SlideShare a Scribd company logo

Complience to basic hygien routines

Kandidatuppsats om basala hygienrutiner

1 of 66
Download to read offline
Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping
Avdelningen för omvårdnad
Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING
Faktorer som påverkar compliance till
hygienrutiner.
En litteraturöversikt.
Britt-Marie Adolfsson, Petra Sjöholm, Anneli Steen
Examensarbete, 10 poäng, nivå 41-60 poäng
Omvårdnad
Jönköping, maj 2007
Handledare: Irene Hägg, Universitetsadjunkt
Examinator: Dan Malm, Universitetslektor
Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping
Avdelningen för omvårdnad
Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING
Sammanfattning
Låg compliance till basala hygienrutiner inom sjukvården är ett stort problem.
Konsekvenserna för låg compliance är höjd arbetsbelastning för vårdpersonalen, ökat lidande
för patienterna och stor ekonomisk belastning för sjukvården. Syftet med uppsatsen var att
beskriva faktorer som påverkar compliance till basala hygienrutiner inom sjukvården.
Litteraturstudie av kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes som metod.
Urvalet bestod i arton kvantitativa och två kvalitativa artiklar som analyserades utifrån
studiens syfte.
Det framkom fyra kategorier, sammanlagt bestående av tretton faktorer, som påverkade
compliance till basala hygienrutiner. Fysisk arbetssituation visade sig vara den mest
framträdande kategorin, men även kunskap, psykisk arbetssituation och personbundna
faktorer visade sig vara betydelsefulla. Slutsatsen var att det behövs multipla insatser för att
påverka compliance till basala hygienrutiner. En föredömlig och god arbetsledning,
kontinuerlig utbildning och en rimlig arbetsbelastning ses som de mest centrala åtgärderna. I
diskussionsdelen förs ett resonemang runt resultatet utifrån omvårdnadsteoretikern Calista
Roy´s adaptionsmodell.
Nyckelord: Compliance, Följsamhet gentemot riktlinjer, Hygien, Vårdrelaterad infektion
Summary
Low compliance towards fundamental hygiene routines in healthcare is a big problem. The
costs for low compliance are high workload for the healthcare workers, increased suffering
for patients and big economic costs for healthcare. The aim of this survey was to describe
factors that influence compliance towards fundamental hygiene routines in healthcare.
Literature survey with selection of 18 quantitative and 2 qualitative scientific articles was
chosen as method.
It aroused 13 factors that influence compliance towards fundamental hygiene routines. Factors
were sorted into four categories. Category physiological work situation turned out to be the
most important, but knowledge, psychological work situation and personality factors were
also important categories. The conclusion was that multiple actions are necessary to influence
compliance towards fundamental hygiene routines. In this literature survey a god, exemplary
management, continuous education and a reasonable workload and were found to be the most
important measures. A result discussion is held that reflects the result against nursing theorist
Calista Roy´s adaptation model.
Keywords: Compliance, Cross infection, Guideline adherence, Hygiene,
Innehållsförteckning
Faktorer som påverkar compliance till hygienrutiner. ...................................1
Inledning...............................................................................................................1
Bakgrund..............................................................................................................1
Hygienens betydelse växer fram ........................................................................................1
Hygiensjuksköterskan..........................................................................................................2
Lagar och författningar ......................................................................................................3
Basala hygienrutiner ...........................................................................................................4
Smittspridning och sjukhusinfektioner..............................................................................5
Låg compliance är ett stort problem..................................................................................6
Omvårdnadsteoretiskt perspektiv......................................................................................7
Syfte......................................................................................................................9
Metod och datainsamling....................................................................................9
Databearbetning och analys..............................................................................................12
Etiska överväganden och tillförlitlighet...........................................................................14
Resultat...............................................................................................................15
Personbundna faktorer......................................................................................................16
Kunskap..............................................................................................................................17
Fysisk arbetssituation........................................................................................................20
Psykisk arbetssituation......................................................................................................24
Metoddiskussion................................................................................................27
Resultatdiskussion.............................................................................................30
Compliancebeteendet belyst utifrån några adaptionsbegrepp......................................31
Nyttan med studien............................................................................................................40
Slutsatser............................................................................................................40
Referenser..........................................................................................................41
Bilaga 1 – Artikeltabell över utvalda artiklar…………………...………..….…...……..52
Inledning
De årliga ekonomiska kostnaderna för sjukhusinfektioner i Sverige gick på 1990-talet
upp till miljardklassen. Bara detta motiverar till åtgärder för att förebygga dem.
Kostnader för lidande, bestående men och dödsfall är inte inräknade, dessa är mycket
svårvärderade (Socialstyrelsen 1998). En undersökning angående hygienrutiner
genomförd på 82 vårdenheter i Sverige under hösten 2006, visade på behov av
utveckling inom flera områden. Exempel på dessa är tillämpning av basala
hygienrutiner, egenkontroll och uppföljning samt utbildning och kompetensutveckling
(Socialstyrelsen, 2007). Att arbeta utifrån ett rent och aseptiskt arbetssätt är
förmodligen ambitionen för all vårdpersonal, men compliance till basala hygienrutiner
inom sjukvården är oacceptabelt låg. Första steget för att komma tillrätta med detta är
att ta reda på vad det är som får compliance att svikta.
Bakgrund
Hygienens betydelse växer fram
År 1847 genomförde Ignaz Semmelweis en intervention som bevisade att dödligheten
bland barnafödande kvinnor minskades drastiskt om läkare tvättade händerna med en
klorin lösning när de gick från obduktion till barnförlossning. Hans idéer förkastades
dock av den samtida läkarvetenskapen (Pittet et al & Boyce 2001, Larsson 1989).
Florence Nightingale var under Krimkriget (1854-1856) chefssköterska i fält. Av de
sårade soldaterna på fältsjukhusens avdelningar dog 80 procent av infektioner
relaterade till sjukvården. Nightingale införde strikta hygien- och städrutiner på sina
avdelningar och beordrade noggrann handtvätt och kokning av all tvätt och annan
1
sjukvårdsmaterial. Nightingales avdelningar visade betydligt lägre frekvens av
sjukhusinfektioner och dödsfall som följd av hygieninterventionerna (Engberg 1990,
Larsson 1989). Under samma tidsepok levde kirurgen Joseph Lister. Han
uppmärksammade att 60 procent av dem som överlevde sin operation istället dog av
sepsis. Efter införsel av tvätt med karbolsyra av operationsinstrument och
operationssår dog endast fyra procent (Porte 2004, Larsson 1989). Detta kom att
förstärka den moderna synen på infektioners ursprung. Antibiotika introducerades
inom vården under 1940 talet och det fanns en förhoppning om att problemen med
infektioner undanröjts, men så var inte fallet. Rapporter om antibiotikaresistenta
bakteriestammar kom från olika håll i världen. På mitten av 1900-talet hade i Sverige
spridningen av Stafylokock Aureus och sjukhussjukan blivit ett allt större problem.
För att komma till rätta med smittspridningen krävdes förbättrade rutiner och metoder.
(Smittskyddsinstitutet 2006a).
Hygiensjuksköterskan
I Sverige tillsattes de första hygiensjuksköterskorna på 1960-talet
(Smittskyddsinstitutet 2006b). Centralt har Socialstyrelsen huvudansvaret för hälso-
och hygienfrågor, men på lokal sjukhusnivå är det verksamhetschefen som ansvarar
för att hygienrutiner fungerar. Avdelningssjuksköterskan ansvarar för avdelningens
hygienrutiner och varje avdelning bör ha ett hygienombud med kunskap om
hygienfrågor. Större sjukhus har en vårdhygienisk enhet där hygienlikare,
hygiensjuksköterska och hygientekniker samarbetar. Hygiensjuksköterskan ska ha
kunskap om mikrobiologi, vård- och behandlingsrutiner och ska informera
vårdpersonal inom hälso- och sjukvård om metoder samt hygienrutiner. Dessutom ska
han/ hon hålla sig uppdaterad om nyheter inom vetenskap och utveckling och ansvara
2
för patient- och personalhygien. Även infektionsregistrering och fortlöpande
uppdatering av hygienföreskrifter ska skötas av hygiensjuksköterskor. (Ericson &
Ericson 2006). I Sverige finns inte någon formell specialistutbildning för
hygiensjuksköterskor. Sporadiska utbildningar tas fram. Att det inte finns specialister
med egen utbildning hämmar rekrytering av utbildad personal (Hambreus &
Tammelin 2006).
Lagar och författningar
I Sverige har lagar, författningar och basala hygienrutiner författats för att få kontroll
över smittspridning och dessa ska följas av all sjukvårdpersonal. Enligt
arbetsmiljölagen har arbetstagare skyldighet att följa givna föreskrifter i sitt arbete,
använda tillgänglig skyddsutrustning och iaktta nödvändig försiktighet för att
förebygga ohälsa och olycksfall (Socialstyrelsen 1977). Hälso- och sjukvård skall
bedrivas med en god hygienisk standard (Socialstyrelsen 1982). Samhällets
smittskydd ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt skydda mot
spridning av smittsamma sjukdomar (Socialstyrelsen 2004). Hälso- och
sjukvårdspersonal ska ge vård på lika villkor, främja hälsa, förebygga ohälsa och
identifiera riskfaktorer enligt vetenskaplig och beprövad teknik (Socialstyrelsen
1993). Sjuksköterskan ska arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner, kritiskt
reflektera över befintliga rutiner och metoder, samt inspirera till nya kunskaper
(Socialstyrelsen 2005). Enligt tillägg 1 juli, 2006 i hälso- och sjukvårdslagen ska vård
bedrivas med god hygienisk standard och vårdgivare måste vidta därtill nödvändiga
åtgärder. Huvudman för sjukvården och verksamhetschef ska rådgöra med
hygienexpertis för åtgärder mot vårdrelaterade infektioner (Socialstyrelsen 2004).
3
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner innebär att personal som arbetar inom sjukvård ska ha
kortklippta naglar, inte bära ringar, armbandsklocka eller andra smycken.
Alkoholbaserad handdesinfektion ska utföras före och efter patientkontakt. Handtvätt
med tvål och vatten ska göras när händerna är synligt smutsiga eller vid utbrott av
tarmvirus. Plastförkläde eller skyddsrock ska användas då personal utför arbete vid
patients säng eller vid arbetsmoment med direkt kroppskontakt till patient. Handskar
ska användas när det finns risk för att kontaminering av blod, urin, avföring eller
annat sekret, och ska bytas mellan arbetsmoment med rent och orent arbete.
Desinfektion måste alltid göras enligt ett detaljerat utarbetat schema, trots användning
av handskar. Att omväxlande beröra smutsigt och rent utan desinfektion och byte av
handskar är ej tillåtet (Infomedcia 2005).
En internationell enhetlig guide för basala hygienrutiner är utarbetad av World Health
Organisation och denna överensstämmer med de svenska basala hygienrutinerna
(WHO 2006). Denna guide skulle underlätta och minska eventuella missförstånd, om
den implementerades internationellt i all sjukvård. Wendt (2001) fick i sin
undersökning fram tio olika hygienriktlinjer i olika länder. Vid jämförelse av
hygienrutiner mellan länder framkom fyra riktlinjer baserade på vetenskapligt
underlag. Tyskland tydliggjorde att alkoholbaserd desinfektion skulle användas vid
varje kontamineringsrisk. Sverige tydliggjorde att alkoholbaserd desinfektion ska
användas vid alla tillfällen där ingen synlig smuts syns. Canada skrev i sin riktlinje att
vatten och tvål likställdes med handdesinfektion. Ett fåtal riktlinjer beskrev tydligt hur
handdesinfektion och handtvätt skulle utföras för att händerna skulle bli rena, men de
flesta gav tydlig information när handhygienen ska utföras.
4
Smittspridning och sjukhusinfektioner
Smittspridning kan ske på många olika sätt. Vanligt är genom direktkontakt mellan
människor och indirekt via händer, andra föremål eller livsmedel. Blodsmitta kan ske
genom kontaminerade blodprodukter eller förorenade kanyler. Vid luftburen-, eller
aerosolsmitta sprids mikroorganismer med hjälp av luftströmmar (Ransjö & Åneman
2006). Bakterier som orsakar infektioner kan finnas endogent hos patienten, och kan
ha förflyttats av personal till annat ställe på kroppen, där de orsakar infektion
(Hambraeus & Tammelin 2006). Ett vanligt exempel på detta är urinvägsinfektion
orsakad av e-kolibakterier. Vid exogen smitta, med till exempel Stafylokocker som
kan finnas i och omkring näsan, kan sjukvårdspersonal sprida bakterier genom att
vidröra området runt sin näsa och sedan glömma att desinfektera händerna före nästa
vårdmoment. Bakterierna sprids då vidare till patienten (Boyce 2001, Jenner et al
2006). Får patienten in Stafylokocker i blodet kan det orsaka sepsis. Bakterier kan
överleva lång tid på ytor som inte är torra eller desinfekterade. Smittämnen kan sedan
föras vidare genom beröring av ytan till en annan patient (Ericson & Ericson 2002).
Socialstyrelsens definition av vårdrelaterad infektion lyder som följer ”…varje
infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av vård, undersökning eller
behandling inom hälso- och sjukvård eller tandvård oavsett om det sjukdomsorsakade
ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett
om sjukdomstillståndet yppas under eller efter vårdtillfället. Med vårdrelaterad
infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet”.
Kraven på hygiennivån skiljer sig utifrån var patienten vistas, men kraven på en god
standard av basala hygienrutiner gäller överallt (Ericson & Ericson 2002. s. 345).
Sjukvårdens utveckling har lett till att fler människor överlever, blir äldre och behöver
5
mer vård (Stordalen 1999). När kroppen åldras sker en naturlig minskning av
immunförsvaret vilket gör att personen lättare insjuknar. Genom att uppmärksamma
infektionskänsliga patienter kan man arbeta förebyggande rent hygienmässigt
(Wilsson & Jenner 2006). Vårdtiden på sjukhus förlängs i genomsnitt med fyra dagar
vid en vårdrelaterad infektion (Lundholm 2006). På sjukhus finns fler situationer som
främjar smittspridning än i hemmiljön, varför kortare vårdtider bör eftersträvas. Detta
innebär i sin tur att patienterna är mer infektionskänsliga när de kommer hem och det
ställer högre krav hygienrutinerna i hemmet (Ericson & Ericson 2002).
Låg compliance är ett stort problem
Med begreppet compliance menas följsamhet eller samverkan. Begreppet används för
att beskriva sjukvårdspersonalens följsamhet till sina egna föreskrifter, stadgar och
regler (Malmquist 2004). I detta arbete avses sjukvårdspersonalens compliance till
basala hygienrutiner. Det är inte alltid vårdpersonal utför handdesinfektionen på rätt
sätt enligt det framtagna schemat för ändamålet. En kontroll med ultraviolett ljus har
visat att sjuksköterskor inte desinficerar tillräckligt mellan fingrar, bakom tummen,
över handryggen samt runt handleden (Collins & Hamton 2005). Flera vetenskapliga
studier har utförts som visar att compliance är låg. En engelsk studie med 1284
tillfällen till handhygien, observerade att compliance till basala hygienrutiner endast
var tolv procent (Jenner et al 2006). Vid 1400 observerade tillfällen till handhygien på
ett universitetssjukhus i Turkiet var compliance till handtvätt 31,9 % och till
handskanvändning 58,8 % (Kuzu et al 2005). Boyce (1999) beskriver hur compliance
till hygienrutiner ligger mellan 30 procent till 50 procent och att detta
uppskattningsvis orsakar eller bidrar till att 80000 människor per år i Amerika avlider.
Huddinge sjukhus genomförde en studie som visade att 11 procent av alla inlagda
6
patienter hade fått antibiotika på grund av vårdrelaterade infektioner En tredjedel av
dessa beräknas kunna förhindras genom bättre följsamhet i hygienrutinerna
(Lundholm 2006). Stort användande av antibiotika leder till att bakterier utvecklar
resistens. Resistensutvecklingen hos bakterier är en allvarlig komplikation till
sviktande compliance, eftersom slarv med compliance innebär att mer antibiotika
måste användas (Stordalen 1999).
Omvårdnadsteoretiskt perspektiv
Compliance hos sjukvårdspersonal till basala hygienrutiner beskriver ett beteende i
förhållande till fastlagda regler. En beteendeteoretiker med omvårdnadsinrikting är
den amerikanska sjuksköterskan Callista Roy, som doktorerade i sociologi på 1970
talet. Roy utvecklade en adaptionsmodell för social anpassning och beteende och
utgår från att yttre och inre stimuli påverkar en person. Roy menar att hur stimulit och
informationen tolkas och bearbetas kommer att bestämma utfallet på individens
beteende. Enligt denna adaptionsmodell finns det flera faktorer som påverkar hur
individen bemästrar en situation samt hur personen handlar i densamma. Roy arbetade
fram fyra områden som påverkar oss i våra handlingar: (se figur 2)
- Fysiologisk funktion; utgör behov av syre, cirkulation, näring, elimination,
aktivitet och vila. Genom kontrollsystemen styrs kroppstemperatur,
sinnesorganens funktion, endokrin reglering, vätske- och elektrolytreglering.
- Självbild; utgörs av psykologisk integritet, individens fysiska jag och
kroppsuppfattning. Här finns jagets normer för moral och etik.
7
- Rollfunktion; talar om den sociala roll individen har i relation till andra. Till
exempel finns en primär roll i familjära sammanhang, en sekundär bland
arbetskamrater eller en tertiär i en styrelse eller förening.
- Social samhörighet; talar om hur viktig omgivningen är. Signifikanta personer
är betydelsefulla och ger samhörighet. Ett givande och mottagande med
omgivningen påverkar individens inre och yttre anpassnings- och
bemästringsförmåga (Roy & Andrews 1999, Phillips 2006).
För att vidmakthålla en god fysiologisk funktion förutsätts att vi får arbete och vila i
lagom doser menar Roy & Andrews (1999). I en situation med hög arbetsbelastning
görs alltid försök att prioritera bland uppgifterna för att minska stressreaktionen i
kroppen (Ryden & Stenström 2000) Här kan compliance till basala hygienrutiner
komma att prioriteras bort hos en stressad vårdpersonal (Boyce 1999). Personlighet,
attityd och självbild växer fram beroende på vilket arv man får med sig genetiskt och
erfarenhetsmässigt. Självbild och självförtroende kan utvecklas och stärkas genom
kunskap och kontinuerlig feedback på utfört arbete är viktigt för att givna
instruktioner och yttre stimuli ska bli ineffektiva enligt (Roy & Andrews 1999).
Teoretisk och praktisk kunskap om infektionsförebyggande hygienarbete, kan leda till
att man omprioriterar gamla attityder, vilket kan bidra till att höja compliance (Boyce
1999).
En persons primära rollfunktion knyts till ålder och kön. Det leder till olika normer,
beteenden och attityder vilket styr personens beteende. På arbetet intas en sekundär
rollfunktion som sjukvårdpersonal (Roy & Andrews 1999). För sjuksköterskerollen
och ledarskapsfunktioner på arbetsplatser finns tydliga riktlinjer för gällande
8
ansvarsområden (Socialstyrelsen 2005). Förekommer ett otydligt ledarskap på en
arbetsplats är risken stor att det istället uppstår ett informellt ledarskap som sätter
normen för hur arbetsuppgifter ska utföras. Dessa är inte alltid överensstämmande
med formella regler (Wolven 2000). För basala hygienrutiner finns tydliga
instruktioner som då kan riskera frångås (Infomedica 2005). Att det finns ett gott
ledarskap på en arbetsplats har en central betydelse för hur arbetsklimatet och
produktionen ser ut (Wolven 2000). Omgivningen kring en person har inverkan på
självbilden, vilket Roy och Andrews (1999) beskriver som social samhörighet.
Befinner sig personen i ett tillåtande och positivt arbetsklimat där det förekommer
givande och tagande från två håll med kontinuerlig feedback, kan en utveckling av
personligheten ske i positiv riktning. Detta påverkar individens förmåga till inre och
yttre anpassning (Roy & Andrews 1999).
Syfte
Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar compliance till basala
hygienrutiner inom sjukvården.
Metod och datainsamling
Detta arbete är en litteraturstudie kvantitativ ansats som utgår från
undersökningsresultat från både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar. De
utvalda artiklarna är granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Ingen
tidsmässig eller geografisk begränsning valdes vid sökning. Detta för att kunna täcka
in eventuella kulturella faktorer som kan spela roll för compliance. Sökord valdes via
Karolinska institutets Swe MeSH sökverktyg och artiklar söktes via Pubmed. Alla
sökningar genomfördes med endast sökorden och mellanslag i nedan nämnd ordning.
9
En första sökning gjordes med orden “hand hygiene” och “adherence”, varvid 147
artiklar träffades. Samtliga titlar lästes och 54 titlar avslöjade att artikeln berörde
faktorer som påverkade compliance till basala hygienrutiner inom sjukvården. Dessa
54 valdes ut. De 93 artiklarna som valdes bort var antingen reviewartiklar, editorals,
riktade mot annan vård, annat än hygienrutiner eller motsvarade ej syftet med denna
litteraturstudie. Till de 54 utvalda artiklarna lästes abstrakt. Visade abstrakt att artikeln
hade ett resultat som svarade mot aktuellt syfte, valdes artikeln ut Visade det sig att
utvald artikel inte var tillgänglig i fulltext via databaser eller tidskriftsbibliotek,
granskades abstrakt djupare innan bortsortering. Den första sökningen genererade 15
artiklar. Framkom någon compliancefaktor endast i en otillgänglig artikel,
genomfördes sökning med riktade sökord för att finna motsvarande information i en
tillgänglig artikel. Detta för att arbetet inte skulle gå miste om viktig information.
Totalt fem artiklar bortsorterades och inkluderades i urvalet på detta sätt (se tabell 1).
Riktad sökning med sökorden ”improve”, ”hand desinfection” resulterade i 122 titlar.
Alla titlar lästes och bedömdes på samma sätt som beskrivits ovan. Ytterligare en
orsak till bortsortering vid riktade sökningar var att artikeln redan var utvald i tidigare
sökning. Fyrtio abstrakt valdes ut i denna sökning för analysering på motsvarande
sätt som i den första sökningen. En artikel valdes ut. Denna innehöll i sitt resultat den
faktor vi letade efter. Vidare riktad sökning genomfördes med orden “infection
control”, “knowledge”, “attitudes” och “behaviour” varvid 107 artiklar träffades.
Dessa artiklar behandlades på samma sätt som vid tidigare sökningar och en artikel
valdes ut. Ytterligare tre sökningar genomfördes på samma vis. Sökorden “hand
hygiene” och “hospital design” resulterade efter genomgången artikelbearbetning
enligt ovan i en artikel till. Detsamma gäller för sökning med orden “Nosocomial
10
infection”, “compliance”, “education” och “nurse”. Efter en sista riktad sökning med
orden “cross infection”, “adherence”, “hand hygiene” och “guideslines” fanns alla
funna faktorer från den första sökningen representerade, efter en slutligt utvald,
tillgänglig artikel. Ingen nytillkommen faktor hade framkommit i de riktade
sökningarna. En manuell sökning på högskolans tidskriftsbibliotek efter studiens syfte
genomfördes även. Detta för att försäkra att ingen ytterligare faktor skulle uppkomma.
Denna sökning resulterade i en artikel. Sökning via Sciencedirekt och Cinahl gjordes
med nämnda sökord, men det gav inte ytterligare artiklar som beskrev compliance till
hygien rutiner. Endast två de utvalda artiklarna hade en kvalitativ design. Den ena
hette ”Blood exposure; factors promoting health care workers` compliance with
guidelines in connection with risk” av Lymer et al (2004), med nummer 19 i artikel-
tabellen. Den andra, som ej var tillgänglig i fulltext, anskaffades då den ansågs passa
väl in på detta arbetes syfte. Denna artikel vid namn ”Why healthcare workers don´t
wash their hands: A behavourial explanation”, har nummer sex i artikeltabellen och är
skriven av Withby et al (2006). Artiklarna presenteras i tabellform (se bilaga 1).
Tabell 1. Antal träffar och utvalda artiklar
11
Databearbetning och analys
Urvalet bestod i 21 artiklar och varje artikel lästes noga igenom upprepade gånger av
minst två medlemmar i författargruppen till denna litteraturstudie. Analys skedde
initialt enskilt för senare jämförelse, för att höja validiteten i tolkningarna. Vid
gemensam genomgång visades att författarna nått samma resultat i analyserna.
Faktorer som framkom kunna påverka compliance negativt eller positivt noterades på
ett dokument (Backman 1998).
Faktorer som ansågs ligga på ett mer personligt plan samlades under kategorin
personbundna faktorer. Faktorerna ”attityd”, ”arv och val” och ”riskbedömning”
hamnade under denna kategori. Till nästa kategori samlades faktorer som anförskaffas
genom professionell utveckling. Faktorerna ”kunskap och utbildning” samt
”profession” samlades i kategorin kunskap. Återstående faktorer berörde situationer
på varje enskild arbetsplats. Här urskildes fysiska påverkansfaktorer från psykiska. De
fysiska påverkansfaktorerna ”arbetsbelastning”, “tillgänglighet”, ”handsprit”,
”arbetsmoment” och ”avdelning”, samlades under kategorin fysisk arbetssituation. De
psykiska påverkansfaktorerna ”arbetsledning och rollmodeller”, ”patienter och
broschyrer” samt ”studenter, media och hygiensjuksköterskor ” hamnade i en sista
Sökning
nummer
Datum
Sökord Antal
artiklar
Antal
lästa
titlar
Antal
lästa
abstract
Utvalda
artiklar
Artikel
nummer
1. 070313 Hand hygiene, Adherence 147 147 54 15 1-15
2. 070313 Improve, hand desinfection 122 122 40 1 16
3. 070313 Infection control, knowledge,
attitudes, behaviour.
107 107 32 1 17
4. 070313 Hand hygiene hospital design 8 8 8 1 18
5. 070313 Nosocomial infection,
compliance, education, nurse
8 8 8 1 19
6. 070313 Cross infection, adherence, hand
hygiene, guideslines
35 35 13 1 20
7. 070314 Manuell sökning i högskolans
tidskriftsbibliotek
1 1 1 1 21
Σ 428 428 156 21
12
kategori med namnet psykisk arbetssituation. (Depoy 1999, Forsberg & Wengström
2003)
I tabell 2 presenteras kategoriernas närvaro i de olika artiklarna. Alla artiklar utom
nummer sex och nummer 19 är endast kvantitativa. Artikel nummer sex innehöll både
en kvalitativ och en kvantitativ del.
Tabell 2- Fördelning av de övergripande kategorierna och faktorerna i de analyserade artiklarna
Katego
rier →
Personbundna
faktorer
Kunskap Fysisk
arbetssituation
Psykisk arbetssituation
Faktor
er →
Artikel
numme
r
↓
- Attityd
- Arv och val
- Riskbedömning
- Kunskap
och
utbildning
- Profession
- Arbetsbelastning
- Tillgänglighet
- Handsprit
- Arbetsmoment
- Avdelning
- Arbetsledning och
rollmodeller
- Patienter och
broschyrer
- Studenter, media och
hygiensjuksköterskor
1. X
2. X X X
3. X X
4. X
5. X X
6. X X X
7. X
8. X
9. X X
10. X X X
11. X X
12. X X X
13. X
14. X X
15. X X X X
16. X X X
17. X X X
18. X X X
13
19. X X X
20. X X X
21. X
∑ 5 13 17 11
Etiska överväganden och tillförlitlighet
I denna litteraturstudie har alla utvalda artiklar behandlats lika, för att höja
trovärdigheten. Oavsett ursprungsland, resultat och publiceringsår har artiklarna fått
samma behandling med avseende på analys och resultatpresentation. Faktorer som
påverkade compliance positivt eller negativt presenteras i resultatet objektivt och med
samma dignitet i samtliga studier. All vald litteratur granskades så att den var av hög
kvalité innan den togs med i denna studie. Detta skedde dels genom kontroll av att
artikeln blivit granskad inför publicering i en vetenskaplig tidskrift och att etiska
ställningstaganden beaktats i varje enskild studie (Holme & Solvang 1997).
I samtliga artiklar har deltagarna tillfrågats om frivilligt deltagande, utom när
observationen varit dold. I en av de dolda observationerna hade godkännande av
studien gjorts av deltagarna, men de deltagande visste inte när de observerades. I en
undersökning trodde deltagarna att annat än hygienrutiner observerades.
Godkännande från sjukhusledning gavs dock inför samtliga studier. Observatörerna
noterade endast arbetskategori på deltagarna eller inget alls. Vid en studie där man
kombinerade observationen med ett frågeformulär, kodades både observations-, och
enkätresultat för att få fram samband, men inga identiteter avslöjades. Även i övriga
enkäter har det varit anonymt deltagande. Författarna till föreliggande översikt gjorde
14
bedömningen att etiska aspekter tillgodosetts i samtliga artiklar (Holme & Solvang
1997).
Kontroll skedde av att metoderna som legat till grund för metod-, och resultatavsnitten
i artiklarna var välstrukturerade med avseende på förberedelser och genomförande.
Vid observationsstudier har antingen professionella oberoende observatörer använts,
eller så har personal specialutbildats på aktuellt sjukhus för detta ändamål. I båda
fallen har observatörerna haft klara riktlinjer till grund för sina noteringar. Vid
korstest visade det sig att resultaten för de olika observatörerna var samstämmiga. I
artiklarnas resultatpresentation kontrollerades så att allt resultat oavsett utfall och
eventuell hypotes, presenterades och räknades objektivt. Allt funnet resultatet i
föreliggande litteraturstudie har presenterats objektivt under resultatpresentationen.
Denna presentation låg till grund för analys och diskussion. Författarna till detta
arbete ansvarar för att materialet är korrekt och rättvist analyserat (Holme & Solvang
1997).
Resultat
De utvalda artiklarnas huvudresultat med avseende på compliance till basala hygien-
rutiner presenteras nedan under de kategorier som utkristalliserades vid analysen
(tabell 2). Under varje kategori utgör dess faktorer underrubriker för artiklarnas
resultat. De kvantitativa resultat som presenteras är signifikanta. De kvalitativa
artiklarnas resultat presenteras sist under respektive faktor. För de kvantitativa
undersökningarna utgörs faktorerna av resultat grundade på siffror och beräkningar
och för de kvalitativa på citat eller text
15
Personbundna faktorer
Attityd
Kvantitativa artiklar
Interventioner som riktade sig mot att förändra uppfattningar och attityder var en
förutsättning för att få ökad compliance vid införande av handsprit, i en studie av
Creedon (2005). Den positiva attityden till vidhållande av basalhandhygien grundade
sig på att hudirritationer och torrhet på händerna minskade vid användande av
alkoholbaserat desinfektionsmeddel. Compliance till hygieniska riktlinjer ökade från
51 procent till 83 procent. Vid en ytterligare en studie ansåg personalen att det var
enkelt att utföra handhygien med det alkoholbaserade desinfektionsmedlet, vilket
bidrog till att compliance höjdes från 42,4 procent till 60,9 procent. (Maury et al
2000). Pittet et al (2004) fann i en studie utförd bland läkare att 65 procent av läkarna
själva tyckte att de inte hade tillräckliga kunskaper om vilka riktlinjer som gällde
inom handhygien. Att handtvätt behövdes efter användande av handskar tyckte 30
procent.
Kvalitativ artikel
En kvalitativ undersökning visade att sjusköterskan gjorde en bedömning av patienten
genom att titta på hur synligt smutsig han/hon är, vilken hygien han/hon har och
vilken ålder det var på patienten (äldre patienter ansågs ha sämre hygien). Om
sköterskan bedömde det som nödvändigt tvättade hon sina händer. I annat fall
bortprioriteras det vid exempelvis bäddning eller pulstagning. ”If there is anything
you can visually see that is ´dirty´, you definitely wash your hands then, things like
making beds, you´d probably would not be so inclined” (Whitby et al 2006, pp. 487).
Arv och val
16
Kvantitativ artikel
Det framkom två komponenter till hur en person förhöll sig till handhygien. Det ena
var det arv som individen hade med sig samt vilka värderingar som införskaffats. Det
andra var de beslut individen fattade när det fanns en valmöjlighet, som till exempel
att handhygien utfördes i vissa situationer trots att det förelåg tidsbrist.
Undersökningen använde en modell som förklarade 64 procent respektive 76 procent
av variationerna inom arv och val (Whitby et al 2006).
Riskbedömning
Kvantitativ artikel
En studie gjord på en dialysavdelning visade att personalen, trots vetskap om
patienters smittrisk hade låg följsamhet till handtvätt (Arenas et al 2005).
Kvalitativ artikel
I en kvalitativ studie berättade personal att compliance ökade medvetet om personal
själv varit utsatt för en incident i form av stick från kontaminerade kanyler. Om det
fanns markering för smittrisk dokumenterat i patientens journal vidhölls compliance
till användning av handskar och ett säkert arbetssätt. “…It always affects you when
you know that you have a hepatitis B or C or an HIV (patient) and you are going to
give them an injection. You are not afraid but you know you can be pricked. But still
it’s a part of my job…” (Lymer et al 2004 pp 551).
Kunskap
Kunskap och utbildning
Kvantitativa artiklar
17
Vid ett motivationsprogram där personalen gavs feedback på sjunkande antal
vårdrelaterade infektioner och överföringar av multiresistenta stafylokocker, ökade
compliance av handhygien hos personalen från 47,6 procent till 66,2 procent (Pittet et
al, 2000). Ytterligare en studie visade att utbildning i praktisk hygienutförsel och
återkoppling om bakteriekolonisering och antibiotikaanvändning höjde compliance
från 65 procent till 79 procent (Brown et al 2003). Även i studier av Maury et al
(2000). och Angelillo et al (1998) visades resultat i samma riktning.
Skriftlig information till personal om hur vårdrelaterade infektioner uppstår, under
vilka omständigheter bakterierna sprids, hur mycket de kostar samhället, kunskap om
praktisk handdesinfektion och feedback på non-compliance situationer ledde ökad
kunskap om och ökad compliance till basala hygienrutiner. (Creedon 2005) Liknande
resultat visade även Girard et al (2001) och Lam et al (2004). Resultat enligt Lam et al
(2004) visade på ökad compliance till att inte använda armband och armbandsur under
arbetspass från 90 procent till 100 procent.
Observationer utfördes vid 45 dialysavdelningar samt ett självskattningsformulär
fylldes i av vårdpersonal. Utifrån observationer tvättade endast 57 procent av personal
sina händer samt bytte handskar före en dialysbehandling. Personal med
specialkunskap samt ett medvetet tankesätt skyddade sig själv till 59.7 procent och
patienten till 70,2 procent då risk för blodsmitta fanns. Frågeformulär visade resultat
att 75 procent av vårdpersonal lättare rapporterar hur de skyddar sig själv jämfört med
69 procent uppgav hur de skyddade patienten, från eventuell blodsmitta (Shimokura et
al 2006).
18
Profession
Kvantitativa artiklar
Skillnad i compliance till hygienrutiner mellan olika professioner har noterats i flera
studier. Lankford et al (2003) visade att sjuksköterskor hade 52 procents compliance
medan läkare hade 23 procents compliance. Liknade resultat redovisas av Pittet et al
(1999) och Maury et al (2000). Undersköterskor och övrig personal visade i senast
nämnda studier på en compliance som procentuellt låg mellan sjuksköterskornas och
läkarnas. Moret et al (2003) uppvisade samma resultat med avseende på skillnader i
compliance mellan olika sjukvårdsprofessioner. Det framkom även i denna studie att
undersköterskor och läkare hade en tendens att skatta sin compliance högre än den
var, medan sjuksköterskor tenderade att underskatta sin. Städpersonal som inte var
kopplad till avdelningen visade sig ha en högre compliance till handhygien. De hade
en signifikant högre användningsfrekvens av handskar än vårdpersonal med
anknytning till avdelningen (Arenas et al 2005).
Interventioner för att öka compliance visade sig även påverka olika professioner i
olika grad. Sjuksköterskor uppvisade en högre ökning i compliance till hygienrutiner
efter given skriftlig information om vårdrelaterade infektioner, än läkare (Creedon
2005). Efter införsel av ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel i en studie av
Maury et al (2000), visades även att sjuksköterskors compliance ökade mer än
läkarnas, medan övrig personal uppvisade en complianceökning mellan
sjuksköterskornas och läkarnas. Efter intervention visade läkare ökning av compliance
av utförd handhygien efter patientkontakt från 48 procent till 73 procent och
sjuksköterskor visade en ökning från 36 procent till 61 procents compliance till
handhygien (Lam et al 2004).
19
Fysisk arbetssituation
Arbetsbelastning
Kvantitativ artikel
I en studie av Pittet et al (1999) visade sig compliance till basala hygienrutiner vara en
funktion av antal tillfällen till handhygien per timme. Compliance var 58 procent när
antal handhygientillfällen var under 20 per timme. Vid 21 till 40 handhygientillfällen
per timme var compliance 51 procent, vid 41 till 60 handhygientillfällen per timme
var compliance 40 procent och vid mer än 60 tillfällen till handhygien per timme var
compliance 37 procent. Undersökningen visade på vidare bättre compliance på
helgerna med 59 procent än på vardagarna med 46 procent. I ytterligare en studie
fanns högre arbetsintensitet påverka compliance negativt (O´Boyle et al 2001). I
compliance till användandet av handskar sågs ingen skillnad mellan antal arbetspass
som sjukvårdspersonal genomförde per dygn. Frekvensen på byten av handskar
mellan olika patienter minskade dock med högre arbetsbelastning. En skillnad
påvisades vad det gällde förhållandet mellan patient och sköterska. Om sköterskan
hade många insatser hos en patient påverkade det compliance till handhygien negativt
(Arenas et al 2005).
Kvalitativ artikel
I Withbys et al (2006) undersökning framkom att sjuksköterskorna inte ansåg sig ha
tillräckligt med tid för att utöva en god handhygien
Tillgänglighet
Kvantitativa artiklar
20
Ibland läkare fanns stora variationer mellan olika specialiteter när det gällde
följsamhet till compliance. Medeltalet låg på 57 procent med en variation mellan 23
procent och 87 procent. Om handsprit fanns lättillgänglig så kunde en höjning ses i
följsamheten (Pittet et al 2004). En studie undersökte om antal tvättställ i förhållande
tillsängplatser hade betydelse för compliance till utförd handhygien.
Intensivvårdsavdelningarna visade en mätbar skillnad mellan tillgängligheten av
tvättställ och utförd handhygien. Ett tvättställ per sängplats (1:1) visade 41 procent i
förhållande till 1:4, 33 procent, 1:3, 36 procent; 1:2, 20 procent compliance av utförd
handhygien (Vernon et al 2003). Man kontrollerade compliance före och efter en flytt
till ett nybyggt sjukhus, där det var speciellt tätt mellan strategiskt placerade handfat
för att underlätta handhygien. Det visade sig att compliance till basala hygienrutiner
var signifikant bättre på det gamla sjukhuset med 53 procent jämfört med det nya med
23,3 procent (Lankford et al 2006). För att undersöka hypotesen om att användande av
skyddsförkläde medförde en högre compliance till handhygien, genomfördes en
undersökning på två intensivvårdsavdelningar i USA. Interventionen med att införa
ökad tillgänglighet på skyddsförkläden visade ingen signifikant skillnad efter
interventionen, och hypotesen fick därför förkastas (Golan et al 2006).
Kvalitativ artikel
Vid en kvalitativ studie med intervjuer av vårdpersonal framkom compliancefaktorer
för följsamhet av basala hygienrutiner. Tillgänglighet av nödvändiga
förbrukningsartiklar som finns patientnära vid ett vårdmoment. Bra passform av
handskar är en annan faktor som leder till compliance (Lymer et al 2004).
Handsprit
21
Kvantitativa artiklar
Införsel av ett nytt alkoholbaserat desinfektionsmedel och en patientnära placering av
desinfektionsbehållare på sänggaveln, bidrog till ökad compliance av utförd
handhygien. Rätt val av metod av handhygien ökade från 66,8 procent till 88,3
procent. Via bedömningsskala mättes torrhet på huden vilket gav 1,04 poäng före
introduktion mot 0.66 poäng efter andra bedömningen. Antalet hudirritationer hos
personal minskade från 0,85 poäng till 0,24 poäng vid den andra bedömningen
(Girard et al 2001). Genom undervisning i nya riktlinjer för handdesinfektion skulle
handhygienen lyftas fram. Konsumtion av desinfektionsmedel ökade med 17,8
procent (Miyachi et al 2007). Samma effekt på införsel av handsprit sågs i studier av
Creedon (2005), Maury et al (2000) och Pittet et al (2000). I den senast nämnda
studien tilldelades även personalen små flaskor med alkoholbaserat
desinfektionsmedel att bära i fickorna. I ytterligare en studie, kom icke strikt
compliance (enbart handskar sågs som tillräcklig hygien vid patientkontakt) att öka
efter införsel av handsprit som desinfektionsmetod (Brown et al 2003).
Arbetsmoment
Kvantitativa artiklar
Compliance till hygienrutiner var signifikant bättre efter arbetsmoment som krävde
hygien med 35,7 procent, jämfört med före (8,5 %) i studie av Lankford et at (2003).
Resultat åt samma håll visas av O´Boyle et al (2001). Pittet et al (1999) visade i sin
studie att när arbetsmomentet innebar hög risk för kontamination, var compliance
22
sämre än annars. Mediumriskprocedurer innebar en compliance på 49 procent och
lågriskprocedurer innebar en compliance på 52 procent.
Moret et al (2004) observerade att läkare hade 61,3 procents compliance vid kliniska
undersökningar och 72,7 procents compliance vid invasiva procedurer. Sjuksköterskor
hade 80,0 procents compliance till invasiva procedurer, 84,6 procents compliance vid
blodprovstagning, 80,0 procents compliance vid byte av dropp och 91,3 procents
compliance vid sårvård. Undersköterskor hade en compliance på 85,0 procent vid
allmän omsorg och 66,7 procent vid byte av smutsiga kläder och lakan till patienter.
Creedon et al (2005) visade i sin undersökning att utbildningsintervention hade olika
inverkan på olika arbetsmoment. Mellan patientkontakter ökade compliance 48
procent till 93 procent. Efter kontakt med kontaminerad yta före vårdmoment ökade
compliance från 40 procent till 93 procent. Vid patientnära vårdmoment ökade dock
compliance endast från 42 procent till 75 procent. Även Lam et al (2004) visade att
undervisning hade varierande effekt på olika arbetsmoment. Compliance före ett
vårdmoment ökade från 40 procent till 53 procent, medan en ökning från 39 procent
till 59 procent sågs efter ett vårdmoment. Compliance vid en risksituation ökade från
35 procent till 60 procent.
Avdelning
Kvantitativa artiklar
Olika avdelningar har i flera studier visat sig ha varierande compliance. I en studie på
ett universitetssjukhus hade pediatrikavdelningen 59 procents compliance, medan
medicinavdelningen hade 52 procent, gynekologiavdelningen 48 procent,
kirurgavdelningen 47 procent och intensivvårdsavdelningen 36 procents compliance
23
till basala hygienrutiner (Pittet et al 1999). I en studie av Angelillo (1998) visades att
sjuksköterskor på gynekologiska kirurgavdelningen hade högre compliance till och
kunskap om basala hygienrutiner än sjuksköterskorna på
ortopedoperationsavdelningen.
Kvalitativ artikel
Utifrån en kvalitativ studie där personal intervjuades kom det fram att ett säkert
arbetssätt genomsyrar ofta hela avdelningsklimatet. Det sitter i väggarna förklarade
personal (Lymer et al 2004).
Psykisk arbetssituation
Arbetsledning och rollmodeller
Kvantitativa artiklar
En undersökning använde sig av meddelanden som lästes in på band av en auktoritär
person med anknytning till avdelningen. Dessa levererades sedan till avdelningen som
påminnelser för att öka compliance till handhygien. En gemensam ökning av
användandet av handsprit och tvål sågs med 60 procent (McGuckin et al 2006). Att
föregå med gott exempel på hur riktlinjer till handhygien bör efterlevas för yngre
kollegor tyckte nästan hälften av de äldre läkarna var viktigt. I förhållande till andra
yrkeskategorier var uppfattningen hos en tredjedel av läkarna att det var viktigt att
vara en bra förebild (Pittet et al 2004).
Compliance visade sig vara signifikant sämre hos sjukvårdspersonal, om det fanns en
rollmodell (högre raknad personal) i rummet, som själv hade sämre compliance
jämfört med om sjukvårdaren var själv i rummet (Lankford et al 2003). I Angelillos
24
(1998) lickertskala angavs att sjukvårdspersonal ansåg sig kunskapsmässigt förlita sig
på sina arbetskamrater till 31,6 procent. I Brown`s et al (2003) studie gjorde man den
informella ledaren formell genom att identifiera henne, och ge henne bevaknings-, och
handledningsuppgifter för personalen med avseende på handhygienrutiner. Denna
insats bidrog till att höja compliance.
Kvalitativa artiklar
Om det fanns goda förebilder att ta efter i form av läkare eller avdelningschefer
verkade det i positiv riktning för compliance, i större del i självvalda compliance än i
den ärvda Ingen inverkan påvisades från andra sjuksköterskor eller hygiensköterskor
(Whitby et al 2006). Avdelningsföreståndaren påverkar personal att arbeta utifrån ett
säkert arbetssätt. Genom intresse för hygien och säkerhetsfrågor inverkar
avdelningsföreståndaren på personal. Att vara uppdaterad kunskapsmässigt och
förmedla information vidare till övrig personal ökar compliance. Arbetsledarens
förmåga att organisera samt förändra personals ofta restriktiva förhållningssätt till
förändring har betydelse för personals compliance till hygienrutiner. Avdelningar ofta
har informella ledare. Har dessa personer ett starkt intresse för hygienfrågor kan det
påverka övrig personal att inse vikten att skydda sig under arbete. (Lymer et al 2004).
Patienter och broschyrer
Kvantitativa artiklar
Genom Studien ”Partners in your care” engagerades patienter att fråga vårdpersonal
om de tvättat händerna före ett vårdmoment. Totalt ökade konsumtionen av tvål och
pappershanddukar med 50 procent genom aktivt patientengagemang (McGuckin et al
2001). Färgade posters i A3 format med varierat budskap, utarbetade av personalen på
25
avdelningarna, placerades på strategiska ställen på ett sjukhus och bidrog till att öka
compliance till basala hygienrutiner (Pittet et al 2000). Studier av Creedon (2005),
Miyachi et al (2007), Lam et al (2004) visade att affischer med budskap som
återkopplade till non-compliance situationer från tidigare observationer ökade
compliance av handhygien.
Studenter, media och hygiensköterskor
Kvantitativ artiklel
I Angelillos et al (1998) lickertskala, angavs att sköterskorna ansåg sig
kunskapsmässigt angående hygienrutiner förlita sig på massmedia till 18,9 procent.
Kvalitativ artikel
Vid intervjuer berättade vårdpersonal att studenter ifrågasatte varför inte handskar
användes för egen säkerhet. I en students hemland var hepatit vanligt därför användes
handskar, eftersom alla patienter kan vara smittbärare. ”… I had an American student
questioning that I did not use gloves when I gave injections and took blood tests. That
was an eye-opener and since then I always use them…” (Lymer et al 2004 pp 550).
Personal berättade att även media hade inverkan på ett säkert förhållningssätt till
basala hygienrutiner. Medvetenheten ökade då media uppmärksammade risker om
exempelvis hepatit och HIV. (Lymer et al). Samtidigt förklarades att
hygiensköterskan som var en extern personal kunde påtala brister i arbetsrutiner utan
att själv få konsekvenser av handlingen. (Lymer et al 2004).
26
Metoddiskussion
En litteraturstudie genomfördes för att sammanställa aktuell forskning inom området
som behandlar vårdpersonalens compliance till basala hygienrutiner. Endast två
kvalitativa artiklar hittades och detta kan möjligen ses som en som en svaghet i
studien. Detta eftersom en fördel med att använda både kvalitativa och kvantitativa
studier är att man får en tydligare och bredare bild av fenomenet då det undersöks
genom observationer, enkäter och intervjuer (Forsberg & Wengström 2003, DePoy &
Gitlin 1999). Medicinska tidskrifter presenterar företrädelsevis kvantitativa studier,
vilket kan vara en förklaring till att endast två kvalitativa artiklar hittades. En svaghet
hos kvalitativa artiklar kan vara generaliserbarheten är låg. En kvalitativ studie kan
begränsas av vilken kunskap forskaren har och vilken problemformulering som väljs.
Forskaren har i dessa studier konkreta begränsningar i form av tillgång till pengar,
tillgång till platser och möjliga intervjudeltagare (DePoy & Gitlin, 1999).
De båda kvalitativa artiklar vi fått fram beskriver aspekter på compliancebeteendet till
hygienrutiner som inte är mätbara. Det rör sig om områden vi initialt tänkte skulle
komma att dominera som påverkansfaktor för hygiencompliance i detta arbete,
nämligen arbetskultur (det som sitter i väggarna), arbetsklimat och miljöbetingat arv.
Artiklar som beskrev i vilken utsträckning arv och miljö påverkar compliance verkar
vara svåra att hitta. Istället beskriver flertalet artiklar till denna litteraturstudie
kvantitativa aspekter som påverkansfaktorer. Som tabell 2 illustrerar kom här
arbetssituationen att få störst betydelse för hygiencompliance. I denna kategori var det
arbetsbelastning och tillgång på alkoholbaserat handdesinfektionsmedel som hade
störst betydelse.
27
En möjlig begränsning i trovärdigheten och validiteten kan komma att uppstå då ett
visst antal artiklar bortsorterades eftersom de inte fanns tillgängliga i fulltext. När mer
riktad sökning gjordes som tillägg för att säkerställa att inga faktorer förbisetts
framkom samma compliancefaktorer som i övrig sökning. Att sökning via
Sciencedirekt och Cinahl inte gav artiklar som beskrev compliance till hygienrutiner,
kan ses som förvånande, eftersom det är omvårdnadspersonal som är de
hygienansvariga på vårdinrättningarna. En förklaring till detta kan vara att det är
hygiensjuksköterskornas och infektionsläkarnas roll och ansvar att hålla infektionerna
på en låg nivå. Dessa yrkeskategorier publicerar sina artiklar i medicinska tidskrifter
istället för omvårdnadstidskrifter, vilket skulle kunna innebära att information då kan
gå förlorad för omvårdnads- och omsorgspersonal.
Vi ville hitta faktorer som påverkade compliance till basala hygienrutiner, och inte
endast basala handhygienrutiner, men det visade sig att många av artiklarna vi träffade
behandlade specifikt handhygien och handskanvändning. Endast ett fåtal artiklar i
denna litteraturstudie berör annan övriga basala hygienrutiner än handtvätt,
handdesinfekton och handskanvändning. Förklaringen kan delvis ligga i att just
handhygien och handskanvändning är så dominerande inom de basala
hygienrutinerna, eftersom de är de mest förekommande sätten att utföra basala
hygienrutiner på. Det hade dock varit intressant att ta del av fler undersökningar om
hygienrutiner vid hantering av sjukvårdsmaterial, eftersom vårdrelaterade infektioner
kan spridas även via material och ytor (Ericson & Ericson 2002). De basala
hygienrutinerna berör dessutom även hantering av material (Infomedica 2005).
28
För att säkert få fram de mest relevanta sökorden till denna litteraturöversikten valdes
ord och formuleringar från Swe MeSH. I vår initiala sökning sökte vi visserligen med
sökordet ”hand hygiene”, men vid riktade sökningar sökte vi också efter compliance
där vi utelämnad sökordet ”hand hygiene”. Att inte compliance till basala
hygienrutiner vid hantering av sjukvårdsmaterial kommit fram i denna studie får ses
som en svaghet. Författargruppen till denna studie anser dock att faktorerna som
påverkar compliance till basala handhygienrutiner borde vara desamma som för
basala hygienrutiner. Resultat som framkommit i studier som berört materialhantering
stöder detta (Angelillo et al 1999, Lymer et al 2004). Ett flertal undersökningar har en
kort undersökningstid både före och efter en eventuell intervention, vilket gör det
svårt att utifrån analyserade artiklar kunna få fram några generella slutsatser av
resultatet (Girard et al 2001, McGuckin et al 2001, Areas et al 2005). Tre studier hade
en längre uppföljningstid både av observationer, feedback av observerade resultat och
uppföljande dokumentation av till exempel desinfektionsmedel för att se konsumtion
över en längre tid. Dessa har därför mer trovärdigt resultat av compliance till basala
hygienrutiner (Pittet et al 2001, Creedon 2003, Lam et al 2004, Miyachi et al 2007).
Flertalet artiklar som använts beskriver studier som har genomförts i andra länder än
Sverige. Om riktlinjerna i dessa länder trots WHOs (2005) utgivna riktlinjer skulle
skilja sig från de svenska, skulle möjligheten till överförbarhet av resultaten till den
svenska vården begränsas (Wendt 2001). I alla utvalda artiklar till denna
litteraturstudie fanns en utförlig beskrivning av vilka hygienrutiner som skulle följas
för att man skulle få en godkänd compliance vid observationen eller i enkäten. De
krav som ställdes på hygienutförseln var identiska med de svenska (Infomedica 2005).
Att de är överensstämmer höjer överförbarheten.
29
Resultatdiskussion
Genom det resultat som framkommit utifrån de artiklar som analyserats i denna
litteraturöversikt, kan en liten fingervisning ges om eventuella faktorer som påverkar
compliance till basala hygienrutiner. Störst sammanlagd betydelse för compliance
enligt föreliggande litteraturöversikt fick kategorin fysisk arbetssituation, med mest
framträdande faktorer som ”arbetsmoment”, ”tillgänglighet”, ”handsprit” och
”arbetsbelastning”. Näst störst betydelse fick kategorin kunskap, vilkens mest
betydelsefulla påverkansfaktor för compliance visade sig vara ”kunskap och
utbildning”, som enskilt hade flest omnämnanden i de artiklar som analyserats till
denna litteraturöversikt. Psykisk arbetssituations största compliancefaktor visade sig
vara ”arbetsledning och rollmodeller”. De personbundna faktorerna omtalades även i
de artiklar som analyserades till denna översikt, med faktorn attityd som mest
framträdande.
Att handsprit fick ett så framträdande resultat, tolkar författarna till föreliggande
litteraturöversikt, som att artikelurvalet till största delen var internationell. Många
utländska undersökningar utförda på senare hälften av 1990-talet och under det
närmaste decenniet, beskrev hur man införde alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.
Detta avslöjar att man i dessa länder ligger, och har legat längre bak i hygienarbetet,
jämfört med svenska förhållanden, där man införde alkoholbaserat
handdesinfektionsmedel långt tidigare. Sverige har idag en mycket lägre frekvens av
antibiotikaresistenta bakteriestammar jämfört med länder utanför Norden (Ericson &
Ericson 2002). Den tidigare införseln av handsprit skulle delvis kunna vara en
förklaring till detta.
30
Compliancebeteendet belyst utifrån några adaptionsbegrepp
Tittar man på compliancebeteendet utifrån Callista Roys adaptionsmodell blir det
vårdpersonalens fysiologiska funktion, vår självbild, rollfunktion och sociala
samhörighet som påverkar compliance (figur 2). Resultaten i föreliggande
litteraturstudie analyserades i relation till dessa begrepp och en bild av
vårdpersonalens compliance till basala hygienrutiner utifrån ett adaptionsperspektiv
framträdde. De fyra adaptionsområdena utgör rubriker för följande diskussion och
denna litteraturöversikts kategorier är kursiva.
Figur 2 – Compliance till basala hygienrutiner i relation till Roy´s adaptionsmodell
Fysiologisk funktion
I föreliggande studie framkom att compliance till basala hygienrutiner ofta
prioriterades bort. Hög arbetsbelastning var en viktig faktor som påverkade
compliance negativt visade ett flertal studier (Arenas et al 2005, Whitby et al 2006,
31
Fysiologisk
funktion
Fysiologisk
funktion
Självbild
Självbild
Rollfunktion
Rollfunktion
Social
samhörighet
Social
samhörighet
Compliance
till basala
hygienrutiner
Compliance
till basala
hygienrutiner
Pittet et al 1999, O´Boyle et al 2001, Moret et al 2004, Kampf 2004). För att
vidmakthålla en god fysiologisk funktion förutsätts att vi får arbete och vila i lagom
doser framhåller Roy & Andrews (1999). I en stressad situation stiger blodtryck och
hjärtfrekvens, och stresshormonerna adrenalin och kortisol förbereder vår kropp på en
kraftansträngning. Blir stressen långvarig hotar den att ge bestående men på organen,
varför prioriterande åtgärder vidtas för att minska stressen och skydda kroppen
(Ryden & Stenström 2000). Till en viss gräns ger flitigt arbetande högre produktion
och högre ekonomisk vinst, men när det går över en kritisk gräns blir det hela
improduktivt och kostsamt. Blir arbetarna för trötta, kan ökade misstag göra att
vården försämras. Arbetsbelastningen är en organisatorisk fråga och det behövs mer
sjukvårdspersonal (Pittet et al 1999). Resultat som stöder att hög arbetsbelastning har
en sänkande inverkan på compliance till basala hygienrutiner presenterads även i en
studie av Pittet (2001).
Införsel av handsprit visade på höjningar av compliance i flera studier som
analyserades till denna litteraturöversikt (Girard et al 2001, Creedon 2005, Miyachi et
al 2007, Pittet et al 2000, Maury et al 2000, Brown et al 2003). Roy & Andrews
(1999) menar att människan tar emot stimuli från omvärlden som bland annat
behandlas kognitivt för anpassning till en situation. Utfallet på denna kognitiva
bearbetning avgör beteendet. Om sjukvårdspersonal erfar att huden på händerna är
irriterad eller skadad, och de kognitivt kopplar detta till högfrekvent handtvätt,
kommer de att försöka dra ner på frekvens av handtvätt (Akyol 2007). Larsson et al
(2006) menar att ett bra desinfektionsmedel, minimering av antalet handtvättar samt
användning av hudkräm minskar hudirritationer hos vårdpersonalen. Om
sjukvårdspersonalen får ett alternativ till handtvätten som inte skadar huden på
32
händerna (handsprit) kan de både återta och öka frekvens på handhygien, menar
författargruppen till denna litteraturstudie. Dessutom minskas stressen och
arbetsbelastningen med bruk av alkoholbaserat desinfektionsmedel, då det går fortare
att sprita händerna än att tvätta och torka dem. Även Tvedt & Bukholm (2005) visar i
sin studie att införsel av handsprit har stor höjande effekt på compliance till basala
hygienrutiner. För faktorn handsprit anses av författarna till föreliggande översikt,
faktorerna kunskap och attityd ha stor betydelse.
Kampf (2004) ger i sin studie förslag på de enligt honom viktigaste förändringarna
som behöver genomföras för att nå ökad compliance; Att använda handsprit med goda
hudvårdande egenskaper som accepteras av berörd vårdpersonal, att se till att
handspriten är lättillgänglig och använda sig av ”fickflaskor”. Pittet et al (2001) menar
går det snabbare och är effektivare med handsprit än med traditionell tvätt, därför är
handspritanvändning ett bra sätt att komma till rätta med complianceproblem relaterat
till hög arbetsbelastning. I de basala hygienrutiner som utarbetats för svensk sjukvård
ska alkoholbaserad handdesinfektion användas (Infomedica 2005).
Compliance fanns även påverkas i olika utsträckning beroende på vilket
arbetsmoment som skulle utföras. Compliance visade sig vara signifikant bättre efter
arbetsmoment som krävde hygien, jämfört med före (Lankford et al 2003, O´Boyle et
al 2001, Pittet et al 1999). Att det var bättre efter en vårdsituation än före ser
författargruppen till föreliggande litteraturöversikt förklarligt på två vis. Innan
vårdsituationen anser sig personal redan vara ren, eftersom de ännu inte tagit i
patienten, men efter vårdsituationen är de angelägna om att skydda sig själva fysiskt.
33
Att inte alltid, oavsett arbetsbelastning och arbetsmoment, följa hygienrutiner är inte
tillåtet enligt lag (Socialstyrelsen 1982, Socialstyrelsen 2005), därför anser
författargruppen till denna översikt att detta beteende inte är försvarbart. Att på
arbetsplatserna ha en rimlig arbetsbelastning och tillgänglighet till behövlig utrustning
var i föreliggande litteraturstudie två viktiga faktorer i kategorin fysik arbetssituation.
Att ha de fysiologiska förutsättningarna tillrättalagda är enligt Roy och Andrews
(1999) adaptionsmodell nödvändigt för att få ett visst beteende. Detta område borde
därför prioriteras högre anser författarna till denna översikt.
Självbild
Personbundna faktorer som personlighet och attityd, grundas på det sociala arv
personen har med sig och vilka erfarenheter som gjorts (Roy & Andrews 1999). Har
personal en grundattityd där hygien har låg prioritet, finns det en risk den attityden
förs med in på sjukhuset och i förlängningen leder till sänkt compliance (Whitby et al
2006). Studier av Creedon (2005) och Maury et al (2000) visar på att attityden till de
basala hygienrutinerna har betydelse för compliance.
När en vuxen individ ställs inför en specifik situation kommer personen handla med
detta arv och de val som kan göras. Sjuksköterskans bedömning av patienten påverkar
hennes attityd till handhygien. Hur en sjuksköterska hanterar handhygien i olika
möten är beroende på hur hon uppfattar den patient som är aktuell i en vårdsituation
och utifrån detta gör sina val (Whitby et al 2006). Finns det en positiv och stabil
självbild innebär det att det blir lättare att hantera både en stressfylld arbetssituation
och informella ledare, utan att det påverkar ens arbete (Roy & Andrews 1999, Wolven
2000).
34
Studier med observation och självskattningsformulär gav complianceresultat utifrån
skillnad mellan observerat hygienbeteende och självskattat beteende vilket visade att
självskattad compliance var högre än observerad. (Shimokura et al 2006, Areas et al
2005 Moret et al 2004). Det avslöjar hur en människas självreflekterande sidor kan
avvika från verkligheten och är något alla sjukvårdsarbetare måste beakta, anser
författarna till denna litteraturöversikt.
Den personliga uppfattningen om självbilden kan påverkas om jaget och självet inte
överensstämmer, menar Roy & Andrews (1999). Genom att ge en individ kunskap
kan man påverka den självbild och de attityder som finns och ett medvetet val kan
göras. Kunskap fanns i denna litteraturstudie vara en faktor som påverkade
compliance till hygienrutiner (Girard et al 2001, Pittet et al 2004, Pittet et al 2000,
Brown et al 2003, Shimokura et al 2006). Det finns mycket kunskap att tillgå om
smittskydd och infektionssjukdomar (Ransjö & Åneman 2006, Hambraeus &
Tammelin 2006, Ericsson & Ericsson 2002, Stordalen 1999). Praktisk kunskap om
utförsel av handhygien enligt riktlinjer (Infomedica 2005), samt teoretisk kunskap om
att hygienbeteendet påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner, kan påverka
attityder att följa hygienrutinerna bättre (Larson et al 2006). Lymer et al (2004) menar
att personliga erfarenheter om incidenter påverkar vår riskbedömning och vårt
beteende med avseende på compliance.
Riktad och upprepad utbildning där behovet av kunskap är stort, är ett bra förslag att
komma tillrätta med låg compliance (Pittet 2001). Ett förslag från författargruppen till
föreliggande studie, är att all vårdpersonal får genomgå årlig praktisk och teoretisk
35
genomgång av hygienrutiner, liknande rutinerna för HLR (Hjärt- och Lungräddning)
(Svenska Cardiologföreningen 2004).
Socialstyrelsen (2007) menade efter sin nationella verksamhetsöversyn på
sjukvårdens hygienområde, att kompetensutveckling och utbildning bland personalen
är områden som är i särskilt behov av förbättring och utveckling. De menade att
vårdgivarna måste säkerställa att all personal får introduktion och fortlöpande
utbildning inom vårdhygien. Vidare menade socialstyrelsen att det är vårdgivarens
ansvar att kontrollera tillämpningen av hygienrutinerna för att förebygga
vårdrelaterade infektioner. I de fall de uppstår ska de registreras och utredas.
Personalen ska sedan få ta del av informationen för att motivera dem till god
tillämpning.
Kampf (2004) föreslår att utbildning och marknadsföring av handhygien, troligen är
den mest effektiva åtgärden för att få bukt med låg compliance, men också den
dyraste. Görs en budget för att se den verkliga merkostnaden för interventionerna i
förhållande till kostnader för nosokomiala infektioner, skulle dock visas att utbildning
ändå är mer kostnadseffektivt.
Ett gott och personuppbyggande arbetsklimat och utbildning kan påverka självbilden.
Författargruppen till föreliggande litteraturöversikt menar att självbilden till väldigt
stor del lägger grunden för hur den sociala samhörigheten uppfattas, hur den fysiska
miljön upplevs, och vilka roller man ser sig själv och omgivningen i. På så sätt
hänger alla påverkansfaktorer till compliance väldigt tätt samman och det ena kan inte
påverkas utan att det andra också gör det.
36
Rollfunktion
Den psykiska arbetssituationen, som visade sig vara betydelsefull för compliance i
föreliggande översikt, påverkas av vilken roll man anser sig själv och andra ha.
Resultat visade att påverkan på compliance sker genom rollmodeller bland
arbetskamraterna (Lankford et al 2003, Angelillo et al 1998, Whitby et al 2006,
McGuckin et al 2006, Pittet et al 2004, Lymer et al 2004).
Det är viktigt att vi är goda rollförebilder för varandra och speciellt viktigt att en
högre rankad person har ett föredömligt hygienbeteende (Lankford 2003). Att hitta
någon på varje arbetsplats eller avdelning som kan ta ett extra ansvar för
hygienrutinernas efterlevnad kan öka compliance på arbetsplatsen (Brown et al 2003).
Kampf (2004) föreslår att man ska göra äldre personal till rollförebilder för de yngre
för att höja compliance till basala hygienrutiner.
En persons primära rollfunktion knyts till ålder, kön samt uppfostran och erfarenheter
från uppväxttiden. Detta leder till olika beteenden knutna till den primära
rollfunktionen (Roy & Andrews 1999). På arbetet intas en sekundär rollfunktion som
sjuksköterska, undersköterska eller läkare. För alla professioner finns tydligt
utformade arbetsbeskrivningar som beskriver vilka ansvarsområden var och en har
(Socialstyrelsen 2005). I Olika professioner fanns i denna litteraturöversikt ha
varierande compliance (Lankford et al 2003, Pittet et al 1999, Maury et al 2000,
Moret et al 2003, Arenas et al 2005). Förklaringen kan, förutom varierande innehavd
professionsbunden kunskap, ha sin förklaring i den sekundära roll man anser sig ha på
37
arbetsplatsen. Roy och Andrews (1999) menar, i likhet med denna litteraturöversikts
resultat, att rollfunktionen spelar stor roll för beteendet.
En rollfunktion kan innefatta att man har ett ledningsansvar. Att denna ledning är
välfungerade är viktigt för att inte det ska uppkomma informella ledare på
avdelningen som sätter normen (Wolven 2000). Informella ledare följer inte alltid
formellt framtagna regler, vilket kan sänka compliance till basala hygienrutiner.
Lymer et al (2004) och Brown et al (2003) nämner dock hur informella ledare kan
bidra till att höja compliance till basala hygienrutiner. I en rollfunktion kan också
ligga ett utbildningsansvar. Hygiensjuksköterskor har specialkunskaper inom
smittskydd och vårdhygien att delge. Kunskap och utbildning påverkar hur vi
förhåller oss till given roll. Olika rollfunktioner uppfattar kunskap utifrån olika nivåer
så den måste anpassas till given personalkategori. Har avdelningarna en
hygiensköterska knuten till sig och personal som har särskilt ansvar för hygienarbetet,
kan dessa samarbeta för att vidhålla goda hygienrutiner (Brown et al 2003, Miyachi et
al 2007, Lymer et al 2004).
Socialstyrelsen (2007) förordar efter sin nationella verksamhetsöversyn att
hygienombud kopplade till varje vårdenhet kan underlätta i arbetet mot ökad
compliance till basala hygienrutiner.
Social samhörighet
Omgivningen ger stimuli som har inverkan på en individs beteende. Detta beskrivs av
Roy & Andrews (1999) som social samhörighet. Inom ett yrke innehar man ofta en
specifik fackkunskap, som kan skapa en gemenskapskänsla till grund för den sociala
samhörighetskänslan bland arbetskamraterna (Wolven 2000). Den psykiska
38
arbetssituationen utgörs av en människas uppfattning om omgivningens stimuli på
arbetsplatsen. Lymer et al (2004) menade att arbetsklimatet återspeglade sig i
personalens beteende med avseende på hygienrutiner. Befinner sig personen i ett
tillåtande och positivt arbetsklimat där det förekommer ett givande och tagande från
två håll med kontinuerlig feedback, kan en utveckling av personligheten ske i positiv
riktning. Detta menar Roy & Andrews (1999) påverkar individens förmåga till inre
och yttre anpassning. Befinner sig däremot personen i ett negativt klimat, kan det vara
svårt att stå för egna värderingar menar Roy och Andrews (1999). Att arbeta i ett
klimat av detta slag kan få en person att hamn i en neråtgående spiral och falla in
självuppfattning som blir mer och mer negativ
Olika sjukvårdsavdelningar visade på varierande compliance (Pittet et al 1999,
Angelillo 1998). Detta kan ha sin förklaring i vilka individer som arbetar på
avdelningen, vilka uppfattningar, kunskaper och rollfunktioner som var och en
innehar samt hur den sociala samhörigheten ser ut på de specifika avdelningarna.
Roy och Andrews (1999) menar att alla ingående stimuli och hur de bearbetas
påverkar utfallet på beteendet. Att utforma och sätta upp broschyrer är en enkel och
välfungerande insats för att höja compliance till basala hygienrutiner. Broschyrer ger
påminnelsestimuli till personalen om att utföra handhygien och compliance höjs
(Pittet et al 2000, Creedon 2005, Miyachi et al 2007, Lam et al 2004). Det är viktigt
att broschyrerna är positivt målinriktade, har lättbegriplig information för att de ska ha
en god inverkan på compliance (Jenner et al 2006). Pittets et al (2000) studie visar att
utslaget på compliance även blivit gott om personal varit delaktiga i utformningen av
broschyrerna.
39
Patienter kan också påverka sjukvårdspersonalens compliance genom att ge stimuli i
form av påminnelser till personalen om handhygien (McGuckin et al 2001). Detta
resultat styrks av en större studie utförd i USA av McGuckin et al (1999). Om
patienter bor länge på vårdinrättningar, menar författarna till föreliggande översikt,
kan de dock komma att påverkas av de informella normerna och kan då inte längre ha
samma påverkan på personalen. Enligt Lymer et al (2004) påverkas frispråkighet av
beroendeställning, och detta menar författarna till föreliggande studie då kan påverka
patienters frispråkighet även i ett initialt skede. I vilken grad frispråkigheten påverkas
är kopplat till hur beroende patienten är till sjukvårdspersonalen.
Nyttan med studien
Litteraturstudien skulle kunna bidra till ökad kunskap om samt insikt i faktorer som
påverkar sjukvårdspersonalens compliance till basala hygienrutiner. I förlängningen
kan detta leda till nytta för både patienter och personal i form av minskat lidande och
minskad arbetsbelastning. Bättre compliance till hygienrutiner kan minska antalet
vårdrelaterade infektioner och på så vis kan ekonomiska resurser frigöras inom
sjukvården.
Slutsatser
För att nå ett lyckat resultat med ökad compliance som mål är det av vikt att flera
interventioner genomförs parallellt och att det finns en stark arbetsledning som kan
föra arbetet framåt i rätt riktning. Åtgärder som höjer compliance enligt denna
litteraturöversikt är riktad kunskap och utbildning, en god arbetsledning,
40
återkommande observationer med feedback, mer lättillgänglig och patientnära
handsprit, patientengagemang och en rimlig arbetsbelastning.
Referenser
Akyol A., D. (2007) Hand hygiene among in Turkey: opinions and practices. Journal
of Clinical Nurcing. 16, 431-437.
41
Angelillo I. F., Mazziotta A., & Nicotera G. (1998) Nurses and hospital infection
control: knowledge, attitudes and behaviour of Italian operating theatre staff.
Journal of hospital infection. 42, 105-112.
Arenas M.D., Sanches-Paya J., Barril G., Garcia-Valdecasas J., Gorriz J.L., Soriano
A., Antolin A., Lasueva J, Garcia S., Sirvent A., Espinosa M. & Manoel, A.
(2005) A mulicentric survey of the practice of hand hygiene in haemodialysis
units: factors affecting compliance. Nephrology Dialysis transplantation. 20,
1164-1171.
Backman J.(1998) Rapporter och uppsatser. Stundentlitteratur, Lund.
Boyce J. M. (1999) It´s time for action: Improving hand hygiene in hospitals .Annals
of Internal Medicine. 130. 2, 153-155.
Boyce J. M. (2001) MRSA patients: proven methods to treat colonization and
infection. Journal of hospital infection. 48, suppl A. S9-S14.
Brown S. M., Lubimova A. V., Khrustalyeva N. M., Shulaeva S. V., Tekhova L.,
Zueva L. P., Goldmann D. & O'Rourke E. J. (2003) Use of an alcohol-based
hand rub and quality improvement interventions to improve hand hygiene in a
russian neonathal intensive care unit. Infection control and hospital
epidemiology. 24, 172-179.
Collins F. & Hampton S. (2005) Handwashing and methicillin-resistant
42
Staphylococcus aureus. Brittish Journal of Nursing. 14. 13, 703-707.
Creedon S. A. (2005) Healthcare workers hand decontamination practices:
compliance with recommended guidelines. Journal of Advanced Nursing. 51.
3, 208-216.
DePoy, E. & Gotlin, L.N. (1999). Forskning – en introsuktion. Lund: Studentlittera
tur.
Engberg M. (1990) Damen med lampan – en bok om Florence Nightingale
1820.1910. Institutet för medicinsk rätt AB, Lidingö.
Ericson E. & Ericson T. (2002) Klinisk mikrobiologi. Stockholm, Liber AB.
Forsberg C. & Wengström Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier
Stockholm, Natur och Kultur.
Girard R., Amazian K. & Fabry J. (2001) Better compliance and better tolerance in
relation to a well-conducted introduktion to rub-in hand desinfection. Journal
of Hospital Infection. 47, 131-137.
Golan Y., Doron S., Griffith J., El Gamal H., Tanios M., Blunt, K., Barefoot L.,
Bloom J., Gamson K., Snydman L. K., Hansjosten K., Elnekave E., Nasraway
S. A., & Snydman D. R. (2006) The impact of gown-use requirement on hand
hygiene compliance. Clinical Infectious Diseases. 42, 370-376.
43
Hambraeus A. & Tammelin A. (2006) Vårdhygien - uppbyggnad och
verksamhetsområden. Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett
kunskapsunderlag. Socialstyrelsen. (Elektronosk) (PDF-dokument)
Tillgänglig: < http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/ECE8175D-45BD-
4039-A2AD- E49292A2BC60/5483/200612312.pdf >(070228)
Holme I. M. & Solvang B. K. (1997) Forskningsmetodik. Lund, Studentlitteratur.
Infomedica (2005). Handbok för hälso- och sjukvård. (Elektronisk) Senast uppdaterad
20051116. Tillgänglig:
<http://www.sjukvardsradgivningen.se/handboken/06_article.asp?
CategoryID=2593&ParentId=2593> (070228)
Jenner E. A., Fletcher B. C., Watson P., Jones F. A., Miller L. & Scott G. M. (2006)
Discrepancy between self-reported and observed hand hygiene behavior in
healthcare professionals. Journal of Hospital Infection. 63, 418-422.
Kampf, G (2004) The six golden rules to improve compliance in hand hygiene. Jour
nal of hospital infection. 56, s 3-5.
Kuzu N., Özer F., Aydemir S., Nevzat-Yalcin A. & Zencir M. (2005) Compliance
with hand hygiene and glove use in a university affiliated hospital. Infection
Control and Hospital Epidemiology. 26, 3, 312-315.
44
Lam B., Lee J. & Lau, Y. L. (2004) Hand hygiene practises in a neonatal intensive
care unit: A multimodal intervention and impact on nosocomial infection.
Pediatrics . 114, 5, 565-571.
Lankford M.. G., Zembower T. R., Trick W. E., Hacek D. M., Noskin G. A. &
Peterson R. L. (2003) Influence of Role Models and Hospital Design on Hand
Hygiene of Health Care Workers. Emerging infectious diseases. 9. 2, 217-223.
Larsson E. (1989) Public health then and now, innovations in health care: antisepsis
as a case study. American Journal of Public Health. 79, 92- 99.
Larson E., Girard R., Pessoa-Silva C. L., Boyce J. Donaldson L., Pittet D. (2006) Skin
Reactions related to handhygiene and selection of handhygiene products.
American Journal On Infection Control. 34, 627-635.
Lundholm R. (2006) Vårdrelaterade infektioner - vad är det, hur vanliga är de, vilka
drabbas och vilka konsekvänser får de. Att förebygga vårdrelaterade infek
tioner – Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen. (Elektronisk) PDF- doku
ment. Tillgänglig: <http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/ECE8175D-
45BD-4039-A2AD-E49292A2BC60/5483/200612312.pdf > (070228)
Lymer U-B., Richt B. & Isaksson B. (2004) Blood exposure: factors promoting
Health Care workers`compliance with guidelines in connection with risk
Journal of clinical nursing. 13, 547-554.
45
Malmquist J. (2004) Miniordlista. (Elektronisk). 4 rader. Statens beredning för
medicinsk utvärdering. Tillgänglig: <http://www.sbu.se/ordlista/list.asp?
s=compliance> (070214)
Maury E., Alzieu M., Baudel J. L., Haram N., Barbut F., Guidet B. & Offenstadt G.,
(2000). Avaliability of an alcohol solution can improve hand disinfection
compliance in an intensive care unit. American Journal of Respirational Care
Medicine 162, 324-327.
McGuckin M., Waterman R., Porten L., Bell S., Juzaitis M., Krug E., Mazer S,
Ostrawski S. (1999) Patient education model for increasing handwashing
handwashing. AJIC Am J Infect Control. 27, 309-14
McGuckin M., Waterman R., Storr I. J., Bowler I.C., Ashby M., Topley K. & Porten
L. (2001) Evaluation of a patient- empowering handhygiene programme in the
UK. Journal of Infection Hospital. 48, 222-227.
McGuckin M., Shubin A., Lane S., Strauss K., Butler D. & Pitman A. (2006) The
effect of random voice hand hygiene messages delivered by medical, nursing,
and infection control staff on hand hygiene compliance in intensive care.
American Journal of infection control. 34, 673- 675.
Miyachi H., Furuya H., Umezawa K., Itoh Y., Ohshima T., Miyamoto M. & Asai S.
(2007) Controlling methicillin-resistant Staphylococcus aureus by stepwise
implementation of preventive strategies in a university hospital: impact of a
46
link-nurse system on the basis of multidisciplinary approaches. American
Journal Infection Control. 35, 115-121.
Moret L., Tequi B. & Lombrail P. (2004) Should self assessement methods be used
to mesure compliance with handwashing recommendations? A study carried
out in a french university hospital. American Journal Of Infection Control. 32,
384-390.
O’Boyle C. A., Henly S. .J.& Larsson E. (2001) Understanding adherence to
Handhygien recommendations: The theory of planned behaviour. American
Journal Infection Control. 29, 352-360.
Phillips, K. D. (2006) Adaptaion Model. Sister Callista Roy. Nursing Theorists
and their work. (Tomey A. M. & Alligood R. M.) Mosby, Inc. pp. 355-385.
Pittet D., Mourouga P., Pernerger T. V. & Members of the Infection Control Program.
(1999) Compliance with handwashing in a teaching hospital. Annals of Internal
Medicine. 130, 126-130.
Pittet D., Hugonet S., Harbarth S, Mourouga P, Sauvan V., Touveneau S., Perneger T.
V. & Members of the Infection Control Programme. (2000) Effectivness of a
hospital-wide programme to improve compliance with hand hygiene. The
Lancet. 356, 1307-1312.
Pittet D., & Boyce J. M. (2001) Hand hygiene and patient care: pursuing the
47
Semmelweis legacy. Lancet infectious diseases. April, 9-20.
Pittet D., Simon A., Hugonnet S., Pessoa-Silva C. L., Sauvan V. & Perneger T. V.
(2004) Hand hygiene among physicans: performance, beliefs, and perceptions.
Annals of internal medicine. 141, 1-8.
Porter C. (2004) The history of medicine. (Elektronisk) 16 skärmsidor.
Schoolscience.co.uk. Association of the British Pharmaceutical Industry
(ABPI). Tillgänglig:
<http://resources.schoolscience.co.uk/abpi/history/index.html> (20020214).
Ransjö U. & Åneman C. (2006) Smittspridning och skyddsåtgärder. Att
förebygga vårdrelaterade infektioner – Ett kunskapsunderlag.
Socialstyrelsen. (Elektronisk ) PDF-domkument. Tillgänglig:
<http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/ECE8175D-45BD-4039-A2AD-
E49292A2BC60/5483/200612312.pdf >(070228).
Ryden O. & Stenström U. (2000) Hälsopsykologi- psykologiska aspekter på hälsa
och sjukdom. Stockholm, Bonnier utbildning AB.
Roy C. & Andrews H. A. (1999) The Roy Adaption Model. Appleton & Lange.
Stamford, Connecticut.
Shimokura G., Weber D. J., Miller W. C., Wurtzel H., & Alter M. J. (2006) Factors
associated with personal protection equipment use and hand hygiene among
48
hemodialysis staff. American Journal Infection Control. 34, 100-107.
Smittskyddsinstitutet (2006a) Sjukhusinfektioner. (Elektronisk). Tillgänglig:
<http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/sok-pa-sjukdomskategori/?
c=251 > (20061221)
Smittskyddsinstitutet (2006b) Vårdhygien. (Elektronisk). En skärmsida. Tillgänglig:
<http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vardhygien/> (20061221)
Socialstyrelsen. (1977) Arbetsmiljölag. (Elektronisk) Stockholm:: SFS 2004:168.
PDF-dokument. Tillgänglig:
<http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19771160.HTM> (20061221)
Socialstyrelsen. (1982) Hälso- och sjukvårdslag. SFS 1982: 763.
(Elektronisk) PDF-dokumet. Tillgänglig:
<http://www.notisum.se/Rnp/SLS/LAG/19820763.HTM > (20061221)
Socialstyrelsen. (1993) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården. SOSFS 1993:17.
(Ekektronisk) PDF-dokument. Tillgänglig:
<http://www.sos.se/sosfs/1993_17/1993_17.htm> (20061221)
Socialstyrelsen (1998) Vårdrelaterade infektioner: en verksamhetsöversyn
(Elektronisk) Stockholm, SOS rapport -19. PDF-dokument. Tillgänglig:
<http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/1998/3763/1998-3-
19+Sammanfattning.htm> (20061221)
49
Socialstyrelsen (2004) Smittskyddslag. (Elektronisk) Stockholm.
SFS 1977:1160 PDF-dokument. Tillgänglig:
<http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/20040168.htm> (20061221)
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
(Elektronisk) artikelnr. 2005-105-1. PDF-dokument. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8673/2005-105-1.htm
(20061221)
Socialstyrelsen (2007) Vårdhygien i praktiken: En nationell verksamhetstillsyn
(Elektronisk) PDF-dokument. Tillgänglig:
<http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/7B527BA6-6016-42A5-A84B-
A0D5C47B2650/7106/20071095.pdf >(070228)
Stordalen J. (1999) Hygien i vårdarbete: den osynliga faran. Lund, Studentlitteratur.
Svenska Cardiologföreningen (2004) HLR inom sjukvården (Elektronisk) PDF-
dokment. Tillgänglig:
<http://www.sjukvardsradgivningen.se/handboken/06_article.asp?
CategoryId=3721&ParentId=3720&ChapterId=3721&Preview=&> (070401)
Tvedt C., Bukholm G.(2005) Alcohol-based hand disinfection: a more robust
hand-hygiene method in an intensive care unit. Journal of Hospital Infec
tion. 59, 229–234.
50
Wendt C. (2001) Hand hygiene- comparison of international recommendations.
Journal of Hospital Infection. 48, Suppl A, S23-S28.
Vernon M. O., Trick W. E., Welbel S. F., Peterson B. J. & Weinstein R. A. (2003)
Adherence With Hand Hygiene: Does Number of Sinks Matter? Infection
Control and Hospital Epidemiology. 24, 224-225.
Whitby M., McLaws L. & Ross M. (2006) Why healthcare workers don’t wash their
hands: A Behavioural Explanation. Infection control and hospital
epidemiology. 27,5.
WHO (2005) WHO World Alliance for Patient Safety - Practice Guidelines
(Elektronisk) PDF-Dokument. Tillgänglig:
www.cec.health.nsw.gov.au/pdf/WHOGuidelinesAdvancedDraft.pdf
(070514)
Willson J. & Jenner A. E. (2006) Infection Control in Clinincal Practice. Elsivier.
pp.47-48.
Wolven L. E. (2000) Att utveckla mänskliga resurser i organisationer. Studentlittera
tur, Lund.
51
Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar
nr Författare Syfte Titel, tidskrift och
publiceringsår
Metod och Urval Intervention Huvudresultat
1 O´ Boyle C.
Henly J. &
Larsson E.
Att bedömma
com,pliance till
handhygien-
rutiner.i rela-
tion till motiva-
tion och olika
arbetsbelastning
Understanding adherence to
hand hygiene recom-
mendations: The theory of
planned behaviour.
American Journal of
Hospital Control 2001 29,
352-60
Kvantitativ studie. Amerikansk,
longitudinell observation av 1248
tillfällen till handhygien hos 120
sjuksköterskor på akut-, och
intensivvårdsavdelningar, efter
enkätifyllnad om compliance,
intention och motivation härtill.
Ingen Compliance till hygienruiner var i
genomsnitt 70 %. Arbetsintensitet
och arbetsmoment påverkade
compliance, men självrapporterad
compliance, intention och
motivation härtill hade ej
samband med observerad
compliance.
2 Pittet D.
Hugonnet S.,
Harbath S.,
Mourouga P.
Sauvan V.,
Touveneau S.
Perneger T.
V.
Att undersöka
om tillgänglig-
het av desinfek-
tionsmedel
patientära vid
sänggaveln samt
affischers
budskap ökade
compliance till
handhygien.
Effectiveness of hospital-
wide programme to
improve compliance with
hand hygiene.
Lancet 2000, 356, 1307-12
Kvantitativ studie. Observation
utfördes två gånger per år under två
till tre veckor mellan åren 1994
-1997. Infektionsscreening pågick
under samma tid för att se om
infektionerna minskade. 20 082
tillfällen till handhygien
observerades.
Avdelningarna fick kontinuerlig
feedback på screenings- och obs-
ervationsresultat. Affischer med 70
olika budskap utarbetade av per-sonal
placerades ut strategiskt för att
informera personal om hygienrutiner
och vårdrelaterade infektioner.
Affischerna byttes ut en till två gånger
i veckan. Alkoholbaserat
desinfektionsmedel vid sänggavlar och
små desinfektionsflaskor att ha i
fickorna infördes. Tid avsattes för
personalen att diskutera vikten av
förändrad attityd till compliance
Compliance till hygienrutiner
ökade från 47.6 procent 1994, till
68,8 procent 1997, och till
alkoholdesinfektion från 13.6
procent till 30 procent.
Compliance skilde sig mellan
olika avdelningar, och var sämre
vid högrisk- vårdmoment.
Arbetsintensiteten påverkade inte
compliance Hos sjuksköterskor
och övrig vårdpersonal var
compliance högre än hos läkare.
Höjd compliance minskade
MRSA -fallen från 16.9 procent
till 9.9 procent 1997.
3 Moret l.
Tequi B.
Lombrail P.
France N.
Att jämföra
direktobser-
verad
compliance till
hygien-rutiner
Should self-assessment
methods be used to mea-
sure compliance with hand
washing recommendati-
ons? A study carried out in
Kvantitativ studie. Efter observation
av 206 sjukvårdsarbetares hand-
hygien på 25 olika avdelningar, fick
1050 personer på samma sjukhus
svara på en enkät med avseende på
Ingen Läkare fanns ha lägre compliance
än sjuksköterskor, och
undersköterskor hade högre än
läkare, men lägre än
sjuksköterskor. Olika
Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar
nr Författare Syfte Titel, tidskrift och
publiceringsår
Metod och Urval Intervention Huvudresultat
mot självskattad
compliance
French university hospital.
American Journal of
Infection Control 2004, 32,
384 - 90
deras självskattade compliance. (Tre
år innan studien hade ett infektions-
kontrollprogram införts på sjukhuset
där man säkerställde handhygien
utförsel, tillgång på behövlig utrust-
ning och epidemiologisk över-
vakning.)
arbetsmoment fanns ha varierande
compliance. Självskatting fanns
vara en bra metod att mäta
compliance, men hos
undersköterskor, läkare, och vid
byte av dropp fanns en högre
självskattad compliance än man
observerade. Compliance fanns
vara en funktion av
arbetsintensiteten.
4 Shimokura
G.
Weber D. J.
Miller W.C.
Wurtzel H.
Alter M. J.
Att undersöka
om rekomen-
derad handskan-
vändning och
utförd hand-
hygien följdes
enligt gällande
riktlinjer
Factors associated with
personal protection
equipment use and hand
hygiene among
haemodialysis staff.
American Journal of
Infection Control 2006, 34,
100-107
Kvantitativ studie. Observation på
dialysavdelning, och ett
självskattningsformulär till
deltagarna.
Experter med kunskap inom
området hade bättre compliance
till basala hygienrutiner och
tänkte medvetet på att skydda sig
själv och patienten vid risk för
blodsmitta.
5 Arenas M. D
Sánchez-
Payá J.
Guillermina
B.
Garcıa-
Valdecasas J.
Gorriz J. L.
Soriano A.
Antolin A.
Lacueva J.
Garcıa S.
Sirvent A.
Espinosa M.
Att utvärdera i
vilken omfatt-
ning compliance
till standard-
föreskrifter
efterföljdes av
personal som
tjänstgjorde på
dialysavdelning
ar, samt fastslå
vilka faktorer
som hade mest
positiv inverkan
på compliance.
A multicentric survey of the
practice of hand hygiene in
haemodialysis units: factors
affecting compliance.
Nephrologist Dialysis
Transplantation 2005, 20,
1164–1171
Kvantitativ studie. Dold observation
på 9 olika dialysavdelningar. Genom
randomiserat urval valdes 495
tillfällen á 30 minuter. Totalt
observerades 977 tillfällen till
användning av handskar och 1902
tillfällen till handtvätt. Alla tillfällen
observerades i samband med
patientnära kontakt.
Undersökningen visar att det
föreligger skillnader mellan
akuta/kroniska avdelningar. På
akutavdelning kunde ett
signifikant högre antal av
handtvätt ses. Dock fann man
ingen skillnad i användandet av
handskar. Vad som också
påverkade compliance var antal
arbetsskift/dag och hur många
insatser sköterskan hade hos en
patient. Det framkom även att
städpersonal som kom utifrån
hade högre compliance än
2
Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar
nr Författare Syfte Titel, tidskrift och
publiceringsår
Metod och Urval Intervention Huvudresultat
Angoso M. avdelningens egen.
6 Whitby M.
McLaws M.
L.
Ross M.
Att undersöka
och belysa ur-
sprunget till ut-
förandet av
handhygien
ibland sjuks-
köterskor i
vården.
Why healthcare workers
don’t wash their hands: A
behavioural explanation.
Infection control and
hospital epidemiology,
2006, 27, 5
Kvantitativ och kvalitativ studie.
Intervju genom samtal i 4 fokus-
grupper med 16 barn, 16 mödrar och
16 sjuksköterskor skedde. Sjuk-
sköterskorna var från infektions-,
invärtesmedicin-, intensiv- och
kirurgavdelningar. Resultatet i
fokusgrupperna låg till grund för en
enkät som delades ut till 1238
sjuksköterskor på tre universitets-
sjukhus. Svarsfrekvensen låg på 61
procent (754 sköterskor).
Undersökningen visade att det
fanns två typer av beteenden som
var mest avgörande för
compliance till handhygien. Det
var vilket arv personen fått med
sig från barndomen angående hur
man förhöll sig till hygien. Det
andra var vilka val en person
gjorde. Till exempel valdes
handhygien alltid efter kontakt
med kroppsvätskor trots att
tidsbrist förelåg. I
undersökningen framkom också
att flertalet sköterskor ansåg att
tiden var för knapp för att utöva
en god handhygien.
7 McGuckin
M.
Shubin A.
McBride P.
Lane S.
Strauss K.
Butler D.
Pitman A.
Att undersöka
effekten av
slumpvis upp-
spelade med-
delanden, rela-
terade till hand-
hygien som var
inlästa av ar-
betsledning på
en intensiv-
vårdsavdelning.
The effect of random voice
hand hygiene messages
delivered by medical,
nursing, and infection
control staff on hand
hygiene compliance in
intensive care.
American Journal of
Infection Control, 2006, 34
(10), 673-5
Kvantitativ studie. Observation
skedde på medicin-. kirurg- och
intensivvårdsavdelningar under 12
veckor.
Auktoritära personer med anknytning
till avdelningen fick spela in 12 olika
påminnelse- meddelanden. Dessa
levererades sedan ut till avdelningen
via externa högtalare vid slumpvis
valda tillfällen under dagtid.
En ökning av compliance under
interventionsperioden kunde ses
med 104 procent. Ökad
compliance mättes i förbrukning
av tvål och handsprit. Viss kritik
framkommer mot att
interventionens positiva effekt
kan vara kortvarig.
3
Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar
nr Författare Syfte Titel, tidskrift och
publiceringsår
Metod och Urval Intervention Huvudresultat
8 Golan Y.
Doron S.
Griffith J.
El Gamal H.
Tanios M.
Blunt K.
Barefoot L.
Bloom J.
Gameson K.
Snydman L.
Hansjosten
K.
Elnekave E.
Nasraway S.
Snydman D.
Att undersöka
vilken inverkan
användning av
skyddsförkläde
hade på com-
pliance till
handhygien
The impact of gown-use
requirement on hand
hygiene compliance
Clinical Infectious
Diseases, 2006, 42, 370–
376
Kvantitativ studie. Dold observation
under 14 månader på två
intensivvårds avdelningar i USA, en
medicinsk och en kirurgisk.
Deltagare var 100 sköterskor, läkare
samt övrig vårdpersonal i
sammanlagt 1619 observations
tillfällen.
Införande av och användande av
skyddsförkläde i samband med
patientvård Tre delstudier vidtogs.
Under fas ett användes förklädde på
båda avdelningarna. Under fas två
fortsattes användning på medicin-
avdelningen men ej på kirurg-
avdelningen. Under fas tre användes
förkläde på kirurg- men ej på
medicinavdelningen.
Hypotesen att användande av
skyddsförkläde gav en ökad
compliance till handhygien fick
förkastas då ingen signifikant
skillnad kunde påvisas.
Compliance var 62 procent före
respektive 63 procent efter
intervention.
9 Pittet D.
Mourouga M.
D.
Pernerger T.
V.
& Members
of the
infection
control
program
Att identifiera
prediktorer för
noncompliance
till handhygien
under rutin-
patientomvårdn
ad.
Compliance with hand
washing in a teaching
hospital.
Annals of Internal
Medicine, 1999, 130, 2,
126-130
Kvantitativ studie. Observation av
2834 tillfällen till handhygien
genomfördes på 48 avdelningar på
ett universitetssjukhus i Genève.
Sjukvårdsarbetarna var inte
medvetna om vilken procedur som
observerades.
Compliance var i genomsnitt 48
%. Hos läkare, undersköterskor,
på helgtid, intensivvårds-
avdelningar, vid högrisk-
procedurer och hög arbets-
belastning visade sig compliance
vara sämre än annars
10 Brown S. M.
Lubimova
A.V.
Khrustalyeva
N. M.
Shulaeva S.
V.
Tehova L.
Att undersöka
om bruk av ett
alkoholbaserat
desinfetions-
medel förbättrar
compliance till
hand
hygienrutiner
Use of an alcohol based
hand rub and quality
improvement interventions
to improve hand hygiene in
a Russian neonatal
intensive care unit.
Infection control and
Kvantitativ studie. Dold observation
av totalt 1027 tillfällen till
handhygien utfördes på fyra
sexbäddsalar på en neonatal-
avdelning i Ryssland före, under och
efter ett antal interventioner.
Införsel av alkoholbaserat hand-
desinfektionsmedel, genomgång av
befintlig hygienkunskap, identifikation
och utnyttjan av informella ledare,
anslag med aktuell förekomst av
bakteriekolonisation och regelbunden
feedback till personalen
Compliance var I genomsnitt 44,3
% innan interventionerna, och 48
% efter intervention. Införseln av
alkoholdesinfektionsmedlet anses
ha haft den största effekten på
compliance. Man fann även att
bakteriekolonisationen sjönk
markant, liksom antibiotika-
4
Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar
nr Författare Syfte Titel, tidskrift och
publiceringsår
Metod och Urval Intervention Huvudresultat
Zueva L. P.
Goldmann D.
O´Rourke E.
J.
hospital epidemiology,
2003, 24, 172 -179
användningen.
11 Lam B.
Lee J.
Lau Y. L.
Att undersöka
vilken inverkan
utbildning som
var riktad mot
speciella arbets-
uppgifter hade
ihop med löp-
ande redovis-
ning av vård-
arbetarnas com-
pliance till
handhygien
Hand hygiene practice in a
neonatal intensive care unit:
A multimodal intervention
and impact on nosocomial
infection.
Pediatrics. 2004; 114 (5),
565-571.
Kvantitativ studie. Observation före
och efter en intervention. Ett mång-
faktorellt program genomfördes och
pågick under ett års tid.
Riktad utbildning genomfördes med
utgång från observerade
noncompliancesituationer.
Utbildningen genomfördes under 10
seminarieforum för sjuksköterskor och
vid två tillfällen för läkare. Kunskap
erhölls om infektions-sjukdomar, hur
och var de sker och vilka som drabbas.
Affischer sattes upp som påminnelser.
Teoretisk och praktisk kunskap gavs
om handhygien och korrekt tvätteknik.
Samtliga nyanställd fick utbildning i
och broschyrer med tvätteknik.
Compliance till basala
hygienrutiner ökade från 51 före,
till 83 procent efter
interventionen.
12 Pittet D.
Simon A.
Hugonnet S.
Pessoa-Silva
C.
Sauvan V.
Perneger T.
V.
Att identifiera
riskfaktorer för
bristande
compliance
samt fastställa
föreställningar
och uppfattning-
ar kopplade till
läkares uppfatt-
ningar om
handhygien.
Hand hygiene among
physicians: Performance,
beliefs, and perceptions.
Annals of Internal
Medecine. 2004, 141 (1),
1-8
Kvantitativ studie. Observation av
163 läkares följsamhet till
handhygien på olika medicin-
avdelningar. Uppföljning genom
enkät med en sjugradig skala där 157
läkare svarade
Stor variation påvisades mellan
olika avdelningar. Medeltalet för
följsamhet var 57 procent, men
varierade mellan 23 till 87
procent. Observationen visade att
compliance ökade från 44 till 61
procent när läkarna var medvetna
om observationen. Större
tillgänglighet på handsprit ökade
också compliance. Bland läkarna
tyckte 35 procent att de hade till-
räckliga kunskaper i handhygien.
5
Complience to basic hygien routines
Complience to basic hygien routines
Complience to basic hygien routines
Complience to basic hygien routines
Complience to basic hygien routines

More Related Content

Similar to Complience to basic hygien routines

Alkohol som levnadsvana 150328
Alkohol som levnadsvana 150328Alkohol som levnadsvana 150328
Alkohol som levnadsvana 150328Anneli Steen
 
Powerpoint livsstilsmottagning
Powerpoint livsstilsmottagningPowerpoint livsstilsmottagning
Powerpoint livsstilsmottagningAnneli Steen
 

Similar to Complience to basic hygien routines (20)

Information från Läkemedelsverket nummer 3 2015
Information från Läkemedelsverket nummer 3 2015Information från Läkemedelsverket nummer 3 2015
Information från Läkemedelsverket nummer 3 2015
 
Alkohol som levnadsvana 150328
Alkohol som levnadsvana 150328Alkohol som levnadsvana 150328
Alkohol som levnadsvana 150328
 
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
 
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
 
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
 
Powerpoint livsstilsmottagning
Powerpoint livsstilsmottagningPowerpoint livsstilsmottagning
Powerpoint livsstilsmottagning
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket #4 2010
Information från Läkemedelsverket #4 2010Information från Läkemedelsverket #4 2010
Information från Läkemedelsverket #4 2010
 
Information från Läkemedelsverket #2 2012
Information från Läkemedelsverket #2 2012Information från Läkemedelsverket #2 2012
Information från Läkemedelsverket #2 2012
 

More from Anneli Steen

När palliativ vård i hemmet avbryts
När palliativ vård i hemmet avbrytsNär palliativ vård i hemmet avbryts
När palliativ vård i hemmet avbrytsAnneli Steen
 
Kopia av förändringsarbete usk
Kopia av förändringsarbete uskKopia av förändringsarbete usk
Kopia av förändringsarbete uskAnneli Steen
 
Förbättringsarbete ssk
Förbättringsarbete sskFörbättringsarbete ssk
Förbättringsarbete sskAnneli Steen
 
Powerpoint om barnhälsovård
Powerpoint om barnhälsovårdPowerpoint om barnhälsovård
Powerpoint om barnhälsovårdAnneli Steen
 
Powerpoint alkohol
Powerpoint alkoholPowerpoint alkohol
Powerpoint alkoholAnneli Steen
 
Individuell palliativ uppsats
Individuell palliativ uppsatsIndividuell palliativ uppsats
Individuell palliativ uppsatsAnneli Steen
 
Individuell uppgift barnhälsovården
Individuell uppgift barnhälsovårdenIndividuell uppgift barnhälsovården
Individuell uppgift barnhälsovårdenAnneli Steen
 
Distriktsköterskans yrkesroll
Distriktsköterskans yrkesrollDistriktsköterskans yrkesroll
Distriktsköterskans yrkesrollAnneli Steen
 
Förbättringsarbete nässjö kommun
Förbättringsarbete nässjö kommunFörbättringsarbete nässjö kommun
Förbättringsarbete nässjö kommunAnneli Steen
 

More from Anneli Steen (9)

När palliativ vård i hemmet avbryts
När palliativ vård i hemmet avbrytsNär palliativ vård i hemmet avbryts
När palliativ vård i hemmet avbryts
 
Kopia av förändringsarbete usk
Kopia av förändringsarbete uskKopia av förändringsarbete usk
Kopia av förändringsarbete usk
 
Förbättringsarbete ssk
Förbättringsarbete sskFörbättringsarbete ssk
Förbättringsarbete ssk
 
Powerpoint om barnhälsovård
Powerpoint om barnhälsovårdPowerpoint om barnhälsovård
Powerpoint om barnhälsovård
 
Powerpoint alkohol
Powerpoint alkoholPowerpoint alkohol
Powerpoint alkohol
 
Individuell palliativ uppsats
Individuell palliativ uppsatsIndividuell palliativ uppsats
Individuell palliativ uppsats
 
Individuell uppgift barnhälsovården
Individuell uppgift barnhälsovårdenIndividuell uppgift barnhälsovården
Individuell uppgift barnhälsovården
 
Distriktsköterskans yrkesroll
Distriktsköterskans yrkesrollDistriktsköterskans yrkesroll
Distriktsköterskans yrkesroll
 
Förbättringsarbete nässjö kommun
Förbättringsarbete nässjö kommunFörbättringsarbete nässjö kommun
Förbättringsarbete nässjö kommun
 

Complience to basic hygien routines

  • 1. Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING Faktorer som påverkar compliance till hygienrutiner. En litteraturöversikt. Britt-Marie Adolfsson, Petra Sjöholm, Anneli Steen Examensarbete, 10 poäng, nivå 41-60 poäng Omvårdnad Jönköping, maj 2007 Handledare: Irene Hägg, Universitetsadjunkt Examinator: Dan Malm, Universitetslektor
  • 2. Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING
  • 3. Sammanfattning Låg compliance till basala hygienrutiner inom sjukvården är ett stort problem. Konsekvenserna för låg compliance är höjd arbetsbelastning för vårdpersonalen, ökat lidande för patienterna och stor ekonomisk belastning för sjukvården. Syftet med uppsatsen var att beskriva faktorer som påverkar compliance till basala hygienrutiner inom sjukvården. Litteraturstudie av kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes som metod. Urvalet bestod i arton kvantitativa och två kvalitativa artiklar som analyserades utifrån studiens syfte. Det framkom fyra kategorier, sammanlagt bestående av tretton faktorer, som påverkade compliance till basala hygienrutiner. Fysisk arbetssituation visade sig vara den mest framträdande kategorin, men även kunskap, psykisk arbetssituation och personbundna faktorer visade sig vara betydelsefulla. Slutsatsen var att det behövs multipla insatser för att påverka compliance till basala hygienrutiner. En föredömlig och god arbetsledning, kontinuerlig utbildning och en rimlig arbetsbelastning ses som de mest centrala åtgärderna. I diskussionsdelen förs ett resonemang runt resultatet utifrån omvårdnadsteoretikern Calista Roy´s adaptionsmodell. Nyckelord: Compliance, Följsamhet gentemot riktlinjer, Hygien, Vårdrelaterad infektion
  • 4. Summary Low compliance towards fundamental hygiene routines in healthcare is a big problem. The costs for low compliance are high workload for the healthcare workers, increased suffering for patients and big economic costs for healthcare. The aim of this survey was to describe factors that influence compliance towards fundamental hygiene routines in healthcare. Literature survey with selection of 18 quantitative and 2 qualitative scientific articles was chosen as method. It aroused 13 factors that influence compliance towards fundamental hygiene routines. Factors were sorted into four categories. Category physiological work situation turned out to be the most important, but knowledge, psychological work situation and personality factors were also important categories. The conclusion was that multiple actions are necessary to influence compliance towards fundamental hygiene routines. In this literature survey a god, exemplary management, continuous education and a reasonable workload and were found to be the most important measures. A result discussion is held that reflects the result against nursing theorist Calista Roy´s adaptation model. Keywords: Compliance, Cross infection, Guideline adherence, Hygiene,
  • 5. Innehållsförteckning Faktorer som påverkar compliance till hygienrutiner. ...................................1 Inledning...............................................................................................................1 Bakgrund..............................................................................................................1 Hygienens betydelse växer fram ........................................................................................1 Hygiensjuksköterskan..........................................................................................................2 Lagar och författningar ......................................................................................................3 Basala hygienrutiner ...........................................................................................................4 Smittspridning och sjukhusinfektioner..............................................................................5 Låg compliance är ett stort problem..................................................................................6 Omvårdnadsteoretiskt perspektiv......................................................................................7 Syfte......................................................................................................................9 Metod och datainsamling....................................................................................9 Databearbetning och analys..............................................................................................12 Etiska överväganden och tillförlitlighet...........................................................................14 Resultat...............................................................................................................15 Personbundna faktorer......................................................................................................16 Kunskap..............................................................................................................................17 Fysisk arbetssituation........................................................................................................20 Psykisk arbetssituation......................................................................................................24 Metoddiskussion................................................................................................27 Resultatdiskussion.............................................................................................30 Compliancebeteendet belyst utifrån några adaptionsbegrepp......................................31 Nyttan med studien............................................................................................................40 Slutsatser............................................................................................................40 Referenser..........................................................................................................41 Bilaga 1 – Artikeltabell över utvalda artiklar…………………...………..….…...……..52
  • 6. Inledning De årliga ekonomiska kostnaderna för sjukhusinfektioner i Sverige gick på 1990-talet upp till miljardklassen. Bara detta motiverar till åtgärder för att förebygga dem. Kostnader för lidande, bestående men och dödsfall är inte inräknade, dessa är mycket svårvärderade (Socialstyrelsen 1998). En undersökning angående hygienrutiner genomförd på 82 vårdenheter i Sverige under hösten 2006, visade på behov av utveckling inom flera områden. Exempel på dessa är tillämpning av basala hygienrutiner, egenkontroll och uppföljning samt utbildning och kompetensutveckling (Socialstyrelsen, 2007). Att arbeta utifrån ett rent och aseptiskt arbetssätt är förmodligen ambitionen för all vårdpersonal, men compliance till basala hygienrutiner inom sjukvården är oacceptabelt låg. Första steget för att komma tillrätta med detta är att ta reda på vad det är som får compliance att svikta. Bakgrund Hygienens betydelse växer fram År 1847 genomförde Ignaz Semmelweis en intervention som bevisade att dödligheten bland barnafödande kvinnor minskades drastiskt om läkare tvättade händerna med en klorin lösning när de gick från obduktion till barnförlossning. Hans idéer förkastades dock av den samtida läkarvetenskapen (Pittet et al & Boyce 2001, Larsson 1989). Florence Nightingale var under Krimkriget (1854-1856) chefssköterska i fält. Av de sårade soldaterna på fältsjukhusens avdelningar dog 80 procent av infektioner relaterade till sjukvården. Nightingale införde strikta hygien- och städrutiner på sina avdelningar och beordrade noggrann handtvätt och kokning av all tvätt och annan 1
  • 7. sjukvårdsmaterial. Nightingales avdelningar visade betydligt lägre frekvens av sjukhusinfektioner och dödsfall som följd av hygieninterventionerna (Engberg 1990, Larsson 1989). Under samma tidsepok levde kirurgen Joseph Lister. Han uppmärksammade att 60 procent av dem som överlevde sin operation istället dog av sepsis. Efter införsel av tvätt med karbolsyra av operationsinstrument och operationssår dog endast fyra procent (Porte 2004, Larsson 1989). Detta kom att förstärka den moderna synen på infektioners ursprung. Antibiotika introducerades inom vården under 1940 talet och det fanns en förhoppning om att problemen med infektioner undanröjts, men så var inte fallet. Rapporter om antibiotikaresistenta bakteriestammar kom från olika håll i världen. På mitten av 1900-talet hade i Sverige spridningen av Stafylokock Aureus och sjukhussjukan blivit ett allt större problem. För att komma till rätta med smittspridningen krävdes förbättrade rutiner och metoder. (Smittskyddsinstitutet 2006a). Hygiensjuksköterskan I Sverige tillsattes de första hygiensjuksköterskorna på 1960-talet (Smittskyddsinstitutet 2006b). Centralt har Socialstyrelsen huvudansvaret för hälso- och hygienfrågor, men på lokal sjukhusnivå är det verksamhetschefen som ansvarar för att hygienrutiner fungerar. Avdelningssjuksköterskan ansvarar för avdelningens hygienrutiner och varje avdelning bör ha ett hygienombud med kunskap om hygienfrågor. Större sjukhus har en vårdhygienisk enhet där hygienlikare, hygiensjuksköterska och hygientekniker samarbetar. Hygiensjuksköterskan ska ha kunskap om mikrobiologi, vård- och behandlingsrutiner och ska informera vårdpersonal inom hälso- och sjukvård om metoder samt hygienrutiner. Dessutom ska han/ hon hålla sig uppdaterad om nyheter inom vetenskap och utveckling och ansvara 2
  • 8. för patient- och personalhygien. Även infektionsregistrering och fortlöpande uppdatering av hygienföreskrifter ska skötas av hygiensjuksköterskor. (Ericson & Ericson 2006). I Sverige finns inte någon formell specialistutbildning för hygiensjuksköterskor. Sporadiska utbildningar tas fram. Att det inte finns specialister med egen utbildning hämmar rekrytering av utbildad personal (Hambreus & Tammelin 2006). Lagar och författningar I Sverige har lagar, författningar och basala hygienrutiner författats för att få kontroll över smittspridning och dessa ska följas av all sjukvårdpersonal. Enligt arbetsmiljölagen har arbetstagare skyldighet att följa givna föreskrifter i sitt arbete, använda tillgänglig skyddsutrustning och iaktta nödvändig försiktighet för att förebygga ohälsa och olycksfall (Socialstyrelsen 1977). Hälso- och sjukvård skall bedrivas med en god hygienisk standard (Socialstyrelsen 1982). Samhällets smittskydd ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt skydda mot spridning av smittsamma sjukdomar (Socialstyrelsen 2004). Hälso- och sjukvårdspersonal ska ge vård på lika villkor, främja hälsa, förebygga ohälsa och identifiera riskfaktorer enligt vetenskaplig och beprövad teknik (Socialstyrelsen 1993). Sjuksköterskan ska arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner, kritiskt reflektera över befintliga rutiner och metoder, samt inspirera till nya kunskaper (Socialstyrelsen 2005). Enligt tillägg 1 juli, 2006 i hälso- och sjukvårdslagen ska vård bedrivas med god hygienisk standard och vårdgivare måste vidta därtill nödvändiga åtgärder. Huvudman för sjukvården och verksamhetschef ska rådgöra med hygienexpertis för åtgärder mot vårdrelaterade infektioner (Socialstyrelsen 2004). 3
  • 9. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner innebär att personal som arbetar inom sjukvård ska ha kortklippta naglar, inte bära ringar, armbandsklocka eller andra smycken. Alkoholbaserad handdesinfektion ska utföras före och efter patientkontakt. Handtvätt med tvål och vatten ska göras när händerna är synligt smutsiga eller vid utbrott av tarmvirus. Plastförkläde eller skyddsrock ska användas då personal utför arbete vid patients säng eller vid arbetsmoment med direkt kroppskontakt till patient. Handskar ska användas när det finns risk för att kontaminering av blod, urin, avföring eller annat sekret, och ska bytas mellan arbetsmoment med rent och orent arbete. Desinfektion måste alltid göras enligt ett detaljerat utarbetat schema, trots användning av handskar. Att omväxlande beröra smutsigt och rent utan desinfektion och byte av handskar är ej tillåtet (Infomedcia 2005). En internationell enhetlig guide för basala hygienrutiner är utarbetad av World Health Organisation och denna överensstämmer med de svenska basala hygienrutinerna (WHO 2006). Denna guide skulle underlätta och minska eventuella missförstånd, om den implementerades internationellt i all sjukvård. Wendt (2001) fick i sin undersökning fram tio olika hygienriktlinjer i olika länder. Vid jämförelse av hygienrutiner mellan länder framkom fyra riktlinjer baserade på vetenskapligt underlag. Tyskland tydliggjorde att alkoholbaserd desinfektion skulle användas vid varje kontamineringsrisk. Sverige tydliggjorde att alkoholbaserd desinfektion ska användas vid alla tillfällen där ingen synlig smuts syns. Canada skrev i sin riktlinje att vatten och tvål likställdes med handdesinfektion. Ett fåtal riktlinjer beskrev tydligt hur handdesinfektion och handtvätt skulle utföras för att händerna skulle bli rena, men de flesta gav tydlig information när handhygienen ska utföras. 4
  • 10. Smittspridning och sjukhusinfektioner Smittspridning kan ske på många olika sätt. Vanligt är genom direktkontakt mellan människor och indirekt via händer, andra föremål eller livsmedel. Blodsmitta kan ske genom kontaminerade blodprodukter eller förorenade kanyler. Vid luftburen-, eller aerosolsmitta sprids mikroorganismer med hjälp av luftströmmar (Ransjö & Åneman 2006). Bakterier som orsakar infektioner kan finnas endogent hos patienten, och kan ha förflyttats av personal till annat ställe på kroppen, där de orsakar infektion (Hambraeus & Tammelin 2006). Ett vanligt exempel på detta är urinvägsinfektion orsakad av e-kolibakterier. Vid exogen smitta, med till exempel Stafylokocker som kan finnas i och omkring näsan, kan sjukvårdspersonal sprida bakterier genom att vidröra området runt sin näsa och sedan glömma att desinfektera händerna före nästa vårdmoment. Bakterierna sprids då vidare till patienten (Boyce 2001, Jenner et al 2006). Får patienten in Stafylokocker i blodet kan det orsaka sepsis. Bakterier kan överleva lång tid på ytor som inte är torra eller desinfekterade. Smittämnen kan sedan föras vidare genom beröring av ytan till en annan patient (Ericson & Ericson 2002). Socialstyrelsens definition av vårdrelaterad infektion lyder som följer ”…varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av vård, undersökning eller behandling inom hälso- och sjukvård eller tandvård oavsett om det sjukdomsorsakade ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om sjukdomstillståndet yppas under eller efter vårdtillfället. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet”. Kraven på hygiennivån skiljer sig utifrån var patienten vistas, men kraven på en god standard av basala hygienrutiner gäller överallt (Ericson & Ericson 2002. s. 345). Sjukvårdens utveckling har lett till att fler människor överlever, blir äldre och behöver 5
  • 11. mer vård (Stordalen 1999). När kroppen åldras sker en naturlig minskning av immunförsvaret vilket gör att personen lättare insjuknar. Genom att uppmärksamma infektionskänsliga patienter kan man arbeta förebyggande rent hygienmässigt (Wilsson & Jenner 2006). Vårdtiden på sjukhus förlängs i genomsnitt med fyra dagar vid en vårdrelaterad infektion (Lundholm 2006). På sjukhus finns fler situationer som främjar smittspridning än i hemmiljön, varför kortare vårdtider bör eftersträvas. Detta innebär i sin tur att patienterna är mer infektionskänsliga när de kommer hem och det ställer högre krav hygienrutinerna i hemmet (Ericson & Ericson 2002). Låg compliance är ett stort problem Med begreppet compliance menas följsamhet eller samverkan. Begreppet används för att beskriva sjukvårdspersonalens följsamhet till sina egna föreskrifter, stadgar och regler (Malmquist 2004). I detta arbete avses sjukvårdspersonalens compliance till basala hygienrutiner. Det är inte alltid vårdpersonal utför handdesinfektionen på rätt sätt enligt det framtagna schemat för ändamålet. En kontroll med ultraviolett ljus har visat att sjuksköterskor inte desinficerar tillräckligt mellan fingrar, bakom tummen, över handryggen samt runt handleden (Collins & Hamton 2005). Flera vetenskapliga studier har utförts som visar att compliance är låg. En engelsk studie med 1284 tillfällen till handhygien, observerade att compliance till basala hygienrutiner endast var tolv procent (Jenner et al 2006). Vid 1400 observerade tillfällen till handhygien på ett universitetssjukhus i Turkiet var compliance till handtvätt 31,9 % och till handskanvändning 58,8 % (Kuzu et al 2005). Boyce (1999) beskriver hur compliance till hygienrutiner ligger mellan 30 procent till 50 procent och att detta uppskattningsvis orsakar eller bidrar till att 80000 människor per år i Amerika avlider. Huddinge sjukhus genomförde en studie som visade att 11 procent av alla inlagda 6
  • 12. patienter hade fått antibiotika på grund av vårdrelaterade infektioner En tredjedel av dessa beräknas kunna förhindras genom bättre följsamhet i hygienrutinerna (Lundholm 2006). Stort användande av antibiotika leder till att bakterier utvecklar resistens. Resistensutvecklingen hos bakterier är en allvarlig komplikation till sviktande compliance, eftersom slarv med compliance innebär att mer antibiotika måste användas (Stordalen 1999). Omvårdnadsteoretiskt perspektiv Compliance hos sjukvårdspersonal till basala hygienrutiner beskriver ett beteende i förhållande till fastlagda regler. En beteendeteoretiker med omvårdnadsinrikting är den amerikanska sjuksköterskan Callista Roy, som doktorerade i sociologi på 1970 talet. Roy utvecklade en adaptionsmodell för social anpassning och beteende och utgår från att yttre och inre stimuli påverkar en person. Roy menar att hur stimulit och informationen tolkas och bearbetas kommer att bestämma utfallet på individens beteende. Enligt denna adaptionsmodell finns det flera faktorer som påverkar hur individen bemästrar en situation samt hur personen handlar i densamma. Roy arbetade fram fyra områden som påverkar oss i våra handlingar: (se figur 2) - Fysiologisk funktion; utgör behov av syre, cirkulation, näring, elimination, aktivitet och vila. Genom kontrollsystemen styrs kroppstemperatur, sinnesorganens funktion, endokrin reglering, vätske- och elektrolytreglering. - Självbild; utgörs av psykologisk integritet, individens fysiska jag och kroppsuppfattning. Här finns jagets normer för moral och etik. 7
  • 13. - Rollfunktion; talar om den sociala roll individen har i relation till andra. Till exempel finns en primär roll i familjära sammanhang, en sekundär bland arbetskamrater eller en tertiär i en styrelse eller förening. - Social samhörighet; talar om hur viktig omgivningen är. Signifikanta personer är betydelsefulla och ger samhörighet. Ett givande och mottagande med omgivningen påverkar individens inre och yttre anpassnings- och bemästringsförmåga (Roy & Andrews 1999, Phillips 2006). För att vidmakthålla en god fysiologisk funktion förutsätts att vi får arbete och vila i lagom doser menar Roy & Andrews (1999). I en situation med hög arbetsbelastning görs alltid försök att prioritera bland uppgifterna för att minska stressreaktionen i kroppen (Ryden & Stenström 2000) Här kan compliance till basala hygienrutiner komma att prioriteras bort hos en stressad vårdpersonal (Boyce 1999). Personlighet, attityd och självbild växer fram beroende på vilket arv man får med sig genetiskt och erfarenhetsmässigt. Självbild och självförtroende kan utvecklas och stärkas genom kunskap och kontinuerlig feedback på utfört arbete är viktigt för att givna instruktioner och yttre stimuli ska bli ineffektiva enligt (Roy & Andrews 1999). Teoretisk och praktisk kunskap om infektionsförebyggande hygienarbete, kan leda till att man omprioriterar gamla attityder, vilket kan bidra till att höja compliance (Boyce 1999). En persons primära rollfunktion knyts till ålder och kön. Det leder till olika normer, beteenden och attityder vilket styr personens beteende. På arbetet intas en sekundär rollfunktion som sjukvårdpersonal (Roy & Andrews 1999). För sjuksköterskerollen och ledarskapsfunktioner på arbetsplatser finns tydliga riktlinjer för gällande 8
  • 14. ansvarsområden (Socialstyrelsen 2005). Förekommer ett otydligt ledarskap på en arbetsplats är risken stor att det istället uppstår ett informellt ledarskap som sätter normen för hur arbetsuppgifter ska utföras. Dessa är inte alltid överensstämmande med formella regler (Wolven 2000). För basala hygienrutiner finns tydliga instruktioner som då kan riskera frångås (Infomedica 2005). Att det finns ett gott ledarskap på en arbetsplats har en central betydelse för hur arbetsklimatet och produktionen ser ut (Wolven 2000). Omgivningen kring en person har inverkan på självbilden, vilket Roy och Andrews (1999) beskriver som social samhörighet. Befinner sig personen i ett tillåtande och positivt arbetsklimat där det förekommer givande och tagande från två håll med kontinuerlig feedback, kan en utveckling av personligheten ske i positiv riktning. Detta påverkar individens förmåga till inre och yttre anpassning (Roy & Andrews 1999). Syfte Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar compliance till basala hygienrutiner inom sjukvården. Metod och datainsamling Detta arbete är en litteraturstudie kvantitativ ansats som utgår från undersökningsresultat från både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna är granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Ingen tidsmässig eller geografisk begränsning valdes vid sökning. Detta för att kunna täcka in eventuella kulturella faktorer som kan spela roll för compliance. Sökord valdes via Karolinska institutets Swe MeSH sökverktyg och artiklar söktes via Pubmed. Alla sökningar genomfördes med endast sökorden och mellanslag i nedan nämnd ordning. 9
  • 15. En första sökning gjordes med orden “hand hygiene” och “adherence”, varvid 147 artiklar träffades. Samtliga titlar lästes och 54 titlar avslöjade att artikeln berörde faktorer som påverkade compliance till basala hygienrutiner inom sjukvården. Dessa 54 valdes ut. De 93 artiklarna som valdes bort var antingen reviewartiklar, editorals, riktade mot annan vård, annat än hygienrutiner eller motsvarade ej syftet med denna litteraturstudie. Till de 54 utvalda artiklarna lästes abstrakt. Visade abstrakt att artikeln hade ett resultat som svarade mot aktuellt syfte, valdes artikeln ut Visade det sig att utvald artikel inte var tillgänglig i fulltext via databaser eller tidskriftsbibliotek, granskades abstrakt djupare innan bortsortering. Den första sökningen genererade 15 artiklar. Framkom någon compliancefaktor endast i en otillgänglig artikel, genomfördes sökning med riktade sökord för att finna motsvarande information i en tillgänglig artikel. Detta för att arbetet inte skulle gå miste om viktig information. Totalt fem artiklar bortsorterades och inkluderades i urvalet på detta sätt (se tabell 1). Riktad sökning med sökorden ”improve”, ”hand desinfection” resulterade i 122 titlar. Alla titlar lästes och bedömdes på samma sätt som beskrivits ovan. Ytterligare en orsak till bortsortering vid riktade sökningar var att artikeln redan var utvald i tidigare sökning. Fyrtio abstrakt valdes ut i denna sökning för analysering på motsvarande sätt som i den första sökningen. En artikel valdes ut. Denna innehöll i sitt resultat den faktor vi letade efter. Vidare riktad sökning genomfördes med orden “infection control”, “knowledge”, “attitudes” och “behaviour” varvid 107 artiklar träffades. Dessa artiklar behandlades på samma sätt som vid tidigare sökningar och en artikel valdes ut. Ytterligare tre sökningar genomfördes på samma vis. Sökorden “hand hygiene” och “hospital design” resulterade efter genomgången artikelbearbetning enligt ovan i en artikel till. Detsamma gäller för sökning med orden “Nosocomial 10
  • 16. infection”, “compliance”, “education” och “nurse”. Efter en sista riktad sökning med orden “cross infection”, “adherence”, “hand hygiene” och “guideslines” fanns alla funna faktorer från den första sökningen representerade, efter en slutligt utvald, tillgänglig artikel. Ingen nytillkommen faktor hade framkommit i de riktade sökningarna. En manuell sökning på högskolans tidskriftsbibliotek efter studiens syfte genomfördes även. Detta för att försäkra att ingen ytterligare faktor skulle uppkomma. Denna sökning resulterade i en artikel. Sökning via Sciencedirekt och Cinahl gjordes med nämnda sökord, men det gav inte ytterligare artiklar som beskrev compliance till hygien rutiner. Endast två de utvalda artiklarna hade en kvalitativ design. Den ena hette ”Blood exposure; factors promoting health care workers` compliance with guidelines in connection with risk” av Lymer et al (2004), med nummer 19 i artikel- tabellen. Den andra, som ej var tillgänglig i fulltext, anskaffades då den ansågs passa väl in på detta arbetes syfte. Denna artikel vid namn ”Why healthcare workers don´t wash their hands: A behavourial explanation”, har nummer sex i artikeltabellen och är skriven av Withby et al (2006). Artiklarna presenteras i tabellform (se bilaga 1). Tabell 1. Antal träffar och utvalda artiklar 11
  • 17. Databearbetning och analys Urvalet bestod i 21 artiklar och varje artikel lästes noga igenom upprepade gånger av minst två medlemmar i författargruppen till denna litteraturstudie. Analys skedde initialt enskilt för senare jämförelse, för att höja validiteten i tolkningarna. Vid gemensam genomgång visades att författarna nått samma resultat i analyserna. Faktorer som framkom kunna påverka compliance negativt eller positivt noterades på ett dokument (Backman 1998). Faktorer som ansågs ligga på ett mer personligt plan samlades under kategorin personbundna faktorer. Faktorerna ”attityd”, ”arv och val” och ”riskbedömning” hamnade under denna kategori. Till nästa kategori samlades faktorer som anförskaffas genom professionell utveckling. Faktorerna ”kunskap och utbildning” samt ”profession” samlades i kategorin kunskap. Återstående faktorer berörde situationer på varje enskild arbetsplats. Här urskildes fysiska påverkansfaktorer från psykiska. De fysiska påverkansfaktorerna ”arbetsbelastning”, “tillgänglighet”, ”handsprit”, ”arbetsmoment” och ”avdelning”, samlades under kategorin fysisk arbetssituation. De psykiska påverkansfaktorerna ”arbetsledning och rollmodeller”, ”patienter och broschyrer” samt ”studenter, media och hygiensjuksköterskor ” hamnade i en sista Sökning nummer Datum Sökord Antal artiklar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Utvalda artiklar Artikel nummer 1. 070313 Hand hygiene, Adherence 147 147 54 15 1-15 2. 070313 Improve, hand desinfection 122 122 40 1 16 3. 070313 Infection control, knowledge, attitudes, behaviour. 107 107 32 1 17 4. 070313 Hand hygiene hospital design 8 8 8 1 18 5. 070313 Nosocomial infection, compliance, education, nurse 8 8 8 1 19 6. 070313 Cross infection, adherence, hand hygiene, guideslines 35 35 13 1 20 7. 070314 Manuell sökning i högskolans tidskriftsbibliotek 1 1 1 1 21 Σ 428 428 156 21 12
  • 18. kategori med namnet psykisk arbetssituation. (Depoy 1999, Forsberg & Wengström 2003) I tabell 2 presenteras kategoriernas närvaro i de olika artiklarna. Alla artiklar utom nummer sex och nummer 19 är endast kvantitativa. Artikel nummer sex innehöll både en kvalitativ och en kvantitativ del. Tabell 2- Fördelning av de övergripande kategorierna och faktorerna i de analyserade artiklarna Katego rier → Personbundna faktorer Kunskap Fysisk arbetssituation Psykisk arbetssituation Faktor er → Artikel numme r ↓ - Attityd - Arv och val - Riskbedömning - Kunskap och utbildning - Profession - Arbetsbelastning - Tillgänglighet - Handsprit - Arbetsmoment - Avdelning - Arbetsledning och rollmodeller - Patienter och broschyrer - Studenter, media och hygiensjuksköterskor 1. X 2. X X X 3. X X 4. X 5. X X 6. X X X 7. X 8. X 9. X X 10. X X X 11. X X 12. X X X 13. X 14. X X 15. X X X X 16. X X X 17. X X X 18. X X X 13
  • 19. 19. X X X 20. X X X 21. X ∑ 5 13 17 11 Etiska överväganden och tillförlitlighet I denna litteraturstudie har alla utvalda artiklar behandlats lika, för att höja trovärdigheten. Oavsett ursprungsland, resultat och publiceringsår har artiklarna fått samma behandling med avseende på analys och resultatpresentation. Faktorer som påverkade compliance positivt eller negativt presenteras i resultatet objektivt och med samma dignitet i samtliga studier. All vald litteratur granskades så att den var av hög kvalité innan den togs med i denna studie. Detta skedde dels genom kontroll av att artikeln blivit granskad inför publicering i en vetenskaplig tidskrift och att etiska ställningstaganden beaktats i varje enskild studie (Holme & Solvang 1997). I samtliga artiklar har deltagarna tillfrågats om frivilligt deltagande, utom när observationen varit dold. I en av de dolda observationerna hade godkännande av studien gjorts av deltagarna, men de deltagande visste inte när de observerades. I en undersökning trodde deltagarna att annat än hygienrutiner observerades. Godkännande från sjukhusledning gavs dock inför samtliga studier. Observatörerna noterade endast arbetskategori på deltagarna eller inget alls. Vid en studie där man kombinerade observationen med ett frågeformulär, kodades både observations-, och enkätresultat för att få fram samband, men inga identiteter avslöjades. Även i övriga enkäter har det varit anonymt deltagande. Författarna till föreliggande översikt gjorde 14
  • 20. bedömningen att etiska aspekter tillgodosetts i samtliga artiklar (Holme & Solvang 1997). Kontroll skedde av att metoderna som legat till grund för metod-, och resultatavsnitten i artiklarna var välstrukturerade med avseende på förberedelser och genomförande. Vid observationsstudier har antingen professionella oberoende observatörer använts, eller så har personal specialutbildats på aktuellt sjukhus för detta ändamål. I båda fallen har observatörerna haft klara riktlinjer till grund för sina noteringar. Vid korstest visade det sig att resultaten för de olika observatörerna var samstämmiga. I artiklarnas resultatpresentation kontrollerades så att allt resultat oavsett utfall och eventuell hypotes, presenterades och räknades objektivt. Allt funnet resultatet i föreliggande litteraturstudie har presenterats objektivt under resultatpresentationen. Denna presentation låg till grund för analys och diskussion. Författarna till detta arbete ansvarar för att materialet är korrekt och rättvist analyserat (Holme & Solvang 1997). Resultat De utvalda artiklarnas huvudresultat med avseende på compliance till basala hygien- rutiner presenteras nedan under de kategorier som utkristalliserades vid analysen (tabell 2). Under varje kategori utgör dess faktorer underrubriker för artiklarnas resultat. De kvantitativa resultat som presenteras är signifikanta. De kvalitativa artiklarnas resultat presenteras sist under respektive faktor. För de kvantitativa undersökningarna utgörs faktorerna av resultat grundade på siffror och beräkningar och för de kvalitativa på citat eller text 15
  • 21. Personbundna faktorer Attityd Kvantitativa artiklar Interventioner som riktade sig mot att förändra uppfattningar och attityder var en förutsättning för att få ökad compliance vid införande av handsprit, i en studie av Creedon (2005). Den positiva attityden till vidhållande av basalhandhygien grundade sig på att hudirritationer och torrhet på händerna minskade vid användande av alkoholbaserat desinfektionsmeddel. Compliance till hygieniska riktlinjer ökade från 51 procent till 83 procent. Vid en ytterligare en studie ansåg personalen att det var enkelt att utföra handhygien med det alkoholbaserade desinfektionsmedlet, vilket bidrog till att compliance höjdes från 42,4 procent till 60,9 procent. (Maury et al 2000). Pittet et al (2004) fann i en studie utförd bland läkare att 65 procent av läkarna själva tyckte att de inte hade tillräckliga kunskaper om vilka riktlinjer som gällde inom handhygien. Att handtvätt behövdes efter användande av handskar tyckte 30 procent. Kvalitativ artikel En kvalitativ undersökning visade att sjusköterskan gjorde en bedömning av patienten genom att titta på hur synligt smutsig han/hon är, vilken hygien han/hon har och vilken ålder det var på patienten (äldre patienter ansågs ha sämre hygien). Om sköterskan bedömde det som nödvändigt tvättade hon sina händer. I annat fall bortprioriteras det vid exempelvis bäddning eller pulstagning. ”If there is anything you can visually see that is ´dirty´, you definitely wash your hands then, things like making beds, you´d probably would not be so inclined” (Whitby et al 2006, pp. 487). Arv och val 16
  • 22. Kvantitativ artikel Det framkom två komponenter till hur en person förhöll sig till handhygien. Det ena var det arv som individen hade med sig samt vilka värderingar som införskaffats. Det andra var de beslut individen fattade när det fanns en valmöjlighet, som till exempel att handhygien utfördes i vissa situationer trots att det förelåg tidsbrist. Undersökningen använde en modell som förklarade 64 procent respektive 76 procent av variationerna inom arv och val (Whitby et al 2006). Riskbedömning Kvantitativ artikel En studie gjord på en dialysavdelning visade att personalen, trots vetskap om patienters smittrisk hade låg följsamhet till handtvätt (Arenas et al 2005). Kvalitativ artikel I en kvalitativ studie berättade personal att compliance ökade medvetet om personal själv varit utsatt för en incident i form av stick från kontaminerade kanyler. Om det fanns markering för smittrisk dokumenterat i patientens journal vidhölls compliance till användning av handskar och ett säkert arbetssätt. “…It always affects you when you know that you have a hepatitis B or C or an HIV (patient) and you are going to give them an injection. You are not afraid but you know you can be pricked. But still it’s a part of my job…” (Lymer et al 2004 pp 551). Kunskap Kunskap och utbildning Kvantitativa artiklar 17
  • 23. Vid ett motivationsprogram där personalen gavs feedback på sjunkande antal vårdrelaterade infektioner och överföringar av multiresistenta stafylokocker, ökade compliance av handhygien hos personalen från 47,6 procent till 66,2 procent (Pittet et al, 2000). Ytterligare en studie visade att utbildning i praktisk hygienutförsel och återkoppling om bakteriekolonisering och antibiotikaanvändning höjde compliance från 65 procent till 79 procent (Brown et al 2003). Även i studier av Maury et al (2000). och Angelillo et al (1998) visades resultat i samma riktning. Skriftlig information till personal om hur vårdrelaterade infektioner uppstår, under vilka omständigheter bakterierna sprids, hur mycket de kostar samhället, kunskap om praktisk handdesinfektion och feedback på non-compliance situationer ledde ökad kunskap om och ökad compliance till basala hygienrutiner. (Creedon 2005) Liknande resultat visade även Girard et al (2001) och Lam et al (2004). Resultat enligt Lam et al (2004) visade på ökad compliance till att inte använda armband och armbandsur under arbetspass från 90 procent till 100 procent. Observationer utfördes vid 45 dialysavdelningar samt ett självskattningsformulär fylldes i av vårdpersonal. Utifrån observationer tvättade endast 57 procent av personal sina händer samt bytte handskar före en dialysbehandling. Personal med specialkunskap samt ett medvetet tankesätt skyddade sig själv till 59.7 procent och patienten till 70,2 procent då risk för blodsmitta fanns. Frågeformulär visade resultat att 75 procent av vårdpersonal lättare rapporterar hur de skyddar sig själv jämfört med 69 procent uppgav hur de skyddade patienten, från eventuell blodsmitta (Shimokura et al 2006). 18
  • 24. Profession Kvantitativa artiklar Skillnad i compliance till hygienrutiner mellan olika professioner har noterats i flera studier. Lankford et al (2003) visade att sjuksköterskor hade 52 procents compliance medan läkare hade 23 procents compliance. Liknade resultat redovisas av Pittet et al (1999) och Maury et al (2000). Undersköterskor och övrig personal visade i senast nämnda studier på en compliance som procentuellt låg mellan sjuksköterskornas och läkarnas. Moret et al (2003) uppvisade samma resultat med avseende på skillnader i compliance mellan olika sjukvårdsprofessioner. Det framkom även i denna studie att undersköterskor och läkare hade en tendens att skatta sin compliance högre än den var, medan sjuksköterskor tenderade att underskatta sin. Städpersonal som inte var kopplad till avdelningen visade sig ha en högre compliance till handhygien. De hade en signifikant högre användningsfrekvens av handskar än vårdpersonal med anknytning till avdelningen (Arenas et al 2005). Interventioner för att öka compliance visade sig även påverka olika professioner i olika grad. Sjuksköterskor uppvisade en högre ökning i compliance till hygienrutiner efter given skriftlig information om vårdrelaterade infektioner, än läkare (Creedon 2005). Efter införsel av ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel i en studie av Maury et al (2000), visades även att sjuksköterskors compliance ökade mer än läkarnas, medan övrig personal uppvisade en complianceökning mellan sjuksköterskornas och läkarnas. Efter intervention visade läkare ökning av compliance av utförd handhygien efter patientkontakt från 48 procent till 73 procent och sjuksköterskor visade en ökning från 36 procent till 61 procents compliance till handhygien (Lam et al 2004). 19
  • 25. Fysisk arbetssituation Arbetsbelastning Kvantitativ artikel I en studie av Pittet et al (1999) visade sig compliance till basala hygienrutiner vara en funktion av antal tillfällen till handhygien per timme. Compliance var 58 procent när antal handhygientillfällen var under 20 per timme. Vid 21 till 40 handhygientillfällen per timme var compliance 51 procent, vid 41 till 60 handhygientillfällen per timme var compliance 40 procent och vid mer än 60 tillfällen till handhygien per timme var compliance 37 procent. Undersökningen visade på vidare bättre compliance på helgerna med 59 procent än på vardagarna med 46 procent. I ytterligare en studie fanns högre arbetsintensitet påverka compliance negativt (O´Boyle et al 2001). I compliance till användandet av handskar sågs ingen skillnad mellan antal arbetspass som sjukvårdspersonal genomförde per dygn. Frekvensen på byten av handskar mellan olika patienter minskade dock med högre arbetsbelastning. En skillnad påvisades vad det gällde förhållandet mellan patient och sköterska. Om sköterskan hade många insatser hos en patient påverkade det compliance till handhygien negativt (Arenas et al 2005). Kvalitativ artikel I Withbys et al (2006) undersökning framkom att sjuksköterskorna inte ansåg sig ha tillräckligt med tid för att utöva en god handhygien Tillgänglighet Kvantitativa artiklar 20
  • 26. Ibland läkare fanns stora variationer mellan olika specialiteter när det gällde följsamhet till compliance. Medeltalet låg på 57 procent med en variation mellan 23 procent och 87 procent. Om handsprit fanns lättillgänglig så kunde en höjning ses i följsamheten (Pittet et al 2004). En studie undersökte om antal tvättställ i förhållande tillsängplatser hade betydelse för compliance till utförd handhygien. Intensivvårdsavdelningarna visade en mätbar skillnad mellan tillgängligheten av tvättställ och utförd handhygien. Ett tvättställ per sängplats (1:1) visade 41 procent i förhållande till 1:4, 33 procent, 1:3, 36 procent; 1:2, 20 procent compliance av utförd handhygien (Vernon et al 2003). Man kontrollerade compliance före och efter en flytt till ett nybyggt sjukhus, där det var speciellt tätt mellan strategiskt placerade handfat för att underlätta handhygien. Det visade sig att compliance till basala hygienrutiner var signifikant bättre på det gamla sjukhuset med 53 procent jämfört med det nya med 23,3 procent (Lankford et al 2006). För att undersöka hypotesen om att användande av skyddsförkläde medförde en högre compliance till handhygien, genomfördes en undersökning på två intensivvårdsavdelningar i USA. Interventionen med att införa ökad tillgänglighet på skyddsförkläden visade ingen signifikant skillnad efter interventionen, och hypotesen fick därför förkastas (Golan et al 2006). Kvalitativ artikel Vid en kvalitativ studie med intervjuer av vårdpersonal framkom compliancefaktorer för följsamhet av basala hygienrutiner. Tillgänglighet av nödvändiga förbrukningsartiklar som finns patientnära vid ett vårdmoment. Bra passform av handskar är en annan faktor som leder till compliance (Lymer et al 2004). Handsprit 21
  • 27. Kvantitativa artiklar Införsel av ett nytt alkoholbaserat desinfektionsmedel och en patientnära placering av desinfektionsbehållare på sänggaveln, bidrog till ökad compliance av utförd handhygien. Rätt val av metod av handhygien ökade från 66,8 procent till 88,3 procent. Via bedömningsskala mättes torrhet på huden vilket gav 1,04 poäng före introduktion mot 0.66 poäng efter andra bedömningen. Antalet hudirritationer hos personal minskade från 0,85 poäng till 0,24 poäng vid den andra bedömningen (Girard et al 2001). Genom undervisning i nya riktlinjer för handdesinfektion skulle handhygienen lyftas fram. Konsumtion av desinfektionsmedel ökade med 17,8 procent (Miyachi et al 2007). Samma effekt på införsel av handsprit sågs i studier av Creedon (2005), Maury et al (2000) och Pittet et al (2000). I den senast nämnda studien tilldelades även personalen små flaskor med alkoholbaserat desinfektionsmedel att bära i fickorna. I ytterligare en studie, kom icke strikt compliance (enbart handskar sågs som tillräcklig hygien vid patientkontakt) att öka efter införsel av handsprit som desinfektionsmetod (Brown et al 2003). Arbetsmoment Kvantitativa artiklar Compliance till hygienrutiner var signifikant bättre efter arbetsmoment som krävde hygien med 35,7 procent, jämfört med före (8,5 %) i studie av Lankford et at (2003). Resultat åt samma håll visas av O´Boyle et al (2001). Pittet et al (1999) visade i sin studie att när arbetsmomentet innebar hög risk för kontamination, var compliance 22
  • 28. sämre än annars. Mediumriskprocedurer innebar en compliance på 49 procent och lågriskprocedurer innebar en compliance på 52 procent. Moret et al (2004) observerade att läkare hade 61,3 procents compliance vid kliniska undersökningar och 72,7 procents compliance vid invasiva procedurer. Sjuksköterskor hade 80,0 procents compliance till invasiva procedurer, 84,6 procents compliance vid blodprovstagning, 80,0 procents compliance vid byte av dropp och 91,3 procents compliance vid sårvård. Undersköterskor hade en compliance på 85,0 procent vid allmän omsorg och 66,7 procent vid byte av smutsiga kläder och lakan till patienter. Creedon et al (2005) visade i sin undersökning att utbildningsintervention hade olika inverkan på olika arbetsmoment. Mellan patientkontakter ökade compliance 48 procent till 93 procent. Efter kontakt med kontaminerad yta före vårdmoment ökade compliance från 40 procent till 93 procent. Vid patientnära vårdmoment ökade dock compliance endast från 42 procent till 75 procent. Även Lam et al (2004) visade att undervisning hade varierande effekt på olika arbetsmoment. Compliance före ett vårdmoment ökade från 40 procent till 53 procent, medan en ökning från 39 procent till 59 procent sågs efter ett vårdmoment. Compliance vid en risksituation ökade från 35 procent till 60 procent. Avdelning Kvantitativa artiklar Olika avdelningar har i flera studier visat sig ha varierande compliance. I en studie på ett universitetssjukhus hade pediatrikavdelningen 59 procents compliance, medan medicinavdelningen hade 52 procent, gynekologiavdelningen 48 procent, kirurgavdelningen 47 procent och intensivvårdsavdelningen 36 procents compliance 23
  • 29. till basala hygienrutiner (Pittet et al 1999). I en studie av Angelillo (1998) visades att sjuksköterskor på gynekologiska kirurgavdelningen hade högre compliance till och kunskap om basala hygienrutiner än sjuksköterskorna på ortopedoperationsavdelningen. Kvalitativ artikel Utifrån en kvalitativ studie där personal intervjuades kom det fram att ett säkert arbetssätt genomsyrar ofta hela avdelningsklimatet. Det sitter i väggarna förklarade personal (Lymer et al 2004). Psykisk arbetssituation Arbetsledning och rollmodeller Kvantitativa artiklar En undersökning använde sig av meddelanden som lästes in på band av en auktoritär person med anknytning till avdelningen. Dessa levererades sedan till avdelningen som påminnelser för att öka compliance till handhygien. En gemensam ökning av användandet av handsprit och tvål sågs med 60 procent (McGuckin et al 2006). Att föregå med gott exempel på hur riktlinjer till handhygien bör efterlevas för yngre kollegor tyckte nästan hälften av de äldre läkarna var viktigt. I förhållande till andra yrkeskategorier var uppfattningen hos en tredjedel av läkarna att det var viktigt att vara en bra förebild (Pittet et al 2004). Compliance visade sig vara signifikant sämre hos sjukvårdspersonal, om det fanns en rollmodell (högre raknad personal) i rummet, som själv hade sämre compliance jämfört med om sjukvårdaren var själv i rummet (Lankford et al 2003). I Angelillos 24
  • 30. (1998) lickertskala angavs att sjukvårdspersonal ansåg sig kunskapsmässigt förlita sig på sina arbetskamrater till 31,6 procent. I Brown`s et al (2003) studie gjorde man den informella ledaren formell genom att identifiera henne, och ge henne bevaknings-, och handledningsuppgifter för personalen med avseende på handhygienrutiner. Denna insats bidrog till att höja compliance. Kvalitativa artiklar Om det fanns goda förebilder att ta efter i form av läkare eller avdelningschefer verkade det i positiv riktning för compliance, i större del i självvalda compliance än i den ärvda Ingen inverkan påvisades från andra sjuksköterskor eller hygiensköterskor (Whitby et al 2006). Avdelningsföreståndaren påverkar personal att arbeta utifrån ett säkert arbetssätt. Genom intresse för hygien och säkerhetsfrågor inverkar avdelningsföreståndaren på personal. Att vara uppdaterad kunskapsmässigt och förmedla information vidare till övrig personal ökar compliance. Arbetsledarens förmåga att organisera samt förändra personals ofta restriktiva förhållningssätt till förändring har betydelse för personals compliance till hygienrutiner. Avdelningar ofta har informella ledare. Har dessa personer ett starkt intresse för hygienfrågor kan det påverka övrig personal att inse vikten att skydda sig under arbete. (Lymer et al 2004). Patienter och broschyrer Kvantitativa artiklar Genom Studien ”Partners in your care” engagerades patienter att fråga vårdpersonal om de tvättat händerna före ett vårdmoment. Totalt ökade konsumtionen av tvål och pappershanddukar med 50 procent genom aktivt patientengagemang (McGuckin et al 2001). Färgade posters i A3 format med varierat budskap, utarbetade av personalen på 25
  • 31. avdelningarna, placerades på strategiska ställen på ett sjukhus och bidrog till att öka compliance till basala hygienrutiner (Pittet et al 2000). Studier av Creedon (2005), Miyachi et al (2007), Lam et al (2004) visade att affischer med budskap som återkopplade till non-compliance situationer från tidigare observationer ökade compliance av handhygien. Studenter, media och hygiensköterskor Kvantitativ artiklel I Angelillos et al (1998) lickertskala, angavs att sköterskorna ansåg sig kunskapsmässigt angående hygienrutiner förlita sig på massmedia till 18,9 procent. Kvalitativ artikel Vid intervjuer berättade vårdpersonal att studenter ifrågasatte varför inte handskar användes för egen säkerhet. I en students hemland var hepatit vanligt därför användes handskar, eftersom alla patienter kan vara smittbärare. ”… I had an American student questioning that I did not use gloves when I gave injections and took blood tests. That was an eye-opener and since then I always use them…” (Lymer et al 2004 pp 550). Personal berättade att även media hade inverkan på ett säkert förhållningssätt till basala hygienrutiner. Medvetenheten ökade då media uppmärksammade risker om exempelvis hepatit och HIV. (Lymer et al). Samtidigt förklarades att hygiensköterskan som var en extern personal kunde påtala brister i arbetsrutiner utan att själv få konsekvenser av handlingen. (Lymer et al 2004). 26
  • 32. Metoddiskussion En litteraturstudie genomfördes för att sammanställa aktuell forskning inom området som behandlar vårdpersonalens compliance till basala hygienrutiner. Endast två kvalitativa artiklar hittades och detta kan möjligen ses som en som en svaghet i studien. Detta eftersom en fördel med att använda både kvalitativa och kvantitativa studier är att man får en tydligare och bredare bild av fenomenet då det undersöks genom observationer, enkäter och intervjuer (Forsberg & Wengström 2003, DePoy & Gitlin 1999). Medicinska tidskrifter presenterar företrädelsevis kvantitativa studier, vilket kan vara en förklaring till att endast två kvalitativa artiklar hittades. En svaghet hos kvalitativa artiklar kan vara generaliserbarheten är låg. En kvalitativ studie kan begränsas av vilken kunskap forskaren har och vilken problemformulering som väljs. Forskaren har i dessa studier konkreta begränsningar i form av tillgång till pengar, tillgång till platser och möjliga intervjudeltagare (DePoy & Gitlin, 1999). De båda kvalitativa artiklar vi fått fram beskriver aspekter på compliancebeteendet till hygienrutiner som inte är mätbara. Det rör sig om områden vi initialt tänkte skulle komma att dominera som påverkansfaktor för hygiencompliance i detta arbete, nämligen arbetskultur (det som sitter i väggarna), arbetsklimat och miljöbetingat arv. Artiklar som beskrev i vilken utsträckning arv och miljö påverkar compliance verkar vara svåra att hitta. Istället beskriver flertalet artiklar till denna litteraturstudie kvantitativa aspekter som påverkansfaktorer. Som tabell 2 illustrerar kom här arbetssituationen att få störst betydelse för hygiencompliance. I denna kategori var det arbetsbelastning och tillgång på alkoholbaserat handdesinfektionsmedel som hade störst betydelse. 27
  • 33. En möjlig begränsning i trovärdigheten och validiteten kan komma att uppstå då ett visst antal artiklar bortsorterades eftersom de inte fanns tillgängliga i fulltext. När mer riktad sökning gjordes som tillägg för att säkerställa att inga faktorer förbisetts framkom samma compliancefaktorer som i övrig sökning. Att sökning via Sciencedirekt och Cinahl inte gav artiklar som beskrev compliance till hygienrutiner, kan ses som förvånande, eftersom det är omvårdnadspersonal som är de hygienansvariga på vårdinrättningarna. En förklaring till detta kan vara att det är hygiensjuksköterskornas och infektionsläkarnas roll och ansvar att hålla infektionerna på en låg nivå. Dessa yrkeskategorier publicerar sina artiklar i medicinska tidskrifter istället för omvårdnadstidskrifter, vilket skulle kunna innebära att information då kan gå förlorad för omvårdnads- och omsorgspersonal. Vi ville hitta faktorer som påverkade compliance till basala hygienrutiner, och inte endast basala handhygienrutiner, men det visade sig att många av artiklarna vi träffade behandlade specifikt handhygien och handskanvändning. Endast ett fåtal artiklar i denna litteraturstudie berör annan övriga basala hygienrutiner än handtvätt, handdesinfekton och handskanvändning. Förklaringen kan delvis ligga i att just handhygien och handskanvändning är så dominerande inom de basala hygienrutinerna, eftersom de är de mest förekommande sätten att utföra basala hygienrutiner på. Det hade dock varit intressant att ta del av fler undersökningar om hygienrutiner vid hantering av sjukvårdsmaterial, eftersom vårdrelaterade infektioner kan spridas även via material och ytor (Ericson & Ericson 2002). De basala hygienrutinerna berör dessutom även hantering av material (Infomedica 2005). 28
  • 34. För att säkert få fram de mest relevanta sökorden till denna litteraturöversikten valdes ord och formuleringar från Swe MeSH. I vår initiala sökning sökte vi visserligen med sökordet ”hand hygiene”, men vid riktade sökningar sökte vi också efter compliance där vi utelämnad sökordet ”hand hygiene”. Att inte compliance till basala hygienrutiner vid hantering av sjukvårdsmaterial kommit fram i denna studie får ses som en svaghet. Författargruppen till denna studie anser dock att faktorerna som påverkar compliance till basala handhygienrutiner borde vara desamma som för basala hygienrutiner. Resultat som framkommit i studier som berört materialhantering stöder detta (Angelillo et al 1999, Lymer et al 2004). Ett flertal undersökningar har en kort undersökningstid både före och efter en eventuell intervention, vilket gör det svårt att utifrån analyserade artiklar kunna få fram några generella slutsatser av resultatet (Girard et al 2001, McGuckin et al 2001, Areas et al 2005). Tre studier hade en längre uppföljningstid både av observationer, feedback av observerade resultat och uppföljande dokumentation av till exempel desinfektionsmedel för att se konsumtion över en längre tid. Dessa har därför mer trovärdigt resultat av compliance till basala hygienrutiner (Pittet et al 2001, Creedon 2003, Lam et al 2004, Miyachi et al 2007). Flertalet artiklar som använts beskriver studier som har genomförts i andra länder än Sverige. Om riktlinjerna i dessa länder trots WHOs (2005) utgivna riktlinjer skulle skilja sig från de svenska, skulle möjligheten till överförbarhet av resultaten till den svenska vården begränsas (Wendt 2001). I alla utvalda artiklar till denna litteraturstudie fanns en utförlig beskrivning av vilka hygienrutiner som skulle följas för att man skulle få en godkänd compliance vid observationen eller i enkäten. De krav som ställdes på hygienutförseln var identiska med de svenska (Infomedica 2005). Att de är överensstämmer höjer överförbarheten. 29
  • 35. Resultatdiskussion Genom det resultat som framkommit utifrån de artiklar som analyserats i denna litteraturöversikt, kan en liten fingervisning ges om eventuella faktorer som påverkar compliance till basala hygienrutiner. Störst sammanlagd betydelse för compliance enligt föreliggande litteraturöversikt fick kategorin fysisk arbetssituation, med mest framträdande faktorer som ”arbetsmoment”, ”tillgänglighet”, ”handsprit” och ”arbetsbelastning”. Näst störst betydelse fick kategorin kunskap, vilkens mest betydelsefulla påverkansfaktor för compliance visade sig vara ”kunskap och utbildning”, som enskilt hade flest omnämnanden i de artiklar som analyserats till denna litteraturöversikt. Psykisk arbetssituations största compliancefaktor visade sig vara ”arbetsledning och rollmodeller”. De personbundna faktorerna omtalades även i de artiklar som analyserades till denna översikt, med faktorn attityd som mest framträdande. Att handsprit fick ett så framträdande resultat, tolkar författarna till föreliggande litteraturöversikt, som att artikelurvalet till största delen var internationell. Många utländska undersökningar utförda på senare hälften av 1990-talet och under det närmaste decenniet, beskrev hur man införde alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Detta avslöjar att man i dessa länder ligger, och har legat längre bak i hygienarbetet, jämfört med svenska förhållanden, där man införde alkoholbaserat handdesinfektionsmedel långt tidigare. Sverige har idag en mycket lägre frekvens av antibiotikaresistenta bakteriestammar jämfört med länder utanför Norden (Ericson & Ericson 2002). Den tidigare införseln av handsprit skulle delvis kunna vara en förklaring till detta. 30
  • 36. Compliancebeteendet belyst utifrån några adaptionsbegrepp Tittar man på compliancebeteendet utifrån Callista Roys adaptionsmodell blir det vårdpersonalens fysiologiska funktion, vår självbild, rollfunktion och sociala samhörighet som påverkar compliance (figur 2). Resultaten i föreliggande litteraturstudie analyserades i relation till dessa begrepp och en bild av vårdpersonalens compliance till basala hygienrutiner utifrån ett adaptionsperspektiv framträdde. De fyra adaptionsområdena utgör rubriker för följande diskussion och denna litteraturöversikts kategorier är kursiva. Figur 2 – Compliance till basala hygienrutiner i relation till Roy´s adaptionsmodell Fysiologisk funktion I föreliggande studie framkom att compliance till basala hygienrutiner ofta prioriterades bort. Hög arbetsbelastning var en viktig faktor som påverkade compliance negativt visade ett flertal studier (Arenas et al 2005, Whitby et al 2006, 31 Fysiologisk funktion Fysiologisk funktion Självbild Självbild Rollfunktion Rollfunktion Social samhörighet Social samhörighet Compliance till basala hygienrutiner Compliance till basala hygienrutiner
  • 37. Pittet et al 1999, O´Boyle et al 2001, Moret et al 2004, Kampf 2004). För att vidmakthålla en god fysiologisk funktion förutsätts att vi får arbete och vila i lagom doser framhåller Roy & Andrews (1999). I en stressad situation stiger blodtryck och hjärtfrekvens, och stresshormonerna adrenalin och kortisol förbereder vår kropp på en kraftansträngning. Blir stressen långvarig hotar den att ge bestående men på organen, varför prioriterande åtgärder vidtas för att minska stressen och skydda kroppen (Ryden & Stenström 2000). Till en viss gräns ger flitigt arbetande högre produktion och högre ekonomisk vinst, men när det går över en kritisk gräns blir det hela improduktivt och kostsamt. Blir arbetarna för trötta, kan ökade misstag göra att vården försämras. Arbetsbelastningen är en organisatorisk fråga och det behövs mer sjukvårdspersonal (Pittet et al 1999). Resultat som stöder att hög arbetsbelastning har en sänkande inverkan på compliance till basala hygienrutiner presenterads även i en studie av Pittet (2001). Införsel av handsprit visade på höjningar av compliance i flera studier som analyserades till denna litteraturöversikt (Girard et al 2001, Creedon 2005, Miyachi et al 2007, Pittet et al 2000, Maury et al 2000, Brown et al 2003). Roy & Andrews (1999) menar att människan tar emot stimuli från omvärlden som bland annat behandlas kognitivt för anpassning till en situation. Utfallet på denna kognitiva bearbetning avgör beteendet. Om sjukvårdspersonal erfar att huden på händerna är irriterad eller skadad, och de kognitivt kopplar detta till högfrekvent handtvätt, kommer de att försöka dra ner på frekvens av handtvätt (Akyol 2007). Larsson et al (2006) menar att ett bra desinfektionsmedel, minimering av antalet handtvättar samt användning av hudkräm minskar hudirritationer hos vårdpersonalen. Om sjukvårdspersonalen får ett alternativ till handtvätten som inte skadar huden på 32
  • 38. händerna (handsprit) kan de både återta och öka frekvens på handhygien, menar författargruppen till denna litteraturstudie. Dessutom minskas stressen och arbetsbelastningen med bruk av alkoholbaserat desinfektionsmedel, då det går fortare att sprita händerna än att tvätta och torka dem. Även Tvedt & Bukholm (2005) visar i sin studie att införsel av handsprit har stor höjande effekt på compliance till basala hygienrutiner. För faktorn handsprit anses av författarna till föreliggande översikt, faktorerna kunskap och attityd ha stor betydelse. Kampf (2004) ger i sin studie förslag på de enligt honom viktigaste förändringarna som behöver genomföras för att nå ökad compliance; Att använda handsprit med goda hudvårdande egenskaper som accepteras av berörd vårdpersonal, att se till att handspriten är lättillgänglig och använda sig av ”fickflaskor”. Pittet et al (2001) menar går det snabbare och är effektivare med handsprit än med traditionell tvätt, därför är handspritanvändning ett bra sätt att komma till rätta med complianceproblem relaterat till hög arbetsbelastning. I de basala hygienrutiner som utarbetats för svensk sjukvård ska alkoholbaserad handdesinfektion användas (Infomedica 2005). Compliance fanns även påverkas i olika utsträckning beroende på vilket arbetsmoment som skulle utföras. Compliance visade sig vara signifikant bättre efter arbetsmoment som krävde hygien, jämfört med före (Lankford et al 2003, O´Boyle et al 2001, Pittet et al 1999). Att det var bättre efter en vårdsituation än före ser författargruppen till föreliggande litteraturöversikt förklarligt på två vis. Innan vårdsituationen anser sig personal redan vara ren, eftersom de ännu inte tagit i patienten, men efter vårdsituationen är de angelägna om att skydda sig själva fysiskt. 33
  • 39. Att inte alltid, oavsett arbetsbelastning och arbetsmoment, följa hygienrutiner är inte tillåtet enligt lag (Socialstyrelsen 1982, Socialstyrelsen 2005), därför anser författargruppen till denna översikt att detta beteende inte är försvarbart. Att på arbetsplatserna ha en rimlig arbetsbelastning och tillgänglighet till behövlig utrustning var i föreliggande litteraturstudie två viktiga faktorer i kategorin fysik arbetssituation. Att ha de fysiologiska förutsättningarna tillrättalagda är enligt Roy och Andrews (1999) adaptionsmodell nödvändigt för att få ett visst beteende. Detta område borde därför prioriteras högre anser författarna till denna översikt. Självbild Personbundna faktorer som personlighet och attityd, grundas på det sociala arv personen har med sig och vilka erfarenheter som gjorts (Roy & Andrews 1999). Har personal en grundattityd där hygien har låg prioritet, finns det en risk den attityden förs med in på sjukhuset och i förlängningen leder till sänkt compliance (Whitby et al 2006). Studier av Creedon (2005) och Maury et al (2000) visar på att attityden till de basala hygienrutinerna har betydelse för compliance. När en vuxen individ ställs inför en specifik situation kommer personen handla med detta arv och de val som kan göras. Sjuksköterskans bedömning av patienten påverkar hennes attityd till handhygien. Hur en sjuksköterska hanterar handhygien i olika möten är beroende på hur hon uppfattar den patient som är aktuell i en vårdsituation och utifrån detta gör sina val (Whitby et al 2006). Finns det en positiv och stabil självbild innebär det att det blir lättare att hantera både en stressfylld arbetssituation och informella ledare, utan att det påverkar ens arbete (Roy & Andrews 1999, Wolven 2000). 34
  • 40. Studier med observation och självskattningsformulär gav complianceresultat utifrån skillnad mellan observerat hygienbeteende och självskattat beteende vilket visade att självskattad compliance var högre än observerad. (Shimokura et al 2006, Areas et al 2005 Moret et al 2004). Det avslöjar hur en människas självreflekterande sidor kan avvika från verkligheten och är något alla sjukvårdsarbetare måste beakta, anser författarna till denna litteraturöversikt. Den personliga uppfattningen om självbilden kan påverkas om jaget och självet inte överensstämmer, menar Roy & Andrews (1999). Genom att ge en individ kunskap kan man påverka den självbild och de attityder som finns och ett medvetet val kan göras. Kunskap fanns i denna litteraturstudie vara en faktor som påverkade compliance till hygienrutiner (Girard et al 2001, Pittet et al 2004, Pittet et al 2000, Brown et al 2003, Shimokura et al 2006). Det finns mycket kunskap att tillgå om smittskydd och infektionssjukdomar (Ransjö & Åneman 2006, Hambraeus & Tammelin 2006, Ericsson & Ericsson 2002, Stordalen 1999). Praktisk kunskap om utförsel av handhygien enligt riktlinjer (Infomedica 2005), samt teoretisk kunskap om att hygienbeteendet påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner, kan påverka attityder att följa hygienrutinerna bättre (Larson et al 2006). Lymer et al (2004) menar att personliga erfarenheter om incidenter påverkar vår riskbedömning och vårt beteende med avseende på compliance. Riktad och upprepad utbildning där behovet av kunskap är stort, är ett bra förslag att komma tillrätta med låg compliance (Pittet 2001). Ett förslag från författargruppen till föreliggande studie, är att all vårdpersonal får genomgå årlig praktisk och teoretisk 35
  • 41. genomgång av hygienrutiner, liknande rutinerna för HLR (Hjärt- och Lungräddning) (Svenska Cardiologföreningen 2004). Socialstyrelsen (2007) menade efter sin nationella verksamhetsöversyn på sjukvårdens hygienområde, att kompetensutveckling och utbildning bland personalen är områden som är i särskilt behov av förbättring och utveckling. De menade att vårdgivarna måste säkerställa att all personal får introduktion och fortlöpande utbildning inom vårdhygien. Vidare menade socialstyrelsen att det är vårdgivarens ansvar att kontrollera tillämpningen av hygienrutinerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner. I de fall de uppstår ska de registreras och utredas. Personalen ska sedan få ta del av informationen för att motivera dem till god tillämpning. Kampf (2004) föreslår att utbildning och marknadsföring av handhygien, troligen är den mest effektiva åtgärden för att få bukt med låg compliance, men också den dyraste. Görs en budget för att se den verkliga merkostnaden för interventionerna i förhållande till kostnader för nosokomiala infektioner, skulle dock visas att utbildning ändå är mer kostnadseffektivt. Ett gott och personuppbyggande arbetsklimat och utbildning kan påverka självbilden. Författargruppen till föreliggande litteraturöversikt menar att självbilden till väldigt stor del lägger grunden för hur den sociala samhörigheten uppfattas, hur den fysiska miljön upplevs, och vilka roller man ser sig själv och omgivningen i. På så sätt hänger alla påverkansfaktorer till compliance väldigt tätt samman och det ena kan inte påverkas utan att det andra också gör det. 36
  • 42. Rollfunktion Den psykiska arbetssituationen, som visade sig vara betydelsefull för compliance i föreliggande översikt, påverkas av vilken roll man anser sig själv och andra ha. Resultat visade att påverkan på compliance sker genom rollmodeller bland arbetskamraterna (Lankford et al 2003, Angelillo et al 1998, Whitby et al 2006, McGuckin et al 2006, Pittet et al 2004, Lymer et al 2004). Det är viktigt att vi är goda rollförebilder för varandra och speciellt viktigt att en högre rankad person har ett föredömligt hygienbeteende (Lankford 2003). Att hitta någon på varje arbetsplats eller avdelning som kan ta ett extra ansvar för hygienrutinernas efterlevnad kan öka compliance på arbetsplatsen (Brown et al 2003). Kampf (2004) föreslår att man ska göra äldre personal till rollförebilder för de yngre för att höja compliance till basala hygienrutiner. En persons primära rollfunktion knyts till ålder, kön samt uppfostran och erfarenheter från uppväxttiden. Detta leder till olika beteenden knutna till den primära rollfunktionen (Roy & Andrews 1999). På arbetet intas en sekundär rollfunktion som sjuksköterska, undersköterska eller läkare. För alla professioner finns tydligt utformade arbetsbeskrivningar som beskriver vilka ansvarsområden var och en har (Socialstyrelsen 2005). I Olika professioner fanns i denna litteraturöversikt ha varierande compliance (Lankford et al 2003, Pittet et al 1999, Maury et al 2000, Moret et al 2003, Arenas et al 2005). Förklaringen kan, förutom varierande innehavd professionsbunden kunskap, ha sin förklaring i den sekundära roll man anser sig ha på 37
  • 43. arbetsplatsen. Roy och Andrews (1999) menar, i likhet med denna litteraturöversikts resultat, att rollfunktionen spelar stor roll för beteendet. En rollfunktion kan innefatta att man har ett ledningsansvar. Att denna ledning är välfungerade är viktigt för att inte det ska uppkomma informella ledare på avdelningen som sätter normen (Wolven 2000). Informella ledare följer inte alltid formellt framtagna regler, vilket kan sänka compliance till basala hygienrutiner. Lymer et al (2004) och Brown et al (2003) nämner dock hur informella ledare kan bidra till att höja compliance till basala hygienrutiner. I en rollfunktion kan också ligga ett utbildningsansvar. Hygiensjuksköterskor har specialkunskaper inom smittskydd och vårdhygien att delge. Kunskap och utbildning påverkar hur vi förhåller oss till given roll. Olika rollfunktioner uppfattar kunskap utifrån olika nivåer så den måste anpassas till given personalkategori. Har avdelningarna en hygiensköterska knuten till sig och personal som har särskilt ansvar för hygienarbetet, kan dessa samarbeta för att vidhålla goda hygienrutiner (Brown et al 2003, Miyachi et al 2007, Lymer et al 2004). Socialstyrelsen (2007) förordar efter sin nationella verksamhetsöversyn att hygienombud kopplade till varje vårdenhet kan underlätta i arbetet mot ökad compliance till basala hygienrutiner. Social samhörighet Omgivningen ger stimuli som har inverkan på en individs beteende. Detta beskrivs av Roy & Andrews (1999) som social samhörighet. Inom ett yrke innehar man ofta en specifik fackkunskap, som kan skapa en gemenskapskänsla till grund för den sociala samhörighetskänslan bland arbetskamraterna (Wolven 2000). Den psykiska 38
  • 44. arbetssituationen utgörs av en människas uppfattning om omgivningens stimuli på arbetsplatsen. Lymer et al (2004) menade att arbetsklimatet återspeglade sig i personalens beteende med avseende på hygienrutiner. Befinner sig personen i ett tillåtande och positivt arbetsklimat där det förekommer ett givande och tagande från två håll med kontinuerlig feedback, kan en utveckling av personligheten ske i positiv riktning. Detta menar Roy & Andrews (1999) påverkar individens förmåga till inre och yttre anpassning. Befinner sig däremot personen i ett negativt klimat, kan det vara svårt att stå för egna värderingar menar Roy och Andrews (1999). Att arbeta i ett klimat av detta slag kan få en person att hamn i en neråtgående spiral och falla in självuppfattning som blir mer och mer negativ Olika sjukvårdsavdelningar visade på varierande compliance (Pittet et al 1999, Angelillo 1998). Detta kan ha sin förklaring i vilka individer som arbetar på avdelningen, vilka uppfattningar, kunskaper och rollfunktioner som var och en innehar samt hur den sociala samhörigheten ser ut på de specifika avdelningarna. Roy och Andrews (1999) menar att alla ingående stimuli och hur de bearbetas påverkar utfallet på beteendet. Att utforma och sätta upp broschyrer är en enkel och välfungerande insats för att höja compliance till basala hygienrutiner. Broschyrer ger påminnelsestimuli till personalen om att utföra handhygien och compliance höjs (Pittet et al 2000, Creedon 2005, Miyachi et al 2007, Lam et al 2004). Det är viktigt att broschyrerna är positivt målinriktade, har lättbegriplig information för att de ska ha en god inverkan på compliance (Jenner et al 2006). Pittets et al (2000) studie visar att utslaget på compliance även blivit gott om personal varit delaktiga i utformningen av broschyrerna. 39
  • 45. Patienter kan också påverka sjukvårdspersonalens compliance genom att ge stimuli i form av påminnelser till personalen om handhygien (McGuckin et al 2001). Detta resultat styrks av en större studie utförd i USA av McGuckin et al (1999). Om patienter bor länge på vårdinrättningar, menar författarna till föreliggande översikt, kan de dock komma att påverkas av de informella normerna och kan då inte längre ha samma påverkan på personalen. Enligt Lymer et al (2004) påverkas frispråkighet av beroendeställning, och detta menar författarna till föreliggande studie då kan påverka patienters frispråkighet även i ett initialt skede. I vilken grad frispråkigheten påverkas är kopplat till hur beroende patienten är till sjukvårdspersonalen. Nyttan med studien Litteraturstudien skulle kunna bidra till ökad kunskap om samt insikt i faktorer som påverkar sjukvårdspersonalens compliance till basala hygienrutiner. I förlängningen kan detta leda till nytta för både patienter och personal i form av minskat lidande och minskad arbetsbelastning. Bättre compliance till hygienrutiner kan minska antalet vårdrelaterade infektioner och på så vis kan ekonomiska resurser frigöras inom sjukvården. Slutsatser För att nå ett lyckat resultat med ökad compliance som mål är det av vikt att flera interventioner genomförs parallellt och att det finns en stark arbetsledning som kan föra arbetet framåt i rätt riktning. Åtgärder som höjer compliance enligt denna litteraturöversikt är riktad kunskap och utbildning, en god arbetsledning, 40
  • 46. återkommande observationer med feedback, mer lättillgänglig och patientnära handsprit, patientengagemang och en rimlig arbetsbelastning. Referenser Akyol A., D. (2007) Hand hygiene among in Turkey: opinions and practices. Journal of Clinical Nurcing. 16, 431-437. 41
  • 47. Angelillo I. F., Mazziotta A., & Nicotera G. (1998) Nurses and hospital infection control: knowledge, attitudes and behaviour of Italian operating theatre staff. Journal of hospital infection. 42, 105-112. Arenas M.D., Sanches-Paya J., Barril G., Garcia-Valdecasas J., Gorriz J.L., Soriano A., Antolin A., Lasueva J, Garcia S., Sirvent A., Espinosa M. & Manoel, A. (2005) A mulicentric survey of the practice of hand hygiene in haemodialysis units: factors affecting compliance. Nephrology Dialysis transplantation. 20, 1164-1171. Backman J.(1998) Rapporter och uppsatser. Stundentlitteratur, Lund. Boyce J. M. (1999) It´s time for action: Improving hand hygiene in hospitals .Annals of Internal Medicine. 130. 2, 153-155. Boyce J. M. (2001) MRSA patients: proven methods to treat colonization and infection. Journal of hospital infection. 48, suppl A. S9-S14. Brown S. M., Lubimova A. V., Khrustalyeva N. M., Shulaeva S. V., Tekhova L., Zueva L. P., Goldmann D. & O'Rourke E. J. (2003) Use of an alcohol-based hand rub and quality improvement interventions to improve hand hygiene in a russian neonathal intensive care unit. Infection control and hospital epidemiology. 24, 172-179. Collins F. & Hampton S. (2005) Handwashing and methicillin-resistant 42
  • 48. Staphylococcus aureus. Brittish Journal of Nursing. 14. 13, 703-707. Creedon S. A. (2005) Healthcare workers hand decontamination practices: compliance with recommended guidelines. Journal of Advanced Nursing. 51. 3, 208-216. DePoy, E. & Gotlin, L.N. (1999). Forskning – en introsuktion. Lund: Studentlittera tur. Engberg M. (1990) Damen med lampan – en bok om Florence Nightingale 1820.1910. Institutet för medicinsk rätt AB, Lidingö. Ericson E. & Ericson T. (2002) Klinisk mikrobiologi. Stockholm, Liber AB. Forsberg C. & Wengström Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier Stockholm, Natur och Kultur. Girard R., Amazian K. & Fabry J. (2001) Better compliance and better tolerance in relation to a well-conducted introduktion to rub-in hand desinfection. Journal of Hospital Infection. 47, 131-137. Golan Y., Doron S., Griffith J., El Gamal H., Tanios M., Blunt, K., Barefoot L., Bloom J., Gamson K., Snydman L. K., Hansjosten K., Elnekave E., Nasraway S. A., & Snydman D. R. (2006) The impact of gown-use requirement on hand hygiene compliance. Clinical Infectious Diseases. 42, 370-376. 43
  • 49. Hambraeus A. & Tammelin A. (2006) Vårdhygien - uppbyggnad och verksamhetsområden. Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen. (Elektronosk) (PDF-dokument) Tillgänglig: < http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/ECE8175D-45BD- 4039-A2AD- E49292A2BC60/5483/200612312.pdf >(070228) Holme I. M. & Solvang B. K. (1997) Forskningsmetodik. Lund, Studentlitteratur. Infomedica (2005). Handbok för hälso- och sjukvård. (Elektronisk) Senast uppdaterad 20051116. Tillgänglig: <http://www.sjukvardsradgivningen.se/handboken/06_article.asp? CategoryID=2593&ParentId=2593> (070228) Jenner E. A., Fletcher B. C., Watson P., Jones F. A., Miller L. & Scott G. M. (2006) Discrepancy between self-reported and observed hand hygiene behavior in healthcare professionals. Journal of Hospital Infection. 63, 418-422. Kampf, G (2004) The six golden rules to improve compliance in hand hygiene. Jour nal of hospital infection. 56, s 3-5. Kuzu N., Özer F., Aydemir S., Nevzat-Yalcin A. & Zencir M. (2005) Compliance with hand hygiene and glove use in a university affiliated hospital. Infection Control and Hospital Epidemiology. 26, 3, 312-315. 44
  • 50. Lam B., Lee J. & Lau, Y. L. (2004) Hand hygiene practises in a neonatal intensive care unit: A multimodal intervention and impact on nosocomial infection. Pediatrics . 114, 5, 565-571. Lankford M.. G., Zembower T. R., Trick W. E., Hacek D. M., Noskin G. A. & Peterson R. L. (2003) Influence of Role Models and Hospital Design on Hand Hygiene of Health Care Workers. Emerging infectious diseases. 9. 2, 217-223. Larsson E. (1989) Public health then and now, innovations in health care: antisepsis as a case study. American Journal of Public Health. 79, 92- 99. Larson E., Girard R., Pessoa-Silva C. L., Boyce J. Donaldson L., Pittet D. (2006) Skin Reactions related to handhygiene and selection of handhygiene products. American Journal On Infection Control. 34, 627-635. Lundholm R. (2006) Vårdrelaterade infektioner - vad är det, hur vanliga är de, vilka drabbas och vilka konsekvänser får de. Att förebygga vårdrelaterade infek tioner – Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen. (Elektronisk) PDF- doku ment. Tillgänglig: <http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/ECE8175D- 45BD-4039-A2AD-E49292A2BC60/5483/200612312.pdf > (070228) Lymer U-B., Richt B. & Isaksson B. (2004) Blood exposure: factors promoting Health Care workers`compliance with guidelines in connection with risk Journal of clinical nursing. 13, 547-554. 45
  • 51. Malmquist J. (2004) Miniordlista. (Elektronisk). 4 rader. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Tillgänglig: <http://www.sbu.se/ordlista/list.asp? s=compliance> (070214) Maury E., Alzieu M., Baudel J. L., Haram N., Barbut F., Guidet B. & Offenstadt G., (2000). Avaliability of an alcohol solution can improve hand disinfection compliance in an intensive care unit. American Journal of Respirational Care Medicine 162, 324-327. McGuckin M., Waterman R., Porten L., Bell S., Juzaitis M., Krug E., Mazer S, Ostrawski S. (1999) Patient education model for increasing handwashing handwashing. AJIC Am J Infect Control. 27, 309-14 McGuckin M., Waterman R., Storr I. J., Bowler I.C., Ashby M., Topley K. & Porten L. (2001) Evaluation of a patient- empowering handhygiene programme in the UK. Journal of Infection Hospital. 48, 222-227. McGuckin M., Shubin A., Lane S., Strauss K., Butler D. & Pitman A. (2006) The effect of random voice hand hygiene messages delivered by medical, nursing, and infection control staff on hand hygiene compliance in intensive care. American Journal of infection control. 34, 673- 675. Miyachi H., Furuya H., Umezawa K., Itoh Y., Ohshima T., Miyamoto M. & Asai S. (2007) Controlling methicillin-resistant Staphylococcus aureus by stepwise implementation of preventive strategies in a university hospital: impact of a 46
  • 52. link-nurse system on the basis of multidisciplinary approaches. American Journal Infection Control. 35, 115-121. Moret L., Tequi B. & Lombrail P. (2004) Should self assessement methods be used to mesure compliance with handwashing recommendations? A study carried out in a french university hospital. American Journal Of Infection Control. 32, 384-390. O’Boyle C. A., Henly S. .J.& Larsson E. (2001) Understanding adherence to Handhygien recommendations: The theory of planned behaviour. American Journal Infection Control. 29, 352-360. Phillips, K. D. (2006) Adaptaion Model. Sister Callista Roy. Nursing Theorists and their work. (Tomey A. M. & Alligood R. M.) Mosby, Inc. pp. 355-385. Pittet D., Mourouga P., Pernerger T. V. & Members of the Infection Control Program. (1999) Compliance with handwashing in a teaching hospital. Annals of Internal Medicine. 130, 126-130. Pittet D., Hugonet S., Harbarth S, Mourouga P, Sauvan V., Touveneau S., Perneger T. V. & Members of the Infection Control Programme. (2000) Effectivness of a hospital-wide programme to improve compliance with hand hygiene. The Lancet. 356, 1307-1312. Pittet D., & Boyce J. M. (2001) Hand hygiene and patient care: pursuing the 47
  • 53. Semmelweis legacy. Lancet infectious diseases. April, 9-20. Pittet D., Simon A., Hugonnet S., Pessoa-Silva C. L., Sauvan V. & Perneger T. V. (2004) Hand hygiene among physicans: performance, beliefs, and perceptions. Annals of internal medicine. 141, 1-8. Porter C. (2004) The history of medicine. (Elektronisk) 16 skärmsidor. Schoolscience.co.uk. Association of the British Pharmaceutical Industry (ABPI). Tillgänglig: <http://resources.schoolscience.co.uk/abpi/history/index.html> (20020214). Ransjö U. & Åneman C. (2006) Smittspridning och skyddsåtgärder. Att förebygga vårdrelaterade infektioner – Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen. (Elektronisk ) PDF-domkument. Tillgänglig: <http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/ECE8175D-45BD-4039-A2AD- E49292A2BC60/5483/200612312.pdf >(070228). Ryden O. & Stenström U. (2000) Hälsopsykologi- psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm, Bonnier utbildning AB. Roy C. & Andrews H. A. (1999) The Roy Adaption Model. Appleton & Lange. Stamford, Connecticut. Shimokura G., Weber D. J., Miller W. C., Wurtzel H., & Alter M. J. (2006) Factors associated with personal protection equipment use and hand hygiene among 48
  • 54. hemodialysis staff. American Journal Infection Control. 34, 100-107. Smittskyddsinstitutet (2006a) Sjukhusinfektioner. (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/sok-pa-sjukdomskategori/? c=251 > (20061221) Smittskyddsinstitutet (2006b) Vårdhygien. (Elektronisk). En skärmsida. Tillgänglig: <http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vardhygien/> (20061221) Socialstyrelsen. (1977) Arbetsmiljölag. (Elektronisk) Stockholm:: SFS 2004:168. PDF-dokument. Tillgänglig: <http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19771160.HTM> (20061221) Socialstyrelsen. (1982) Hälso- och sjukvårdslag. SFS 1982: 763. (Elektronisk) PDF-dokumet. Tillgänglig: <http://www.notisum.se/Rnp/SLS/LAG/19820763.HTM > (20061221) Socialstyrelsen. (1993) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården. SOSFS 1993:17. (Ekektronisk) PDF-dokument. Tillgänglig: <http://www.sos.se/sosfs/1993_17/1993_17.htm> (20061221) Socialstyrelsen (1998) Vårdrelaterade infektioner: en verksamhetsöversyn (Elektronisk) Stockholm, SOS rapport -19. PDF-dokument. Tillgänglig: <http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/1998/3763/1998-3- 19+Sammanfattning.htm> (20061221) 49
  • 55. Socialstyrelsen (2004) Smittskyddslag. (Elektronisk) Stockholm. SFS 1977:1160 PDF-dokument. Tillgänglig: <http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/20040168.htm> (20061221) Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (Elektronisk) artikelnr. 2005-105-1. PDF-dokument. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8673/2005-105-1.htm (20061221) Socialstyrelsen (2007) Vårdhygien i praktiken: En nationell verksamhetstillsyn (Elektronisk) PDF-dokument. Tillgänglig: <http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/7B527BA6-6016-42A5-A84B- A0D5C47B2650/7106/20071095.pdf >(070228) Stordalen J. (1999) Hygien i vårdarbete: den osynliga faran. Lund, Studentlitteratur. Svenska Cardiologföreningen (2004) HLR inom sjukvården (Elektronisk) PDF- dokment. Tillgänglig: <http://www.sjukvardsradgivningen.se/handboken/06_article.asp? CategoryId=3721&ParentId=3720&ChapterId=3721&Preview=&> (070401) Tvedt C., Bukholm G.(2005) Alcohol-based hand disinfection: a more robust hand-hygiene method in an intensive care unit. Journal of Hospital Infec tion. 59, 229–234. 50
  • 56. Wendt C. (2001) Hand hygiene- comparison of international recommendations. Journal of Hospital Infection. 48, Suppl A, S23-S28. Vernon M. O., Trick W. E., Welbel S. F., Peterson B. J. & Weinstein R. A. (2003) Adherence With Hand Hygiene: Does Number of Sinks Matter? Infection Control and Hospital Epidemiology. 24, 224-225. Whitby M., McLaws L. & Ross M. (2006) Why healthcare workers don’t wash their hands: A Behavioural Explanation. Infection control and hospital epidemiology. 27,5. WHO (2005) WHO World Alliance for Patient Safety - Practice Guidelines (Elektronisk) PDF-Dokument. Tillgänglig: www.cec.health.nsw.gov.au/pdf/WHOGuidelinesAdvancedDraft.pdf (070514) Willson J. & Jenner A. E. (2006) Infection Control in Clinincal Practice. Elsivier. pp.47-48. Wolven L. E. (2000) Att utveckla mänskliga resurser i organisationer. Studentlittera tur, Lund. 51
  • 57. Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar nr Författare Syfte Titel, tidskrift och publiceringsår Metod och Urval Intervention Huvudresultat 1 O´ Boyle C. Henly J. & Larsson E. Att bedömma com,pliance till handhygien- rutiner.i rela- tion till motiva- tion och olika arbetsbelastning Understanding adherence to hand hygiene recom- mendations: The theory of planned behaviour. American Journal of Hospital Control 2001 29, 352-60 Kvantitativ studie. Amerikansk, longitudinell observation av 1248 tillfällen till handhygien hos 120 sjuksköterskor på akut-, och intensivvårdsavdelningar, efter enkätifyllnad om compliance, intention och motivation härtill. Ingen Compliance till hygienruiner var i genomsnitt 70 %. Arbetsintensitet och arbetsmoment påverkade compliance, men självrapporterad compliance, intention och motivation härtill hade ej samband med observerad compliance. 2 Pittet D. Hugonnet S., Harbath S., Mourouga P. Sauvan V., Touveneau S. Perneger T. V. Att undersöka om tillgänglig- het av desinfek- tionsmedel patientära vid sänggaveln samt affischers budskap ökade compliance till handhygien. Effectiveness of hospital- wide programme to improve compliance with hand hygiene. Lancet 2000, 356, 1307-12 Kvantitativ studie. Observation utfördes två gånger per år under två till tre veckor mellan åren 1994 -1997. Infektionsscreening pågick under samma tid för att se om infektionerna minskade. 20 082 tillfällen till handhygien observerades. Avdelningarna fick kontinuerlig feedback på screenings- och obs- ervationsresultat. Affischer med 70 olika budskap utarbetade av per-sonal placerades ut strategiskt för att informera personal om hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner. Affischerna byttes ut en till två gånger i veckan. Alkoholbaserat desinfektionsmedel vid sänggavlar och små desinfektionsflaskor att ha i fickorna infördes. Tid avsattes för personalen att diskutera vikten av förändrad attityd till compliance Compliance till hygienrutiner ökade från 47.6 procent 1994, till 68,8 procent 1997, och till alkoholdesinfektion från 13.6 procent till 30 procent. Compliance skilde sig mellan olika avdelningar, och var sämre vid högrisk- vårdmoment. Arbetsintensiteten påverkade inte compliance Hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal var compliance högre än hos läkare. Höjd compliance minskade MRSA -fallen från 16.9 procent till 9.9 procent 1997. 3 Moret l. Tequi B. Lombrail P. France N. Att jämföra direktobser- verad compliance till hygien-rutiner Should self-assessment methods be used to mea- sure compliance with hand washing recommendati- ons? A study carried out in Kvantitativ studie. Efter observation av 206 sjukvårdsarbetares hand- hygien på 25 olika avdelningar, fick 1050 personer på samma sjukhus svara på en enkät med avseende på Ingen Läkare fanns ha lägre compliance än sjuksköterskor, och undersköterskor hade högre än läkare, men lägre än sjuksköterskor. Olika
  • 58. Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar nr Författare Syfte Titel, tidskrift och publiceringsår Metod och Urval Intervention Huvudresultat mot självskattad compliance French university hospital. American Journal of Infection Control 2004, 32, 384 - 90 deras självskattade compliance. (Tre år innan studien hade ett infektions- kontrollprogram införts på sjukhuset där man säkerställde handhygien utförsel, tillgång på behövlig utrust- ning och epidemiologisk över- vakning.) arbetsmoment fanns ha varierande compliance. Självskatting fanns vara en bra metod att mäta compliance, men hos undersköterskor, läkare, och vid byte av dropp fanns en högre självskattad compliance än man observerade. Compliance fanns vara en funktion av arbetsintensiteten. 4 Shimokura G. Weber D. J. Miller W.C. Wurtzel H. Alter M. J. Att undersöka om rekomen- derad handskan- vändning och utförd hand- hygien följdes enligt gällande riktlinjer Factors associated with personal protection equipment use and hand hygiene among haemodialysis staff. American Journal of Infection Control 2006, 34, 100-107 Kvantitativ studie. Observation på dialysavdelning, och ett självskattningsformulär till deltagarna. Experter med kunskap inom området hade bättre compliance till basala hygienrutiner och tänkte medvetet på att skydda sig själv och patienten vid risk för blodsmitta. 5 Arenas M. D Sánchez- Payá J. Guillermina B. Garcıa- Valdecasas J. Gorriz J. L. Soriano A. Antolin A. Lacueva J. Garcıa S. Sirvent A. Espinosa M. Att utvärdera i vilken omfatt- ning compliance till standard- föreskrifter efterföljdes av personal som tjänstgjorde på dialysavdelning ar, samt fastslå vilka faktorer som hade mest positiv inverkan på compliance. A multicentric survey of the practice of hand hygiene in haemodialysis units: factors affecting compliance. Nephrologist Dialysis Transplantation 2005, 20, 1164–1171 Kvantitativ studie. Dold observation på 9 olika dialysavdelningar. Genom randomiserat urval valdes 495 tillfällen á 30 minuter. Totalt observerades 977 tillfällen till användning av handskar och 1902 tillfällen till handtvätt. Alla tillfällen observerades i samband med patientnära kontakt. Undersökningen visar att det föreligger skillnader mellan akuta/kroniska avdelningar. På akutavdelning kunde ett signifikant högre antal av handtvätt ses. Dock fann man ingen skillnad i användandet av handskar. Vad som också påverkade compliance var antal arbetsskift/dag och hur många insatser sköterskan hade hos en patient. Det framkom även att städpersonal som kom utifrån hade högre compliance än 2
  • 59. Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar nr Författare Syfte Titel, tidskrift och publiceringsår Metod och Urval Intervention Huvudresultat Angoso M. avdelningens egen. 6 Whitby M. McLaws M. L. Ross M. Att undersöka och belysa ur- sprunget till ut- förandet av handhygien ibland sjuks- köterskor i vården. Why healthcare workers don’t wash their hands: A behavioural explanation. Infection control and hospital epidemiology, 2006, 27, 5 Kvantitativ och kvalitativ studie. Intervju genom samtal i 4 fokus- grupper med 16 barn, 16 mödrar och 16 sjuksköterskor skedde. Sjuk- sköterskorna var från infektions-, invärtesmedicin-, intensiv- och kirurgavdelningar. Resultatet i fokusgrupperna låg till grund för en enkät som delades ut till 1238 sjuksköterskor på tre universitets- sjukhus. Svarsfrekvensen låg på 61 procent (754 sköterskor). Undersökningen visade att det fanns två typer av beteenden som var mest avgörande för compliance till handhygien. Det var vilket arv personen fått med sig från barndomen angående hur man förhöll sig till hygien. Det andra var vilka val en person gjorde. Till exempel valdes handhygien alltid efter kontakt med kroppsvätskor trots att tidsbrist förelåg. I undersökningen framkom också att flertalet sköterskor ansåg att tiden var för knapp för att utöva en god handhygien. 7 McGuckin M. Shubin A. McBride P. Lane S. Strauss K. Butler D. Pitman A. Att undersöka effekten av slumpvis upp- spelade med- delanden, rela- terade till hand- hygien som var inlästa av ar- betsledning på en intensiv- vårdsavdelning. The effect of random voice hand hygiene messages delivered by medical, nursing, and infection control staff on hand hygiene compliance in intensive care. American Journal of Infection Control, 2006, 34 (10), 673-5 Kvantitativ studie. Observation skedde på medicin-. kirurg- och intensivvårdsavdelningar under 12 veckor. Auktoritära personer med anknytning till avdelningen fick spela in 12 olika påminnelse- meddelanden. Dessa levererades sedan ut till avdelningen via externa högtalare vid slumpvis valda tillfällen under dagtid. En ökning av compliance under interventionsperioden kunde ses med 104 procent. Ökad compliance mättes i förbrukning av tvål och handsprit. Viss kritik framkommer mot att interventionens positiva effekt kan vara kortvarig. 3
  • 60. Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar nr Författare Syfte Titel, tidskrift och publiceringsår Metod och Urval Intervention Huvudresultat 8 Golan Y. Doron S. Griffith J. El Gamal H. Tanios M. Blunt K. Barefoot L. Bloom J. Gameson K. Snydman L. Hansjosten K. Elnekave E. Nasraway S. Snydman D. Att undersöka vilken inverkan användning av skyddsförkläde hade på com- pliance till handhygien The impact of gown-use requirement on hand hygiene compliance Clinical Infectious Diseases, 2006, 42, 370– 376 Kvantitativ studie. Dold observation under 14 månader på två intensivvårds avdelningar i USA, en medicinsk och en kirurgisk. Deltagare var 100 sköterskor, läkare samt övrig vårdpersonal i sammanlagt 1619 observations tillfällen. Införande av och användande av skyddsförkläde i samband med patientvård Tre delstudier vidtogs. Under fas ett användes förklädde på båda avdelningarna. Under fas två fortsattes användning på medicin- avdelningen men ej på kirurg- avdelningen. Under fas tre användes förkläde på kirurg- men ej på medicinavdelningen. Hypotesen att användande av skyddsförkläde gav en ökad compliance till handhygien fick förkastas då ingen signifikant skillnad kunde påvisas. Compliance var 62 procent före respektive 63 procent efter intervention. 9 Pittet D. Mourouga M. D. Pernerger T. V. & Members of the infection control program Att identifiera prediktorer för noncompliance till handhygien under rutin- patientomvårdn ad. Compliance with hand washing in a teaching hospital. Annals of Internal Medicine, 1999, 130, 2, 126-130 Kvantitativ studie. Observation av 2834 tillfällen till handhygien genomfördes på 48 avdelningar på ett universitetssjukhus i Genève. Sjukvårdsarbetarna var inte medvetna om vilken procedur som observerades. Compliance var i genomsnitt 48 %. Hos läkare, undersköterskor, på helgtid, intensivvårds- avdelningar, vid högrisk- procedurer och hög arbets- belastning visade sig compliance vara sämre än annars 10 Brown S. M. Lubimova A.V. Khrustalyeva N. M. Shulaeva S. V. Tehova L. Att undersöka om bruk av ett alkoholbaserat desinfetions- medel förbättrar compliance till hand hygienrutiner Use of an alcohol based hand rub and quality improvement interventions to improve hand hygiene in a Russian neonatal intensive care unit. Infection control and Kvantitativ studie. Dold observation av totalt 1027 tillfällen till handhygien utfördes på fyra sexbäddsalar på en neonatal- avdelning i Ryssland före, under och efter ett antal interventioner. Införsel av alkoholbaserat hand- desinfektionsmedel, genomgång av befintlig hygienkunskap, identifikation och utnyttjan av informella ledare, anslag med aktuell förekomst av bakteriekolonisation och regelbunden feedback till personalen Compliance var I genomsnitt 44,3 % innan interventionerna, och 48 % efter intervention. Införseln av alkoholdesinfektionsmedlet anses ha haft den största effekten på compliance. Man fann även att bakteriekolonisationen sjönk markant, liksom antibiotika- 4
  • 61. Bilaga 1- Artikeltabell över utvalda artiklar nr Författare Syfte Titel, tidskrift och publiceringsår Metod och Urval Intervention Huvudresultat Zueva L. P. Goldmann D. O´Rourke E. J. hospital epidemiology, 2003, 24, 172 -179 användningen. 11 Lam B. Lee J. Lau Y. L. Att undersöka vilken inverkan utbildning som var riktad mot speciella arbets- uppgifter hade ihop med löp- ande redovis- ning av vård- arbetarnas com- pliance till handhygien Hand hygiene practice in a neonatal intensive care unit: A multimodal intervention and impact on nosocomial infection. Pediatrics. 2004; 114 (5), 565-571. Kvantitativ studie. Observation före och efter en intervention. Ett mång- faktorellt program genomfördes och pågick under ett års tid. Riktad utbildning genomfördes med utgång från observerade noncompliancesituationer. Utbildningen genomfördes under 10 seminarieforum för sjuksköterskor och vid två tillfällen för läkare. Kunskap erhölls om infektions-sjukdomar, hur och var de sker och vilka som drabbas. Affischer sattes upp som påminnelser. Teoretisk och praktisk kunskap gavs om handhygien och korrekt tvätteknik. Samtliga nyanställd fick utbildning i och broschyrer med tvätteknik. Compliance till basala hygienrutiner ökade från 51 före, till 83 procent efter interventionen. 12 Pittet D. Simon A. Hugonnet S. Pessoa-Silva C. Sauvan V. Perneger T. V. Att identifiera riskfaktorer för bristande compliance samt fastställa föreställningar och uppfattning- ar kopplade till läkares uppfatt- ningar om handhygien. Hand hygiene among physicians: Performance, beliefs, and perceptions. Annals of Internal Medecine. 2004, 141 (1), 1-8 Kvantitativ studie. Observation av 163 läkares följsamhet till handhygien på olika medicin- avdelningar. Uppföljning genom enkät med en sjugradig skala där 157 läkare svarade Stor variation påvisades mellan olika avdelningar. Medeltalet för följsamhet var 57 procent, men varierade mellan 23 till 87 procent. Observationen visade att compliance ökade från 44 till 61 procent när läkarna var medvetna om observationen. Större tillgänglighet på handsprit ökade också compliance. Bland läkarna tyckte 35 procent att de hade till- räckliga kunskaper i handhygien. 5