Dränering

1. Jordbruksdränering
Sarbast Wali

2. Dränering
Dränering innebär att leda bort överflödigt vatten från marken. Det vanligaste
sättet är att gräva ner ett system av rör som leder bort vatten genom diken. Det
kallas systemtäckdikning. Enligt enkätundersökningen är nästan 50 procent av
Sveriges åkerareal systemtäckdikad.
Potentiella miljöhänsyn
De viktigaste frågorna som rör dränering är: Förlust av våtmarker, och ökad
förlust av nitrat genom kakel avlopp.
Vatten anpassas till växten behov
Överskott orsaker syre brist
Sarbast Wali

3. Grödans vattenbehov och krav på
dränering
• Höstvete: fördrar väldränerat mark. Utvecklar rot under
höst grödor behöver mest vatten maj-juni. Tänk på
höstoljeväxter (känsliga)
• Vårsäd : Korn lider mer än havre av grundvatten
• Vallväxter: de behöver vatten under hela perioden
• Slåttervall: lite rotsystem och kräver inte så mycket
• Betesvall: stort behov (ej djupa rötter) och skördas ofta,
därför inte så höga krav på dränering.
• Rotfrukter och potatis: vatten dras bort så att rotsystem
kunna växa . Vatten behovs under Juli. Augusti.
Svårgemsläppliga jord ruttnar potatisen. Behovet mest när
de får potatis knölen.
Sarbast Wali

4. Dräneringseffekt på Grödan
•dränerat mark =luftig=växa rötter bättre= större=högre näringsupptag=bättre
vattenförsörjningen under torra perioder.
Välutvecklad djupt rotsystem:
• Bättre vatten bortförsel och mindre packningsskador. optimal tillväxt: 10 procent
luftfyllda porer
Mindre kvävningsskador:
•Jorden torkar snabbt på våren, Grödan växer snabbt och jämnare
Längre växt period:
•Mindre upp frysning, och avdunstning, som tar värme från marken, sänker
marktemperatur.
Mark temperatur effekt:
Mindre ogräs:
•Ogräs och vissa parasit och sjukdomar (mindre Kvickrot och lät att bekämpa)
Tidigare plantering datum:
Sarbast Wali

5. • Gyttjejordar: sprickorna kan slamma igen anslutningen.
• Lågförmultnade torv jordar: liten behov, men med tiden ökar.
• Sandjordar och grusjordar: ingen detaljavvattning
• Mojordar och mjäljordar: Har större dräneringsbehov
• Lerjordar: största behov, vatten genomsläpplighet och bortledning
är minsta.
Jordarnas dräneringsbehov
.
Typ av diken
täckta diken
Skydd, gräns,
insekter, etc
Öppna diken
Sarbast Wali

6. Effekt båda på mark och grödan
1. Avdunstning, som tar värme från marken, sänker marktemperatur.
Dessutom kräver våt jord mer värme för att värma upp än vad torr jord, på grund
till den höga specifika värmen i vattnet jämfört med den hos jord. Sålunda
växtsäsongen förkortas.
2. Mättnad eller yta svarande stoppar luftcirkulationen i jorden och förhindrar
bakteriell aktivitet.
3. Vissa växtsjukdomar och parasiter uppmuntras.
4. Hög grundvattennivå gränser rot penetration.
5. Markstruktur påverkas negativt.
6. Salter och alkali, om närvarande i jorden eller grundvattnet, tenderar att vara
koncentrerades i rotzonen eller på jordytan.
7. Våta fläckar i fält fördröjningsgårdsverksamheten eller förhindra uniform
behandling.
Sarbast Wali

7. Olika typer av dränering
Surface Lantbruks Dränering - Naturlig dräneringssystem
Sarbast Wali

8. • Illustrationen visar ett täckdikessystem med
stamdike och till detta anslutande
grendiken. Avstånden mellan grendikena
måste bestämmas med hänsyn till den
mängd dagvatten som ska tas upp.
• Kolla hos länsstyrelsen (GIS)
stamdike
Grendike
Öppet dike
täckdikningsplan.
Sarbast Wali

9. Olika typer av diken
Planläggning, Rätt plats, rätt djup och rätt dimension
Tvärdränering:
Grendikens tvärsöver
lutningen
Längs dränering:
Sarbast Wali

10. Planera ett dränering systemet
jordbruks
• Regler och tillstånd
• Våtmarks inverkan
• Tillräcklighet systemets utlopp
• Fält höjd, lutning (kvalitet), och topografi
bedömning
• Ekonomisk genomförbarhet
• Nuvarande och framtida odlingsstrategier
• Miljökonsekvenser i samband med utsläpp
dränering
Sarbast Wali

11. Hur djupt dikena ska grävas beror i hög grad på i vilken nivå det täta
markskiktet ligger, men det har också en viss betydelse hur marken ska
användas. Man brukar räkna med att ett lagom djup för gräsmattor är ca
100 cm, för köksväxter ca 120 cm och för buskar och träd mellan 120 och
170 cm.
Trots detta är rördiken vanligare och man kan använda både tegelrör
och dräneringsrör av plast. Särskilt lämpliga är de PVC rör som är
svepta i ett 100-125 mm tjockt filter av kokosfiber.
Sarbast Wali

12. Maskinell utrustning
https://www.youtube.com/watch?v=hGCt-xwRxnQ
Täckdikningsplog
Bild film
kedjegrävare
Först man lägger brunnar, stamledningar
och grenledningar i nämnd ordning
klippskopa
Sarbast Wali

13. Två typer av dikning
Ny täckdikning: Av praktiska skäl börjar man vid utloppet
och arbetar sig uppåt i det blivande täckdikessystemet
Kompletteringsdikning
Vid kompletteringsdikning läggs en ny grenledning mellan två
befintliga grenledningar
Juridik och rådgivning
Täckdikning är tillåten på
jordbruksmark med en maximal
ledningsdiameter av 300 mm
Kostnader och stödmöjligheter
Kostnaden för täckdikning varierar
mellan 15 000-40 000 kr per hektar
Du kan söka företagsstöd från
landsbygdsprogrammet för en del (30
%) av investeringen i täckdikning.
Sarbast Wali

14. Filtermaterial
1. förhindra
slamningsbenäget
2. underlätta
inströmningen
Naturgrus: 0-8 makadam
Krossmaterial: 2-8 mm, vikt, slam
Sågspån: spånet till minst 50 % har
en kornstorlek större än 1 mm
Kokos: Filterbelagda rör är mycket
vanligt i Mellaneuropa
Geotextil: Kan lindas runt röret och fungerar
enbart som inslamningsskydd
Dubbelväggsrör
Rörtyper
1. Standard och Special: Specialrör för moss-
och järnhaltiga jordar eller där större
vattenintagskapacitet önskas
2. Kokos: Standardrör lindat med ett lager
kokosfiber.
3. Geotextil
4. Dubbel rör:
SS 3520
Sarbast Wali

15. Exempel på det kalkylmässiga
förhållandet mellan dikesdjupet
och dikesavståndet på en jordart:
- med ett dikesdjup på en meter
behöver man 17 meters
dikesavstånd - med 0,7 meters
dikesdjup behöver man ett
dikesavstånd på 11 meter för att
uppnå motsvarande
torrläggningseffekt. Dvs. då
dikesdjupet minskar med 30 cm
ökar behovet av täckdiken på en
hektar med hälften.
Sarbast Wali

16. Sarbast Wali

17. Sarbast Wali

18. Sarbast Wali

19. TVÅSTEGSDIKEN
Det senaste decenniet har ett
koncept som kallas tvåstegsdiken
studerats i USA. Tvåstegsdiket
utgörs av en mittfåra som omges
av terrasser på högre nivå
Fördelar
1. stabilare konstruktion
2. vegetationsklädda terrassen
skyddar slänten och medför
lägre vattenhastighet vid
höga flöden
3. Transporten av suspenderat
material, fosfor och kväve
minskar längs ett tvåstegsdike
jämfört med ett
konventionellt dike
4. Potential för ökad biologisk
mångfald
Sarbast Wali

20. Sarbast Wali

21. Nya metoder i USA , se skillnader
• Konventionell
• Controlerat
dränage
• Sub irrigation
Sarbast Wali

22. ÄNSSTYRELSERNAS VATTENARKIV
• Digitalisering av kartmaterial och akter
• gis.lst.se
• Lantmäteriets arken
• Täckdikningsplaner
Sarbast Wali

23. GPS-teknik
Det finns program som man använder
GPS teknik att installera och få en
ritning . Den program beräknar lineär
djup och lutning, och gäller
beräkningarna för att helt styra
installationen av rör.
Den använder satellitnavigeringsteknik,
förbättrad effektivitet och noggrannhet
genom att automatiskt designa
profiler.
Den ökar precisionen i positionsdata
som härrör från satellitbaserade
positioneringssystem.
Denna teknik bygger på en enda
referensstation för att ge realtid
korrigeringar,
Sarbast Wali

24. 1. Dike lutar 60 cm på 120 m sträcka. Hur stor är
fallet
2. Fallet 4% Hur stor är höjdskillnaden i början och
slutet av ett dike om detta är 80 meter lång?
3. Fallet är 7% hur stor är höjdskillnaden i början
och skutet av ett dike detta är 150 meter långt?
4. Ett dike lutar 20 cm på 40 meter sträcka . Hur
stor är fallet?
5. Ett dike lutar 1 meter på 0.5 km sträcka. Hur stor
är fallet?
6. Vi vill ha ett fall på 2% i ett 400 meter långt dike.
Hur stor måste höjdskillnaden vara mellan dikets
ytterändar?
Sarbast Wali

25. Jorden dikens behov
Jord art Dikas sällan Dikas ibland Dikas alltid
Gyttjejordar
Torvjordar (låg
förmultnad)
Torvjord (hög
förmultnad)
Sandjord
Mojord
Mjäljord
Lerjord
Sarbast Wali

26. Dräneringsplan och Kartor
1. Hur långt en cm på en karta i verkligheten, se
bifogade kartan.
2. Hur långt 40 m i verkligheten på karta
3. Hur stor avståndet mellan grenledningar
4. Hur stor är fallet i stammen i fältet östra kant
Ge enkla förklaringar
1. Vad är Täckdike öga
2. Dagvattenbrunn
3. Grusfilter
Under våren kommer vi att besöka våra områden och se
Uddetorp brunnar och försöka se hur sanering av gamla rör
fungerar det.
Sarbast Wali

27. Projektering
1. Studera kartan och rita därefter in följande nivåkurvor 5.6, 5.4, 5.2,
5,00, 4.8, 4.6, 4,20, 4,00, 3,8?
2. Lägg in stam (.mar) på ett lämpligt ställe
3. Placera grenledningar med tanke på ett lämpligt avvägning mellan
tvär och längs dränering . Använd 18 m dikeavstånd
4. Ange lämplig grävning djup på några av grenarna
5. Placera dagvattenbrunnar och eventuell grusfilter på lämpligt ställe.
6. Dimensionera stamledningar. Uppgifter om avrinnings intensiteten ,
l/ha kan fås hos lantbruksnämnden.
7. Beräkna åtgången av material och upprätta en förteckning över detta
(längd meter rör och dimension , brunnar , muffrör, grus)
8. Kostnad beräkna företaget och skilj då mellan materialkostnader och
arbetskostnader. Aktuella priser kan erhållas hos lantbruksnämnden
Sarbast Wali

28. Övningar
Kartor i GIS
Kartövning – hur läser man t ex täckdikningsplaner
Underhåll, rensning, skyddade områden, hänsynsregler
vad gäller för den enskilde lantbrukaren
Kort kring markavvattningsföretag – hur påverkar de, när
kommer de in
Typexempel på vattenproblem – orsaker, åtgärder, juridik
Diskussion
In i data växt:
Google earth o
Installera program satellit bilder
OBS: Installera följande program för
att kunna se information
http://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Om-
oss/Kontakta-oss/Tekniska-fragor/Installera-DjVu-Sarbast Wali

29. Kartor:
 Ekonomiska kartor (rådgivaren)
 skyddade områden (vattenkartan.se) förekommst
naturreservat, som påverkas av gårdens dränering och
underhåll.
Sarbast Wali

30. Sarbast Wali

31. Sarbast Wali

32. Sarbast Wali

33.  Varierar mellan olika län
 Baserat på fastighets namnoch socken
 Sökkartor, sök ort och pärmar
Sarbast Wali

34. Sarbast Wali

35. Sarbast Wali

36. Sarbast Wali

37. Täckdikningsplaner
Sarbast Wali

38. Täckdikningsplaner
Sarbast Wali

39. Sarbast Wali

40. Sarbast Wali

41. Sarbast Wali

42. Sarbast Wali

43. Sarbast Wali