SlideShare a Scribd company logo
1 of 33
Download to read offline
KOMPETENSCENTRUM

2014-01-20

KURSINTRODUKTION ENTREPRENÖRSKAP
Omvänd presentation
Daniel Nordström
Ålder
Bor
Familj
Ämneslärare i ?
Fritidsintressen
Sport
Andra uppgifter?
Daniel Nordström
Ålder

Fritidsintressen

Bor

Familj

Sport

Ämneslärare
Ämnesplanernas upplägg
Ämnesplanernas upplägg
Ämnets syfte
Syftet beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom
undervisningen i ämnet. Det beskriver också sådant som inte ska betygsättas
Målen
Målen är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta. Målen beskriver
vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet.
Centralt innehåll
Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna
ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen.
Ämnesplanernas upplägg
Kunskapskraven
Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns preciserade kunskapskrav
för tre av de godkända betygsstegen – E, C och A.
Kunskapskraven utgår från målen, och ordningen i kunskapskraven relaterar
också till målen.
I kunskapskraven finns kopplingar till det centrala innehållet.
För vart och ett av betygsstegen E, C och A finns i princip samtliga
kunskapsformer beskrivna, det vill säga läraren ska bedöma faktakunskaper,
förståelse, färdigheter och förtrogenhet på tre nivåer.
Progressionstabell
Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är
formulerade med hjälp av en progressionstabell.
Beskriver

Kunskapskrav E

Kunskapskrav C

Kunskapskrav A

Beskriver, redogör, förklarar,
Översiktligt
diskuterar, resonerar, motiverar
Värderar, utvärderar
Enkla omdömen

Utförligt

Utförligt och nyanserat

Nyanserade omdömen

Slutsatser, argument, motiv,
resonemang, reflektioner,
bedömningar, jämförelser,
kopplingar, förklaringar, ge
förslag, exempel
Utförande
Resultat, kvalitet
Kvantitet
Dokumentation
Fackspråk
Analys, tolkning
Projektplan, synopsis, kampanj,
planering, manus

Enkla

Välgrundade

Nyanserade omdömen och ger
förslag på hur arbetet kan
förbättras
Välgrundade och nyanserade

I samråd med handledare
Tillfredsställande
Någon, Begränsade, Fåtal
Enkel
Enkelt
Enkel
Enkel

Efter samråd med handledare
Tillfredsställande
Fåtal/Flera
Noggrann
Noggrann
Noggrann
Enkel/Genomarbetad

Efter samråd med handledare
Gott/God
Flera
Noggrann och utförlig
Nyanserat
Komplex/Avancerad
Genomarbetad
Värdeorden i kunskapskraven
Beskriver

Kunskapskrav C

Kunskapskrav A

Beskriver, redogör, förklarar,
Översiktligt
diskuterar, resonerar, motiverar

Utförligt

Utförligt och nyanserat

Tolkning

En översiktlig redogörelse
tar upp de väsentliga
delarna, men är lite mer
ungefärlig och inte så exakt.

En nyanserad redogörelse kan
också avse ett rikt språkligt
uttryckssätt och en stilistiskt
skicklig framställning, men i
kunskapskraven används
begreppet nyanserat främst i
betydelsen flera olika perspektiv.

Värderar, utvärderar

Enkla omdömen

En utförlig redogörelse är mer
exakt, fyllig och innehållsrik.
Det finns också en kvantitativ
dimension mellan översiktlig
(mer kortfattad) och utförlig
(längre). Att redogörelsen
dessutom är nyanserad innebär
att eleven redovisar flera olika
perspektiv.
Nyanserade omdömen

Slutsatser, argument, motiv,
resonemang, reflektioner,
bedömningar, jämförelser,
kopplingar, förklaringar, ge
förslag, exempel

Enkla

Välgrundade

Välgrundade och nyanserade

Tolkning

Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och
sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär
också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade. En elev som drar enkla
slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser
är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. När slutsatserna dessutom är
nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv.

Tolkning

Kunskapskrav E

Nyanserade omdömen och ger
förslag på hur arbetet kan
förbättras
Eleven ger omdömen ur flera olika perspektiv och kopplar till olika förutsättningar, till exempel
den avsedda planeringen, resursanvändningen och det slutliga resultatet.
Kunskapskrav
•

Nu när ni tittat på nyckelorden är
det dags att titta på kunskapskraven.

•

Gå igenom varje kunskapskrav och
diskutera vad det betyder och hur
man uppnår det.

•

Kom på konkreta exempel på hur
man kan uppnå varje kunskapskrav
på E, C och A-nivå.
Betygskalan
•

Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A och ett underkänt steg F

•

Preciserade kunskapskrav finns för tre av betygen – E, C och A. Betygsskalan
anger inga preciserade kunskapskrav för betygen D och B.

•

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är
uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del
för A är uppfyllda.

•

Betygsstegen D och B grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för
betyget under och över.

•

Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning
av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav.
Betygskalan
Syfte
Undervisningen i ämnet entreprenörskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i metoder
för att driva projekt, dvs. hur man sätter igång, utformar och genomför målinriktade processer. Den
ska också leda till att eleverna utvecklar förståelse av entreprenörskapets betydelse för
samhällsutvecklingen. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sina personliga
resurser samt stimulera deras kreativitet och lust att anta utmaningar och ta ansvar för att omsätta
idéer i praktisk verksamhet.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om projekts ekonomi eller i att
starta och driva företag och genom det även utveckla kunskaper i företagsekonomi. Eleverna ska
också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur människor samarbetar, kommunicerar och löser
problem för att nå bestämda mål inom ett sammanhang.
Undervisningen i entreprenörskap ska bedrivas i projektform med innehåll från andra
ämnesområden. Med utgångspunkt i elevernas idéer och arbetsprocess ska undervisningen bidra
till att eleverna utvecklar både teoretiska och praktiska kunskaper. I samband med arbetsprocessen
ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta målinriktat, lösa problem, ta
eget ansvar och samarbeta med andra. Eleverna ska även ges möjlighet att reflektera över sina
erfarenheter för att dra lärdom av dem.
Långsiktiga mål
•

Förståelse av vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och
samhällen.

•

Förmåga att omvandla idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter för att starta ett projekt
eller fiktivt företag.

•

Förmåga att genomföra ett projekt eller driva ett fiktivt företag.

•

Förmåga att avsluta och utvärdera ett projekt eller fiktivt företag.

•

Kunskaper om hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser.

•

Förmåga att använda företagsekonomiska metoder.
Centralt innehåll
•

Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för
elevernas utbildning.

•

Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets
verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra
bestämmelser, till exempel upphovsrätt.

•

Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar
och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk.

•

Grundläggande mötesteknik och dokumentation.

•

Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning.

•

Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser.

•

Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation.

•

Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning.
Kunskapskrav för betyget E
•

Eleven redogör översiktligt, med hjälp av några exempel, för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer,
företag och samhällen. Dessutom diskuterar eleven översiktligt sambandet mellan entreprenörskap och
samhällsutveckling.

•

Eleven upprättar i samråd med handledare en enkel projektplan.

•

Eleven tar ansvar för och genomför i samråd med handledare projektet på ett tillfredsställande sätt enligt planen. I
arbetet följer eleven med viss säkerhet rutiner för projektets administration, dokumentation, kommunikation och
samarbeten. Dessutom identifierar och löser eleven i samråd med handledare problem som uppstår i projektet.

•

Eleven för enkla resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens
arbetsprocess. Vidare redogör eleven översiktligt för vilken betydelse nätverk har inom olika projekt.

•

Eleven marknadsför och presenterar med viss säkerhet sitt projekt och anpassar marknadsföringen och presentationen
till syfte, mottagare och situation. Eleven utvärderar med enkla omdömen arbetsprocessen och resultatet i en
projektutvärdering.

•

Eleven beskriver översiktligt hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser.

•

Eleven upprättar med viss säkerhet ekonomiska planer samt genomför enkla beräkningar och enkla ekonomiska
uppföljningar.

•

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens
krav.
Kunskapskrav för betyget C
•

Eleven redogör utförligt, med hjälp av några exempel, för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och
samhällen. Dessutom diskuterar eleven utförligt sambandet mellan entreprenörskap och samhällsutveckling.

•

Eleven upprättar efter samråd med handledare en enkel projektplan. Eleven tar ansvar för och genomför efter samråd med
handledare projektet på ett tillfredsställande sätt enligt planen. I arbetet följer eleven med viss säkerhet rutiner för projektets
administration, dokumentation, kommunikation och samarbeten. Dessutom identifierar och löser eleven efter samråd med
handledare problem som uppstår i projektet.

•

Eleven för välgrundade resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens
arbetsprocess. Vidare identifierar eleven nätverk för projektet samt redogör utförligt för vilken betydelse nätverk har inom olika
projekt.

•

Eleven marknadsför och presenterar med viss säkerhet sitt projekt och anpassar marknadsföringen och presentationen till syfte,
mottagare och situation. Eleven utvärderar med nyanserade omdömen arbetsprocessen och resultatet i en projektutvärdering.

•

Eleven beskriver utförligt hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser.

•

Eleven upprättar med viss säkerhet ekonomiska planer samt genomför enkla beräkningar och enkla och strukturerade ekonomiska
uppföljningar.

•

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Kunskapskrav för betyget A
•

Eleven redogör utförligt och nyanserat, med hjälp av några exempel, för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer,
företag och samhällen. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat sambandet mellan entreprenörskap och
samhällsutveckling.

•

Eleven upprättar efter samråd med handledare en genomarbetad projektplan samt reviderar vid behov planen under arbetets gång.

•

Eleven tar ansvar för och genomför efter samråd med handledare projektet på ett gott sätt enligt planen. I arbetet följer eleven med
säkerhet rutiner för projektets administration, dokumentation, kommunikation och samarbeten. Dessutom identifierar och löser
eleven efter samrådmed handledare problem som uppstår i projektet.

•

Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för
gruppens arbetsprocess. Vidare identifierar eleven nätverk för projektet, skapar och samverkar i dessa samt redogör utförligt och
nyanserat för vilken betydelse nätverk har inom olika projekt.

•

Eleven marknadsför och presenterar med säkerhet sitt projekt och anpassar marknadsföringen och presentationen till syfte, mottagare
och situation.

•

Eleven utvärderar med nyanserade omdömen arbetsprocessen och resultatet i en projektutvärdering samt ger förslag på hur
arbetsprocessen kan förbättras.

•

Eleven beskriver utförligt och nyanserat hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser.

•

Eleven upprättar med säkerhet ekonomiska planer samt genomför enkla beräkningar och enkla och strukturerade ekonomiska
uppföljningar. Dessutom värderar eleven de ekonomiska resultaten med nyanserade omdömen.

•

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Kunskapskrav för betyget D och B
• Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E
och till övervägande del för C är uppfyllda.
• Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C
och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betygsmatris
Betyget F
Betyget E
Betyget D
Betyget C
Betyget B
Betyget A
Bedömning
Formativ bedömning
Bedömning som används för att stödja elevens
lärande och utveckla lärarens undervisning.
• Betygsmatrisen
• Självvärdering
• Kamratgranskning
• Sambedömning
• Elevbedömning
Summativ bedömning
Bedömning som används för att beskriva en elevs
kunskapsläge som underlag för omdömen och
betyg.
Betygsättning
•

Allsidig bedömning- Bedömning av en elevs kunskapsutveckling som baseras på en variation av
bedömningssituationer och perspektiv.

•

Enligt läroplanen ska läraren använda all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper i
förhållande till de nationella kunskapskraven

•

Betyg ska sättas efter avslutat ämne eller kurs

Bedömningsstuationer
• Papper-och-penna-prov- Skriftligt prov som görs individuellt under begränsad tid.
• Autentiska uppgifter- Verklighetsnära uppgifter.
• Vardagsnära prov- Öppna eller praktiska bedömningssituationer.
• Klassrumsdialoger- muntliga presentationer
• Öppna frågor- Frågor som stimulerar till tänkande och reflektion.
• Skriftliga examinationer- Inlämningar som sker med digitala verktyg
• Seminarium- Muntliga framställningar och oponeringar
Betyg och bedömning
• Betygsmatrisen är ett arbetsdokument
• Samtliga examinationer finns på Itslearning
• Deadlines i kursen
– Uppgifter som lämnas in i tid får en utförlig framåtlyftande återkoppling
– Uppgifter som lämnas in en vecka efter deadline får endast en återkoppling
– Uppgifter som lämnas in en vecka eller senare ”bedöms i mån av tid”
Mina förväntningar
• Höga krav och förväntningar
• Arbeta effektivt
– Tre timmars schemalagd lektionstid
– Tre timmars eget arbete utöver lektionstid

•
•
•
•
•

Våga fråga, hellre för mycket än för lite
Ordning och arbetsro
Ömsesidig respekt
Håll deadlines
Elevinflytande och delaktighet
Era förväntningar delaktighet och inflytande
Persnligt introduktionsbrev
•
•
•
•
•
•
•
•

Persnlig beskrivning
Val av ämne och framtidsplaner
Ämnets innehåll
Förväntningar
Framtidsplaner
Information och kommunikationskanaler
Kontaktuppgifter
Andra uppgifter
Litteratur
Den kurslitteratur vi använder är J2000, från Liber förlag. Den förstnämnda är en fakta- och
övningsbok, den senare är en samling utvalda lagar, huvudsakligen inom ämnet civilrätt.
J2000 behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur individens synvinkel. Materialet har en
stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper. Boken omfattar sjutton kapitel som
vart för sig behandlar olika områden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel
med tillämpningar.
Planering
Vecka

Moment

Lektionsarbete

Eget arbete

4

Entreprenörskap

Kursintroduktion, Entreprenörskap en praktisk handbok

Introduktionsbrev

5

Idéutveckling

Entreprenörskap en praktisk handbok

Entreprenörskap, miniprojekt

6

Miniprojekt

Entreprenörskap en praktisk handbok, presentation

Utvärdering av miniprojekt

7

Projektmetodik

Kap 1 Entreprenörskap och företagande

Projektstart

Kap 2 Projektarbete en arbetsmodell

Projektarbete

8
9

Lagar och regler

Kap 3 Utveckla och skydda din ide

Lagar och regler

10

Organisation och ledarskap

Kap 4 Hur skall projektet organiseras

Ledarskap och gruppprocesser

11

Nätverkan

Kap 5 Undersök förutsättningarna

Omvärldsbevakning

12

Grupprosesser

Kap 6 Samarbete och problemlösning

Konflikthantering

13

Finansiering

Kap 7 Vilka resurser behövs?

Kalkylering

14

Budgetering

Kap 8 Ekonomi

Budgetering

15

Ekonomisk planering

Kap 9 Planera ekonomin

Resultat och likviditetsbudget

17

Markandsföring

Kap 10 Marknadsföring

Bokföringsövningar

18

Presentationsteknik

Kap 11 Redovisa projektet

Kommunikation

19

Projektutvärdering

Kap 12 Utvärdera projektet

Projektredovisning

20

Projektredovisning

Projektredovisning, Draknästet

Projektplan

21

Projektrapport

Projektrapport

Projektrapport

22

Projektutvärdering

Projektutvärdering,

Projektutvärdering

23

Kursavslutning.

Betyg och bedömning

Betygsamtal
Daniel Nordström
Lärare i ekonomiska ämnen
E-post: daniel.nordstrom@sotenas.se
Telefon: 0523-664697
Twitter: entreprenororg
Facebook: Daniel Nordström ( Pedagog)
Skype: entreprenororg

KONTAKTUPPGIFTER

More Related Content

What's hot (6)

Hur vet jag att jag är på rätt
Hur vet jag att jag är på rättHur vet jag att jag är på rätt
Hur vet jag att jag är på rätt
 
Bfl lilla edet 13 aug 2013
Bfl lilla edet 13 aug 2013Bfl lilla edet 13 aug 2013
Bfl lilla edet 13 aug 2013
 
SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013
SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013
SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013
 
Digital design för lärande 2016 05 (dididi seminarium)
Digital design för lärande 2016 05 (dididi seminarium)Digital design för lärande 2016 05 (dididi seminarium)
Digital design för lärande 2016 05 (dididi seminarium)
 
Coachutbildning certifiering enl. MCE
Coachutbildning certifiering enl. MCECoachutbildning certifiering enl. MCE
Coachutbildning certifiering enl. MCE
 
Nl pp rac2015ny
Nl pp rac2015nyNl pp rac2015ny
Nl pp rac2015ny
 

Similar to Kursintroduktion entreprenörskap

Att odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskulturAtt odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskultur
Malin Frykman
 
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Malin Frykman
 
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
Malin Frykman
 
Pedagogisk meritportfölj i ipptx
Pedagogisk meritportfölj i ipptxPedagogisk meritportfölj i ipptx
Pedagogisk meritportfölj i ipptx
5527
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Malin Frykman
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
malinfrykman
 
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Elisabeth Lindau
 
1 1 projekt-ämnesövergripande
1 1 projekt-ämnesövergripande1 1 projekt-ämnesövergripande
1 1 projekt-ämnesövergripande
KalleMicke
 

Similar to Kursintroduktion entreprenörskap (20)

Intorduktion privatjuridik
Intorduktion privatjuridikIntorduktion privatjuridik
Intorduktion privatjuridik
 
Träff 1 bedömningspolicyn
Träff 1 bedömningspolicynTräff 1 bedömningspolicyn
Träff 1 bedömningspolicyn
 
Att odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskulturAtt odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskultur
 
Kungälv
KungälvKungälv
Kungälv
 
Presentation från grundskolan, sameskolan och specialskolans kursplanekonfere...
Presentation från grundskolan, sameskolan och specialskolans kursplanekonfere...Presentation från grundskolan, sameskolan och specialskolans kursplanekonfere...
Presentation från grundskolan, sameskolan och specialskolans kursplanekonfere...
 
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
 
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
 
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
 
Pedagogisk meritportfölj- bra att veta
Pedagogisk meritportfölj- bra att vetaPedagogisk meritportfölj- bra att veta
Pedagogisk meritportfölj- bra att veta
 
Pedagogisk meritportfölj i ipptx
Pedagogisk meritportfölj i ipptxPedagogisk meritportfölj i ipptx
Pedagogisk meritportfölj i ipptx
 
Informationskväll Pedagogisk bedömning
Informationskväll Pedagogisk bedömningInformationskväll Pedagogisk bedömning
Informationskväll Pedagogisk bedömning
 
Bedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edet
 
Flerspråksenheten kungälv
Flerspråksenheten kungälvFlerspråksenheten kungälv
Flerspråksenheten kungälv
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
 
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
 
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
 
1 1 projekt-ämnesövergripande
1 1 projekt-ämnesövergripande1 1 projekt-ämnesövergripande
1 1 projekt-ämnesövergripande
 
Entreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärandeEntreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärande
 
Reflektionsseminarium
ReflektionsseminariumReflektionsseminarium
Reflektionsseminarium
 

Kursintroduktion entreprenörskap

  • 5. Ämnesplanernas upplägg Ämnets syfte Syftet beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det beskriver också sådant som inte ska betygsättas Målen Målen är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta. Målen beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. Centralt innehåll Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen.
  • 6. Ämnesplanernas upplägg Kunskapskraven Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns preciserade kunskapskrav för tre av de godkända betygsstegen – E, C och A. Kunskapskraven utgår från målen, och ordningen i kunskapskraven relaterar också till målen. I kunskapskraven finns kopplingar till det centrala innehållet. För vart och ett av betygsstegen E, C och A finns i princip samtliga kunskapsformer beskrivna, det vill säga läraren ska bedöma faktakunskaper, förståelse, färdigheter och förtrogenhet på tre nivåer.
  • 7. Progressionstabell Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Beskriver Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Beskriver, redogör, förklarar, Översiktligt diskuterar, resonerar, motiverar Värderar, utvärderar Enkla omdömen Utförligt Utförligt och nyanserat Nyanserade omdömen Slutsatser, argument, motiv, resonemang, reflektioner, bedömningar, jämförelser, kopplingar, förklaringar, ge förslag, exempel Utförande Resultat, kvalitet Kvantitet Dokumentation Fackspråk Analys, tolkning Projektplan, synopsis, kampanj, planering, manus Enkla Välgrundade Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras Välgrundade och nyanserade I samråd med handledare Tillfredsställande Någon, Begränsade, Fåtal Enkel Enkelt Enkel Enkel Efter samråd med handledare Tillfredsställande Fåtal/Flera Noggrann Noggrann Noggrann Enkel/Genomarbetad Efter samråd med handledare Gott/God Flera Noggrann och utförlig Nyanserat Komplex/Avancerad Genomarbetad
  • 8. Värdeorden i kunskapskraven Beskriver Kunskapskrav C Kunskapskrav A Beskriver, redogör, förklarar, Översiktligt diskuterar, resonerar, motiverar Utförligt Utförligt och nyanserat Tolkning En översiktlig redogörelse tar upp de väsentliga delarna, men är lite mer ungefärlig och inte så exakt. En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i kunskapskraven används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv. Värderar, utvärderar Enkla omdömen En utförlig redogörelse är mer exakt, fyllig och innehållsrik. Det finns också en kvantitativ dimension mellan översiktlig (mer kortfattad) och utförlig (längre). Att redogörelsen dessutom är nyanserad innebär att eleven redovisar flera olika perspektiv. Nyanserade omdömen Slutsatser, argument, motiv, resonemang, reflektioner, bedömningar, jämförelser, kopplingar, förklaringar, ge förslag, exempel Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade Tolkning Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade. En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv. Tolkning Kunskapskrav E Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras Eleven ger omdömen ur flera olika perspektiv och kopplar till olika förutsättningar, till exempel den avsedda planeringen, resursanvändningen och det slutliga resultatet.
  • 9. Kunskapskrav • Nu när ni tittat på nyckelorden är det dags att titta på kunskapskraven. • Gå igenom varje kunskapskrav och diskutera vad det betyder och hur man uppnår det. • Kom på konkreta exempel på hur man kan uppnå varje kunskapskrav på E, C och A-nivå.
  • 10. Betygskalan • Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A och ett underkänt steg F • Preciserade kunskapskrav finns för tre av betygen – E, C och A. Betygsskalan anger inga preciserade kunskapskrav för betygen D och B. • Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. • Betygsstegen D och B grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för betyget under och över. • Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav.
  • 12. Syfte Undervisningen i ämnet entreprenörskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i metoder för att driva projekt, dvs. hur man sätter igång, utformar och genomför målinriktade processer. Den ska också leda till att eleverna utvecklar förståelse av entreprenörskapets betydelse för samhällsutvecklingen. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sina personliga resurser samt stimulera deras kreativitet och lust att anta utmaningar och ta ansvar för att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om projekts ekonomi eller i att starta och driva företag och genom det även utveckla kunskaper i företagsekonomi. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur människor samarbetar, kommunicerar och löser problem för att nå bestämda mål inom ett sammanhang. Undervisningen i entreprenörskap ska bedrivas i projektform med innehåll från andra ämnesområden. Med utgångspunkt i elevernas idéer och arbetsprocess ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar både teoretiska och praktiska kunskaper. I samband med arbetsprocessen ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta målinriktat, lösa problem, ta eget ansvar och samarbeta med andra. Eleverna ska även ges möjlighet att reflektera över sina erfarenheter för att dra lärdom av dem.
  • 13. Långsiktiga mål • Förståelse av vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen. • Förmåga att omvandla idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter för att starta ett projekt eller fiktivt företag. • Förmåga att genomföra ett projekt eller driva ett fiktivt företag. • Förmåga att avsluta och utvärdera ett projekt eller fiktivt företag. • Kunskaper om hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser. • Förmåga att använda företagsekonomiska metoder.
  • 14. Centralt innehåll • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. • Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. • Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. • Grundläggande mötesteknik och dokumentation. • Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning. • Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. • Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. • Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning.
  • 15. Kunskapskrav för betyget E • Eleven redogör översiktligt, med hjälp av några exempel, för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen. Dessutom diskuterar eleven översiktligt sambandet mellan entreprenörskap och samhällsutveckling. • Eleven upprättar i samråd med handledare en enkel projektplan. • Eleven tar ansvar för och genomför i samråd med handledare projektet på ett tillfredsställande sätt enligt planen. I arbetet följer eleven med viss säkerhet rutiner för projektets administration, dokumentation, kommunikation och samarbeten. Dessutom identifierar och löser eleven i samråd med handledare problem som uppstår i projektet. • Eleven för enkla resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens arbetsprocess. Vidare redogör eleven översiktligt för vilken betydelse nätverk har inom olika projekt. • Eleven marknadsför och presenterar med viss säkerhet sitt projekt och anpassar marknadsföringen och presentationen till syfte, mottagare och situation. Eleven utvärderar med enkla omdömen arbetsprocessen och resultatet i en projektutvärdering. • Eleven beskriver översiktligt hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser. • Eleven upprättar med viss säkerhet ekonomiska planer samt genomför enkla beräkningar och enkla ekonomiska uppföljningar. • När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
  • 16. Kunskapskrav för betyget C • Eleven redogör utförligt, med hjälp av några exempel, för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen. Dessutom diskuterar eleven utförligt sambandet mellan entreprenörskap och samhällsutveckling. • Eleven upprättar efter samråd med handledare en enkel projektplan. Eleven tar ansvar för och genomför efter samråd med handledare projektet på ett tillfredsställande sätt enligt planen. I arbetet följer eleven med viss säkerhet rutiner för projektets administration, dokumentation, kommunikation och samarbeten. Dessutom identifierar och löser eleven efter samråd med handledare problem som uppstår i projektet. • Eleven för välgrundade resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens arbetsprocess. Vidare identifierar eleven nätverk för projektet samt redogör utförligt för vilken betydelse nätverk har inom olika projekt. • Eleven marknadsför och presenterar med viss säkerhet sitt projekt och anpassar marknadsföringen och presentationen till syfte, mottagare och situation. Eleven utvärderar med nyanserade omdömen arbetsprocessen och resultatet i en projektutvärdering. • Eleven beskriver utförligt hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser. • Eleven upprättar med viss säkerhet ekonomiska planer samt genomför enkla beräkningar och enkla och strukturerade ekonomiska uppföljningar. • När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
  • 17. Kunskapskrav för betyget A • Eleven redogör utförligt och nyanserat, med hjälp av några exempel, för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat sambandet mellan entreprenörskap och samhällsutveckling. • Eleven upprättar efter samråd med handledare en genomarbetad projektplan samt reviderar vid behov planen under arbetets gång. • Eleven tar ansvar för och genomför efter samråd med handledare projektet på ett gott sätt enligt planen. I arbetet följer eleven med säkerhet rutiner för projektets administration, dokumentation, kommunikation och samarbeten. Dessutom identifierar och löser eleven efter samrådmed handledare problem som uppstår i projektet. • Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens arbetsprocess. Vidare identifierar eleven nätverk för projektet, skapar och samverkar i dessa samt redogör utförligt och nyanserat för vilken betydelse nätverk har inom olika projekt. • Eleven marknadsför och presenterar med säkerhet sitt projekt och anpassar marknadsföringen och presentationen till syfte, mottagare och situation. • Eleven utvärderar med nyanserade omdömen arbetsprocessen och resultatet i en projektutvärdering samt ger förslag på hur arbetsprocessen kan förbättras. • Eleven beskriver utförligt och nyanserat hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser. • Eleven upprättar med säkerhet ekonomiska planer samt genomför enkla beräkningar och enkla och strukturerade ekonomiska uppföljningar. Dessutom värderar eleven de ekonomiska resultaten med nyanserade omdömen. • När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
  • 18. Kunskapskrav för betyget D och B • Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. • Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
  • 26. Bedömning Formativ bedömning Bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning. • Betygsmatrisen • Självvärdering • Kamratgranskning • Sambedömning • Elevbedömning Summativ bedömning Bedömning som används för att beskriva en elevs kunskapsläge som underlag för omdömen och betyg.
  • 27. Betygsättning • Allsidig bedömning- Bedömning av en elevs kunskapsutveckling som baseras på en variation av bedömningssituationer och perspektiv. • Enligt läroplanen ska läraren använda all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven • Betyg ska sättas efter avslutat ämne eller kurs Bedömningsstuationer • Papper-och-penna-prov- Skriftligt prov som görs individuellt under begränsad tid. • Autentiska uppgifter- Verklighetsnära uppgifter. • Vardagsnära prov- Öppna eller praktiska bedömningssituationer. • Klassrumsdialoger- muntliga presentationer • Öppna frågor- Frågor som stimulerar till tänkande och reflektion. • Skriftliga examinationer- Inlämningar som sker med digitala verktyg • Seminarium- Muntliga framställningar och oponeringar
  • 28. Betyg och bedömning • Betygsmatrisen är ett arbetsdokument • Samtliga examinationer finns på Itslearning • Deadlines i kursen – Uppgifter som lämnas in i tid får en utförlig framåtlyftande återkoppling – Uppgifter som lämnas in en vecka efter deadline får endast en återkoppling – Uppgifter som lämnas in en vecka eller senare ”bedöms i mån av tid”
  • 29. Mina förväntningar • Höga krav och förväntningar • Arbeta effektivt – Tre timmars schemalagd lektionstid – Tre timmars eget arbete utöver lektionstid • • • • • Våga fråga, hellre för mycket än för lite Ordning och arbetsro Ömsesidig respekt Håll deadlines Elevinflytande och delaktighet
  • 30. Era förväntningar delaktighet och inflytande Persnligt introduktionsbrev • • • • • • • • Persnlig beskrivning Val av ämne och framtidsplaner Ämnets innehåll Förväntningar Framtidsplaner Information och kommunikationskanaler Kontaktuppgifter Andra uppgifter
  • 31. Litteratur Den kurslitteratur vi använder är J2000, från Liber förlag. Den förstnämnda är en fakta- och övningsbok, den senare är en samling utvalda lagar, huvudsakligen inom ämnet civilrätt. J2000 behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur individens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper. Boken omfattar sjutton kapitel som vart för sig behandlar olika områden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel med tillämpningar.
  • 32. Planering Vecka Moment Lektionsarbete Eget arbete 4 Entreprenörskap Kursintroduktion, Entreprenörskap en praktisk handbok Introduktionsbrev 5 Idéutveckling Entreprenörskap en praktisk handbok Entreprenörskap, miniprojekt 6 Miniprojekt Entreprenörskap en praktisk handbok, presentation Utvärdering av miniprojekt 7 Projektmetodik Kap 1 Entreprenörskap och företagande Projektstart Kap 2 Projektarbete en arbetsmodell Projektarbete 8 9 Lagar och regler Kap 3 Utveckla och skydda din ide Lagar och regler 10 Organisation och ledarskap Kap 4 Hur skall projektet organiseras Ledarskap och gruppprocesser 11 Nätverkan Kap 5 Undersök förutsättningarna Omvärldsbevakning 12 Grupprosesser Kap 6 Samarbete och problemlösning Konflikthantering 13 Finansiering Kap 7 Vilka resurser behövs? Kalkylering 14 Budgetering Kap 8 Ekonomi Budgetering 15 Ekonomisk planering Kap 9 Planera ekonomin Resultat och likviditetsbudget 17 Markandsföring Kap 10 Marknadsföring Bokföringsövningar 18 Presentationsteknik Kap 11 Redovisa projektet Kommunikation 19 Projektutvärdering Kap 12 Utvärdera projektet Projektredovisning 20 Projektredovisning Projektredovisning, Draknästet Projektplan 21 Projektrapport Projektrapport Projektrapport 22 Projektutvärdering Projektutvärdering, Projektutvärdering 23 Kursavslutning. Betyg och bedömning Betygsamtal
  • 33. Daniel Nordström Lärare i ekonomiska ämnen E-post: daniel.nordstrom@sotenas.se Telefon: 0523-664697 Twitter: entreprenororg Facebook: Daniel Nordström ( Pedagog) Skype: entreprenororg KONTAKTUPPGIFTER