1. HAR VI NYTTA AV EU OCH ESPON
I PLANERINGEN?
Mats Henriksson
Länsarkitekt
Västernorrlands län
SKULESKOGENS NATIONALPARK
SLÅTTDALSSKREVAN

2. EU arbetar sedan lång tid med territoriella,
rumsliga analyser och frågeställningar och har
numera inkluderat territoriella frågor som ett
”bindande” politikområde
Vi måste lära oss att dra nytta av den kunskap
som kommer fram i detta arbete ex ESPON
Vi har också mycket att lära oss om olika
planeringsmetoder som används i olika länder
inom EU
SKULEBERGET

3. NÅGRA EXEMPEL FRÅN ETT
VÄSTERNORRLÄNDSKT PERSPEKTIV

4. ESDP-RIKTLINJER:
EUROPEAN SPATIAL DEVELOPMENT PERSPECTIVE 1999
- SKAPA ETT EKONOMISKT OCH SOCIALT
SAMMANHÄNGANDE EUROPA
-SKYDDA OCH UTNYTTJA NATURRESURSER
OCH KULTURARV PÅ ETT LÅNGSIKTIGT
HÅLLBART SÄTT
-BALANSERA KONKURRENSKRAFTEN
HOS OLIKA DELAR AV EUROPA
-BIBEHÅLL EN KULTURELL MÅNGFALD

5. EU:s UTVECKLINGSPOLICY
- BALANSERAT MÅNGCENTRISKT STADSSYSTEM
-NY RELATION STAD- LAND
-TILLGÅNG TILL INFRASTRUKTUR OCH KUNSKAP
-LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING
-KLOKT LEDARSKAP
-SKYDD AV NATUR- OCH KULTURARV

6. Rumslig Utveckling
Spatial Development
- SAMMANHÅLLEN UTIFRÅN EN
HELHETSSYN COORDINATED AND HOLISTIC
- TVÄRSEKTORIELL CROSS-SECTORIAL
- TERRITORIELL TERRITORIAL
- UTVECKLINGSINRIKTAD
DEVELOPMENT ORIENTED

7. PÅ DOM HÄR
NIVÅERNA ÄR VI
INTE SÅ AKTIVA I
SVERIGE
VÅR
PLANERINGSNIVÅ
ÄR JU
KOMMUNERNA

8. Europas potentiella tillväxtzoner

9. MittNorden som en tillväxtzon

10. MittNorden i ett
nordiskt
sammanhang Barents
Mellan
Huvudstads-
bandet och
den exotiska
Barents-
regionen
Huvudstadsbandet

11. Länsstyrelserna i Norrland har gjort en gemensam
regional systemanalys inom transportsektorn

12. Botniabanestråket från
Sundsvall till Umeå är en
storsatsning på infrastruktur
som kommer att bli mycket
viktig för Norrlands
utveckling

13. Länsstyrelsen i Västernorrland har varit projektledare för
delar av Interreg-projektet ProMidNord

14. PÅ 1800-TALET FANNS HÄR VÄRLDENS STÖRSTA
SÅGVERKSDISTRIKT OCH IDAG FINNS HÄR
VÄRLDSLEDANDE SKOGSINDUSTRI MM
VÄSTERNORRLAND
HAR HISTORISKT
VARIT EN VIKTIG
KORSNINGSPUNKT
MELLAN VÄST-ÖST
OCH NORD-SYD

15. MittNordisk framtid– Viljeinriktning
Antaget av MittNordenkommitténs vårmöte 2007
Skapa ett styrkebälte i MittNorden
I det MittNordiska bandet, mellan det nordiska huvudstadsbältet och Barents, vill vi skapa ett
styrkebälte av ekonomiskt blomstrande och attraktiva städer, landskap och regioner i norra Europa
..längs ett urgammalt handelsstråk
Längs ett urgammalt östvästligt pilgrims- och kulturstråk, från Tröndelag och Atlanten i väster över
Mellannorrland och Bottenhavet, Österbotten, Mellersta Finland och Savolax till Karelen och Ryssland,
vill vi öppna nya kontakter, handelsutbyten och kommunikationer för att knyta samman öst och väst i
norra Europa

16. Stadssamarbete- stadsutveckling
SÖT- Sundsvall- Östersund- Trondheim
Vision: Starkare tillsammans, stärka Norden och Mitt-skandinavien
1. Utveckla infrastruktur och kommunikationer
2. Utveckla kultur- och upplevelsenäringar
3. Kunskap och kompetens
URBNET- Sundsvall- Östersund- Trondheim-
Vasa- Seinäjoki- Jyväskylä- Mikkeli

17. SÖT-
Sundsvall- Östersund- Trondheim
Samarbetsområden:
-Gemensam Strategi
-Grön trafik (kollektivtrafik, cykelnät, bilpool)
-Bli bra studentstäder
Strategi:
Vision: Starkare tillsammans, stärka Norden och Mitt-skandinavien
Samarbetsområden:
1. Utveckla infrastruktur och kommunikationer
2. Utveckla kultur- och upplevelsenäringar
3. Kunskap och kompetens

18. DETTA STÄLLER STORA
KRAV PÅ UTVECKLADE
KOMMUNIKATIONER -
HÅLLBARA
KOMMUNIKATIONER

19. I FRAMTIDEN KAN VÄSTERNORRLAND OCH
SUNDSVALLSREGIONEN UTVECKLAS TILL EN ATTRAKTIV
REGION I MITTNORDEN, EU OCH GLOBALT

20. Länsstyrelsen i Västernorrland har varit projektledare för
flera stora Interreg-projekt ex NECL – North East Cargo LInk

21. The corridor by night

22. NÅGRA EXEMPEL:
•MERÅKERSBANAN TRONDHEIM - STORLIEN
•GODSFÄRJA HÄRNÖSAND – KASKÖ
•”SJÖFINLANDSBANAN”

24. Rumslig utvecklingsplanering
•Långsiktigt hållbar utveckling bygger på att flera olika
perspektiv beaktas.
•En sammanvägning av ekonomiskt, socialt och
miljömässigt hållbar utveckling till ett
helhetsperspektiv.
•Kan och bör konkretiseras i geografiska/rumsliga
analyser och beskrivningar, exempelvis kopplingen
mellan arbetspendling, kollektivtrafik och
bebyggelsestruktur.
•På regional och nationell nivå görs inte denna typ av
rumslig utvecklingsplanering så ofta i Sverige.

25. •Förslaget till nytt EU-fördrag lyfter fram territoriell
sammanhållning som mål vid sidan av de
tidigare ekonomiska och sociala målen som väsentlig
del i sammanhållningspolitiken.
•Utdrag ur Västernorrlands RTP:
”Under RTP-perioden bör därför prövas att i
Västernorrland utarbeta en rumslig regional
utvecklingsstrategi eller utvecklingsplan ”
•En sådan rumslig utvecklingsplan bör bygga på
länets olika strategidokument, kommunernas
översiktsplanering samt resultat och erfarenheter
från genomförda och pågående EU-projekt.

26. Det var så här vi
ställde frågan i början
HAR VI NYTTA AV EU OCH ESPON
I PLANERINGEN?
SKULESKOGENS NATIONALPARK
SLÅTTDALSSKREVAN

27. FÖR MIG ÄR SVARET GIVET
JA - DET HAR VI OM VI ANVÄNDER
OSS AV EU´s ARBETE PÅ ETT KLOKT
SÄTT
MEN
DÅ MÅSTE DET SKE ETT
UTVECKLINGSARBETE DÄR
KUNSKAPSMATERIAL OCH
METODER ANPASSAS TILL ”SVENSK
PLANERINGSTRADITION”

28. OCH
VI MÅSTE ARBETA MED DESSA FRÅGOR
BÅDE PÅ
NATIONELL
REGIONAL
OCH LOKAL NIVÅ
UTSIKT FRÅN SKULEBERGET –
VÄRLDSREKORD I LANDHÖJNING 286 M

29. TACK FÖR MIG
Mats Henriksson
Länsarkitekt
Västernorrlands län
STORÖN