Klimatsmart skogsbruk: Hur stärka beredskapen mot skogsskador och hur sköta torvmarksskog klimatsmart?, Webbinarium den 29.4.2020 Webbinariet finansieras av projektet Klimatsmat skogsägare Föreläsare: Annikka Selander och Lars Ekman (Finlands skogscentral)

1. Del 2 om klimatsmart skogsbruk
Lars Ekman och Annikka Selander
Webbinarium 29.4.2020
Hur minska skogsskaderisker och
hur sköta torvmarksskog
klimatsmart?

2. •Klimatförändringens inverkan på skogen
•De vanligaste skogsskadorna och skogsvårdens roll
i förebyggande och anpassning
•Torvmarkernas särdrag
•Klimatsmart och kostnadseffektivt skogsbruk på
torvmarker
Kvällens teman

3. Hur minska skogsskaderiskerna?

4. •Skadegörarna är en del av skogsekosystemet
•Träden anpassat sig till rådande förhållanden
•Obalans kan leda till omfattande skador
› människans påverkan stor
› klimatförändringen ökar risken
•Viktigt att känna till de biologiska förutsättningarna
› biotiska skadegörare värdspecifika
› primärskador och sekundärskador
› skogsskada = ekonomiskt betydande förlust
Inledning

5. •Växtperioden blir längre och träden växer snabbare
› positiva inverkan störst i norra Finland
› lövträden gynnas mest
•Varmare vintrar, torrare somrar, mera extremväder
› granen kan lida av torka på vattengenomsläppliga marker
•Kortare tjälperioder  drivningsförhållandena ändrar
•Risken för olika skogsskador ökar
› torkstressen utsätter granen för sekundärskador
› värmen gynnar skadesvampar och –insekter
› skadegörarna blir rikligare och nya kan komma.
Klimatförändringen i skogen

6. Abiotiska skador:
•Vind
•Snö
•Torka, frost, skogsbrand
Biotiska skogsskador:
•Insekter
•Svampar
•Däggdjur
•Andra (t.ex. tallnematod).
Olika typer av skogsskador

7. Vindskadorna ökar?
•hårdare vind, skadorna sker oftare på ofrusen mark
•en del av vindfällena blir kvar i skogen
› 2011 fällde vinden 400 000 m3 , över hälften blev kvar i skogen
Risken för snöskador i tallskogar stor > 200 meter över havet.
•klena störskogar klarar inte av snölasset
Risken för följdskador är stor
•gran – barkborre, tall - märgborre
Förebyggande: rätt tajmad röjning och gallring.
Vind och snö

8. •Snytbagge (gran och tall)
•Barkborre (gran)
•Märgborrar (tall)
•Tallsteklar (tall)
•Barrskogsnunna (alla trädslag)
Skadeinsekter

9. Äter basten på små plantor.
Går på marken till plantan,
längs gräs och annan markvegetation.
Kan under svärmningen på
försommaren flyga långa vägar
från en avverkningsyta till följande.
Hårt gnag kan döda plantan,
lindrigare gnag minskar
tillväxten.
Bekämpning: Markberedning,
harvning/fläckupptagning för tall och
fläckhögläggning för gran.
Behandling av plantan på plantskolan.
Snytbaggen

10. •Den vanligaste och ekonomiskt sett värsta
skadeinsekten hos gran. Svärmar vid temp +18 C.
•Larverna äter basten, stort angrepp dödar trädet.
•Färskt obarkat virke, vindfällen, snöbrott, försvagde
växande träd + varmt och torrt väder
 stammen ökar  angriper friska träd.
•Uppföljning av stammen sedan 2012 (Skogscentralen ja
Luke). Kan svärma flera gånger per sommar!
Bekämpning: Rätt tajmade gallringar och förnyelse.
Obarkat virke bort från skogen senast 15.7 / 24.7.
Granbarkborren

11. 2
9
.
4
.
2
0
2
0
S
u
o
m
e
n
m
e
t
s
ä
k
e
s
k
u
s
1
1
Foto: Hannu Heikkilä
Barkborrens modergångar

12. Förökar sig i färskt obarkat
tallvirke och i vindfällen,
svärmar vid temp. +12 C.
De unga vuxna äter
märgen av trädets
sista årsskott
 tillväxtförluster.
Bekämpning: obarkat virke
bort från skogen senast 1.7.
Märgborren: den större och den mindre

13. •Larverna äter barr -> tillväxtförluster
•Ofta lokalt förekommande och
övergående skador.
Tallsteklar: den röda och den vanliga

14. Potentiellt en ny skadegörare på grund av varmare klimat.
Honor lägger äggen i barkspringor i augusti, äggen övervintrar och
larverna går uppför stammen till toppen av trädet följande vår
och börjar sitt ätande.
Angriper främst gran, men även tall och björk.
Barrskogsnunna

15. •Granens rotticka  rotröta
- orsakar röta i rötterna och i stammens
kärnved (upp till 12 m)
- ökar risken för vindskador och barkborreskador
•Tallens rotticka  rotröta
- orsakar röta i rötterna
- leder till kådbildning i stammens rotända
- dödar både plantor och stora träd, ofta i grupper.
Bekämpning: Vinteravverkning, täckande stubbehandling under
riskperioden.
Svampskador

16. 1= sporer i luften när temperaturen är över +5 grader
2 = sporerna infekterar färska stubbar
3 och 4 = rottickan sprids via rotkontakter
Så här sprider sig rotrötan

17. 1 = ingen bekämpning, 2 = urea, 3 = pergamentsvamp
Extremt viktigt med stubbehandling

18. Behandlad tallstubbe

19. Älgskadorna koncentreras
till övervintringsområdena.
Stora regionala skillnader.
Minskar risken: Röj bort lövslyet
från plantskogen.
Placera saltstenarna långt
från plantskogen.
Bekämpning: Jakt och
avskräckningsmedel Trico.
(kräver växtskyddsexamen).
Däggdjur: hjortdjur

20. Åkersorken gör mest skada.
Gnager på barken under snön,
en del av plantorna dör.
Skogssorken äter knoppar och
barken på nya skott  kvalitetsfel (upp till 4 m).
Vattensorken äter trädrötter. Träden kan dö. Mycket lokal
skadegörare.
Bekämpning: Markberedning, gräsröjning.
Packning av snön runt plantorna, skydd på plantorna,
uggelholkar.
Däggdjur: sorkar

21. Naturresursinstitutet Lukes skogsskadetjänst

22. • Klimatförändringen försvagar sannolikt trädens
motståndskraft
› vintern varmare och regnigare
› långa torrperioder under sommaren
• Insekterna drar nytta av större värmesummor
• De flesta svampsjukdomar gynnas:
› mera värme och fukt under trädens viloperiod
› högre temperaturer under växtperioden
• Kraftigare höst- och vintervindar
› större risk för vindskador.
Framtidens utmaningar

23. •Välj lämpligt trädslag och härkomst
• Håll trädbestånden i gott skick
› gör röjning och gallring enligt
skogsvårdsrekommendationerna
› förnya i tid, överåriga bestånd har hög skaderisk
•Undvik kraftiga gallringar på vindutsatta områden
•Upprätthåll den biologiska mångfalden
› lövinslag, blandskog, död ved.
God skogsvård minskar skaderisken och ger väl
växande skog = förebyggande.
Tipslistan

24. Hur sköta torvmarksskogen
klimatsmart?

25. •Vårt boreala klimat skapar torvmark
› totalt 9 miljoner hektar, ungefär hälften dikat
•En fjärdedel av skogsmarken och virkesförrådet
•En femtedel av tillväxten
› tillväxtökningen stor till följd av skogsdikningen
•En femtedel av avverkningsmöjligheterna
› utnyttjas inte till fullo
•Utmaningar jämfört med skogsbruk på mineralmark
› vatten, näring, växthusgaser, virkesdrivning, lönsamhet.
Inledning

26. •Vattenhushållningen
› justering av grundvattennivån
› iståndsättningsdikning?
•Näringshushållningen
› korrigering av näringsobalansen
› gödsling?
•Trädbeståndets volym och kvalitet
› anpassning av förnyelse och avverkning
› metoder för virkesdrivning
•Torvens kollager stort
› skogsbrukets inverkan
Torvmarkernas särdrag

27. •Behov
› trädbeståndet inverkar
› ju större och ju växtligare bestånd desto mera nederbörd
fångar kronorna upp och desto större är avdunstningen
› dikenas skick visar inte nödvändigtvis dikningsbehovet
•Duglighet
› växtplatsen minst ristorvmo i södra och mellersta Finland
› tillväxten minst 1,5 m3/ha/år
› volymen 20 år efter första dikningen 30 m3/ha och
30 år efter första dikningen 45 m3/ha
Iståndsättningsdikning 1(2)

28. •Tidpunkt
› i samband med avverkning
•Vattenpåverkan
› erosionen ökar  urlakning av fasta partiklar och
näringsämnen
› minimera negativa följder: välj objekt, tidpunkt och
dikesdjup, vidta effektiva vattenvårdsåtgärder
•Klimatpåverkan
› ökar utsläppet av CO2 - tillväxtökningen kompenserar.
Iståndsättningsdikning 2(2)

29. •Duglighet
› växtplatsen minst lingontorvmo
› på karga myrar med djup torv brist på alla
huvudnäringsämnen (kväve, kalium, fosfor)
 svag reaktion, gödsling är inte lönsam
•Näringsbalansen i allmänhet bra om torvdjupet < 40 cm
› träden kan ta näring från mineraljorden
•Medelbördiga torvmarker med djupt torvtäcke har brist på
kalium och ofta även fosfor  näringsobalans
Gödsling 1(2)

30. På sensommaren blir barren på föregående års skott gula,
de nyaste barren är gröna.
Kaliumbrist

31. Årsskotten är tunna och ofta krokiga, tillväxten liten, barren
korta. Få årgångar av barr.
Fosforbrist

32. •Lämpliga askgödslingsobjekt är medelbördiga och bördiga
torvmarker som utvecklats från nästan trädlösa,
starrbevuxna torvmarkstyper (rikligt med kväve i
förhållande till kalium och fosfor)
› lingontorvo, blåbärstorvmo, örttorvmo
› tillväxtökningen 2-6 m3/ha/år, verkningstid 20-40 år
•Vattenhushållningen ska fungera
•Tidpunkt
› gallringsbestånd, 20-25 år före slutavverkningen
•Klimatpåverkan
› ökad tillväxt  större kolbindning
Gödsling 2 (2)

33. •Ofta motiverat med naturlig förnyelse och utnyttjande av
underväxt
› bra förutsättningar för plantsättning: vitmossa + fukt
› tillräcklig granunderväxt 500-700 st/ha, glasbjörk kompletterar
› ljuschock efter avverkningen, underväxten återhämtar sig
› man kan bygga på granunderväxten också på lingontorvmo
(10 % mindre produktion än med tall)
•Skogsodling en stor investering
› lönsam bara på bördiga kärr
› behövs om det inte finns
underväxt
Förnyelse

34. •Stora avverkningsmöjligheter, mest
› gallring av tallbestånd
› förnyelse av granbestånd
•Beståndsvård trädskiktsvis eller kontinuerlig
beståndsvård?
› avverkning till förmån för ett kronskikt eller en varierande
beståndsstruktur?
•Utmaningarna: vatten, växthusgaser, lönsamhet...
•Valet beror på skogsägarens mål och utgångsläget
(växtplats och huvudträdslag)
Valet av skogsbruksmetod

35. Första gallring på lingontorvmo

36. Grundvattennivån vid olika skogsbruksmetoder
Tiden Tiden
Gallringar +
iståndsättn.dikn.
Avverkningar i kontinuerlig beståndsvård
Grundvattennivån Grundvattennivån
Kalavverkning Kalavverkning

37. Kontinuerlig beståndsvård
•Bestånden ofta färdigt olikåldriga med olika kronskikt
•Goda förutsättningar för naturlig förnyelse
•Bättre vattenvård och mindre utsläpp av växthusgaser
•Bättre lönsamhet?
Luckhuggning Plockhuggning
© Tapio, Teckning: Juha Varhi

38. Kontinuerlig beståndsvård på torvmark
(Skogsvårdsrekommendationerna 2019)
Växtplats Huvud-
trädslag
Metod Tilläggsinfo
Örttorvmo
Blåbärstorvmo
Gran Luckhuggning
Plockhuggning
Luckor där det finns plantor,
teghuggning i smala kärr
Blåbärstorvmo Tall Luckhuggning
Plockhuggning
Granplantor
Luckornas diameter < 30 m
Lingontorvmo Tall Enligt förutsättningar:
Luckhuggning/
plockhuggning eller
stegvis avveckling av
överståndare
Friställning av granunderväxt eller
avverkning i olikåldrigt tallbestånd
eller
avverkning i olikåldrigt
granbestånd/ glasbjörksbestånd
Ristorvmo Tall Stegvis avveckling av
överståndare
Lätt markberedning vid behov

39. Eri-ikäisrakenteiset hakkuut turvemailla
Granbestånd efter plockhuggning
Foto: Markku Remes

40. Beståndsstrukturen i kontinuerlig beståndsvård
Kronskikten i granbestånd
Kronskikten i tallbestånd
© Tapio, Teckningar: Juha Varhi

41. Grundvattennivån påverkar växthusgaserna
C
O2
CH
4
C
O2
N2
O
C
O2
CH
4
C
O2
CH
4
Vattennivån låg Vattennivån
optimal
Vattennivån hög
På bördiga
torvmarker även N2O
60-80 cm
30-40 cm
10-20 cm
50-60 cm

42. • Det växande trädbeståndet
› avdunstar vatten och reglerar grundvattennivån
› träden och ytvegetationen binder näringsämnen
• Förhållandet mellan kolets bindning och utsläpp
= trädbestånd + torvlager
› karga torvmarker är enligt dagens rön kolsänkor
› bördiga torvmarker är kolkällor
• Gödsling av kväverika bördiga torvmarker ökar kolbindningen
• Hög grundvattenyta förbättrar kolbalansen
› dikning försämrar
• Restaurering minskar CO2-utsläppen och ökar CH4-utsläppen
Värt att minnas

43. •Håll grundvattennivån så stabil som möjligt
› överväg behovet av iståndsättningsdikning
› kontinuerlig beståndsvård kan förbättra vattenvården
› det växande trädbeståndet avdunstar vatten,
reglerar grundvattennivån och binder näringsämnen
•Använd möjligheterna till naturlig förnyelse
› utnyttja underväxten och olikåldrigheten
› kontinuerlig beståndsvård ofta motiverad
•Gödsla med aska för att öka tillväxten på vissa torvmarker
› kan i vissa fall ersätta iståndsättningsdikning
•Minimera antalet avverkningar
Tipslistan

44. Tack
• KUNDER – PERSONAL – SAMARBETSPARTNER – SAMHÄLLE
www.skogscentralen.fi | www.minskog.fi
www.twitter.com/metsakeskus | www.facebook.com/suomenmetsakeskus