Arbetsro i klassen - värdesätt människan och gemenskapen

1. ARBETSRO I KLASSEN
– verktyg när vanliga metoder inte fungerar
• Förebygg problem
• Bemöt eleven med villkorslöst värdesättande
• Värdesätt gemenskapen – arbetsro till allas ansvar
• Förebygg och behandla stress
conscientia.se, info@conscientia.se
Helsingfors, Stockholm, São Paulo
Conscientia
Instit
u t e

2. UTMANINGAR I SKOLAN
• Störande beteende, behov av uppmärksamhet
• Nedvärderande beteende, översitteri, mobbning
• Rastlöshet, likgiltighet, brist på motivation och koncentration
• Splittrande grupperingar, bråk, våldsamheter
• Kaos i klassrummet
• Konkurrens, upplevelse av ojämlikhet och orättvisa
• Skolfobi, hemmasitteri, självdestruktivitet…
• Ångest, frustration, maktlöshet, sorg, trötthet… stress
BETEENDE ÄR MANIFESTATION AV KÄNSLOR

3. DISKUTERA LÄROPLANENS VÄRDEGRUND
• Eleven behöver få känna
sig sedd och uppskattad
• Deltagande, självständig
aktör
• Människosyn, relation
till sig själv, andra,
samhället och naturen
• Strävan efter sanning,
skönhet och godhet
• Ekonomisk och social
jämlikhet
• Globalt ansvar över
generationer – ekologi
Ställ följande frågor allt efter klassens
mognadsnivå:
• Hur uppfattar du innehållet och vad betyder
varje värdering för dig?
• Upplever du att värdegrunden efterlevs i din
klass/skola?
• Beskriv samarbetet i en klass där skolans
värdegrund praktiseras?
• Vilka är dina värderingar i livet?
• På vilket sätt är du inte överens med skolans
värdegrund?
• Vad kan skolgången betyda för din framtid på
gott och ont?
Alla kommentarer är lika värdefulla.
• Fortsätt att tillsammans utveckla överenskom-
melser och konsekvenser ang. mobiler, störande
beteende, nedlåtande, mobbning, stress…

4. KONFLIKTEN MELLLAN VANLIGA NORMER OCH VÄRDEGRUNDEN 1(3)
VANLIGA NORMER OCH RUTINER LÄROPLANENS VÄRDEGRUND
Betygsättning, klassificering,
konkurrens, ojämlikhet,
egocentricitet
Fokus på elevens naturliga utveckling,
jämlikhet, samverkan, empati
Värdesättande enligt krav och
prestationer
Alla har samma människovärde, villkorslöst
värdesättande
Betingad uppfostran baserad på
”morot och piska”
Uppfostran baserad på medvetenhet
Krav och kontroll att följa regler,
man ska vara snäll och lydig
Eleven som medveten självständig aktör,
frihet betyder ansvar
Nolltolerans för mobbning Avveckla behov på nedvärdering och
mobbning
Känslokontroll är förtryckande Frihet att känna, respekt för känslor
Läraren upplever krav att lösa
allas problem
Gemensamt ansvar i hela klassen

5. KONFLIKTEN MELLLAN VANLIGA NORMER OCH VÄRDEGRUNDEN 2(3)
KONSEKVENS PÅ UPPFOSTRAN KONSEKVENS PÅ UPPFOSTRAN
Uppfostran baseras på det yttre;
krav, kontroll; morot och piska,
betingat beteende; tämjande,
vänjande; främlingskap från sig
själv, andra och omgivningen
Uppfostran baseras på det inre; på
medvetenhet; frihet betyder ansvar;
kontakt med sig själv, andra och
omgivningen
Överansträngning eller brist på
motivation, desperata försök att
bli sedd, illamående
Den fria, spontana och naturliga viljan
att upptäcka världen och livet,
experimentera, lära sig kontinuerligt
Störande och nedlåtande
beteende, mobbning
Medmänsklighet, viljan att förverkliga
sig i livet
Obalans, stress, frånvaro,
skolfobi, utanförskap
Balans hos individen och gemenskapen

6. KONFLIKTEN MELLLAN VANLIGA NORMER OCH VÄRDEGRUNDEN 3(3)
KONSEKVEN I KÄNSLOR KONSEKVENS I KÄNSLOR
Känslokontroll Frihet att känna, reskept för känslor
Osäkerhet, rädsla, ilska,
uppgivenhet, revolt/förlamning
Trygghet, glädje, samhörighet
Orättvisa Rättvisa
Meningslöshet Meningsfullhet
Egocentricitet, avstängdhet Empati, kärlek, omtanke, livslycka

7. Albert Einstein:
MAN KAN INTE LÖSA PROBLEM
MED SAMMA PRINCIPER OCH METODER
SOM HAR SKAPAT DEM:

8. Conscientiametoden
• Psykodynamisk synsätt med holistisk människosyn
Utvecklingen av metoden har skett under tjugotal år i ett
nätverk av personer som är verksamma inom uppfostran i
Sverige, Finland och Brasilien.
Böcker om metoden:
• Miten kohdata vihaa ja ilkeyttä, Into, Helsinki, 2020
• Transformação das relações humanas e cooperação,
Editora Expressão Popular, São Paulo, 2017
• Känslornas handbok, Notis Förlag, Malmö, 2015
• Käsikirja ihmiselle, Into, Helsinki, 2013
Böcker kan beställas info@conscientia.se
CC – Creative Commons – materialet får kopieras

9. 1 FÖREBYGG PROBLEM
1. Diskutera värdegrunden med eleverna
2. Förstärk mänskliga rikedomar hos alla
3. Avveckla behov av nedvärdering och mobbning
4. Förebygg impulsiva reaktioner
5. Bemöt eleven i sin känsla

10. VERKTYG FÖR ATT HANTERA UTMANINGAR
UTMANINGAR: störande beteende; nedvärderande, mobbning; rastlöshet, brist
på motivation; ojämlikhet; bråk, våldsamhet; kaos; frånvaro; stress
1 FÖREBYGG 2 BEMÖT ELEVEN 3 BEMÖT
GRUPPEN
4 AVVECKLA
STRESS
Diskutera
värdegrunden
Förstärk mänskliga
rikedomar hos alla
Avveckla behov av
nedvärdering
Förebygg impul-
siva reaktioner
Bemöt eleven i sin
känsla
Ge omvänd kritik
Avveckla en spänd
relation
Medla i konflikt
Följ upp förverk-
ligandet
Hjälp eleven
förändra sitt
handlingssätt
Förstärk jämlikhet
och gemensamt
ansvar
Motivera genom
medvetenhet
Hjälp gruppen
förändra sitt
handlingssätt
Reflektera över
yttre och inre
orsaker till stress
Respektera
känslomässiga och
fysiska symtom
Öva dig i att
behandla stress

11. GRUNDTANKE: KÄRLEK (EMPATI)
ONT KAN BOTAS BARA MED GOTT
• Något ont kan inte botas med annat ont.
• Alla människor har ett naturligt behov av kärlek, att bli
älskade, oavsett hurudan man är eller beter sig.
• Kärlek betyder att man handlar ansvarsfullt för att
förebygga, medvetandegöra och förhindra orättvisor.
• Kärlek är livets grundkänsla.
• Kärleken finns inom oss men behöver kontinuerlig
förstärkning.
• Att hämnas eller straffa ökar det onda.
• Vanlig tolkning: Kärlek betyder förälskelse, romantik…

12. GRUNDTANKE: GEMENSAMT ANSVAR
JÄMLIKHET LEDER TILL GEMENSAMT ANSVAR
• Jämlikhet betyder jämlikt deltagande i gemenskapens
beslutfattande och förverkligande.
• Alla är medvetna om sin frihet och sitt ansvar för att
upprätthålla arbetsro och förhindra mobbning.
• Gemensamt ansvar betyder: Om Kalle säger till Lena:
”Du är en idiot.”, då säger Maija bredvid: ”Kalle, vad
känner du?” Pekka fortsätter: ”Hur mår du?” och
kanske Helena fortsätter: ”Den som säger är.”
• Maktbruk och kontroll förhindrar jämlikhet.

13. HUR KAN VI BEMÖTA UTMANINGAR TILLSAMMANS?
Diskutera öppet med elever och be om
deras förslag:
• Visa listan bredvid på vanliga
utmaningar. Vad kan vi tillsammans göra
för att förebygga och behandla dem efter
värdegrundens principer?
När elever känner att deras åsikter
respekteras känner de att de kan påverka.
Detta känns djupt värdesättande.
UTMANINGAR
Störande beteende
Behov av uppmärksamhet
Nedvärderande beteende
Mobbning
Rastlöshet, brist på
motivation
Bråk, våldsamheter
Kaos i klassrummet
Konkurrens
Skolfobi
Självdestruktivitet…
Ångest, frustration,
trötthet… stress

14. DISKUTERA MED ELEVER OM BEGREPPET KRAV
• Krav kan fungera kortsiktigt men vanligen inte långsiktigt.
• Krav innebär maktbruk, underkastelse.
• Kravets offer reagerar med känslor av ångest, irritation, rädsla,
orättvisa, ilska och motstånd.
• Även den som ställer krav känner sig spänd.
• Så skapas en gömd konflikt mellan läraren och eleven.
• Konflikten blir i smyg kronisk.
• LÅT OSS ERSÄTTA KRAV MED ATT VÄCKA MEDVETENHET.
En specialpedagog: ”Kravet provocerar rädsla och ilska; måste klara av,
får inte göra fel – ensamhet och egocentricitet… Kravet känns som ett
anklagande, som ett straff, något elakt menat, stoppande.”
På finska: https://yle.fi/uutiset/3-12575087 ”Tjata, pressa inte…”

15. FÖR ATT UPPMUNTRA OCH VÄGLEDA ELEVER
Berätta att göra fel är förutsättningen för att lära något nytt. Visa intresse och
villkorslöst värdesättande. Tjata inte, säg en gång din sak grundligt och med
respekt, två gånger skapar motstånd, tre gånger skapar irritation och revolt.
• Gör ett misstag: Så kan man göra. Du kunde kanske göra på det här sättet.
• Avbryter: Jag vill lyssna på dig när den andra har pratat till punkt.
• Ropar högt: Det är lättare att lyssna på dig när du sänker rösten.
• Stör: Stanna upp för att respektera dina kunskaper och känslor – dig själv.
• Kommer försent: Du kanske känner stränga krav på dig för att komma i tid,
vilket kan orsaka motstånd och hindrar dig från att respektera dig själv.
• Håller sig tyst: Värdesätt dina tankar och kunskaper, de är värdefulla.
• Drar sig åt sidan: Ibland tror jag att du kritiserar dig själv på ett orättvist sätt.
• Skriker ”Håll käften!”: Det låter som att du inte respekterar dig själv.
• Hånskrattar: Finns det upplevelse av nedvärdering hos dig?
• Gör inte sina uppgifter, tillämpa Uppföljning av förverkligandet, dia 49.

16. FÖREBYGG PROBLEM
2. Förstärk mänskliga rikedomar hos alla

17. ALLT MÄNSKLIGT FINNS HOS OSS ALLA
• Alla människor har alla mänskliga egenskaper. Dessa kan delas in i två
kategorier (se nästa dia):
• Mänskliga rikedomar (förmågor, gåvor, talanger, styrkor…)
• Hämningar (brister, svårigheter, svagheter…)
• Uppfostrans syfte är att:
• Förstärka medvetenheten och tron på mänskliga rikedomar hos oss
alla.
• Väcka förståelse och acceptans om hämningar hos oss alla.

18. Uppfatta, förnimma
Minne, använda det förflutna
Intuition, “sjätte sinne”
Kärlek, glädje, ansvar, frihet,
koncentration...
Mod, initiativ, kreativitet
Bedömningsförmåga
Ärlighet, rättvisa, det etiska
Estetiskt sinne, det estetiska
Självdisciplin
Inlärningsförmåga
Speciella talanger
Fysiska förmågor
HÄLSA/BALANS
Negativ känslomässig vana (oro,
ångest, rädsla, skam, missnöje,
ilska...) och krav att inte få känna så
Stränghet, attityd att förtrycka
medvetenhet, krav att verkligheten
ska vara annorlunda, hårdhet
Perfektionism, storhetsmani,
gränslöshet, kravfullhet
Missunnsamhet, avund, elakhet,
inversion = gott är ont, ont är gott –
ovana vid kärlek
Egocentricitet, egoism, offerattityd
SJUK STRESS/OBALANS
MÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR HOS OSS ALLA

19. GE VÄRDESÄTTANDE KOMMENTARER
• Ge bekräftande, inspirerande feedback, uttala dig uppskattande om elevens
arbete och aktiviteter oavsett dess kvalitet.
• Ge värdesättande feedback om elevens sätt att studera och samarbeta.
• Förstärk hos alla medvetenheten om mänskliga rikedomar t.ex. genom att
säga: "Intressant, du väcker insikter om kreativitet, koncentration och mod
hos mig.”
• Du kan diskutera allmänt hämningarna hos oss alla med klassen/eleven.
• Den som har mest svårigheter behöver mest förstärkning om mänskliga
rikedomar samt värdesättande vägledning.
• “När man hjälper den svagaste länken i en orkester höjer man bäst
orkesterns kavlitet.”

20. VERKTYG: GE OMVÄND KRITIK
• Börja med att känna efter dina egna känslor. Tillämpa Respektera friheten att
känna om så behövs och sen detsamma med eleven.
• Påminn kanske eleven om att i alla finns alla mänskliga rikedomar.
• Om så behövs fråga, vad eleven känner, hjälp hen att acceptera sina känslor.
• Tillämpa omvänd kritik som är baserad på att bristen på något framkallar
medvetenhet om bristens objekt. Säg till hen som har svårt att koncentrera
sig: "Du väcker i mig medvetenhet om mod, glädje och koncentration."
• Orden glädje och mod är med för att då det blir lättare för hen att ta emot
också ordet koncentration. Du väcker hos hen medvetenhet och tro på hens
koncentrationsförmåga.
• Om du anser det lämpligt, beskriv hur hen kanske:
• ställer stränga krav på sig själv och därigenom undertrycker sina förmågor
• upplever att uppskattning, glädje, framgång, kärlek inte tillhör hen.

21. DISKUTERA MÖJLIGA RISKER MED ATT BERÖMMA
Vi blir oftast glada när vi får beröm – bra. Verbet berömma tolkas här som att
man klassificerar människan: ”Du är så duktig, fantastisk, perfekt…”
• Beröm leder till duktighetskrav, främjar perfektionism, gränslöshet och
egocentricitet.
• Beröm främjar konkurrensmentalitet som leder till jämförelse. Eleven
bredvid kan uppleva sig vara sämre, orättvist bemött.
• Förväntningar på beröm medför att uppmärksamheten förs över från själva
aktiviteten till beröm. Närvaro, koncentration och glädje i själva handlingen
att studera blir mindre och upplevs som prestation.
• Beröm hör till betingande uppfostran, ”morot eller piska”, som skapar
främlingskap för att i stället för nyfikenhet och intresse.
• När beröm blir en ytlig rutin är den ofta generaliserande och överdriven och
känns som falsk, manipulerande.
• Ett gammalt talesätt: Eget beröm luktar illa. Gäller detta även när man
berömmer andra?
• (Five reasons to stop saying "Good Job" by Alfie Kohn)

22. FÖREBYGG PROBLEM
3. Avveckla behov av nedvärdering och mobbning

23. SAMTAL OM MOD OCH RÄDSLA
• Är det ett tecken på mod när den större förolämpar eller slår den
mindre?
• Om inte, vad är det då ett tecken på?
• Är det ett tecken på mod när en grupp förolämpar eller slår en person?
• Om inte, vad är det då ett tecken på?

24. DISKUTERA BEHOVET AV ATT NEDVÄRDERA ELLER SÅRA ANDRA
En människa som respekterar sig själv har inget behov av att såra andra.
Vad är det ett tecken på när någon har ett behov av att tala nedlåtande
om en annan/andra angående hens utseende, funktionshinder,
sexualitet, nationalitet, ras, fattigdom ...?
• Strävar hen efter att upphöja sig själv genom att nedvärdera andra, och
på så sätt förtrycka medvetenheten om sin känsla av osäkerhet?
• Kan det vara ett tecken på rädsla för att bli medveten om någon svaghet
hos sig själv? Hen känner sig kanske osäker, orättvist behandlad under
livet, övergiven…
• Ang. sexualitet, kan det vara ett tecken på försöka att gömma ett
förbjudet intresse och en attraktion.
• Kan det vara att hen ber om hjälp: ”Se, jag mår illa, hjälp mig.
Jag förstår inte själv vad det är för fel på mig.”

25. GRUNDTANKE: INRE RÖST
JAG ÄR MEDVETEN, ALLTSÅ FINNS JAG –
MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET
• Medvetenheten om mig själv i alltet är det mest
väsentliga i vår existens.
• Medvetenheten omfattar den
(andliga/transcendendala,) känslomässiga och
intellektuella dimensionen.
• Att känna, förnimma, att vara i kontakt är en del av
medvetenheten.
• Medvetenheten är vår inre röst för det etiska.
• Undermedvetenhet existerar genom att förtrycka
medvetenhet – traumatisering.
• Sokrates: Ingen gör något ont om hen accepterar
medvetenhet om sin illa intention.

26. GRUNDTANKE: EGET OFFER
DET JAG GÖR MOT DIG, GÖR JAG MOT MIG SJÄLV
I MITT INRE
• Det jag gör uppstår från mitt sätt att känna och
tänka.
• När jag gör något gott är det ett tecken på en
livsbejakande känsla (omtanke, värdesättande,
kärlek…) inom mig.
• Redan före jag sårar dig finns i mig känslan av
att känna mig sårad, orättvist bemött...
• Jag är själv det första föremålet för mitt sätt att
känna.
• Paulo Freire: ”Den förtryckte blir en
förtryckare.”

27. HUR REAGERA NÄR NÅGON FÖRSÖKER SÅRA DIG?
• Du kan svara som barnet: ”Den som sa det var det.” Barnet reagerar spontant
på nedvärdering: ”Den som sa det var det.”
• ”Hur kan jag hjälpa dig?” Du visar respekt och, att du inte tog åt dig. Med
detta kvarstår uppmärksamheten på den som sårar och inte på hur offret
reagerar.
• Eftersom allt man säger kommer från känslor, kan du reagera genom att
fråga: "Vad känner du?”
• Om hen reagerar: ”Håll käften annars dödar jag dig!”
• Kanske säger du inget, ser bara hen respektfullt i ögonen.
• Kanske: ”Jag tror att känslorna är viktiga för oss alla. Vi behöver lära oss
att respektera dem.”
• Eller: "Jag bryr mig om dig.” – och lämna bollen till hen.
Undvik fällan att hamna I diskussion eller att hämnas. Det avslöjar att du tog åt
dig. Det ökar det onda.
Eftersom vi aldrig har rätt att nedvärdera någon, är nedvärdering alltid ett
brott mot medmänsklighet. Fråga inte: ”Varför försökte du såra mig?” Med
detta ber du bara hen att skylla mera på dig eller annat.
Om så behövs, bemöt dina känslor med Respektera friheten att känna.

28. JÄMFÖRELSE MED EN SMUTSIG BOLL
De nedlåtande orden har här ersatts med en smutsig boll.
Vanligen reagerar vi på följande sätt:
• Kalle kastar en smutsig boll åt Lena.
• Lena vet att bollen är smutsig, men godkänner inte den här medvetenheten
och reagerar genom att ta emot bollen. Lena blir smutsig då hon förnekar
medvetenheten om att bollen är smutsig.
En ovanlig reaktion:
• Kalle kastar en smutsig boll åt Lena.
• Lena godkänner medvetenheten om att bollen är smutsig och går undan.
• Bollen faller till marken utan effekt. Lena blir inte smutsig genom att
godkänna medvetenheten om att bollen (orden) är smutsig.

29. HÅNSKRATT I KLASSEN
Lena svarar på lärarens fråga, några reagerar genom att skratta
föraktfullt. Läraren avbryter diskret kort lektionen och går till lappen som
finns på väggen utan att syfta på dem som skrattade:
DET JAG GÖR MOT DIG, GÖR JAG MOT MIG SJÄLV I MITT INRE
Hen läser texten med sig själv med eftertanke utan att peka ut någon
utan bara helt allmänt påminner klassen och fortsätter sedan
undervisningen.
Läraren väcker medvetenhet om hånets innehåll. Lena upplever det som
ett stöd och känner sig sedd och respekterad.
Inga krav betyder att det blir ingen konflikt – medvetenhet istället.

30. FÖREBYGG PROBLEM
4. Förebygg impulsiva reaktioner – frihet att känna men
inte att handla

31. EXEMPEL PÅ KÄNSLOR MED SMÅBARN
"Vår grupp representerar ledare inom eftermiddagsverksamheten, och
där finns det nuförtiden till och med 7-åringar som spottar, sparkar,
svär och visar mittfingret...“
Vilka känslor känner de? Rädsla, övergivenhet, mindervärde, besvikelse,
revolt, ilska, maktlöshet, skam, sorg…
Vilka känslor känner ledaren? Samma som barnen.
Inledande frågor:
• Hur kan läraren bemöta egna och elevens känslor?
• Kontakt eller kontroll?
• Respektfullt eller nedlåtande?

32. ATT KÄNNA ÄR EN INRE HANDLING
Känslan är inte bara en konsekvens av något gott eller ont.
Att känna är en inre handling, på samma sätt som att tänka är en inre handling.
Känslan är ett kommunikationsmedel från det psykiska till det fysiska
(psykosomatik) och även till andra i omgivningen.
I barndomen börjar våra känslovanor att utvecklas:
• öppenhet, glädje, tillit, frihet, kärlek
• ångest, rädsla, mindervärde, krav, övergivenhet, ilska, skam, skuld, sorg…
Känslovanor är en del av personligheten. De blir som ett beroende som ångest-,
rädsla-, hat-, sorgberoende (jfr. nikotinberoende). Då måste man hitta och
skapa förklaringar som olika hot och katastrofer… till sin känsla.
Människan kan utveckla sina känslovanor genom att acceptera medvetenhet
om dem och öva nya handlingsvanor.

33. GRUNDTANKE: FRIHET ÄR ANSVAR
MÄNNISKAN HAR GRÄNSLÖS FRIHET ATT KÄNNA
OCH TÄNKA, BEGRÄNSAD FRIHET ATT HANDLA
• Frihet leder till ansvar, ansvar förutsätter frihet,
de innebär samma sak, dvs. frihet = ansvar.
• Krav begränsar frihet och ansvar.
• Människan har självstyrning för att inte följa
sina känslomässiga impulser.
• Ansvarsfullhet betyder kärlek. Frihet betyder
att handla kärleksfullt. Att inte handla
kärleksfullt innebär att förneka friheten.
• Vanliga sätt att använda dessa ord:
1 Frihet betyder att man gör det man vill.
2 Ansvar betyder måste, krav.
• Vi ger frihet utan att koppla det till ansvar.

34. FÖREBYGG OCH AVVECKLA IMPULSIVA REAKTIONER
INRE DIMENSION:
ATT KÄNNA OCH TÄNKA HÖR TILL
DEN GRÄNSLÖSA FRIHETEN
• Respektera ens eget sätt att
känna och tänka
• Villkorslös frihet
YTTRE DIMENSION:
ATT HANDLA HÖR TILL DEN
BEGRÄNSADE FRIHETEN
• Maktorganisationer, krav,
förbud och regler begränsar
• Villkorlig frihet
Mellan känslorna och det yttre agerandet finns SJÄLVSTYRNING; man får
känna hat och tänka hatiskt, men man får aldrig såra, slå eller utnyttja.
”Behärska dig!” betyder att kontrollera tungan och handen. Känslan får
kännas som den känns för att kunna respektera dess existens och kunna
upprätthålla sin balans.
SJ
JÄ
LV
ST
YR
NI
NG

35. KÄNSLOKONTROLL GÖR VÅLD PÅ FRIHETEN
Kravet att inte få känna det man känner, eller att man borde känna något
annat provocerar orättvisa, ilska och revolt:
• ”Sluta gråta.” – Känns sårande.
• ”Du behöver inte vara rädd.” – Rädslan blir skamfylld.
• ”Bli inte arg!” – Känns nedlåtande.
• ”Ta inte åt dej.” – Känns sårande.
• ”Ta det lugnt.” – Krav att kontrollera känslor känns kränkande.
• ”Be nu om förlåtelse.” – Känns nedlåtande, befallande, motstånd.
• ”Du borde vara tacksam.” – Känns irriterande.
• ”Älskar du mej fortfarande?” – Kan kännas som krav, man vill fly.
• ”Behärska dig” – Upplevs som krav att kontrollera sina känslor.
Detta gör att vi upplever det farligt att prata om känslor.

36. RASTLÖSHET OCH KONCENTRATIONSSVÅRIGHET
• Koncentration innebär att stanna upp, att ha fokus på en sak. Det
betyder att ha en känslomässig kontakt med objektet, vilket förutsätter
att man har kontakt med sig själv.
• ”Man lär sig lättast det man älskar.”
• Rastlöshet är ett symptom på osäkerhet, rädsla, leda, otillräcklighet,
ilska, krav...
• Människan har fått lära sig att skämmas och kontrollera sina känslor,
vilket innebär att förtrycka något viktigt som finns inom en. Det skapar
en inre konflikt.
• Man hämmar kontakten med sig själv, sin koncentrationsförmåga, sina
förmågor och kunskaper.
Problematiken finns inte i känslorna men i att förtrycka sina känslor. Vi
behöver bemöta varandras känslor med intresse och respekt.

37. VERKTYG: RESPEKTERA FRIHETEN ATT KÄNNA
• Stanna upp, ta dig tid, blunda, andas medvetet, fokusera på andningen.
• Känn efter i din kropp, vad känner du, trötthet, spänning, värk? De är
nyttiga larmsignaler. Lyssna på kroppens larm med respekt och nyfikenhet.
• Vänd blicken ännu mera inåt. Vad känner du; trygghet, glädje, frihet,
kärlek, ångest, rädsla, ilska, skam, maktlöshet…? Obehagliga och
smärtsamma känslor är också nyttiga larmsignaler. Öva dig i att bemöta
dina känslor med acceptans och villkorslös respekt.
• Undvik frågan varför, då förflyttas fokus till det yttre som främjar
offerkänslan. Reflektera sen över att känslovanor bottnar i din livshistoria.
• Att känna hör till den gränslösa friheten, lär dig att känna denna frihet.
• Vi har blivit uppfostrade till att dölja, skämmas över och förtrycka våra
känslor, dvs. oss själva. Låt oss tillåta och se denna inre kamp.
• Gör det till en regelbunden vana att medvetet tillåta och respektera
känslor hos dig och andra.

38. VAD KÄNNER DU DÅ DU KOMMER TILL SKOLAN?
Man sätter upp en tabell på väggen i klassrummet där eleverna
markerar med ett snedstreck hur de känner sig då de kommer till skolan.
Läraren uppmärksammar tabellen men värderar den inte.
Hen reflekterar över friheten att känna och lägger tid på
att respektera känslan.
KÄNSLA VÄLDIGT
MYCKET
MYCKET LITE VÄLDIGT LITE
Glädje
Intresse
Oro
Ilska

39. FÖREBYGG PROBLEM
5. Bemöt eleven i sin känsla

40. HUR KAN DU BEMÖTA ELEVEN SOM KÄNNER SIG SÅRAD
• Lyssna respektfullt på hen. Undvik att försöka ändra hens uppfattning
om vad som hände. Du kan upprepa vad hen säger så att hen kan
känna att du verkligen lyssnar.
• Om du vill trösta, kom ihåg att tröstandet kan uppfattas som att hen
inte blev bemött och respekterad i sin känsla av att vara sårad.
• Be hen beskriva själva känslan av att vara sårad. Du kan kanske hjälpa
hen att sätta ord på sina känslor: ilska, orättvisa, rädsla, bitterhet,
maktlöshet, skam, skuld, sorg...
• Hjälp hen att acceptera existensen av dessa känslor och därmed
respektera sig själv.
• Tillämpa Respektera friheten att känna.
• Reflektera allmänt över människans behov av att nedlåta andra för att
trycka ner medvetenheten om sin egen osäkerhet och övergivenhet.
• Samtala om Det jag gör mot dig, gör jag även mot mig själv i mitt inre
och Vi är varandras inre speglar.

41. HUR KAN MAN BEMÖTA DEN SOM SÅRAR
• Fråga om vad som hände. Lyssna med villkorslös respekt. Upprepa
kärnan i hens redogörelse, inte som en sanning, utan som hens version
av vad som hände. Bedöm inte vad är sant eller inte.
• Be hen beskriva vilka känslor hen hade i situationen. Om så behövs
hjälp hen genom att föreslå ord som ilska, rädsla, underlägsenhet,
bitterhet, skam, skuld, sorg... Hjälp hen att acceptera existensen av
känslor, att respektera dem och därmed respektera sig själv.
• Tillämpa kanske verktyget Respektera friheten att känna.
• Reflektera över den villkorslösa friheten att känna och den begränsade
friheten att handla och behovet av självkontroll.
• Reflektera allmänt över människans behov av att nedlåta andra för att
trycka ner medvetenheten om sin egen osäkerhet.
• Samtala om Det jag gör mot dig, gör jag även mot mig själv i mitt inre.

42. BÅDE UPPSKATTAD OCH ÖVERGIVEN
• Ett barn som upplever sig älskat och uppskattat lär sig att värdesätta sig själv
och andra (sund självkänsla).
• En människa som inte känner sig älskad, känner sig värdelös och icke
respekterad (dålig självkänsla) av olika anledningar som:
• Hen möts med övergivenhet, nedlåtande, ointresse
• Hen idealiseras, sätts på piedestal
• Hen skäms bort och blir lätt egocentrerad, begränsad.
• Bemöts med kvävande kärlek, dvs. kontroll av friheten
• Uppfostras med belöning eller straff (morot eller piska) dvs. betingad
uppfostran

43. KÄNSLORNA STYR DEN FYSIOLOGISKA,
TANKEMÄSSIGA OCH UTÅTRIKTADE AKTIVITETEN
VIHAISET
KUOLEVAT
ENNEN
AIKOJAAN

44. MÄNNISKAN VILL BLI SEDD, ACCEPTERAD OCH
RESPEKTERAD – ÄLSKAD:
i sina känslor, handlingar, i sin helhet
• FÖR DEN ARGA/STÖKIGA/RÄDDA/SÅRADE/TYSTA ÄR DET VIKTIGARE
ATT BLI RESPEKTERAD I SIN KÄNSLA ÄN ATT FÅ SIN VILJA IGENOM.
• Ilska uppstår ur rädsla, man upplever sig hotad.
• Aggressiviteten kan vara en kronisk känsla. Kanske det i nuet inte finns
något hot, men nuet kan väcka medvetenhet om upplevelser från det
förflutna. Det kan också vara så att hen bara hittar på en orsak för att få
känna ilska.
• Känslor är tabu. Vi är rädda för andras känslor och vill inte se hens ilska,
rädsla, sorgsenhet. Hen upplever sig då icke-accepterad, orättvist
behandlad, rädd, arg, tillintetgjord – den onda cirkeln av övergivenhet
förstärks.
• Vi har ett naturligt behov av att uttrycka våra känslor.
• Alla känslor är i grund och botten tecken på kärlek.

45. OLIKA “STRATEGIER” FÖR ATT REAGERA INFÖR ÖVERGIVENHET
Att bli övergiven är alltid orättvist och förnedrande. Den övergivna
försöker desperat få bekräftelse på sin existens genom att förorsaka en
känslomässig reaktion hos andra eller hos sig själv genom att:
• vara snäll, till lags, duga, behaga, prestera felfritt och gränslöst, att
bli berömd och eller beundrad
• provocera hos andra skratt och/eller rädsla, irritation, ilska, tycka
synd, känsla av kränkthet, skuldkänsla, avsky…
• skaffa makt, anhängare, ägodelar, maktsymboler…
• tillhöra en speciell grupp, samhällsklass, (kriminellt) gäng,
utanförskap…
• missbruka droger, nikotin, alkohol, sötsaker, mat, mobilen, spel,
sociala media, arbete…
• förorsaka smärta hos sig själv, självdestruktivitet

46. ATT FÖRNEKA SINA KÄNSLOR ÄR ATT KVÄVA SIG SJÄLV
• Känslor är en väsentlig aspekt i ens existens. Försöket att kontrollera,
trycka ner sina känslor är att förtrycka sig själv.
• Kväver man en känsla kväver man alla känslor. Man kan inte välja att
förtrycka bara en viss känsla.
• Att förtrycka känslan aktiverar och håller den aktiverad. Det leder till
ett konstant, latent, negativt känslotillstånd.
• Att trycka ner sina känslor upplevs ofta som den enda räddningen,
som överlevnadsstrategi, man hamnar i kamp mot sig själv.
• Människan upplever och tolkar allt i livet som ett hot, baserat på
denna känslomässiga konflikt (projektion).
• Eftersom känslor är tabu, blir vi passiva offer för våra känslor.
• Vi förlorar medvetenheten om friheten att känna, den djupaste
dimensionen av frihet (Johann Wolfgang von Goethe).

47. I N V O LV E R A F Ö R Ä L D R A R N A
• Informera och samtala med föräldrarna om skolans värdegrund och
dess betydelse i mötet med eleven; ett villkorslöst värdesättande.
• Välj några aspekter av denna förebyggande del vid föräldramöte. Lyssna
till föräldrar, försök inte att övertyga dem om någonting. Motstridiga
åsikter får existera i ett gott samarbete.
• Skapa material som är lätt tillgängligt för vuxna, på så sätt lär du också
dig själv.

48. 2 BEMÖT ELEVEN MED VILLKORSLÖST VÄRDESÄTTANDE
UTMANINGAR
• Ständigt behov av uppmärksamhet, rastlöshet
• Ångest, rädsla, mindervärde, skam, sorg...
• Brist på koncentration, likgiltighet
• Skolk, självdestruktivitet
VERKTYG
• Avveckla en spänd relation
• Medla i en konflikt
• Följ upp förverkligandet
• Hjälp eleven att förändra sitt handlingssätt

49. VERKTYG: AVVECKLA EN SPÄND RELATION
Om du känner en speciell svårighet i att möta en viss elev (kollega…), stanna
först upp för att medvetet acceptera dina känslor. Reservera tid och lämplig
möjlighet för att prata med den andra tu man hand. Koncentrera dig på att
lyssna med villkorslös respekt. Respekt smittar. För följande typ av dialog:
• ”Jag upplever att vi har en viss svårighet att arbeta tillsammans. Finns det
något som jag gör som känns orättvist? Kan du beskriva mitt sätt att agera
som väcker obehag, irritation, känslan av orättvisa eller ilska hos dig? Jag
kommer att lyssna på dig och respektera allt utan att bortförklara något.”
• Om hen inte vågar svara är det ett viktigt svar att tänka på. Tacka för tiden.
Du har öppnat kanalen.
• Försök på nytt. När hen börjar berätta, lyssna med villkorslös acceptans. Efter
varje mening, repetera och sammanfatta vad hen sade så att hen verkligen
kan uppleva att du har lyssnat.
• Fråga: “Vilka känslor har du när jag handlar på mitt vanliga sätt?”
• Fråga: ”På vilket sätt skulle jag behöva förändra mitt handlingssätt?”
• Tacka, säg att du ska tänka på saken och kanske återkomma senare.

50. GRUNDTANKE: INRE SPEGEL
VI ÄR VARANDRAS INRE SPEGLAR
• Alla människor har alla mänskliga egenskaper
– mänskliga rikedomar och hämningar.
• Allt jag ser hos dig finns också hos mig på
något sätt.
• Din glädje väcker medvetenhet om glädje inom
mig (likheten).
• Din glädje kan också väcka medvetenhet om
sorg hos mig (motsatsen).
• Vi är varandras inre speglar genom likheter
eller motsatser, men inte i samma grad, på
samma sätt eller vid samma tillfälle.
• Vad jag helst inte vill se hos dig finns ändå hos
mig på något sätt.

51. VERKTYG: MEDLA I EN KONFLIKT
För följande samtal i två steg men utan krav på att lösa problemet:
Steg 1: För följande samtal separat med var och en
• Be var och en beskriva sin version av problemet. Lyssna respektfullt utan att
korrigera något. Respekt smittar. Ta inte parti för någon.
• Be var och en beskriva vilka känslor som väcktes hos hen. Hjälp hen att
acceptera känslorna.
• Fråga vilka känslor situationen kan ha väckt hos andra inblandade.
• Fråga om förslag hur var och en skulle kunna agera vidare.
Steg 2: För följande samtal separat med var och en:
• Beskriv den andra partens version av problemet och känslor, troligen de
samma som hen själv. Vars och ens version får vara och förbli motstridig.
• Om det känns bra, reflektera över grundtankarna Vi är varandras inre
speglar och Vad jag gör mot dig gör jag med mig själv i mitt inre.
• Presentera ett förslag för var och en om hur hen skulle kunna agera vidare.
Deltagarna behöver inte bli överens. Fortsätt om behov finns.

52. VERKTYG: FÖLJ UPP FÖRVERKLIGANDET
Fråga och lyssna med respekt. Ifrågasätt inte. Koncentrera dig på uppgifter och
handlingssätt. Din respekt smittar. Gå igenom med eleven den förra
periodens uppgifter.
• Fråga vilka av dem som blev förverkligade.
• Fråga vilka av dem som inte blev förverkligade.
• Fråga vad som underlättade förverkligandet.
• Fråga vad som hindrade förverkligandet.
• Hjälp hen att göra en ny handlingsplan med syftet att:
• Betrakta ogjorda uppgifter
• Förstärka underlättande faktorer
• Förebygga hindrande faktorer
• Planera nya uppgifter
• Tips: Ta reda på var eleven finns i sin kunskapsnivå, börja handledningen där.
• Tacka eleven för samtalet. Återkom om så behövs.

53. VERKTYG: HJÄLP ELEVEN FÖRÄNDRA SITT HANDLINGSSÄTT
• Fundera tillsmmans med hen att människan alltid syftar på något gott
(fördel, nytta, glädje, njutning…) sett ur egen synvinkel.
• Be hen att beskriva sin svårighet och hens vanliga handlingssätt i den.
• Hjälp hen ta fram allt det goda/fördelen/njutningen som hen har fått, har
eller försöker nå genom sina vanliga handlingssätt (1).
• Förvandla problemet till en ideal vision, den bästa tänkbara – en utopi.
• Diskutera vilka skulle vara hens ideala handlingssätt enligt visionen.
• Hjälp hen att tänka allt det goda/fördelen/njutningen som hen kunde nå
genom de ideala handlingssätten (2).
• Be hen beskriva vilka goda känslor som väcks när hen tänker på hens vanliga
handlingssätt (1) och på de ideala handlingssätten (2); känslor som trygghet,
mod, glädje, självrespekt, kärlek, tacksamhet, frihet…
• Be hen att jämföra de vanliga (1) och de ideala handlingsättens goda ting (2)
samt de goda känslorna som de två alternativen väcker hos hen.
• Be hen välja mellan dem. Om hen väljer 1, sluta dialogen här. Om hen väljer
2, hjälp hen att öva sig i de ideala handlingssätten.

54. 3 VÄRDESÄTT GEMENSKAPEN – ARBETSRO ÄR ALLAS ANSVAR
UTMANINGAR
• Kaos i klassrummet
• Störande beteende
• Överlägsenhet, nedvärdering, mobbning
• Jämförelse, orättvisa
• Splittrande grupperingar, bråk, våldsamheter
VERKTYG
• Förstärk jämlikhet och gemensamt ansvar
• Motivera genom medvetenhet
• Hjälp gruppen att förändra sitt handlingssätt

55. TIPS FÖR ATT MÖTA EN KLASS I KAOS
Erfaren lärare: 70% av tiden går till annat än undervisning. Fabriksdirektör:
över 50% av tiden går till olika personliga problem.
• Bemöt först de mest utmanande eleverna på tumanhand. Tillämpa Avveckla
en spänd relation, Omvänd kritik och Det jag gör mot dig, gör jag även mot mig
själv i mitt inre.
• Reflektera över dina känslor innan du går till klassen, tillämpa med dig själv
Respektera friheten att känna.
• Försök inte ha kontroll. Gå omkring i klassen respektfullt och nyfiket men säg
ingenting. Kanske respekten smittar.
• I nödsituation ropa medvetet ilsket: ”Stopp!” Några upplever sig bli sedda
mest när de blir bemötta med irritation och ilska.
• Ställ en intressant fråga till dem som finns närmast, till ex.: ”Varför är vi
här…?”. Börja med att inleda kontakten med dem, deras intresse kan skapa
nyfikenhet och respekt för andra.
• Överför gradvis arbetsro till att bli ett allas ansvar. Elever som vill, lär sig då
att uttrycka sig, och be om arbetsro.

56. VERKTYG: FÖRSTÄRK JÄMLIKHET OCH GEMENSAMT ANSVAR
Alla diskuterar och fördjupar förståelsen för värdegrunden. Enligt den utvecklas
överenskommelser över möjliga ärenden som kan höra till allas frihet att bestämma:
• Möblering av pulpeterna och beslut var var och en ska sitta
• Överenskommelse om hur klassen tar hand om klassrummet.
• Hur förebygga och hantera störande, nedlåtande beteende och mobbning – föreslå
att få öva på när någon stör arbetsron och be intresserade att säga: ”Jag vill ha
arbetsro.”
• Överenskommelse om kamrathjälp
• Överenskommelse om mobiler
• Ska läraren ställa frågor till hela klassen eller rikta direkt till en elev?
• Ska man utse en ansvarsperson i klassen och hens uppgifter?
• Planering och organisering av rastaktiviteter
• Planering och organisering av evenemang som sker in eller utanför skolan
• Planering och utveckling av undervisningsmetoder och tema
• Öva situationen när Kalle säger till Lena: ”Du är en idiot.” Då säger Maija bredvid:
”Kalle, vad känner du?” Pekka fortsätter: ”Hur mår du?” Kanske Helena fortsätter:
”Den som säger är.”

57. KONSEKVENSER VID REGELBROTT
• Först överväg om det är nödvändigt att tillämpa de konsekvenser som
föreskrivs i lag och/eller av annan högre nivå (skolstyrelse...).
• Använd följande verktyg på målpersonen för att väcka självrespekt:
Respektera friheten att känna, Avveckla en spänd relation och/eller
Omvänd kritik.
• Reflektera över grundtankarna Vad jag gör mot en annan, görjag i mig själv
och för mig själv, Vi är varandras inre speglar, Ont kan botas bara med gott.
• Om det behövs, tillämpa i klassen Hjälp gruppen förändra sitt handlingssätt.

58. VERKTYG: MOTIVERA GENOM MEDVETENHET
Diskutera värdegrunden, be alla tänka över sitt förhållningssätt till den:
• Känner du till skolans värdegrund? Vill du förändra något i den?
• Kan värdegrunden hjälpa dig att reflektera över dina egna värderingar?
• Ge exempel på människor som har ett meningsfullt liv?
• Hur ser din dröm eller vision ut om din framtid, ditt liv?
• På vilket sätt kan skolgången bidra till eller hindra dig ifrån att
förverkliga din dröm?
Din relation till skolgången och dina klasskamrater:
• Med vilken känsla går du till skolan?
• Finns det en anda av gemensamt värdesättande?
• Hur bidrar du till det gemensamma värdesättandet?
• Känner du dig värdesatt? Brukar du värdesätta andra?
• Inspireras alla till deltagande? Hur bidrar du till det?
• Vilka förslag har du för att utveckla samarbete och välmående?

59. ATT BEMÖTA AGGRESSIONER OCH MOBBNING
• I första hand: koncentrera dig på att förhindra aggressionen.
• I nödsituation, använd din ilska som styrka med positiv energi.
• Vid behov, tillämpa konsekvenser enligt regler eller lag.
• I gruppen råder gemensamt ansvar; alla känner friheten och ansvaret för att
agera och förhindra aggressionen.
• Avveckla krav på att lösa problemet. Leta inte efter syndabock, döm inte. Ta
separat reda på olika parters version. Undvik frågan varför, den leder till
minskat ansvar. Utmana ingen till att be om förlåtelse.
• Reflektera med gruppen över Eget offer och Inre spegel.
• Tillämpa med förövaren, med offret, med de mest involverade eller med hela
gruppen Respektera friheten att känna, Avveckla en spänd relation, Medla i
en konflikt…
• När den akuta fasen är över, reflektera tillsammans med gruppen över hur
den nästa gång kan agera i en liknande situation.
• Vid behov, tillämpa Hjälp gruppen att förändra sitt handlingssätt.

60. VERKTYG: HJÄLP GRUPPEN FÖRÄNDRA SITT HANDLINGSSÄTT
Människor och grupper alltid syftar på något gott (fördel, njutning…) sett ur
egen synvinkel.
• Förvandla gruppens viktiga problem till en ideal vision (utopi).
• Reflektera över vad gruppen känner inför problemet.
• Lista gruppens nuvarande handlingssätt när den möter problemet.
• Hjälp gruppen bli medveten om det goda/fördelen/njutningen som gruppen
försöker nå genom sina nuvarande handlingssätt (1).
• Gruppen förvandlar visionen till gruppens ideala handlingssätt.
• Hjälp gruppen bli medveten om det goda/fördelen/njutningen som gruppen
kunde uppnå genom de ideala handlingssätten (2).
• Fråga gruppen vilka goda känslor som väcks av de nuvarande (1) och de
ideala handlingssätten (2), känslor som glädje, trygghet, mod, självrespekt…
• Utmana gruppen till att jämföra dessa två goda ting (1 och 2) och att välja
mellan dem. Om den väljer 1, sluta här. Om den väljer 2, fortsätt.
• Gruppen planerar och övar sig i de ideala handlingssätten.

61. JÄMLIKHET LEDER TILL GEMENSAMT
ANSVAR
OBEGRÄNSAD FRIHET ATT KÄNNA,
BEGRÄNSAD FRIHET ATT HANDLA;
ANSVAR = FRIHET
ONT KAN BOTAS ENDAST MED GOTT
VI ÄR VARANDRAS INRE SPEGLAR
DET JAG GÖR GENTEMOT DIG, GÖR
JAG MED MIG SJÄLV I MITT INRE
JAG ÄR MEDVETEN, JAG FINNS –
MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET
SAMTALA REGELBUNDET OM GRUNDTANKARNA
N A

62. 4 FÖREBYGG OCH BEHANDLA STRESS
UTMANINGAR
• Skolfobi, utslagenhet, självdestruktivitet
• Ångest, frustration, maktlöshet, sorg, trötthet, stress…
VERKTYG
• Reflektera över yttre och inre orsaker till stress
• Uppmärksamma känslomässiga och fysiska symtom
• Öva dig i att behandla stress

63. MÄNNISKOSYN: EN SOCIO-PSYKO-SOMATISK ENHET
• Miljön, samhället, familjen påverkar
människans psyke – personlighet.
• Känslor som rädsla och ilska meddelar det
neurologiska systemet om fara eller hot.
• Det neurologiska systemet aktiverar
stresshormoners produktion och styr
kroppens fysiologiska aktiviteter till
stressläge.
• När faran är över avvecklas rädsla och
ilska. Då avvecklar det neurologiska
systemet kroppens stressfunktioner.
• Psykosomatik (soma=kropp) kan kallas
socio-psyko-somatik.

64. DEN SUNDA OCH OSUNDA STRESSEN
Varje situation kan mötas med den optimala dvs. sunda stressen:
• I vila är det bra att inte vilja något, eftersom viljan leder till
ansträngning.
• Vid fara eller hot behöver vi försvara liv och rättvisa. Vi behöver reagera
med stresskänslor för ökad fysisk styrka.
• Att vilja leder till att anstränga sig. Viljan är stressens ”förgasare”.
Den osunda delen av stressen uppstår när man upplever resurser och
behov på ett obalanserat sätt.

65. Konkurrenssamhället ställer allt högre krav och har större
behov av att utvärdera människor (meritokrati):
• mera arbete, mindre resurser
• ständigt jämförande med andra
• omorganisationer, nya metoder
• känslan av att inte räcka till, att bli utnyttjad, orättvisa
VILKET FÖRHÅLLNINGSSÄTT?
• Uppfattar sanningen
• Accepterar medvetenheten
• Anpassar arbetskvaliteten
• Planerar långsiktigt
• Reflekterar över helheten
• Påverkar samhället
STRESSAR SIG PÅ SUNT SÄTT
• Känner frustration, trötthet men
förnekar det; förtrycker medvetenhet
och därmed sig själv
• Kritiserar, anklagar, dömer, ältar
• Hamnar i offerattityd, självcentrering
• Livet omvandlas till krav
STRESSAR SIG SJÄLV PÅ OSUNT SÄTT

66. MÄNSKLIGA RIKEDOMAR
BETYDER BALANS/HÄLSA
Uppfatta, förnimma
Minne, använda det förflutna
Intuition, “sjätte sinne”
Kärlek, glädje, ansvar, frihet,
koncentration...
Mod, initiativ, kreativitet
Bedömningsförmåga
Ärlighet, rättvisa, det etiska
Estetiskt sinne, det estetiska
Självdisciplin
Inlärningsförmåga
Speciella talanger
Fysiska förmågor
HÄMNINGAR SKAPAR
OBALANS/OSUND STRESS
Negativ känslomässig vana (oro,
ångest, rädsla, skam, missnöje,
ilska...) och krav att inte få känna så
Stränghet, attityd att förtrycka
medvetenhet, krav att verkligheten
skulle vara annorlunda
Perfektionism, storhetsmani,
gränslöshet, kravfullhet
Missunnsamhet, avund, elakhet,
inversion: gott är ont, ont är gott –
ovana vid kärlek
Egocentricitet, egoism, offerattityd

67. VERKTYG: ÖVA DIG I ATT BEHANDLA STRESS 1(2)
1 Prata om ditt problem. Beskriv eller skriv en öppen rapport om din situation
till din chef. Be om råd och hjälp, det är kärlek.
2 Undvik att ställa krav på andra och på dig själv. Krav på att lösa problem gör
dem kroniska. Ha inte fokus på att kämpa emot det onda. Skapa en vision
om det ideala (utopin) och arbeta för den utan krav att lyckas.
3 Planera underlättande åtgärder. Anpassa dig till det som du inte kan förändra.
4 Stanna upp, ta tid ensam, med en vän eller med din gemenskap. Känn efter i
din kropp, dess symtom; trötthet, spänning och värk. De är nyttiga symtom,
larmsignaler, tillåt dem, lyssna på din kropp:
stel nacke, spända muskler, huvudvärk, ont i bröstet, högt blodtryck,
hjärtklappning, hudbesvär, förkylningar, infektioner, magsår, ryggvärk,
hormonrubbningar, hjärtattacker, autoimmunsjukdomar…
5 Blunda, andas, förnim dina känslor, tillämpa Respektera friheten att känna:
ångest, rädsla, spänning, irritation, nervositet, otillräcklighet, bitterhet,
ilska, likgiltighet, koncentrationssvårighet, sömnproblem, avstängdhet,

68. VERKTYG: ÖVA DIG I ATT BEHANDLA STRESS 2(2)
hopplöshet, fobier, depression, aggression, utbrändhet, ätstörningar,
självdestruktivitet…
6 Reflektera över stressens inre faktorer, hämningar i dig:
negativ känslomässig vana och krav att inte få känna så, censur, krav att
verkligheten inte ska vara som den är, perfektionism, storhetsmani,
missunnsamhet, inversion dvs. gott är ont, ont är gott, egocentricitet…
7 Utveckla vanan att bekräfta mänskliga rikedomar hos andra, då börjar du få
kontakt med dem inom dig:
uppfattningsförmåga, minne, intuition, kärlek, koncentration, mod,
kreativitet, bedömningsförmåga, ärlighet, estetiskt sinne, självdisciplin,
inlärningsförmåga, speciella talanger, fysiska förmågor, kunskaper…
8 Arbeta för det goda i livet även mot din vilja – det är kärlek. Stressresiliens
är ödmjukhet att lyssna och reagera på symtom både i känslor och i
kroppen.

69. Känslornas handbok, Pertti Simula, 2015, kan beställas
info@conscientia.se.
Utbildning, handledning, terapi samt litteratur:
conscientia.se, info@conscientia.se
Stockholm, Helsingfors, São Paulo
Conscientia
Instit
u t e