FSF:s verksamhetsplan 2012

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 1 / 9
FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf
Förbundsmöte 18–19.11.2011
Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge

FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND

VERKSAMHETSPLAN 2012

Huvudmål år 2012

Studentrörelsen i kommunalvalet

Temat för FSF år 2012 är att värna om studentrörelsens kollektiva genomslagskraft. Som ett
stort gemensamt projekt ger FSF och studentkårerna in i kommunalvalet med målsättningen att
universitetsstäderna ska bli de mest studentvänliga orterna i Finland.

Kommunalvalet görs till ett generationsval genom att stödja studentkårernas kommunala
påverkansarbete. Studentkårerna lyfts fram som de viktigaste påverkarna i kommunalvalet
genom att förbättra deras synlighet på lokal nivå och hjälpa dem att uppnå lokala
målsättningar. FSF stöder studentkårernas kommunala påverkansarbete genom att föra en
engagerande nationell kommunalvalskampanj utgående från studentkårernas behov. Lokala
och nationella teman för kommunalvalet lyfts fram året ut både i media och tillsammans med
andra samarbetsparter.

De allmänna nationella temana för kommunalvalet är:
• att förbättra den unga generationens möjligheter att påverka
• att utveckla studentboendet
• att utveckla kollektivtrafiken samt att förbättra förutsättningarna för lättrafik på
studieorterna

Nya projekt
1. Att underlätta studiegången

En reform av studentantagningen, studiernas fortskridande och tiden för slutförande av studier
är starkt närvarande i den aktuella debatten. Perspektivet utgår ofta ifrån effektivitet och
snabbhet. FSF för in perspektiv och lösningar som är meningsfulla för studerande och beaktar
att det även i framtiden ska vara möjligt för studenter att göra misstag och hitta sin egen
studieinriktning. En balans mellan fritid, arbete och studier är lärande, utvecklande och
nyskapande. Målet är att studenterna nu och i framtiden ska kunna såväl studera smidigt som
växa till fullvärdiga medlemmar i samhället. Studiegången ses som en helhet: från
studentantagningen till avläggande av examen och vidare till vuxenutbildning och fortbildning.


FSF främjar att förverkliga och ta i bruk flexibla studiemöjligheter samt att studerande blir
inkluderade i universitetsgemenskapen. Flexibla sätt att avlägga studier, exempelvis
elektroniska tentamina, bör vara en del av varje universitets vardag. I påverkansarbetet fäster
FSF uppmärksamhet att möjliggöra en studietakt som motsvarar den utsatta tiden för att
avlägga examen samt att förenhetliga dimensioneringen av arbetsmängden som krävs för att
avlägga studiepoäng. FSF främjar praxis för tillgodoräkning, mobilitet mellan olika examina
och mobilitet för studenter mellan olika universitet för att ge studenterna möjlighet att
konstruera ännu mer mångsidiga examina.

Även då studenter insjuknar eller lider av psykisk ohälsa bromsar det upp studierna betydligt.
FSF arbetar för att se till att studenter som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp tidigare och att
den som lyfter sjukdagpenning ska kunna studera på deltid. FSF främjar strukturer som stöder
studenternas välbefinnande och studieförmåga.

2. Kompetens i fokus

Den utbildningspolitiska diskussionen i Finland styrs för tillfället av en diskussion om resurser
samt av en strävan mot effektivitet och snabbhet. Å andra sidan är målsättningen enligt
regeringsprogrammet att göra finländarna till världens mest kunniga folk före år 2020.
Målsättningen är bra, men i förverkligandet av den har man fokuserat främst på kvantitativa
utbildningsmål. Vid sidan av att trygga utbildningsmässig jämlikhet måste man således även
granska kvaliteten på kunskapen såväl ur ett bildningsperspektiv som utgående från
arbetsmarknadens behov av kunskap och utveckling.

I samhällsdebatten betonar FSF hur viktigt det är för utvecklingen av den finländska kunskapen
att undervisningen och studierna baseras på högklassig forskning för utvecklingen av den
finländska kunskapen och för fram konkreta förslag för att förbättra kvaliteten på undervisning,
studier och lärande. FSF arbetar för att påverka de ledande instanserna för universitetens
läroplansarbete för att öka uppskattningen av undervisning och definitioner av lärandemål vid
universiteten. FSF fortsätter tillsammans med studentkårerna sprida metoder och god praxis för
studentcentrerat lärande. FSF deltar i och uppmuntrar diskussion om universitetens och
studentkårernas tredje uppgift, samhällelig genomslagskraft, samt hur den ska förverkligas och
främjas inom universitetssamfundet. FSF för fram konkreta sätt att förbereda studenterna för ett
aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap.

FSF:s mål är att universiteten vid planeringen av studie bättre månar om att studenterna har
förutsättningar för att tillämpa sin expertis även i praktiken och för att möta arbetslivets behov.
Det är lättare för en student som kan identifiera sin egen kunskap att efter avlagd examen
tillskansa sig ett arbete som motsvarar utbildningen. Därutöver arbetar FSF för att studerande
ska ha möjlighet att avlägga en välorganiserad högskolepraktik med konkurrenskraftiga
arbetsvillkor samt för att också kunskaper som förvärvats utanför det formella
utbildningssystemet ska erkännas som en del av examina. I diskussionen lyfter FSF också in
möjligheterna till livslångt lärande, inklusive utveckling av fortbildningen vid universiteten.


3. Universitetens strukturella utveckling och profilering

Den strukturella utvecklingen fortsätter under pågående regeringsperiod och torde förbli en
process som till betydande grad påverkar utbildningssystemet. I den strukturella utvecklingen
av universitetssektorn är den omfördelning av interna resurser som sker genom profilering
speciellt viktig.

FSF deltar aktivt i diskussionen om strukturell utveckling och profilering och fortsätter
samtidigt på sin inslagna riktning att inte ta ställning i universitetens interna angelägenheter.
Däremot stöder FSF studentkårerna och studentrepresentanterna så att studerandes röst hörs än
bättre i dessa frågor. Dessutom fäster man inom den strukturella utvecklingen speciell
uppmärksamhet vid särfrågorna inom den svenskspråkiga universitetsutbildningen, såsom
antalet nybörjarplatser och utbildningsprogrammens placering, samt vid universitetsutbildning
som beaktar samiska och samesamfundets behov.

4. Kommersialiseringen av utbildningen i Finland

Utbildningen har efterhand kommersialiserats på alla utbildningsstadier: vuxenutbildningen
och fortbildningen har redan länge verkat enligt kommersiella principer, högskoleutbildningen
har internationellt sett kommersialiserats under de senaste åren, och ett nytt fenomen i Finland
är de olika kommersiella tjänsterna på andra stadiet och inom den grundläggande
utbildningen. Kommersialiseringen förändrar synen på vad utbildning är, vilka värden den
tjänar och hur den anordnas.

FSF gör en lägesanalys av kommersialiseringen av utbildningen i Finland. I analysen beaktas
bl.a. avgiftsbelagda utbildningsprogram, preparandkurser, utvecklingen av utbildningsexport
och uppdragsutbildning samt det ökande utbudet av utländskt utbildningsutbud i Finland. FSF
granskar även de förändrade förhållandena för grundexamensutbildningen och den
avgiftsbelagda fortbildningen och vuxenutbildningen. Utifrån lägesanalysen planerar FSF vad
studentrörelsen bör göra för att trygga avgiftsfrihet för utbildning som leder till examina. FSF
fäster speciellt uppmärksamhet vid uppföljning och kritisk utvärdering av försöket med
terminsavgifter samt vid utbildningsexportens etiska aspekter. Vid sidan av att utarbeta en
lägesanalys arbetar FSF aktivt för att påverka beslutsfattandet kring försöket med
terminsavgifter. FSF kartlägger i första hand beslutsprocessen och tidtabellen för den samt de
instanser som påverkar beslutet. FSF träffar dessa instanser systematiskt samt sprider
information om försökets konsekvenser.

Därutöver koordinerar och hjälper FSF studentkårerna att arrangera en nationell dag för
avgiftsfri utbildning.

5. Studerandes rättsskydd

Att studerandes rättsskydd och likabehandling äventyras har under den senaste tiden blivit
föremål för diskussion speciellt till följd av den s.k. SORA‐lagstiftningen samt tillämpningen av


begränsningen av studietiden.

FSF följer upp hur begränsningen av studietiden tillämpas och hur SORA‐lagstiftningen
implementeras vid universiteten samt fortsätter tillsammans med studentkårerna arbeta för att
få till stånd en så jämlik praxis som möjligt för implementeringen. FSF förbereder sig även på
eventuella besvär genom att vid behov anlita extern juridisk expertis. FSF utreder vilka
rättskyddsfall som oftast och mest sysselsätter studentkårerna.

6. Rikta uppmärksamhet på invandrares utbildningsvägar

Personer med invandrarbakgrund hamnar betydligt oftare än den övriga befolkningen utanför
studier efter den grundläggande utbildningen. Inom yrkesutbildningen fortsätter en lika stor
del av invandrarna, men inom den postgymnasiala utbildningen i medeltal en lägre andel än av
den övriga befolkningen. Inte heller inom högskoleutbildningen motsvarar antalet invandrare
deras andel av hela befolkningen.

Uppmärksamhet fästs speciellt vid övergången mellan utbildningsstadier för invandrare och
man främjar stödjandet av övergången. De viktigaste målen är förberedande studier för såväl
gymnasium (lukiostartti) som universitet. FSF skapar egna rekommendationer för en modell för
universitetsförberedande studier riktade till personer med invandrarbakgrund.  FSF samarbetar
aktivt med andra student‐ och ungdomsorganisationer för att ge invandrarna fler och smidigare
studievägsalternativ. Den gemensamma arbetsgrupp som organisationerna bildade 2011
fortsätter sitt påverkansarbete och samarbetar med olika invandrarorganisationer. FSF stöder
studentkårerna i deras påverkansarbete för att förberedande studier ska upptas på
högskolornas agendor.

7. Stödja utländska studenters sysselsättning

FSF fäster uppmärksamhet vid högutbildade invandrares möjligheter till sysselsättning och
framhåller internationella studenters potential för den finländska arbetsmarknaden. FSF arbetar
bland annat för att en invandrare som tagit sin examen i Finland automatiskt ska få
uppehållstillstånd för två år. Undervisningen i de inhemska språken bör leda till en
språkkunskap som är tillräcklig för arbetsmarknaden i Finland. Därutöver arbetar FSF för att
förbättra undervisningen i arbetslivsfärdigheter och möjligheter att nätverka under studietiden
samt för bättre möjligheter till fortsatt utbildning.

8. Stärka högskolornas internationalisering
Internationella studenters möjligheter att påverka vid högskolorna bör fortsättningsvis
förbättras. Fungerande påverkanskanaler för internationella studenter skapas såväl via


nuvarande strukturer som – vid behov – via nya strukturer. FSF arbetar för att öka de
internationella studenternas möjligheter att delta i studentkårernas verksamhet och i andra
viktiga organ som påverkar de studerandes ställning. FSF hjälper studentkårerna att skapa god
praxis i frågor som särskilt gäller internationella studenter samt att sprida dessa, speciellt sådan
som rör internationella studenter, att nå dem, kommunicera med dem samt språkfrågor.

FSF främjar påbörjandet av en interim utvärdering av internationaliseringsstrategin för
högskolorna. Studentorganisationerna deltar aktivt i utvärderingen. Som en del av
utvärderingen av internationaliseringsstrategin deltar FSF även i diskussionen om målen och
förutsättningarna för en internationalisering av högskoleutbildningen.

9. Främja att ett system med semesterbanker skapas
Snuttifiering av anställningar är vanligt i Finland. Största delen av studerande har atypiska
anställningar. Till följd av anställningarnas snuttifiering är det omöjligt att hålla någon längre,
sammanhängande och på förhand planerad semester.

På grund av detta är det skäl att förändra nuvarande semesterpraxis. Att utveckla ett
semesterbanksystem är ett viktigt steg för att förbättra ställningen för dem som har korta
anställningsförhållanden, även för studenter och högskoleutbildade. Då systemet skapas fäster
det i sig även mer allmänt uppmärksamhet vid studenters och den högskoleutbildade
arbetskraftens rättigheter under nuvarande omständigheter. FSF utövar tillsammans med
politiska intressenter och arbetsmarknadsorganisationer påverkansarbete. Målet är att under
2012 få upp semesterbanken i debatten och att under regeringsperioden få till stånd en
beredning av ett semesterbankssystem.

10. Stärka likabehandlingsarbetet
FSF stärker implementeringen och utvärderingen av likabehandling såväl på centralkansliet
som i sitt arbete med studentkårerna. För detta ändamål uppdateras FSF:s plan för
likabehandling och den ska efterföljas i all intern och extern verksamhet inom alla sektorer. I
samband med uppdateringen definieras bl.a. metoder för systematisk utvärdering av
förbundets verksamhet ur ett likabehandlingsperspektiv. FSF stöder studentkårernas arbete för
likabehandling och tillgänglighet. FSF fortsätter ordna jämlikhetsträffar för studentkårerna och
permanentar tillgänglighetsnätverket.

11. Förebygga marginalisering bland studerande genom socialt arbete
Enligt resultaten från Suunta‐projektet som förverkligades vid Tammerfors SHVS 2008–2009 är
det möjligt att med hjälp av socialarbetare effektivt förebygga marginalisering av studerande.
Studerande har ofta inte tillgång till de tjänster som socialarbetare erbjuder och studerande har
inte heller tillräcklig information om dessa. Problem med studier och livskompetens
framkommer ofta då hälsoproblem utreds, men inom ramen för studerandehälsovården finns
det inte någon naturlig kanal till det kommunala socialarbetet. För att kunna förebygga
marginaliseringen av studerande och främja att studierna fortskrider bör studerande ha tillgång
till socialt arbete som är anpassat för dem.


FSF samlar information om möjligheter att anordna socialt arbete som är inom räckhåll för
studerande och förbundet utarbetar en egen uppfattning om den bästa modellen för att
förverkliga socialarbetet (t.ex. kommunalt, vid högskolan eller genom SHVS). Förbundet
inleder påverkansarbete grundat på den information som samlats in.

12. Ett fungerande socialskyddssystem
I socialskyddssystemet finns flera missförhållanden i fråga om studerande och studiestödet
passar inte tillräckligt väl ihop med andra förmåner.

FSF kartlägger sådana situationer och problem i användningen av studiestöd som har att göra
med studiestödet i två steg, föräldraskap, sjukpenningen, utkomstskyddet samt eventuella
andra problem.

FSF utarbetar en egen långsiktig vision om att utvecklingen av de studerandes utkomst ska ske
som en del av socialskyddet som helhet. I visionen beaktas diskussionen om basinkomst. Målet
är ett system som är jämlikt för alla medborgare, som förebygger incitamentfällor och som
minskar byråkratin.

13. Förbättra synligheten för FSF:s utvecklingssamarbete
FSF ökar tillsammans med studentkårerna utvecklingssamarbetets synlighet och
attraktionskraft. Varje student bör ha möjlighet att delta i utvecklingssamarbete antingen
genom att komma med i aktiviteter kring utvecklingssamarbete eller genom en inbetalning till
utvecklingssamarbete. FSF synliggör tillsammans med KENKKU och studentkårernas aktörer
inom utvecklingssamarbete sitt eget utvecklingssamarbete och breddar på så sätt studenternas
möjligheter att delta.

Inom FSF inkluderas utvecklingssamarbetet mer genomgripande i verksamheten genom att
KENKKUs resurser utnyttjas i opinionsbildningen och kommunikationsarbetet. KENKKU är en
allt aktivare del av FSF:s påverkansarbete.

14. Skapa ett föreningsnätverk

Genom att utveckla samarbetet med studentkårernas föreningssektor skapas synergieffekter
bl.a. genom gemensam produktion av utbildningsmaterial och handböcker. Föreningssektorns
önskemål och behov kartläggs, och sektorträffar, kommunikation och utbildningsmaterial
planeras och förverkligas utifrån det.

FSF skapar huvudsakligen med hjälp av Kyky‐projektet ett eget nätverk för föreningsansvariga
och föreningssekreterare vid studentkårerna. Föreningssektorn erbjuds, huvudsakligen med
hjälp av Kyky‐projektet, stöd speciellt i fråga om att främja studieförmåga, tillgänglighet och
likabehandling samt att integrera internationella studenter i föreningsverksamheten.

Pågående projekt eller projekt under aktiv uppföljning


1.  Utveckling av studiestödssystemet
FSF följer med hur åtgärderna för att utveckla studiestödet förverkligas genom att samla in
information om hur studiestödet i två steg fungerar och deltar i diskussionen om en
vidareutveckling av studiestödet. FSF stöder en utveckling av studiestödssystemet i syfte att
uppmuntra till studier på heltid. FSF arbetar med opinionsbildning för att återinföra
försörjartillägget som en del av studiestödet och deltar även i den debatt som förs om
utvecklingen av systemet med studielån.

2. Uppföljning av SHVS ekonomi och yh‐försöket
FSF följer med hur det hösten 2011 inledda SHVS‐försöket för yrkeshögskolestuderande
framskrider. FSF tryggar under försökstiden nivån på tjänsterna för universitetsstuderande. FSF
fäster uppmärksamhet vid hur SHVS ekonomi utvecklas efter anpassningsåtgärderna. Speciellt
fäster FSF uppmärksamhet vid hur de förändrade besöksavgifterna påverkar ekonomin och
studenternas beteende samt hur det omfattande ibruktagandet av passivregister vid
universiteten påverkar SHVS ekonomi.

3. Utveckling av OLL

FSF deltar i utvecklingen av OLL:s verksamhet och prioriterar de tre tyngdpunkterna för OLL:s
verksamhet i enlighet med följande: intressebevakning inom idrott och motion för studerande,
stöd till lokala motionsaktörer och koordinering av studentidrott på elitnivå. Inom
intressebevakningen inom motion och idrott bör OLL fokusera på att främja hälsomotion
speciellt för fysiskt inaktiva personer och på att utveckla regionala motionstjänster i enlighet
med rekommendationerna för högskoleidrott.

FSF deltar aktivt i arbetet i den arbetsgrupp för organisatorisk utveckling som OLL tillsätter,
både genom personresurser från centralkansliet och genom representanter från studentkårerna.
Dessutom diskuterar FSF utvecklingen av OLL med sina egna medlemmar bl.a. under
sektorträffarna och upprätthåller en öppen dialog även med Studerandenas Idrottsförbunds
centralkansli.

4. Framtiden för studentboende

FSF arbetar för att höja investeringsstödets andel. Opinionsbildningen kring studentboende
kopplas samman med kommunalvalskampanjen. FSF strävar efter att tillsammans med
universiteten och universitetsstäderna hitta rimliga lösningar för nödinkvartering. FSF betonar i
sitt påverkansarbete att boendet ska vara förmånligt och av god kvalitet, att byggnation ska ske
i enlighet med principer för hållbar utveckling samt att boendegemenskap och
invånardemokrati ska förverkligas.

En arbetsgrupp tillsatt av UKM utredde år 2011 boendeservice kopplade till högskolornas
internationalisering och föreslog att en uppföljningskommitté skulle tillsättas. Kommitténs
uppgift var att följa med och stödja samarbetet och utvecklingen av tjänster mellan
högskolornas internationella boendeservice. FSF förespråkar för sin del att en kommitté tillsätts


och att dess målsättningar förverkligas och stöder att högskolorna får ett större ansvar för att
anordna boende för internationella studerande.

5. Ett jämlikt familjeliv
För att uppnå jämlikhet inom familjelivet måste Finland förnya sitt föräldraledighetssystem och
stifta en jämlik äktenskapslag. FSF deltar aktivt i debatten om en förnyelse av modellen för
familjeledigheter, om en jämn fördelning av kostnaderna för föräldraskap mellan arbetsgivarna
och om möjligheterna att kombinera familjeliv med arbete eller studier. FSF utarbetar en egen
ståndpunkt i fråga om hemvårdsstöd. FSF främjar att en jämlik äktenskapslag stiftas.

6. Kommunikation till och förbi 2010‐talet
Praxisen i kommunikationshandboken som färdigställdes år 2011 tas i bruk i alla FSF:s
vardagsrutiner. FSF förnyar sitt informationsmaterial för nya studerande och intressenter. FSF
förbättrar sin genomslagskraft i sociala medier och producerar där regelbundet material som
intresserar såväl studerande som intressegrupper. FSF letar efter nya och lätta medel för att på
nätet berätta om sin verksamhet för studentkårerna, de studerande och andra intressenter. FSF
utvecklar sin praxis för dokumentation och arkivering.

FSF utvecklar sin verksamhet mot en mer genomgripande trespråkighet: Förbundet främjar
användningen av finska, svenska och engelska samt en jämlik språkpolitik i sin egen och
studentkårernas verksamhet.

7. Förlängning av arbetskarriärerna
Åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna angår de studerande hela vägen från grundstadiet
till arbetslivet. FSF bevakar sina medlemmars intressen i diskussionen kring en förlängning av
arbetskarriärerna. Utöver utbildningsrelaterad intressebevakning fungerar FSF som sakkunnig i
initiativ gällande den första delen av arbetskarriärerna och tar för egen del ansvar för att
arbetskarriärerna förlängs även i mitten och på slutet genom att ta ställning exempelvis i frågor
som gäller arbetshälsa, flexibilitet i arbetslivet, ett jämställt arbets‐ och familjeliv, höjning av
pensionsåldern samt att kombinera jobb och studier. FSF breddar sin egen sakkunskap och sitt
intressentnätverk för att förbättra den egna intressebevakningen inom diskussionen om
förlängningen av arbetskarriärerna.

FSF för fram egna åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna och samarbetar med
studentkårerna för att få såväl politiska beslutsfattare som arbetsmarknadsorganisationer att
lyssna till de studerandes röst. FSF lyfter fram universitetsstudenternas arbetsinsatser under
studietiden genom att påminna om att arbetskarriärerna inleds före examen är avlagd.

8. Studerandes arbetslivsrättigheter
Det är vanligt förekommande att studerande arbetar under studietiden. En del av studenterna
utför arbete som motsvarar deras framtida utbildningsnivå, men största delen av dem utgör
även en arbetsreserv i arbetsuppgifter som inte motsvarar deras nuvarande eller framtida
utbildningsnivå. På arbetsmarknaden förekommer konkurrens såväl om billig arbetskraft som
om arbetsplatser. Till följd av detta arbetar en del studerande under dåliga arbetsvillkor och i
undermåliga förhållanden.


FSF betonar att studerande som arbetstagare är jämlika med andra och för fram problem och
utvecklingsbehov i anslutning till arbete under studietiden. Det handlar om en bredare
problematik som har att göra med de studerandes utkomst och arbetsmarknaden. Arbetet
utförs som ett samarbete mellan FSF:s sektorer och tillsammans med FSF:s intressegrupper.

Målet med lobbyarbetet är att förbättra arbetsvillkoren för studerande samt att få upp FSF:s syn
på arbete under studietiden på intressegruppernas agenda.

9. Förbättrad tillgång till akademisk arbetskraftsservice och handledning
Syftet med arbetskraftsservice är att erbjuda sådana tjänster som kan nyttjas både självständigt
och individuellt, såsom information om arbetsmarknaden, utbildning och företagande.
Dessutom hjälper arbetskraftsservicen att söka och förmedla arbete. Universitetens karriär‐ och
rekryteringsservice hjälper studerande att planera sina studier, identifiera sin kompetens och
planera sin studie‐ och arbetskarriär.

Genom att erbjuda information, utbildning och handledning under studierna och efter
utexaminering hjälper dessa båda tjänster studenterna att få arbete. För att de studerande ska få
uppdaterad och aktuell information och i tid få den hjälp och handledning de behöver bör
resurserna för båda dessa tjänster vara korrekt dimensionerade för de studerandes behov. Båda
tjänsterna bör även i full utsträckning beakta internationella studenters behov.

FSF verkar tillsammans med studentkårerna för att förbättra den akademiska
arbetskraftsservicen på universitetsorterna samt för att öka samarbetet mellan universitetens
karriär‐ och rekryteringstjänster och arbets‐ och näringsbyråerna.

10. Klimatlagspåverkan
I regeringsprogrammet finns många formuleringar i samma anda som FSF:s målsättningar. För
att uppnå målsättningarna för utsläppsminskning avser FSF arbeta för ett klimatavtal som
omfattar och binder FN och EU. Hur Finland själv ställer sig till att stifta en klimatlag beror på
den utredning som en separat klimatpanel i enlighet med regeringsprogrammet kommer med.
FSF bör under processen föra fram sin åsikt om att bindande utsläppsminskningar behövs.

FSF fortsätter sitt arbete för att Finland ska stifta en bindande klimatlag. FSF samarbetar med
kampanjen En brännande fråga bland annat genom att bjuda in representanter för
miljöorganisationerna till miljöträffen och genom att delta i organisationsutbildning.

FSF:s verksamhetsplan 2012

Recommended

Recommended

More Related Content

More from SYL

More from SYL (20)

FSF:s verksamhetsplan 2012