Skogsbrukets vinterdag,Vasa 19.2.2019 Annikka Selander (Finlands skogscentral): Nya riktlinjer för att anpassa skogsvården till ett ändrat klimat

1. Skogsbrukets vinterdag Vasa 19.2.2019
Annikka Selander
Henry Schneider, Tapio
Nya riktlinjer för att anpassa
skogsvården till ett ändrat klimat

2. •Presenterar metoder och alternativ för
skogsägaren att nå sina mål med skogsvård
= bästa praxis
•Den senaste upplagan 2014
•Uppdatering av två kapitel 2019
› Kalhyggesfria metoder = kontinuerlig
beståndsvård
› Anpassning till klimatförändringen
Allmänt om
skogsvårdsrekommendationer

3. Tillväxt, avgång och
avverkningar
Tillväxtökningen beror
på
1. Förbättrad skogsvård
och förädling
2. Skogsdikning
3. ”Oklart” (=troligen
klimatförändringen)
Avverkningsavgång
2017:
industrivirke 63 milj. m3
+ skogsflis 9 milj. m3
= 72 milj. m3
+ spill o. naturlig
avgång 15 milj. m3
= 87 milj. m3

4. • Tillväxten i södra och mellersta Finland 2020-2040
(lindrig klimatförändring)
› Tallen: +10%
› Granen: ingen tydlig inverkan eller -10%
› Lövträden: +10%
• Avverkningsmöjligheterna
› Nationella skogsstrategin 2025: avverkningarna kan öka
till 80 milj. m3.
Förutsätter hög nivå på skogsvårdsarbetena och att
klimatförändringen är lindrig.
Klimatförändringens förutspådda
inverkan

5. Riskhantering 1/3
•Storm- och snöskador
- God skogsvård
- Förkorta omloppstiden
- Inga ”onödiga gallringar”
Snöbörda (kg/m2)
1981-2010 och prognos
2070-2099, RCP 8,5

6. Riskhantering 2/3
• Rotröta
- Kortare vintrar: mera körskador,
längre tid för infektion, mycelet
växer längre
- Varmare somrar: mycelet växer
snabbare, sporproduktionen ökar.
Trädens tillväxt ökar -> kortare
omloppstid -> minskad risk
- Mera stormskador
• Bekämpning av rotröta:
vinteravverkning, trädslagsbyte
(stubbrytning, hyggesbränning).

7. Riskhantering 3/3
• Hjortdjursstammarna ökar
• Insekter gynnas
- Anpassar sig snabbare än träden...
- Risk för två generationer
granbarkborre under varma somrar
- Kalla vintrar reglerar många arters
populationer – framtiden?
- Nya arter kan sprida sig till Finland

8. •Använd förädlat frö- och plantmaterial
›Trädslag enligt marktyp
•Röj och gallra i tid
›Beståndets hälsa, tillväxt, stormfasthet
•Gynna uppkomsten av blandbestånd
›Beståndets hälsa och tillväxt, naturvården
•Justera omloppstiderna
Anpassningsråd i ett nötskal

9. Tack
• KUNDER – PERSONAL – SAMARBETSPARTNER – SAMHÄLLE
www.skogscentralen.fi | www.minskog.fi
www.twitter.com/metsakeskus | www.facebook.com/suomenmetsakeskus

10. Inverkan på tillväxt och
avverkningsmöjligheter

11. Mera anpassning: i princip god
skogsvård, några plock
Delområde Anpassning
Skogsbruksplanering - Använd geografisk data för att identifiera riskobjekt, t.ex. riskobjekt för storm och snö
- Undvik ensidig struktur på beståndsnivå
Naturvård och riskspridning - Blandbestånd och lövinslag
Vattenvård och –hushållning - Dimensionera med tanke på risk för extrem nederbörd
- Våtmarker, översilningsområden
- Undvik onödig iståndsättningsdikning, utnyttja beståndets reglerande effekt
Förnyelse - Välj trädslag med tanke på t.ex. risk för torka
- Använd förädlat skogsodlingsmaterial
- Följ med långtidsprognoser med tanke på plantering och sådd
Skogsvägar - Trummornas storlek och skick
- Följ med långtidsprognoser