkligas i samband med t.ex. skatteåterbäringen.
155 ‐ Att höja inkomstgränserna för räntebidraget
156 o För närvarande kan en utexaminerad som har inkomster som är lägre än 1 195
157 €/mån ansöka om räntebidrag från FPA.
158 o Gränsen är mycket låg, så för att vara berättigad till den förmånen bör den
159 utexaminerade vara antingen arbetslös, hemmamamma eller av någon annan orsak
160 ha väldigt låga inkomster. Att falla inom ramen för stöd efter utexaminering är inte
161 en del av högskolestuderandes plan, men den osäkra arbetsmarknaden och
162 atypiska anställningsförhållanden ser däremot ut som väldigt realistiska
163 framtidsscenarion. Den nuvarande låga inkomstgränsen för räntebidraget skapar
164 en förfördelad klass av högskoleutbildade låginkomsttagare.
165 o Om gränser skulle höjas skulle riskerna med studielån vara mindre och
166 studenter skulle möjligen lyfta mer lån.
167 o Räntebidragets nivå skulle kunna vara t.ex. 80 procent av medianinkomsten för
168 att förvärvsarbetande e.d.
169 ‐ Att marknadsföra statsgaranti, studielånsavdraget och räntebidraget
170 o Väldigt få studerande klarar av att bilda sig en uppfattning om alla de sätt på
171 vilka staten försöker minimera riskerna med studielån. Om man skulle

7.
172 marknadsföra alla de sätten mer aktivt och lättfattligt t.ex. genom ministeriet eller
173 FPA, så skulle studerande förstå t.ex. fördelarna med rätten till studielånsavdrag.
174 o Det här skulle vara en nästintill kostnadsneutral åtgärd, som inte än åtminstone
175 provats i någon större utsträckning.
176 ‐ Sänka ränteprocenten på återkrav av studielån
177 ‐ för närvarande: om studenten inte sköter sitt lån och staten måste betala lånet
178 till banken, så återkräver FPA lånet med sju procents ränta.
179 ‐ Studenter ska inte bestraffas för att de blir arbetslösa
180
181
182 Sammandrag och diskussion
183
184 Om man vill öka studielånets utnyttjandegrad, vore det väsentligt att fundera på varför
185 studerande inte lyfter lån och minimera riskerna med lånet. Enligt
186 Studentundersökningen 2006 är, bland dem som inte lyft lån, orsakerna att inte lyfta lån:
187 ovillighet att leva på lånade pengar (49 %), att man klarar sig på studiestöd och
188 förvärvsinkomster (39 %), besparingar (33 %), ekonomiskt stöd av föräldrar/släktingar (31
189 %) och rädsla för återbetalning av lånet (25 %).
190
191 De största reservationerna bland sådana som inte lyft lån är alltså principiella eller att de
192 har möjlighet att klara sig på andra inkomster. Det bästa för att öka utnyttjandegraden för
193 lånet är förändring av attityder och/eller försvagade möjligheter att arbeta (sänkta
194 inkomstgränser, en arbetsmarknad som inte drar, mera obligatorisk närvaro i studierna).
195 Det skulle ändå svårligen tjäna andra utbildningspolitiska målsättningar att begränsa
196 möjligheterna att arbeta.
197
198 Om avsikten är att lånet ska uppmuntra till att snabbt ta examen torde den mest effektiva
199 åtgärden vara att utveckla det befintliga studielånsavdraget. I sin nuvarande form är det
200 svårt för studerande att förstå och stödet riktar inte in sig på utkomst under studietiden.
201 En högre ersättningsprocent, mindre lån och att konkretisera studielånsavdraget t.ex. som
202 ersättning som klumpsumma kunde vara bra åtgärder.
203
204 Om man vill sporra studenter att lyfta lån, så bör man glömma kravet på att ta examen
205 inom utsatt tid, då studenter inte vill förbinda sig till snäva tidsbegränsningar av
206 utexaminering. Att man fick samma förmåner inom beskattningen som inom det
207 befintliga systemet för studielånsavdrag – oberoende när man tagit examen – skulle
208 säkerligen sporra till att lyfta lån. Även om det i sig inte sporrar till snabbare studier,
209 skulle den tack vare lånet förbättrade utkomsten bättre motivera till heltidsstudier, vilket
210 förkortar studietiden.
211
212 Man kan både motsätta sig och understödja studielån av principiella skäl. Motståndare

8.
213 anser ofta att det är orättvist att studenter är den enda grupp som förutsätts lyfta lån för
214 att täcka sina dagliga utgifter och att ett omfattande studiestödssystem tryggar jämlika
215 utbildningsmöjligheter oberoende av socioekonomisk bakgrund. Man kan även
216 understödja lån av principiella orsaker såsom frågan varför lägre utbildade ska betala för
217 utbildningen för välbeställda familjer eller varför samhället ska stödja välbeställda (jfr
218 diskussionen om terminsavgifter). Gemensamt för sådana diskussioner är att man vill
219 överföra sådana kostnader som samhället för närvarande står för, till individen.
220
221 Lån ses ändå ofta (speciellt bland politiker) som något väldigt praktiskt, en lösning för
222 problemet med studerandes utkomst och något som möjliggör heltidsstudier och att ta
223 examen inom utsatt tid. I botten återfinns ofta antingen en princip om att studenter inte
224 behöver mer stöd eller att statens begränsade resurser inte räcker till för en högre
225 studiepenning.
Det principiella förhållningssättet Det praktiska förhållningssättet
Understöder ‐ Högskoleutbildning är en god ‐ Det lönar sig att utveckla lånet,
lån investering. Individen bör delta i eftersom det är ett förmånligt sätt att
kostnaderna. lösa studerandes utkomstproblem.
‐ Högskoleutbildning är starkt ärftligt, ‐ Det finns inte mer statliga pengar
därför bör välsituerade själva bära ett för studiestödet, så man bör
större ansvar för kostnaderna för överväga andra metoder.
utbildningen. ‐ Utbildar till att ta ansvar och ökar
planmässigheten i studierna
Motsätter sig ‐ Varför ska studenter lyfta lån för ‐ Högskoleutbildning garanterar inte
lån oundvikliga utgifter. Lån är inte en ett bra jobb eller höga inkomster,
del av grundtryggheten. därför belastar ett lån
‐ Utbildning är en god investering för högskoleutbildades ekonomi för
samhället, därför bör samhället mycket.
möjliggöra jämlika ‐ Det är svårt att under studietiden
utbildningsmöjligheter för alla. förutsäga lånets verkliga kostnader
(t.ex. räntenivån)
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235

9.
236
237
238
239
240 BILAGA 1:
241 Det befintliga systemet för studielån
242 Källa: www.kela.fi/opintotuki
243 Man kan erhålla statsborgen för lån för 300 €/mån under 55 månader. Den som studerar
244 utomlands kan få ett lån på maximalt 600 euro (fr.o.m. 1.8). Det går endast att lyfta studielån de
245 månader som man lyfter studiepenning. Eftersom staten går i borgen för studielånet behövs inga
246 andra säkerheter för lånet. Statsgarantin är i kraft i maximalt 30 år efter att den första låneraten
247 lyfts.
248
249 Statsgaranti
250 Eftersom staten går i borgen för studielånet behöver man inga andra säkerheter för lånet.
251 Statsgarantin är i kraft i maximalt 30 år efter att den första låneraten lyfts. En del av lånevillkoren
252 bestäms på basis av statsgarantin. Andra villkor, såsom låneräntan och återbetalningstiden,
253 kommer studerande själv överens om med banken.
254
255 Om studenten inte i tid sköter sina amorteringar eller räntor kan FPA som borgenär bli tvungen
256 att betala tillbaka lånet till banken. Efter det är det vanligen inte möjligt för studerande att få
257 någon ny garanti för studielån. Om FPA blir tvunget att återbetala lånet till banken, kommer FPA
258 att inkassera sina fordringar med sju procents ränta. Hur hög räntan är stadgas i studiestödslagen
259 och ‐förordningen. Om FPA som borgenär måste betala tillbaka studielånet till banken, kan
260 studenten kontakta FPA för att komma överens om återbetalning eller skjuta upp det. Vid behov
261 sker indrivning via utmätning. Om studenten bor utomlands är det möjligt att FPA ger
262 indrivningsbyrå i uppdrag att driva in studielånet.
263
264 Enligt studiestödslagen är det möjligt att få full befrielse från att återbetala skulden, om man är
265 varaktigt arbetsoförmögen eller om arbetsoförmågan varat i sammanlagt minst fem år. En
266 förutsättning för befrielse från återbetalning är även att återkrav med hänsyn till låntagarens
267 ekonomiska situation och andra förhållanden kan anses vara oskäligt. Full betalningsbefrielse kan
268 beviljas en fordran som FPA på basis av statsgaranti har betalat till banken.
269
270 Studielånsavdraget
271 Studielånsavdraget är 30 procent av den del av studielånet som överstiger 2 500 euro. För
272 avdraget beaktas studielån som har lyfts 1.8.2005 eller senare och medan den studerande bedrivit
273 högskolestudier. Det lånebelopp som berättigar till studielånsavdrag är ändå högst det belopp
274 som motsvarar den målsatta tiden för examen.
275
276 Räntebidrag

10.
277 Om en utexaminerads inkomster är väldigt låga kan personen ansöka om räntebidrag från FPA.
278 Räntebidraget kan beviljas om sökandes bruttoinkomst är maximalt 1 195 euro i månaden (fr.o.m.
279 1.8). Baserat på antalet barn är de höjda inkomstgränserna 1 380 e/mån (1 barn), 1 430 e/mån (2
280 barn) och 1 515 e/mån (3 barn eller fler). De höjda inkomstgränserna tillämpas första gången vid
281 handläggningen av ansökningar om räntebidrag för de räntor som förfaller till betalning i
282 september 2011.
283
284 Automatisk statsgaranti
285 Från och med 1.8.2011 beviljas alla som beviljats studiestöd automatiskt lånegaranti. Studenten
286 bestämmer själv om den vill lyfta lånet eller inte. Avsikten är att göra det lättare att lyfta lån och
287 att samtidigt öka utnyttjandegraden för lån.
288
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
307
308
309
310
311
312
313
314
315
316
317
318

11.
319
320
321
322
323 BILAGA 2:
324 Centrala aktörers åsikter om studielånet
325 ‐ partierna
326
327 ‐ Samlingspartiet (Källa: Lausunto opintotuen kehittämisestä, 28.1.2010)
328
329 ”Att studerande så sällan nyttjar studielånet eller lyfter hela beloppet har försvagat studerandes
330 grundläggande utkomst och studiestödets tillräcklighet som helhet. Systemet borde förändras så
331 att det skulle sporra studerande att modigare trygga sin utkomst genom studielån, vilket speglar
332 investeringskaraktären av att skaffa sig en utbildning. Studielånet är ett förmånligt lån och således
333 ett ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt att finansiera sina studier och koncentrera tid på att
334 avancera i studierna. Den automatiska lånegarantin är en välkommen reform. Implementeringen
335 av den föreslagna reformen minskar byråkratin och är en konkret åtgärd för att öka drivkraften att
336 lyfta lån. Detta gör det även tydligare för studerande själva vilka förmåner de är berättigade till. I
337 Samlingspartiets modell fokuserar användningen av studielån först på studiernas slutskede,
338 vilket gör räntebelastningen mindre för studerande än i det befintliga systemet.
339
340 Rätten till studielånsavdrag i beskattningen
341 Samlingspartiet föreslår förbättringar i rätten till studielånsavdrag i beskattningen.
342 Ett randvillkor för att öka studielånsbetoningen är att skatteavdragssystemet för studielån
343 utvecklas och blir mer entydigt, känt på förhand och att inkomstgränserna för räntebidragen
344 granskas. För att studielån ska bli ett mer reellt alternativ i studiernas slutskede borde man
345 ändra avdragsrätten för lånet på så sätt att studenten efter att ha avlagt examen under tio år kan
346 dra av de låneamorteringar som den betalat samt att självrisken sänks till 500 euro. På så sätt
347 skapas ett genuint jämlikt och tryggt system för att förlita sig på studielån och lånet blir
348 därigenom inte någon orimlig börda efter utexaminering.
349
350
351
352 ‐ FPA (Källa: “Sosiaaliturvan kehittämissalkku”)
353 Att lyfta studielån i olika avbrottssituationer
354 ”Om att lyfta studielån (Lagen om studiestöd 15 a §) har stadgats att lånet skall lyftas under
355 läsåret – dock inte efter att studierna avslutats eller avbrutits. Att bedöma när studierna avslutas
356 är inte alltid enkelt eller entydigt i exempelvis situationer där studiestödet har dragits in på
357 studerandes begäran (utan att uppge skäl) eller på grund av bristande studieframgång, att
358 maximitiden för stöd är uppnådd eller för att någon förmån som förhindrar det, eller om personen
359 ursprungligen ansökt om studiestöd endast för en begränsad tid.
360

12.
361 Det skulle skapa klarhet i situationen om man i paragrafen skulle göra ett tillägg om att man inte
362 heller får lyfta lån efter det att betalningen av studiestöd avbrutits. Det skulle även skapa klarhet
363 för ifrågavarande person med tanke på om hon eller han till exempel kommer att omfattas av
364 någon annan förmån eller utkomststöd.”
365
366 Studielånsavdraget
367 ”Som FPA ser på saken bör man inte utvidga villkoren för att bevilja studielånsavdrag, eftersom
368 systemet inte har påverkat användningen av studielån och eftersom de realiserade kostnaderna
369 under de närmaste åren redan som de nu är beaktansvärt stora med tanke på statens finanser.
370
371 Årligen avläggs cirka 35 000 högskoleexamina. Av dessa har cirka 15 000 studielån på 6 000 euro.
372 De är alltså berättigade till ett studielånsavdrag i storleksklassen 1 050 euro. Det offentliga
373 systemet förlorar med andar ord årligen cirka 15 miljoner euro i skatteintäkter på ett system som
374 inte har ökat användandet av studielån och troligen inte heller har förkortat studietiderna.
375
376 Systemet med studielånsavdrag borde läggas ned.
377
378 Om man vill bibehålla det incitament till studielån som ingår i systemet med studielånsavdrag
379 borde man i dess ställe skapa ett system med stipendier för utexaminerade, där studerande som
380 tar examen inom utsatt tid får ett examineringsstipendium som används för att amortera av på
381 studielånet. Villkoren för beviljande är på det stora hela desamma som för studielånsavdraget,
382 men man skapar klarhet i beviljande av förmånen så att det skulle vara lättare att förstå och
383 därmed mer sporrande.
384
385 Exempel: Om du under dina högskolestudier lyfter studielån om minst 5 000 euro och du avlägger
386 högskoleexamen inom utsatt tid får du ett skattefritt examineringsstipendium på 1 000 euro. FPA
387 beviljar stipendiet utan ansökan och betalar det till den bank där du har studielånet som en
388 amortering av ditt studielån.
389
390
391 ‐ UKM (Källa: Strukturell utveckling av studiestödet. Syftet är att uppmuntra till studier på
392 heltid på högskolenivå. Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar
393 2009:33)
394
395 ”Att ändra det nuvarande studiestödet till att ha större betoning på studielån är problematiskt,
396 eftersom studerande undviker att lyfta lån. Lånebetoningen skulle inte entydigt öka
397 användningen av studielån eller minska studerandes förvärvsarbetande. Det är mer sannolikt att
398 andelen studerande som förvärvsarbetar möjligen skulle öka, eftersom obligatoriska lån inte är
399 möjliga. Ett stöd som skulle basera sig på ett system som skulle vara betydligt mer lånebaserat än
400 det befintliga skulle troligen ändra hur studerande söker sig till utbildning med avseende på
401 socioekonomisk bakgrund.
402 Ett stöd baserat på studielån som i efterhand förvandlas till pengar

13.
403
404 I modellen skulle studiestödet vara helt och hållet lånebaserat och övergå i studiepenning eller
405 skatteavdrag endast om studerande avlagt examen inom utsatt tid. Ett sådant stödsystem används
406 i vissa länder med statliga lånesystem (Norge). Det skulle inte vara möjligt att kombinera
407 modellen med det finska banklånebaserade systemet, eftersom möjligheterna att få lån beviljat till
408 följd av bankernas policy för beviljande av kredit inte skulle vara jämlika.
409
410 År 1992 förnyades studiestödet från studielånsbaserat till mer baserat på studiepenning, delvis till
411 följd av bankernas önskemål, eftersom osäkerhetsfaktorerna förknippade med beviljande av
412 kredit växte i takt med att räntenivån ökade. Även staten och studerande ansåg att ett mer
413 studiepenningbaserat system skulle vara bättre. Innan studielånen blev marknadsbestämda
414 stödde staten lånesystemet genom att betala räntor och låneomkostnader till bankerna.
415
416 I en modell där lånet i efterhand omvandlas till ett penningbaserat stöd kan den studerande aldrig
417 med säkerhet under sin studietid veta vilken nytta det i efterhand kommer att ha att ha lyft
418 studielån. Om nyttan riktas in endast på dem som avlägger examen inom utsatt tid är det mycket
419 möjligt att en stor del faller utanför det (skatteavdrag eller penningförmån), även om lånebeloppet
420 skulle vara stort. Då skulle inte nyttan vara proportionerlig till låneinvesteringen.
421
422 Ett eventuellt nytt lån och det därmed förknippade avdragssystemet skulle medföra ny
423 byråkrati och nya kostnader. Systemet skulle bli komplicerat, eftersom de utsatta tiderna för
424 examina, baserade på examinas omfattning, inte kunde vara samma för alla, utan man borde
425 beakta till exempel orsaker som har sin grund i studerandes livssituation (sjukdom, moderskap,
426 militärtjänstgöring etc).
427
428 Ett statligt studielånssystem
429
430 Att övergå till ett statligt lånesystem skulle vara en dyr lösning för staten. Det är väldigt
431 osannolikt att staten skulle kunna låna ut pengar till studerande förmånligare än bankerna, utan
432 att det skulle orsaka extra kostnader. Staten skulle kunna erbjuda endast en sorts låneprodukt som
433 skulle ha samma villkor för alla. Om ett statligt lånesystem skulle eftersträvas som ett mer socialt
434 beviljande av kredit än bankernas, skulle det innebära nya svårhanterliga utgifter för staten.
435 Sådana utgifter skulle uppkomma exempelvis om staten skulle ta ett större ansvar än nu för
436 låntagares amorteringsproblem.
437
438 Att utveckla ett statligt lånesystem skulle förutsätta ökade anslag, liksom även utvecklingen av ett
439 stöd i form av pengar.
440 Om det befintliga penningbaserade studiestödet även i fortsättningen skulle utbetalas för studier
441 på andra stadiet och ett nytt lånebaserat stöd skulle införas för högskolestudier, skulle det blir
442 svårt att framöver utveckla dem sida vid sida, om staten skulle ansvara för alla kostnader.
443
444 Att övergå till ett nytt lånesystem skulle vara problematiskt, eftersom övergångstiden skulle bli
445 väldigt långt, som längt mer än 20 är. I en typisk situation betalas lånet tillbaka inom några år,
446 men om lånets återbetalningstidtabell skulle vara exempelvis två gånger den tid under vilken

14.
447 lånet lyfts och man med vissa förbehåll kunde studera vid högskola flera år längre än normtiden,
448 så skulle även 12–16 års återbetalningstider vara möjliga. Den administrativa börda som
449 förändringen skulle medföra skulle vara stor om staten samtidigt hade ansvar för det nuvarande
450 och för det nya systemet.”
451
452
453
454
455 ‐ Finlands Näringsliv EK Lausunto opintotuen rakenteen kehittämisestä (EK/779/2009,
456 utlåtande om utveckling av studiestödets struktur)
457 Utveckling av studielånets användbarhet som finansieringsform för studierna
458
459 Man har försökt öka användningen av studielån under de senaste år bl.a. genom att år 2005 ta i
460 bruk studielånsavdraget. Den som är skattepliktig kan rakt dra av en del av de amorteringar som
461 den gjort på studielånet efter att studierna avslutats. Låntagningen har ändå inte tilltagit. Det
462 övriga studiestödet och förvärvsarbete har varit mer lockande alternativ. Det skulle ändå vara
463 möjligt att bygga upp effektiva sporrar för ett studielån som efter att examen tagits skulle övergå i
464 studiepenning. Man måste vara beredd på nya lösningar för att verkligen förkorta studietiderna
465 och tidigarelägga övergången till arbetslivet.
466
467 EK föreslår också att en allt större del av studiestödet skulle vara i form av lån. Studielånet skulle
468 delvis övergå i studiepenning exempelvis i form av skatteavdrag efter utexaminering.
469 Skatteavdragen skulle vara större ju närmare utsatt tid studenten tar examen. Den som inleder
470 studier skulle vara medveten om graderingen av och omfattningen av skatteavdragen.
471
472 Studerande skulle uppleva låntagande som säkert, eftersom amorteringstiden på lånet skulle vara
473 tillräckligt lång. Skattavdragen efter examen underlättar återbetalningen. Hinder och uppehåll i
474 utkomstskyddet skulle beaktas till exempel på så sätt att det skulle vara ett uppehåll i
475 amorteringarna vid arbetslöshet. Systemet garanterar att studerande inte behöver lida av att
476 studierna drar ut på tiden på grund av exempelvis sjukdom. Studiestödet möjliggör att bilda
477 familj.
478
479 Arbetsgruppen anser att det skulle vara problematiskt att övergå till ett nytt lånesystem bl.a. för
480 att den nytta som studerande i efterhand får av att ha lyft lån skulle inriktas endast på de som tar
481 examen inom utsatt tid. EK anser dock att studiestödssystemet bör ändras så att man belönas om
482 man snabbt avlägger examen.
483
484 I Norge finns en studiestödsmodell som påminner om ovanstående. Den norska modellen kan inte
485 direkt tillämpas i Finland, men erfarenheter från Norge kan tillämpas på att utveckla vår egen
486 modell så att den fungerar väl såväl ut studerandes som samhällets synpunkt.
487

15.
488 Ett studiestöd baserat på studielån kan planeras så att beviljandet av kredit sker inom ramen för
489 det normala bankväsendet, alldeles som för närvarande. Staten erbjuder studerande en möjlighet
490 till förmånliga lånevillkor, till exempel en tillräckligt lång avbetalningstid. Lösningar på
491 dataadministration och annan praxis går säkerligen att finna för att myndigheterna ska kunna
492 administrera ett nytt system.
493
494 EK understöder förslagen att lönen för praktik, stipendier eller motsvarande inte skulle påverka
495 möjligheten att få studielån. Det är nödvändigt att utveckla praktiksystemet så att man stöder en
496 ackumulering av praktisk arbetslivskunskap under studietiden. Teori och praktik måste
497 sammanlänkas bättre än tidigare i allt lärande. Studiestödet ska även uppmuntra till studier
498 utomlands, såsom arbetsgruppen även föreslog.
499
500 ‐ AKAVA (Lausunto opintotuen rakenteen kehittämisestä 2.2.2010, utlåtande om utveckling av
501 studiestödets struktur)
502
503 “Om man genom ett system vill sporra till att ta examen inom utsatt tid, borde bl.a.
504 studielånsavdraget utvecklas till att bli mer genomskinligt och utgöra en större del av
505 studiestödssystemet. En modell värd att överväga kunde vara exempelvis en procentuell
506 förhöjning av låneavdraget från befintlig nivå och att graderat binda dess storlek till hur länge det
507 tagit att ta examen. Åtgärder som uppmuntrar till att öka populariteten av studielån är viktiga
508 som sådana, men även deras inverkan är tveksam.
509
510
511
512 BILAGA 3.
513 Avsnitt 5 i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram Utbildnings‐, vetenskaps‐ och
514 kulturpolitiken Studiestödet s. 38
515 http://www.vn.fi/hallitus/hallitusohjelma/pdf332889/fi332892.pdf
516
517 Studiestödet
518 Studiestödet indexbinds den 1 september 2014. Studiestödssystemet förnyas så att det stöder
519 studier på heltid och snabbare avlagd examen. Som en del av reformen ska de missförhållanden
520 som gäller studiestödet till studerande på andra stadiet rättas till och ställningen för studerande
521 med familj ses över. Kostnaderna för revideringen av studiestödet överskrider inte de
522 samhällsekonomiskt positiva effekterna av revideringen.