Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruksmetoder, Webbinarium den 22.4.2020 Webbinariet finansieras av projektet Klimatsmat skogsägare Föreläsare Pia-Maria Thomssen och Andreas Ahlholm (Finlands skogscentral)

1. 22.4.2020
Pia-Maria Thomssen
Andreas Ahlholm
Klimatsmart skogsägare – Ilmastoviisas metsänomistaja
Skogens tillväxt och
kolbindningen vid olika
skogsbruksmetoder

2. • Klimatet förändras – behöver skogsbruket ändras?
• Kolets kretslopp – en kortkurs i kolbindning
• Skogsägarens möjligheter att öka tillväxten och stärka
kolsänkan
• Kolbindningen vid olika skogsbruksmetoder
Innehåll

3. Klimatet förändras – behöver
skogsbruket ändras?

4. Klimatförändringen globalt och i Finland
• Växthusgaserna (CO2, CH4, N2O) i
atmosfären hindrar värmestrålningen
från att reflekteras bort från jorden
› Koldioxidnivån 420 ppm
 uppvärmning av klimatet (1 grad
från början av 1900-talet)
 stigande havsnivåer och förändringar i
havsströmmen
 stormar och drastiska torrperioder
• Medeltemperaturen i Finland
har stigit med 0,2 grader per
årtionde sedan 1960
› Våra vintertertida
medeltemperaturer är nu 2-3
grader högre än 1880
› Sommartemperaturerna en grad
varmare

5. • Medeltemperatur ↑↑
• Molnighet ↑↑
• Nederbörd ↑
• Stormar ↑
• Snötäcke i södra Finland ↓↓
• Snöfall i norra Finland ↑
Vinter Sommar
• Medeltemperatur ↑
• Molnighet ↓
• Ösregn ↑
• Torra perioder ↑

6. • Tillväxtperioden blir längre
› Trädens tillväxt ökar
› Biotiska (svampar, insekter) och abiotiska
(stormar, bränder) skador ökar
• Olika påverkan på olika trädslag
› Vårtbjörken gynnas, granen missgynnas
• Förändringar i årstiderna kan orsaka störningar i trädens
fenologi
• Drivningsförhållandena försämras
Klimatförändringen påverkar skogarna
och skogsbruket

7. Kolets kretslopp – en
kortkurs i kolbindning

8. Kolsänkorna i biosfären

9. Växande träd binder CO2
från atmosfären
Assimilation (fotosyntes): växterna förvandlar
vatten och koldioxid till socker och syre med
hjälp av solenergin
• Assimilation – växtens andning
= tillväxt av biomassa
= trädets kolbindning
• Assimilation – växtens andning -
markandning = skogens nettosänka
http://www.hiilipuu.fi/sv/artiklar/kolets-kretslopp

10. Kollagren och deras storlek

11. Tidsskalan i kolets kretslopp

12. • Boreala skogar effektiva kolsänkor
› Förnan bryts ner långsamt p.g.a. svalt klimat och sur mark
• Skogarna i Finland växer årligen med ca 108 milj. m3
• 1 m3 virke ≈ 1 t CO2 (varierar mycket beroende på
trädslag)
• Kollagret i träden ≈ 2 500 milj. t CO2  700 milj. t C
• Mineralmarkens kollager ca 4 800 milj. t CO2  1 400
milj. t C (mångfaldigt större i torven, ca 5 500 milj. t C)
• Skogarna i Finland binder årligen ca. 45 % av landets
utsläpp
› förändringarna
Skogarnas kolbindningsförmåga

13. -60000
-40000
-20000
0
20000
40000
60000
80000
100000
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Finlands kolsänkor och utsläpp
Utsläpp Skogarnas kolsänka Trävaror Nettoeffekten
Global konjunkturnedgång Rekordår för skogsindustrin

14. Skogsägarens möjligheter att öka
tillväxten och stärka kolsänkan

15. • Efter slutavverkningen är avverkningsytan en kolkälla (när
nerbrytningen av hyggesrester avger koldioxid och det ännu
inte finns träd som assimilerar)
• 15-20 år innan plantorna är i ett skede där kolbindningen i
skogen är större än kolkällan
• En snabb och lyckad förnyelse påverkar hur lång tid det tar
för skogen att bli en kolsänka
• Råd i god skogsvård hjälper till att få en lyckad kedja med
markberedningen, användningen av optimerat frö- eller
plantmaterial och plantskogsvården
› Om något av de här skedena blir försummat, försvagas hela
kedjan
Skogsägarens möjligheter att öka tillväxten
och stärka kolsänkan

16. • Växtplatsen dikterar trädslaget
› Geografiskt och klimatvis
• Tall
› Ljuskrävande trädslag
› Friska och karga momarker, myrar och näringsfattiga kärr
› När den växer gläst eller på bördig mark får den grova grenar
› Bra som inslag i blandskogar tillsammans med gran och björk
• Gran
› Trivs i halvskugga
› Frisk mo, lundartad mo och lund
› På karga marker och jord med stark vattengenomsläpplighet har granen
sämre tillväxt
› Kvistigheten inte av lika stor betydelse för kvaliteten som för tall
Rätt trädslag på rätt plats

17. • Vårtbjörk
› Ljuskrävande trädslag
› Lundar, lundartad mo och friska moränmarker med bra
vattenhushållning.
› Kan växa till grova stockträd (för att få björkstock av hög kvalitet lönar det
sig att odla björk som blandträd med gran)
• Glasbjörk
› Försumpade momarker och torvmarker
› Diametertillväxten är betydligt sämre än vårtbjörkens
› Ekonomiskt sett lönsamt endast på försumpade ståndorter och som
utfyllnadsträdslag i barrträdsbestånd
Rätt trädslag på rätt plats

18. • Asp, hybridasp, sibirisk lärk, masurbjörk, klibbal
› Passar bra som blandträd men har också ekonomiskt
värde
• Ek, lönn, ask, lind, alm
› Ädla lövträd ökar den biologiska mångfalden både i
ekonomiskogar och på gårdar och som landskapsträd
› Spara ädla lövträd som naturvårdsträd och död ved, det
finns ett flertal arter som är specialiserade i dem
Rätt trädslag på rätt plats

19. • Plantmaterial optimerat för växtplatsen
› Odlingssäkerhet, uthållighet, kvalitet
› Ökar tillväxten med 10–25 %
› Snabb utveckling påskyndar kolbindningen och minskar
kostnaderna för plantskogsvården
› Ett förmånligt och ekologiskt hållbart sätt att öka virkesproduktion
› Ca ¾ av plantmaterialet i Finland är från förädlade frön
• Kom ihåg att en omsorgsfull markberedning säkrar tillväxten som
kan nås med förädlade plantmaterial!
Förädlat plantmaterial

20. • Markberedningen säkrar en snabb och lyckad förnyelse
• Markberedningen är en investering
› Förbättrar avverkningsinkomsterna & förkortar omloppstiden
• Optimerar tillgången till ljus, vatten och näringsämnen
• Plantorna får försprång i förhållande till annan vegetation
• Plantorna kommer snabbt igång med tillväxten och
kolbindningen, och förnyelseytan förvandlas snabbare till en
kolsänka
• Bekämpar effektivt både snytbaggen och sorkskador
• Markberedning är viktigt också vid naturlig förnyelse
› Före fröfällningen!
Markberedning - fördelar

21. • Markberedningsmetoden väljs enligt trädslag,
förnyelsemetod och växtplats.
• Harvning och fläckupptagning (där ytan av
mineralmarken söndras) passar oftast sådd.
• Vid plantering föredras oftast högläggning.
• Ytan som markberetts ska vara i proportion till
den önskade planteringstätheten
› Vid naturlig förnyelse och sådd strävar man efter en
planttäthet på 4 000-5 000 plantor per hektar, och
då behövs det sammanlagt 4 000-5 000 meter
harvfåror.
› Med fläckar och plantering räcker det med ca 2 200
st/ha.
› Vid högläggning strävar man oftast efter ca 1 800
högar per hektar.
• En stor markberedningsyta ökar
också förekomsten av naturplantor.
Markberedning - metoder
harvning
fläckupptagning
inversmarkberedning
fläckhögläggning

22. • Markberedning minskar tydligt skador som orsakas av
snytbaggen
› Bästa resultatet fås då man planterar i mitten av högen, som
har en diameter på minst 20 cm och tjocklek 2 cm
› Högläggning ger bättre och långvarigare skydd än harvning
eftersom stället där plantan sätts är upphöjt och det tar längre
tid för annan växtlighet att återvända dit
› Markberedning minskar ytväxtligheten och därmed också
sorkskadorna
• Skaderisken (fåglar, sorkar) för sådda frön minskar om
man täcker dem med ett lätt lager jord
Markberedning – plantskador

23. • Allt fler plantskogar är oskötta
› 1,5 milj. ha plantskog och klena gallringsskogar där
skogsvårdsarbeten är försenade
› Minskar inkomsterna och orsakar mera arbete i
kommande skogsvårdsskeden
• En alltför tät plantskog fördröjer grovlekstillväxten, kan
orsaka mera arbete i följande skogsvårdsskeden och
förminskar avverkningsinkomsterna
• Kolla plantorna efter första vintern
Plantskogsvård är viktigt

24. Plantskogsvården
• Gräsbekämpning är viktigt på frodiga mark under de första
åren
• Slyröjning är aktuellt när plantorna är 1-2 m höga (ca. 5 år)
› man avlägsnar lövträd som förhindrar utvecklingen av
plantorna
• Plantskogsvården blir viktigare i framtiden eftersom också
den konkurrerande växtligheten ökar också omgivande
växtligheten

25. • Gallringarna styr beståndets utveckling mot skogsägarens
mål
› Man kan påverka grovleken, tätheten och
trädslagssammansättningen
• Säkrar beståndets kvalitet genom att de bästa träden
lämnas kvar
• Ger inkomster före förnyelseavverkningen
Gallring

26. • Gallra i tid, störskog är känslig för snöskador (sträva efter
en jämn krona runt trädet)
• Alltför stark gallring kan göra skogen känslig för
stormskador
• Varmare vintrar och brist på tjäle i södra och mellersta
Finland försvårar gallringar och avverkningar
• Maskinförarens yrkeskunskap allt viktigare
• Kan öka risken för rotröta
› Minimera risken med stubbehandling (eller vinteravverkning om
möjligt)
Gallring

27. • Ökar tillväxten i försumpade skogar.
• Dikningen minskar metanutsläpp men kan förhöja
koldioxidutsläpp  viktigt att hitta den rätta balansen
• Omdikning lämpar sig inte för alla skogar som dikats
tidigare, eftersom tillväxtförhållandena kan ha blivit
otillräckliga för en lönsam virkesproduktion.
• Näring och humus rinner ut i sjöar via diken. För att skydda
vattendragen ska sedimenteringsbassänger och
översilningsområden byggas i samband med dikningen.
Iståndsättningsdikning

28. • Ökar tillväxten och i viss mån kvaliteten
› Effekten kan vara i 30 – 40 år
• Gödslingen har också en positiv effekt på torvmarkers
vattenhushållning
› Minskar behovet av iståndsättningsdikning
• Återanvändningen av aska är en miljögärning och man
undviker avfallskostnaderna
› På grund av brännandet av biobränslen uppstår det årligen
600 000 ton aska som återanvänds bara till en del
Gödsling med aska

29. • Avskogningen förorsakar betydande utsläpp
• Beskogning av tidigare trädlösa områden skapar kolsänkor
› Förminskar utsläpp av växthusgaser från marken
› En mest kostnadseffektiv klimatåtgärd är att undvika röjning av
torvmarkskogar
• Potentiell beskogningsareal i Finland anses var 40 000 –
200 000 ha
• Viktigt att beskoga ”rätta” områden så man inte förminskar
mångfalden på viktiga habitat (t.ex. blomsteräng, gammal
betesmark)
• Jord- och skogsbruksministeriet förbereder ett förslag om
ett beskogningsstöd som kunde tas i bruk tidigast 2021
Beskogning

30. • Längre tillväxtperiod gynnar också insekter och svampar
› Markberedning före plantering eller sådd
› Rätt trädslag på rätt plats!
• Stormskador
› Mest risker i kantskogarna efter förnyelseavverkning
• Granen mest utsatt (torka, granbarkborren, rotröta, stormskador,
drivningsskador)
• Brist på tjäle kan öka risken för drivningsskador
› Hyggsrester till skydd för marken
• Mera nederbörd på vintern  snöbrott
• Håll ett öga på unga skogar mellan röjning och gallring
• Kom ihåg att meddela om skador i skogen:
› https://metsainfo.luke.fi/fi/metsatuholomake
Bekämpning av skogsskador

31. Kolbindningen vid olika
skogsbruksmetoder

32. • Skogsbruksmetoderna bör alltid väljas enligt skogsägarens mål
› Tar också hänsyn till växtplatsen och trädslagen
• Beståndsvård trädskiktsvis
› Markberedning  odling  plantskogsvård  gallringar 
förnyelseavverkning  markberedning osv…. 
• Kontinuerlig beståndsvård
› Skogen förblir alltid trädbevuxen, naturlig förnyelse. I granskog
används plock- och luckhuggning, i tallskog frö- och skärmhuggning
med uppdrivning av överstånd.
• Terminologin inte ännu etablerad
Skogsbruksmetoder

33. Skogens kretslopp och kolbindning i
beståndsvård trädskiktsvis
Förnyelsemogna
skogar +75 år
Kalmark
0 år
Yngre och
äldre
plantskogar
10 år
Grövre
gallringsskogar
50 år
Klenare
gallringsskogar
25 år
65 år
• Kolbindningen varierar
och är oftast störst vid
40-60 års ålder, när
tillväxten är som störst
 Unga skogar stora
kolsänkor
• Med skogsvårdsmetoder
kan vi påverka
skogarnas tillväxt och
kolbindningen
• Kollagret är störst i
gamla virkesrika skogar

34. Principen med kontinuerlig beståndsvård och
beståndsvård trädskiktsvis
Bild: Eljas Heikkinen

35. • Inga förnyelsekostnader men det naturliga plantuppslaget
kan vara mycket långsamt
• Tillväxten i medeltal lägre (10-25%) och dröjer innan beståndets
tillväxt tar fart efter en plockhuggning
• Lönsamt speciellt då om man redan i början har en olikåldrig
struktur i skogen
• Inkomster i jämnare mellanrum
• Man förlorar förädlingsnyttan
• Kantskogarna mindre utsatta för stormar
• Många anser att rekreationsnyttan i skogen bevaras bättre
• Kan vara en möjlighet till justering av vattennivån på torvmarker
Kontinuerlig beståndsvård

36. 75
Bild: Pro Agria

37. • Beroende på skogsägarens motiveringar och ifall
beståndet är friskt kan man låta skogen växa längre
än den ekonomiskt optimala omloppstiden
› Kolsänkan minskar så småningom men kollagret ökar
› Med att förlänga omloppstiden med 10-20 år kan man få
15 - 30 % ökning i volymen (Motti-simulering)
› En tydligt längre omloppstid kan öka skaderisken
• Med kortare omloppstid har man bättre chans att
reagera till förändringar
Justering av omloppstiden

38. • Mångfalden kan öka skogens produktivitet och tålighet
› En ekosystem med flera olika arter kan effektivt utnyttja näringsämnen
och ljuset (t.ex. minskar rot- och kronkonkurrensen)
• Fördelar ekonomiska risken
• Bästa slutresultat om man redan i ett tidigt skede siktar mot en
blandskogsstruktur
• Officiell klassificering: 25 % av något annat trädslag än
huvudträdslaget (ca 14 % av skogarna i Finland)
• Kom ihåg att ta hänsyn till trädslagens krav på växtplats och
skugga och rätt tajmade gallringar
Blandskogar

39. Tack
KUNDER – PERSONAL – SAMARBETSPARTNER – SAMHÄLLE
www.skogscentralen.fi | www.minskog.fi
www.twitter.com/metsakeskus | www.facebook.com/suomenmetsakeskus
https://www.metsakeskus.fi/ilmastoviisas-metsanomistaja-klimatsmart-skogsagare
pia-maria.thomssen@skogscentralen.fi
andreas.ahlholm@skogscentralen.fi