Litet arbete om distriktssköterskans insatser för riskbruk av alkohol

1. Alkohol som levnadsvana
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska
Hälsa och ohälsa i ett livsloppsperspektiv 15 hp
Av Carina Svahn Karlsson och Anneli Steen
Hälsohögskolan i Jönköping VT 2015
Kursansvarig: Berith Munck
Examinator: Ylva Fredholm Ståhl

2. Bakgrund
Ur ett globalt perspektiv har alkoholen en bidragande orsak till försämrad hälsa. En
överkonsumtion leder till ökad risk att drabbas av sjukdom och sjukhusinläggning samt en ökad
kostnad för samhället främst i form av akutsjukvård. Hälften av alla som söker akutsjukvård en
fredagskväll är påverkade av alkohol. Nivån på alkoholkonsumtionen kan leda till försämrad
livskvalité och ökad dödlighet (Rössner, Egger & Binns, 2014) och kan ge stora problem
psykiskt, socialt och monetärt för närstående och den enskilda individen (Socialstyrelsen, 2014).
Dödssiffran för alkoholrelaterade diagnoser beräknades år 2013 till 1384 män och 417 kvinnor.
Beräknad kostnad för alkoholrelaterade insatser av Hälso- och sjukvården (HSV) år 2002
uppgick till 3,3 miljarder kronor (Socialstyrelsen 2011).
Alla åtgärder för alkoholöverkonsumtion från HSV ska vara vetenskapligt bevisade effektiva.
Åtgärder mot risk- och missbruk rangordnas på en skala från prioritet ett till tio för sådant HSV
bör eller kan göra rutinmässigt. Grad ett motsvarar högst angelägenhet på grund av högst
svårighetsgrad hos sjukdomen, högst vetenskapligt stöd för effektivitet och bäst
kostnadseffektivitet hos metoden. Åtgärder med högre rangordning tillförs mer resurser än de
andra. FoU- rekommendation innebär att åtgärden bara erbjuds inom forskning och utveckling.
Läkemedel (LM), även dessa rangordnade, finns både för att nå helnykterhet och för att hålla
konsumtionen under riskbruksnivån, men det används inte i tillräcklig utsträckning. På kort sikt
ses de hälsofrämjande åtgärderna mot alkoholmissbruk som kostsamma, men på längre sikt
beräknas de spara in kostnader för HSV (Socialstyrelsen, 2014).
Riskbruk
Vindrickandet i Sverige har ökat och konsumtionen av starksprit har minskat. Kvinnor dricker
mindre alkohol än män, dock har konsumtionen ökat bland äldre kvinnor (Rössner, Egger &
Binns, 2014). Kvinnor tål alkohol sämre än män. Då männen har större andel vatten och mindre
andel fett i kroppen blir koncentrationen lägre i mäns kroppar eftersom alkohol är vattenlösligt
och alkoholen bryts ned effektivare. Uppskattningsvis har 13 % av kvinnorna och 20 % av
männen en alkoholkonsumtion som medför en risk (Folkhälsomyndigheten, 2014).
Ohälsosamma levnadsvanor kan öka risken för sjukdom eller olycksfall (Rosito och Toivanen,
2012). Enligt socialstyrelsens (2011) nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är
riskbruk av alkohol, en av de fyra levnadsvanor som bidrar mest till sjukdomar i Sverige. Som

3. riskbruk räknas intensivbruk minst en gång per månad, med fem standardglas för män och fyra
för kvinnor, eller ett högt genomsnittligt bruk. Enligt folkhälsomyndigheten (2014) är ett högt
genomsnittligt veckobruk 14 standardglas för män och nio för kvinnor. Intensivbruksgruppen
utgörs övervägande av personer upp till 29 år (Socialstyrelsen, 2014).
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för cancer, leverskada och psykosociala problem samt
olyckor och våld. (Rosito och Toivanen, 2012). Andra somatiska problem vid riskbruk är
dyspepsi, reflux, hypertoni, hjärtarytmier, infertilitet, impotens och olika sjukdomar
(Läkemedelsboken, 2014). En kritisk period i livet kan vara ungdomen då individen genomgår
en stor utveckling fysiskt, psykiskt och socialt och då hälsorelaterade levnadsvanor etableras
såsom alkoholkonsumtion. Stor alkoholkonsumtion under uppväxttiden kan påverka både
utbildningsmöjligheter, yrkeskarriär, möjligheter att få jobb eller ge en ökad risk att mista ett
jobb. Detta föranleder också påverkan av inkomst och livskvalité (Rosito & Toivanen, 2012).
Missbruk och beroende
I en missbruksutredning från 2009 till 2011 framkom att 780 000 personer i Sverige över 18 år
hade missbruk eller beroende av alkohol. En femtedel, då främst de med sociala problem får vård
och 30% till 40% an dessa uppvisar samsjuklighet med psykisk sjukdom. En stor del av dessa,
20 %, har diagnosen ADHD, annars är även ångest, depression och personlighetsstörningar
vanligt. Vid missbruk eller beroende är risken att drabbas av psykisk sjukdom fördubblad.
(Socialstyrelsen, 2014).
Man har diagonisticerat 330 000 eller 4 % av den vuxna befolkningen i Sverige, med
alkoholberoende. Alla söker inte vård trots att dödligheten två till fem gånger högre för beroende
än för andra, beroende på graden av alkoholberoende. Personer med lägre utbildning visar högre
ökad risk för dödlighet jämfört med de med högre utbildning (Socialstyrelsen, 2014).
Förklaringen kan vara att lägre social status kan leda till en förhöjd kronisk stressnivå som
indirekt påverkar hälsan. Att lindra stressen genom alkoholkonsumtion kan orsaka sjukdom och i
förlängningen döden (Rostila & Toivanen, 2012). För personer med beroende av alkohol som
tvärt slutar uppträder obehagliga abstinenssymptom i form av ångest, intensiv transpiration,
tremor, takykardi och hypertoni. Efter två till tre dagar kan symptomen utvecklas till allvarliga
och potentiellt dödliga konsekvenser som abstinensepilepsi eller delirium tremens, där
hallucinationer och agitation tillkommer (Socialstyrelsen, 2014).

4. Syfte
Att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder för
personer med alkoholberoende samt beskriva hälsorisker med alkoholmissbruk.
Metod
Vi studerade litteratur ur kursens referenslista med siktet inställt på alkoholbrukets relation till
hälsa och ohälsa samt hur distriktssjuksköterskan kan arbeta preventivt och hälsofrämjande med
detta. Tre vetenskapliga artiklar om alkohol som levnadsvana studerades även. Artiklar söktes
genom bibliotekets söktjänst med ”alcohol, lifestyle och health” som sökord. En påhittad text
fick utgöra exempel på en vårdsökande, vars vård diskuterades mot bakgrundsinformationen och
den risk- och missbruksvård för alkohol som är tillgänglig idag. Till diskussionen söktes även
artiklar i ämnet i aktuell dags- och kvällspress. Arbetet är skrivet i rapportform.
Resultat
Påhittad historia om Nisse och hans levnadsvana, alkoholen
Ett par öl för att varva ner efter jobbet varje dag, byttes på helgen ut mot vin innan maten, till
maten och efter maten. Till kvällen slappnar man av med ett glas Martini eller två. Så hade det
sett ut i Nisses föräldrahem, och så hade det sett ut sedan Nisse flyttade hemifrån och började
jobba på verket. Inget konstigt med det. Ett par kompisar från jobbet kom gärna över på kvällen
med. Det fanns alltid tillfälle att fira! Den här halsbrännan vill ju aldrig ge sig, tänkte Nisse. Så
irriterande! Nisse hade länge använt Samarin, men det hjälpte bara kortvarigt. Magproblemen
hade bara blivit värre. Han kände sig både hungrig, mätt och illamående på samma gång.
Dessutom hade det börjat bli svårt att svälja nu med. Farsan hade haft samma bekymmer innan
han fick magsår. Man stressar för mycket, tänkte Nisse. Skulle det fortsätta såhär skulle han
varken kunna äta, sova eller jobba snart. Jobbet hade det varit lite sisådär med. Nisse hade varit
så trött vissa måndagsmorgnar att det blivit att han fått sjukanmäla sig. Så blev det denna
måndagen med. Det sved i både magen och halsen när han slog numret till vårdcentralen.
Bedömning av Nisses hälsorisker
Nisse bokades in för en läkartid redan samma dag. Man skulle kunna tänka sig att läkaren
beställde blodprov och andra undersökningar på Nisse, bland annat för att utesluta kardiologiska
eller andra fysiologiska orsaker till halsbrännan. I läkemedelsboken trycker man på vikten av att
tidigt överväga alkohol som delorsak till olika hälsoproblem, eftersom man då kan bespara både

5. den vårdsökande och HSV betungande undersökningar och behandlingar. Just problem med
halsbränna och sura uppstötningar uppstår inte sällan vid alkoholintag eftersom övre magmunnen
slappnar av vid berusning (Franck & Hedberg, 2014).
Flera olika bedömningsinstrument med frågor rekommenderas för missbruk av alkohol, bland
annat "AUDIT", som används i nationella folkhälsoundersökningar (Se Bilaga 1). Nisse fyller i
"AUDIT". För att bedöma den vårdsökandes behov av stöd i övrigt, finns sedan ett mer
omfattande bedömningsformulär. Laboratoriemässiga mätvärden kan tas. Etanolmätning i
utandningsluft är bra för att mäta nyligen intagen alkohol. Andra urin- och blodprov kan ge svar
på alkoholintag och under de senaste dygnen eller ännu längre bakåt i tiden med hjälp av
etylmetaboliter. Organ och funktioner i kroppen kan ta skada av högt alkoholbruk, varför även
markörer för till exempel lever-, gallvägs- och blodkropps- bildningsfunktion kan vara av
intresse att följa. Nisse lämnar både blodprov och urinprov. Frågeformulären och lab-värdena
kan användas för återkoppling till den vårdsökande och som uppföljande kontroll efter
behandling (Socialstyrelsen, 2014).
Behandling av Nisses hälsorisker
Att fråga om alkoholvanor och informera om vad som är riskbruk är viktigt. Nisse kanske inte
insett att den konsumtion han har är ohälsosam för honom, eftersom han inte brukar mer alkohol
än hans familj gjorde när han växte upp. Som Harrington- Dobson & Blows (2007) skriver är
just förståelsen över att alkoholöverkonsumtion föreligger, det första steget mot behandling.
Användandet av formulären och mätvärdena utgör ett led även i behandlingen.
Sjuksköterskans roll i det hälsofrämjande arbetet är att tillvarata och stödja individens egna
resurser, respektera dennes värderingar, meningsupplevelser samt mål i livet. Delaktighet ska
finnas genom hela dialogen och samarbetet samt ett respektfullt bemötande mot den enskilde.
(Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Delaktighet i val av behandlingsmetoder kan avgöra
complience till och utfall av densamma (Socialstyrelsen, 2014). Detta innebär att DSK i mötet
med Nisse måste vara lyhörd och respektfull inför hans personliga erfarenheter. Utifrån det
salutogena perspektivet skapas hälsa genom att stärka friskfaktorer, dvs. faktorer som främjar
hälsa och förebygger ohälsa. Hälsoundervisning och hälsoupplysning har en viktig roll när det
gäller att minska riskbeteenden och val av livsstil (Andersson, 2009) och den vårdsökande kan
härigenom inse orsak/ verkan av alkoholkonsumtionen (Harrington-Dobinson & Blows, 2007).
I läkemedelsboken (2014) presenteras en patientcentrerad strategi för att uppmärksamma en
alkoholöverkonsumtion och motivera till reducering. Genom att förklara hur aktuellt
hälsoproblem kan relatera till alkoholbruk och föreslå att de provar halvering av

6. alkoholkonsumtionen för att se om det hjälper, kan man på ett avmoraliserat och respektfullt sätt
motivera till livsstilsförängdring. Förbättrade mätvärden och symptom kan pedagogiskt
tydliggöra om det sedan hjälpt eller inte. För Nisses del kan denna patientcentrerade strategi vara
bra för att uppmärksamma problemen. Att DSK på ett respektfullt sätt, förutom att informera om
matvanor, även informerar om alkoholens inverkan på just Nisses problem med reflux och
dyspepsi, är viktigt för att motivera honom till en livsstilsförändring. Genom att vara stödjande
och optimistisk kan DSK hjälpa Nisse att hålla motivationen uppe att han ska klara av sin
situation, såsom Hamilton & Baker (2013) menar.
Rådgivande samtal och webb- baserad rådgivning är medelhögt prioriterade åtgärder vid
riskbruk av alkohol. Samtalen ska utgå från den vårdsökandes upplevelse och stödja ökad
kontroll över den egna hälsan (Socialstyrelsen, 2011). Kognitiv beteendeterapi (KBT), 12-
stegsprogrammet och motivationshöjande behandling (MET) är högt prioriterade vid
alkoholmissbruk. Vid den sistnämnda behöver inte vårdpersonalen ha psykoterapiutbildning,
varför den prioriteras högt även i individuell behandling. I MET använder man sig av MI
(Motivational Interviewing), sedan bedömningsformulär, mätvärden och sedan åter MI för att
skapa motivation. MI har utvecklats just inom missbruksvården. Fokus är att ge individen en
positiv förstärkning, stärka självtilliten och övervinna ambivalensen. Tekniken består av öppna
frågor, att lyssna på ett reflekterande sätt, summera och uppmuntra individen. På så sätt kan
individen själv få möjlighet att klargöra motiven för eller emot sitt beteende (Svensk
sjuksköterskeförening, 2008). MI kan användas för att bedöma patientens intresse och tillit för
att ändra alkoholvanorna och den vårdsökande själv får reflektera över problematiken (Ledin,
2011).
Att utveckla coopingstategier inför sårbara situationer, visade sig vara bra för att hantera
alkoholsug. Att tänka på det positiva med att fortsätta vara nykter och det negativa med att vara
onykter, var lyckosamt. Likaså att undvika frestande situationer, att tänka på/ engagera sig i
annat, ha en pålitlig och nykter vän att luta sig mot, säga självstärkande saker till sig själv,
utmana alkoholtankarna, verkställa sitt problemlösande, intala sig att vänta ut suget och vägra
dricka alkohol, var ytterligare bra strategier att klara sig (Dolan, Rohsenow, Martin & Monti,
2013).
Socialstyrelsens prioriteringar för LM vid alkoholöverkonsumtion vid olika tillstånd beroende på
om målet är helnykterhet eller om man vill hålla nere konsumtionen och förhindra återfall.
Behandling av nedstämdhet, ångest och depression förebygga återfall i alkoholmissbruk. Det
finns även LM att ta till vid abstinensbesvär. Vid vissa LM finns dock problem med

7. toleransutveckling och hjälp med nedtrappning och KBT kan krävas vid utsättning
(Socialstyrelsen, 2014). Att ta ett läkemedel till hjälp för att dra ner på alkoholkonsumtionen och
förhindra återfall kan vara en god ide för Nisse.
Diskussion
Bruket av alkohol finns nästan överallt i samhället. Alkohol speglas oftast i positiva
sammanhang och framstår som att ge gemenskap, glädje och framgång. Detta överensstämmer
inte med verkligheten vilket har framkommit i denna rapport. Stora samhällskostnader för vård
och behandling, men även utifrån exempelvis arbetsfrånvaro. Enligt Folkhälsomyndigheten
(2014) bidrar alkoholkonsumtion till kroniska skador redan vid måttligt bruk samt orsakar
sociala problem. Forskningsrapporter om alkohol och hälsa har pekat åt olika håll. För ett par år
sedan hävdades att lätt till måttligt dagligt alkoholintag gav sänkt risk för hjärt- kärlsjukdomar
(Ronksley, Brien, Turner, Mukamal. & Ghali, 2011) och nyligen kom forskningsrapporter som
visade att redan måttligt alkoholintag ökar risken för canser (Nelson, Jarman, Rehm, Greenfield,
Rey & Kerr, et.al. 2013).
På många håll förutsätts att något är fel och måste förklaras om man nekar alkohol. För de yngre
finns många tillfällen då de förväntas använda alkohol för att känna sig delaktiga i de sociala
sammanhangen, tex. hallowen, lucia, valborg, skolavslutning eller inspark. I en nättidning
skriver Sundberg (2012), om detta problem. “Att vissa envisas med att tvunget få svar på varför
jag inte dricker, har ibland lett till att jag suttit där och kämpat för att hålla tillbaka tårarna
medan jag pressats till att berätta om jobbiga orsaker”... “Man ska inte behöva komma med
ursäkter (sanna eller påhittade), utan istället bara kunna stå för att man helt enkelt har valt att
låta bli att dricka.”
Inte bara Nisse, utan många andra människor i vårt samhälle, kan ha ett för högt alkoholbruk
utan att vara medvetna om faran. Här har HSV en stor uppgift att fylla. Vårpersonal tar idag för
sällan upp alkoholvanor med sina vårdsökande och det finns här behov av att utveckla arbetssätt
och höja kompentensen (Socialstyrelsen, 2014). DSK kan hjälpa till att förmedla den information
individen behöver för att fatta ett korrekt beslut och stötta dem som vill minska sin konsumtion,
eller som (Dolan, Rohsenow, Martin & Monti, 2013) skriver, få verktyg och hjälp med strategier
som stärker självförtroendet och ökar chansen att hålla den alkoholkonsumtionsnivå man vill ha.
I dag finns inget nationellt register kopplat till alkoholområdet. Dokumentationen om
ohälsosamma levnadsvanor och om vidtagna åtgärder bör förbättras och utvecklas inom vården.

8. Detta måste ses som en stor brist då det framkommit att många vårdsökande kommer till sjukhus
och vårdcentraler med alkoholrelaterade problem.

9. Referenser
Andersson, I. (2006). Epidemiologi för hälsovetare- en introduktion. Lund: studentlitteratur.
AUDIT- formulär http://www.slso.sll.se/upload/Administrationen/AUDIT.pdf
Dolan, S., Rohsenow, D., Martin, R., Monti, P. (2013) Urge-specific and lifestyle coping
strategies of alcoholics: Relationships of specific strategies to treatment outcome. Drug &
Alcohol Dependence , 2013 Feb 1; 128 (1-2): 8-14. DOI:
http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1016/j.drugalcdep.2012.07.010 (Hämtad 150316)
Folkhälsomyndigheten (2014) Folkhälsans utveckling – Målområden
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-
utveckling-malomraden/ (Hämtad 150310)
Franck, J., Hedberg, C. (2014) Alkohol – riskbruk, missbruk och beroende Läkemedelsboken
http://www.lakemedelsboken.se/t2_ber_alkohol_2013fm10.html?search=alkoh&iso=false&imo=
false&nplId=null&id=t2_2 (Hämtad 150315)
Hallberg L. (2010) Hälsa och Livsstil: forskning och praktiska tillämpningar. Studentlitteratur.
Lund.
Hamilton, I., Baker, S. (2013) Nurses´role in tackling problematic alcohol use. Practice Nursing
2013. Vol 24, N o 7
http://web.b.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=a1c01ca4-fc37-
4ad8-a582-8283728a7776%40sessionmgr112&vid=14&hid=124 (Hämtad 150319)
Harrington- Dobinson, A. & Blows, W. (2007) Part 3: Nurse´s guide to alcohol and promoting
healthy lifestyle changes. British Journal of Nursing. Jan 25-Feb 7; 16 (2): 106-8, 110. Vol.16,
No 2.
Holm Ivarsson B.(2014). Sjukdomsförebyggande metoder. Samtal om levnadsvanor i vården.
Natur & Kultur; Stockholm.
Löfgren-Mårtenson L. (2013). Sexualitet. Liber: Stockholm.
Naidoo J., Wills J. (2007) Folkhälsa och hälsofrämjande insatser. Studentlitteratur

10. Nelson, D., Jarman, D.W., Rehm, J., Greenfield, T.K. Rey, G., Kerr, W.C., Miller, P., Shield,
K.D., Ye, Y., and Naimi. T.S. (2013) Alcohol-Attributable Cancer Deaths and Years of Potential
Life Lost in the United States. American Journal of Public Health: April 2013, Vol. 103, No. 4,
pp. 641-648. doi: 10.2105/AJPH.2012.301199
Regeringskansliet (2003). Mål för folkhälsan, prop. 2002/2003:35. www.regeringen.se
Ringsberg K. (2009). Livsstil och hälsa I Friberg, F. & Öhlen. J. (red) Omvårdnadens grunder
Studentlitteratur; Lund.
Rostila, M., & Toivanen, S. (Red.). (2012). Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska
skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber.
Rössner, S., Egger, G., & Binns, A. (2014). Levnadsvanor. En klinisk handbok. Lund:
studentlitteratur.
Samarasinghe, K., Fridlund, B. & Arvidsson, B. (2010) Primary health care nurses promotion of
involuntary migrant families health. International Nursing Review. Vol 57, issue2, pp 224-231
Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tobak, alkohol,
fysisk aktivitet och matvanor-stöd för styrning och ledning. ISBN: 978-91-86885-66-3 Artikelnr:
2011-11-11 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18484/2011-11-
11.pdf (Hämtad 150304)
Socialstyrelsen (2014) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Stöd för
styrning och ledning. Artikelnummer 2014-3-24 Publicerad mars 2014
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19405/2014-3-24.pdf (Hämtad
150304)
Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer – Utvärdering 2014 Sjukdomsförebyggande metoder
Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Artikelnummer 2015-1-1 ISBN 978-91-
7555-255-2 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19598/2015-1-1.pdf
(Hämtad 2015-03-23)
Sundberg, L. (2012) Ursäkta, jag är nykter Aspekt.nu Publicerad 4 maj http://aspekt.nu/2012-05-
04/ursakta-jag-ar-nykter/ (Hämtad 150325)

11. Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategi för sjuksköterskan hälsofrämjande arbete.
http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Halsoframjande/Strategi-for-
sjukskoterskans-halsoframjande-arbete/ Hämtad 2015-03-16.
Ledin, C. (2011) Alkoholberoende Vårdguiden, 2011-10-20,
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkoholberoende/ (Hämtad 150522)

12. Bilaga 1