2. Nya bedömningsgrunder för grundvatten
Bedömningsgrunder – process och innehåll Lena Maxe
Målgrupper och användningsområden Lotta Lewin Pihlblad
Bedömningsgrunder - kvantitet Gustav Sundén
Underliggande databaser Bo Thunholm
Bedömningsgrunder – vad händer nu Lotta Lewin Pihlblad
Diskussion Alla!
4. Process
• SGU miljömålsansvarig för Grundvatten av God kvalitet och
utfärdar föreskrifter enligt Vattenförvaltningsförordningen
• Behov av nya bedömningsgrunder anpassade till
vattendirektivet /grundvattendirektivet
• Initierades 2003 – testa olika indelningsgrunder inför
Grundvattendirektivet
• Remiss förra sommaren
• Synpunkter har inarbetats och även andra förändringar har
genomförts
• Intern granskning
5. Grundvattnet kan bedömas ur olika aspekter
• Råvatten för dricksvatten
– Hälsa
– Estetiskt tilltalande
– Teknisk användbarhet i distributionsanläggningar för dricksvatten
• Växt- och djurliv
– I grundvattenmagasinet
– Terrestra ekosystem
– Akvatiska ekosystem
• Markförhållanden
– Vid förhöjda grundvattennivåer
– Vid sänkta grundvattennivåer
– Vid ändrade grundvattenflöden
6. Bedömningsgrunderna sätter ramar
för när grundvattnet är bra
• Miljökvalitetsmålet - Grundvatten av god
kvalitet
• Vattenförvaltningsarbetet - att relatera
riktvärden till
• Annat - t e x rådgivning
7. Bedömningsgrunderna hjälper till att
svara på frågor
• Bakgrundsnivåer
• Antropogent påverkat
• Regionala skillnader
• Normalt för området
• Skillnad på jord- och berggrundvatten
• Trender….
8. Regionindelning behålls
A. Sydsveriges sedimentära berggrundsområde
B. Sydsvenska höglandet
C. Väst- och sydostkusten
D. Mellansveriges sedimentära bergrundsområde
E. Mellansvenska sänkan
F. Upplands kalkpåverkade område
G. Norrlandskusten
H. Sedimentära berggrundsområden i Dalarna och
Jämtland
I. Urbergsområden inom Norrlandsterrängen ovanför
högsta kustlinjen
J. Norra delarna av fjällkedjan
9. Ny indelningsgrund
• Indelning i 5 grundvattenmiljöer med 2 djupklasser slopas
• Istället en indelning i typ av provtagningspunkt
1. Större vattentäkt i jord
2. Enskild brunn i jord
3. Källa i jord
4. Rör i jord
5. Större vattentäkt i berg
6. Enskild brunn i berg
10. 4 komponenter i bedömningsgrunderna
KVANTITET
KVALITET
TILLSTÅND
PÅVERKAN
11. Grundvattnets kvalitet
• Försurning – Alkalinitet och pH
• Redoxförhållanden och syre
• Salt – klorid, sulfat, elektrisk konduktivitet och organiskt bundet klor
• Kväve - Nitrat, nitrit och ammonium
• Arsenik och uran
• Bly, kadmium och kvicksilver
• Koppar, zink, krom och nickel
• Järn, mangan och aluminium
• Kalcium, magnesium, natrium och kalium
• Radioaktiva ämnen
• Fluorid, fosfat och borat
• Färg, turbiditet och oxiderbarhet
• Bekämpningsmedel - växtskyddsmedel
• Övriga organiska ämnen
• Temperatur
• Mikrobiologiska parametrar
12. Klassgränser
• 5 klasser
• De gamla klassgränserna behålls om möjligt
• Klassindelning anpassas till Livsmedelsverkets
och Socialstyrelsens gräns/riktvärden
• Klassindelningen följer SGUs riktvärden och
halt för utgångspunkt för att vända trend men
med vissa justeringar
• Effekter
• Jämn indelning
13. Nya bedömningsgrunder ska även kunna ge stöd i
annat grundvattenkvalitetsarbete
• Lättillgänglig information
• Aktuell information
• Kartor
• Statistik
• Tabeller
• Texter
• Lätt att komma vidare - referenser o länkar
• Tryckt utgåva - vart 6:e år
• Web- presentation ses över årligen
15. Parameterpresentation
• Bakgrundshalter
• Halter i dricksvatten
• Påverkan på ytvatten
• Påverkan från förorenad mark, deponier och
gruvverksamhet
• Bedömning av tillstånd och påverkan
• Faktaruta m statistik
• Litteratur
16. NITRAT
Klass Bedömning tillstånd NO3 (mg/l) Grad av påverkan Beskrivning
1 Mycket låg halt <2 Ingen eller obetydlig Vanlig halt i skogsmark
2 Låg halt 2-5 Måttlig Skogsavverkade områden, avlopp
3 Måttlig halt 5-20 Påtaglig Jordbruksbygd, avlopp
4 Hög halt 20-50 Stark Ej ovanlig halt i jordbruksbygd
Tj med anm som dricksvatten
5 Mycket hög halt ≥50 Mycket stark Otjänligt som dricksvatten
18. NITRAT
Klass 1 2 3 4 5
Nitrat (NO3) mg/l <2 2–5 5 –20 20 – 50 ≥50
Typ av provpunkt Antal %
Större vattentäkt i jord
706 52 19 25 4
Enskild brunn i jord
5 245 43 14 25 14 4
Källa i jord
975 64 13 18 5 1
Rör i jord
176 88 6 4 1 2
Större vattentäkt i berg
474 80 7 12 1
Enskild brunn i berg
23511 79 8 10 3 1
Alla provpunkter
31 887 71,9 9,3 12,8 4,7 1,2
19. Nitrat i olika provtagningspunktstyper
Nitrat (mg/l)
60
50
40
30
20
10
0
Median
-10 25%-75%
Större jordvattentäkt Källa Större bergvattentäkt 5%-95%
Enskild jordbrunn Rör i jord Enskild bergbrunn
21. [lm1]Var kommer denna info från, är det korrekt? Bör kontrolleras
ARSENIK
Klass Benämning As (μg/l) Grad av påverkan Beskrivning
1 Mycket låg halt <1 Ingen eller obetydlig
2 Låg halt 1-2 Måttlig
3 Måttlig halt 2-5 Påtaglig
4 Hög halt 5 - 10 Stark
5 Mycket hög halt ≥10 Mycket stark Otjänligt som dricksvatten
22. Arsenik i enskilda brunnar
Arsenik i enskilda brunnar i jord Arsenik i enskilda brunnar i jord
23. ARSENIK
Klass 1 2 3 4 5
As μg/l <1 1-2 2–5 5 - 10 ≥10
Antal %
Större vattentäkt i jord
297 90 6 3 0,3 0,3
Enskild brunn i jord
572 73 15 8 2 3
Källa i jord
418 94 3 3
Rör i jord
79 96 3 1
Större vattentäkt i berg
143 74 7 6 4 8
Enskild brunn i berg
2 126 63 15 11 4 7
Alla provpunkter
3 756 71,5 12,0 8,5 3,1 4,9
24. Arsenik i olika provtagningspunktstyper
Arsenik (mikrog/l)
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Median
-2 25%-75%
Större jordvattentäkt Källa Större bergvattentäkt 5%-95%
Enskild jordbrunn Rör i jord Enskild bergbrunn
26. Bilagor…
1. Referensdatabasen
2. Bakgrundsvärden
3. Avvikelseberäkning
4. Samvariation med pH, redoxklass och innehåll av organiska ämnen
5. Provtagning
6. Förslag till analysparametrar för bekämpningsmedel
7. Halter i markvatten
8. Tabell för omvandling mellan olika enheter
9. Ordlista och begrepp
10.Översiktlig statistik med regional indelning
11.Att läsa vidare
