SlideShare a Scribd company logo
1 of 47
SPECTRUM in the Nordic Region
Rolf Källman
www.digisam.se
Tagung zum Sammlungsmanagement
Hamburg 10´th of June 2013
a collaborative approach towards
translation and implementation
Why?
• During the time in many ways a common
history and overlapping and connected
Cultural Heritage
• There are stories that need to be told
• Strengthen the Nordic perspectives in the
European collaboration…
• …and by that strenghten the European
collaboration as a whole
Open digital heritage information in the
Nordic region
Helsinki februari 2013
Background
Finland
Pilot museums delivered data to the National Digital
Library of Finland in 2011
Numerous inconsistencies in the museum
cataloguing
Different CMSs cause most of the inconsistencies
in metadata
Some problems solved by a harvesting tool LIDO,
but not all
The main outputs 2012-2015:
Enterprise architecture for museum sector
Development of cataloging
New unified Collection Management System for
museo 2015
Development of museum sector’s interface in
National Digital Library
Outputs of Museum 2015 are made in working
groups
Working group for cataloging
primary aim: harmonize museum cataloging
draw up a process description for cataloging
create platform-independent and
standardized cataloging instructions based on
SPECTRUM
find a common consensus of classifications
museo 2015
systems for museums to describe the objects that
are chosen to catalogue recommendations of the use of ontologies and
controlled vocabularies
Norway
Increased knowledge of, and attention to collections management
The Ministry of Culture has asked the Arts Council for a
broader plan for collections management in norwegian museums.
We believe a comprehensive standard will support such a plan
and contribute to:
• a common understanding of challenges and tasks in the museums
• improve the quality of practical work being done in museums
• better documentation
• better museum software
• easier access to relevant information on collections management
Infrastructure
Standards
• Descriptive, conceptuel and technical
Metadatastandarder• Det finns en mängd olika typer av metadatastandarder som
används av kulturarvsinstitutioner. De kan klassificeras i:
– Describing standards (beskrivande standarder, baseras på
Dublin Core), ursprungligen för webbresurser (dokument). De
som använder Dublin Core använder ofta också andra
standarder vilket innebär att Dublin Core i praktiken ofta fungerar
som en sekundär standard.
– Information schemes (metadata): domänspecifika; för museer,
bibliotek, arkiv, m m.
– Tekniska standarder av teknisk, icke-beskrivande karaktär,
några konceptuella
– ”Harvesting-schema”-standarder. I museisektorn är LIDO
ledande ”skörd-schema”, medan bilden är mer varierad i
biblioteks- och arkivsektorn.
Beskrivande standarder
Domänspecifika:
Arkiv:
− EAD och ISAD (G) används båda, men är inte lämpliga för data från de andra
sektorerna.
Bibliotek:
− Olika specifikationer för MARC, liksom MODS.
− RDA (Resource Description and Access) modellen för att hantera semantisk webb
och länkade databehov.
Museer:
− Ett antal beskrivande metadata standarder används bl a: CDWA, LIDO, museumdat,
Object ID, VRA och SPECTRUM (SPECTRUM är både en beskrivande standard och
en processuell standard.
− LIDO byggdes på CDWA, museumdat och SPECTRUM . Därför kan man säga att
dessa tre standarder är kompatibla med och kan presenteras i LIDO.
− LIDO är en tillämpning av CIDOC CRM som är den enda ISO-certifierade
standarden för kulturarvsdata. CIDOC CRM är också en konceptuell modell.
− Inom museisektorn finns det idag en stor variation i användningen av
metadatastandarder. Oavsett vilken standard som finns i systemet kan museernas
metadata oftast aggregeras i LIDO.
Konceptuella standarder:
Museer:
• CIDOC CRM
CIDOC Conceptual Reference Model (CRM) antogs
formellt som en internationell standard (ISO-standard)
antogs formellt den 12 september 2006.
Bibliotek:
• FRBR
FRBR Functional Requirements for bibliographic records:
Mycket arbete har redan gjorts för att harmonisera de båda
modellerna, och de relevanta begreppen från FRBR-
modellen integrerades i CIDOC CRM-modellen. En
liknande insats pågår inom och i dialog med arkivsektorn.
CIDOC CRM kan ses som den ledande konceptuella
referensmodellen för kulturarvet.
Tekniska standarder (icke-
beskrivande):
• METS, en teknisk, icke-beskrivande modell som återspeglar
strukturen av ett digitalt objekt. Den används ofta i kombination med
andra modeller.
• Det gäller att säkra att både kunna förstå och återsöka
informationen, idag och i framtiden. För det behövs kunskap om
innehållet, i form av tekniska metadata, men också om struktur och
kontext, ”paket” med metadata som beskriver både hur
informationen ska läsas och hur den tekniska miljön som den
skapades i såg ut, dvs man säkrar äkthetsbevarande och
bevarande av kontext.
Interoperabilitet
• strategiskt viktigt, även om svårt att uppnå.
• goda framsteg har gjorts inom vissa områden (t ex den ökade
tillgången av RDF-baserade länkade data samt CIDOC-CRM och
LIDO) men det återstår en hel del arbete
• e-infrastrukturer tillhandahåller tjänster som
kan övervinna tidigare kritiska frågor som skalbarhet och
komplexitet.
• Tekniskt utmanande med betydande insatser och investeringar.
• Oftast inga generella lösningar
• När interoperabilitet har uppnåtts kan det stödja aggregering,
Digisam
• har som huvvuduppdrag att koordinera arbetet för att
målen för strategin ska nås under perioden 2012-2015
• ska stå för kunskapsinhämtning och
kompetensuppbyggnad
• ska ta fram:
– underlag för rekommendationer och allmänna råd.
– förslag på en samordnad digital informationshantering och
gemensamma kostnadseffektiva lösningar för digitalt bevarande.
– Förslag på roll- och ansvarsfördelning
• är en del av den nationella strategin för digitalisering av
kulturarvet
Mål
Alla statliga institutioner som samlar, bevarar och
tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation
ska ta fram en plan för digitalisering och tillgänglighet.
.
Resultaten av Digisams arbete ska vara
skalbara och användbara för hela
kulturarvsområdet
Ett flertal områden kräver samordning, vissa
hanteras av Digisam
Alla statliga institutioner som samlar, bevarar
och tillgängliggör kulturarvsmaterial och
kulturarvsinformation ska ha en plan för
digitalisering och tillgänglighet.
Planer
Var står vi?
Hur går vi vidare?
Nationally in different phases…
Protect investments made…create values
and use
• Infrastructure and standards…
• Why choose
• SPECTRUM?
• It already exists!
• It is in use, has been tested and is continuously
developed
• It is maintained by in an active organization, Collections
Trust
• There is a partner program and cooperation on further
development
• SPECTRUM has an international community of users
• It is linked to accreditation, benchmarks etc.
• SPECTRUM compliancy serves as a guarantee for
quality museum software
• Who will benefit?
• a standard makes life more predictable – from job descriptions to software
• requirements
• easier to plan, monitor and document museum work
• … and how?
• Main target group: museum leaders and
• professionals because
• easier to define need for resources and prioritize
• information and resources on collections management at hand for
professionals
• possible to communicate experiences with a common reference
• easier to exchange competence and knowledge when everybody “speaks
the same
• language”
• documentation is readable across institutions – enables coordinated
collecting
• statistics and reports based on common understanding
of prosedures and
• documentation – gives solid basis for measurements
• the Arts Council
• stable framework for information and resources on our
web site
• provides ready referencees and requirements for
different projects we fund
• provides a theoretical framework for training, courses,
education
• provides common ground for cooperation with other
countries
• provides descriptions of workflow in museums –
ready to be implemented in CMS
• museum software developers
• provides well defined and described information
elements required in documentation
• has a system of testing and approving CMSs
• is LIDO compatible
• third party developers gets access to information
definitions – easier to make apps(?)
• …implementing
• SPECTRUM
• As a comprehensive standard for collections management – SPECTRUM
has
• the potential to be the back bone of our plan for collections management –
aims
• and priorities can be tied to procedures, results can be measured
• SPECTRUM is presented and linked to a whole range of resources, internal
and
• external at Collections Link – we hope to provide much the same kind of
service
• on our web site (Advice, Policies and legal advice etc., «How to…» videos
and
• descriptions)
• We can probably implement SPECTRUM directly through our digital
• infrastructure (since almost all norwegians museums under the Ministry of
• Culture use the same CMS)
• Standards to regulate infrastructure:
• Museum work – Primus and Statistics
• • SPECTRUM
• • CEN-standards
• • Existing norwegian standards
• Ontology and data exchange formats for museum objects – Primus
• and Statistics
• • CIDOC CRM
• • LIDO
• • ESE/EDM
• • Dublin Core
• …vocabularies and authorities – CultureHUB
• • SKOS
• • Thesaurus
• • Problem: system turns into a standard of its own….
• Projects 2013-
• Conservation module in Primus
• Module for planning and documenting maintenance of cultural historical
buildings in Primus
• Standard and software system requirements for museum logistics
• Building an Arts Council sub site – presenting the SPECTRUM procedures,
appendix
• Start producing and linking to different resources from the procedures
• Statistics – framing todays numbers in SPECRUM terminology
• One week course training museum staff to make their museum work more
efficently and to better
• integrate documentation, dissemination conservation and collections care
• Important to support digitization, long term preservation og digital material,
legacy data, etc.
• Ultimate goals
• RELEVANT MUSEUMS
• SUSTAINABLE DEVELOPMENT OF COLLECTIONS
• WIDER USE OF COLLECTIONS
• We are looking to see if SPECTRUM can function as the
glue
• between all the different professions involved in
collections
• management witin one museum, between museums and
maybe even
• to help integrate collections and collection work with the
rest of
• museum activities.
• Testing and
• evaluation
• Feedback from relevant professional
bodies
• Testing Spectrum in selected museums
• Evaluation of benefit and adaptability
• National hearing?
Conclusions
• numerous inconsistencies in the museum
• cataloging
• different CMSs cause most of the
inconsistencies
• in metadata
• some problems solved by a harvesting
tool
• LIDO, but not all
• Implementation
• 2015?
• Nordisk samverkan – varför och hur?
Samverkan med andra
Tack för uppmärksamheten!
Följ oss, delta och diskutera
www.digisam.se
Facebook: Digisam.riksarkivet
Twitter: @digisam_ra
E-post: digisam@riksarkivet.se
standarder
format
föreskrifter
allmänna råd
riktlinjer
rekommendationer
guidelines
best practises
Tillgängligt och
användbart
Styra
Producera
Använda
Bevara
Följa upp
Länkad Öppen Data
Vem säger vad?

More Related Content

Similar to Rolf Källman SPECTRUM Hamburg 10 juni 2013

SLS arkivs digitaliseringsstrategi 2013 - 2015
SLS arkivs digitaliseringsstrategi 2013 - 2015SLS arkivs digitaliseringsstrategi 2013 - 2015
SLS arkivs digitaliseringsstrategi 2013 - 2015Mikael Korhonen
 
Rolf Källman Vetenskapsrådet 2012 02-02
Rolf Källman Vetenskapsrådet 2012 02-02Rolf Källman Vetenskapsrådet 2012 02-02
Rolf Källman Vetenskapsrådet 2012 02-02Digisam
 
Digisam och forskningsbiblioteken
Digisam och forskningsbibliotekenDigisam och forskningsbiblioteken
Digisam och forskningsbibliotekenRolf Källman
 
Metadata (Vad är metadata?)
Metadata (Vad är metadata?)Metadata (Vad är metadata?)
Metadata (Vad är metadata?)Stina Degerstedt
 
Webbapplikationer - Kursintroduktion (anton.tibblin@mah.se)
Webbapplikationer - Kursintroduktion (anton.tibblin@mah.se)Webbapplikationer - Kursintroduktion (anton.tibblin@mah.se)
Webbapplikationer - Kursintroduktion (anton.tibblin@mah.se)Anton Tibblin
 
Rolf Källman Nationell samordning av digitalisering av kulturarvet Lund 16 ok...
Rolf Källman Nationell samordning av digitalisering av kulturarvet Lund 16 ok...Rolf Källman Nationell samordning av digitalisering av kulturarvet Lund 16 ok...
Rolf Källman Nationell samordning av digitalisering av kulturarvet Lund 16 ok...Digisam
 
Hur säkrar vi det digitala kulturarvet? Om e-plikt och digital insamling vid ...
Hur säkrar vi det digitala kulturarvet? Om e-plikt och digital insamling vid ...Hur säkrar vi det digitala kulturarvet? Om e-plikt och digital insamling vid ...
Hur säkrar vi det digitala kulturarvet? Om e-plikt och digital insamling vid ...Stina Degerstedt
 
SLS arkivs tillgänglighetspolicy 2011
SLS arkivs tillgänglighetspolicy 2011SLS arkivs tillgänglighetspolicy 2011
SLS arkivs tillgänglighetspolicy 2011Mikael Korhonen
 
Rolf Källman KTH 19 okt 2012
Rolf Källman KTH 19 okt 2012Rolf Källman KTH 19 okt 2012
Rolf Källman KTH 19 okt 2012Digisam
 
Digital kultur och digitala arkiv II (ÅA 23.4.2015)
Digital kultur och digitala arkiv II (ÅA 23.4.2015)Digital kultur och digitala arkiv II (ÅA 23.4.2015)
Digital kultur och digitala arkiv II (ÅA 23.4.2015)Mikael Korhonen
 
Länsmuseernas samarbetsråd 24 0kt 2012
Länsmuseernas samarbetsråd 24 0kt 2012Länsmuseernas samarbetsråd 24 0kt 2012
Länsmuseernas samarbetsråd 24 0kt 2012RICHES
 
Nordiskt arbetsmöte om digitala arkiv
Nordiskt arbetsmöte om digitala arkivNordiskt arbetsmöte om digitala arkiv
Nordiskt arbetsmöte om digitala arkivMikael Korhonen
 
LoCloud Technical Poster - Bortom rum
LoCloud Technical Poster - Bortom rumLoCloud Technical Poster - Bortom rum
LoCloud Technical Poster - Bortom rumlocloud
 
Digisam - ett samordningssekretariat för digitalisering 1.0
Digisam - ett samordningssekretariat för digitalisering 1.0Digisam - ett samordningssekretariat för digitalisering 1.0
Digisam - ett samordningssekretariat för digitalisering 1.0RICHES
 
Styrelsen Föremålsvård 2015-02-12
Styrelsen Föremålsvård 2015-02-12Styrelsen Föremålsvård 2015-02-12
Styrelsen Föremålsvård 2015-02-12Lars Lundqvist
 
Librisxl treffpunkt mikromarc
Librisxl treffpunkt mikromarcLibrisxl treffpunkt mikromarc
Librisxl treffpunkt mikromarcJanne Johannesson
 
Digisam 2011 och 2017: På Hönefoss, NO
Digisam 2011 och 2017: På Hönefoss, NODigisam 2011 och 2017: På Hönefoss, NO
Digisam 2011 och 2017: På Hönefoss, NOLars Lundqvist
 
Ekosystem digikult 2015
Ekosystem digikult 2015Ekosystem digikult 2015
Ekosystem digikult 2015Sven Rentzhog
 

Similar to Rolf Källman SPECTRUM Hamburg 10 juni 2013 (20)

SLS arkivs digitaliseringsstrategi 2013 - 2015
SLS arkivs digitaliseringsstrategi 2013 - 2015SLS arkivs digitaliseringsstrategi 2013 - 2015
SLS arkivs digitaliseringsstrategi 2013 - 2015
 
Rolf Källman Vetenskapsrådet 2012 02-02
Rolf Källman Vetenskapsrådet 2012 02-02Rolf Källman Vetenskapsrådet 2012 02-02
Rolf Källman Vetenskapsrådet 2012 02-02
 
Digisam och forskningsbiblioteken
Digisam och forskningsbibliotekenDigisam och forskningsbiblioteken
Digisam och forskningsbiblioteken
 
Metadata (Vad är metadata?)
Metadata (Vad är metadata?)Metadata (Vad är metadata?)
Metadata (Vad är metadata?)
 
Webbapplikationer - Kursintroduktion (anton.tibblin@mah.se)
Webbapplikationer - Kursintroduktion (anton.tibblin@mah.se)Webbapplikationer - Kursintroduktion (anton.tibblin@mah.se)
Webbapplikationer - Kursintroduktion (anton.tibblin@mah.se)
 
Rolf Källman Nationell samordning av digitalisering av kulturarvet Lund 16 ok...
Rolf Källman Nationell samordning av digitalisering av kulturarvet Lund 16 ok...Rolf Källman Nationell samordning av digitalisering av kulturarvet Lund 16 ok...
Rolf Källman Nationell samordning av digitalisering av kulturarvet Lund 16 ok...
 
Hur säkrar vi det digitala kulturarvet? Om e-plikt och digital insamling vid ...
Hur säkrar vi det digitala kulturarvet? Om e-plikt och digital insamling vid ...Hur säkrar vi det digitala kulturarvet? Om e-plikt och digital insamling vid ...
Hur säkrar vi det digitala kulturarvet? Om e-plikt och digital insamling vid ...
 
SLS arkivs tillgänglighetspolicy 2011
SLS arkivs tillgänglighetspolicy 2011SLS arkivs tillgänglighetspolicy 2011
SLS arkivs tillgänglighetspolicy 2011
 
Rolf Källman KTH 19 okt 2012
Rolf Källman KTH 19 okt 2012Rolf Källman KTH 19 okt 2012
Rolf Källman KTH 19 okt 2012
 
Digital kultur och digitala arkiv II (ÅA 23.4.2015)
Digital kultur och digitala arkiv II (ÅA 23.4.2015)Digital kultur och digitala arkiv II (ÅA 23.4.2015)
Digital kultur och digitala arkiv II (ÅA 23.4.2015)
 
Digitala privatarkiv
Digitala privatarkivDigitala privatarkiv
Digitala privatarkiv
 
Länsmuseernas samarbetsråd 24 0kt 2012
Länsmuseernas samarbetsråd 24 0kt 2012Länsmuseernas samarbetsråd 24 0kt 2012
Länsmuseernas samarbetsråd 24 0kt 2012
 
Nordiskt arbetsmöte om digitala arkiv
Nordiskt arbetsmöte om digitala arkivNordiskt arbetsmöte om digitala arkiv
Nordiskt arbetsmöte om digitala arkiv
 
MOA 2015, Forskningsbiblioteken och forskningsdata
MOA 2015, Forskningsbiblioteken och forskningsdataMOA 2015, Forskningsbiblioteken och forskningsdata
MOA 2015, Forskningsbiblioteken och forskningsdata
 
LoCloud Technical Poster - Bortom rum
LoCloud Technical Poster - Bortom rumLoCloud Technical Poster - Bortom rum
LoCloud Technical Poster - Bortom rum
 
Digisam - ett samordningssekretariat för digitalisering 1.0
Digisam - ett samordningssekretariat för digitalisering 1.0Digisam - ett samordningssekretariat för digitalisering 1.0
Digisam - ett samordningssekretariat för digitalisering 1.0
 
Styrelsen Föremålsvård 2015-02-12
Styrelsen Föremålsvård 2015-02-12Styrelsen Föremålsvård 2015-02-12
Styrelsen Föremålsvård 2015-02-12
 
Librisxl treffpunkt mikromarc
Librisxl treffpunkt mikromarcLibrisxl treffpunkt mikromarc
Librisxl treffpunkt mikromarc
 
Digisam 2011 och 2017: På Hönefoss, NO
Digisam 2011 och 2017: På Hönefoss, NODigisam 2011 och 2017: På Hönefoss, NO
Digisam 2011 och 2017: På Hönefoss, NO
 
Ekosystem digikult 2015
Ekosystem digikult 2015Ekosystem digikult 2015
Ekosystem digikult 2015
 

More from Digisam

Digikult den 6 april 2016 Rolf Källman
Digikult den 6 april 2016 Rolf KällmanDigikult den 6 april 2016 Rolf Källman
Digikult den 6 april 2016 Rolf KällmanDigisam
 
Sanja Halling PIDar - beständiga identifierare seminarium 7 mars
Sanja Halling PIDar - beständiga identifierare seminarium 7 marsSanja Halling PIDar - beständiga identifierare seminarium 7 mars
Sanja Halling PIDar - beständiga identifierare seminarium 7 marsDigisam
 
Leif-Jöran Olsson "Dramawebben, The Swedish Drama Web" KB 9 oktober 2015
Leif-Jöran Olsson "Dramawebben, The Swedish Drama Web" KB 9 oktober 2015 Leif-Jöran Olsson "Dramawebben, The Swedish Drama Web" KB 9 oktober 2015
Leif-Jöran Olsson "Dramawebben, The Swedish Drama Web" KB 9 oktober 2015 Digisam
 
Lars Borin "Vad är Swe-Clarin?" KB 9 oktober 2015
Lars Borin "Vad är Swe-Clarin?" KB 9 oktober 2015 Lars Borin "Vad är Swe-Clarin?" KB 9 oktober 2015
Lars Borin "Vad är Swe-Clarin?" KB 9 oktober 2015 Digisam
 
Jens Edlund "Taldata" KB 9 oktober 2015
Jens Edlund "Taldata" KB 9 oktober 2015 Jens Edlund "Taldata" KB 9 oktober 2015
Jens Edlund "Taldata" KB 9 oktober 2015 Digisam
 
Peter Krantz - "Vad kan man göra nu genast?" KB 9 oktober 2015
Peter Krantz - "Vad kan man göra nu genast?" KB 9 oktober 2015Peter Krantz - "Vad kan man göra nu genast?" KB 9 oktober 2015
Peter Krantz - "Vad kan man göra nu genast?" KB 9 oktober 2015Digisam
 
Johanna Berg, Catharina Ekdahl - Upphovsrätten och kulturarvet - Gävle 12 okt...
Johanna Berg, Catharina Ekdahl - Upphovsrätten och kulturarvet - Gävle 12 okt...Johanna Berg, Catharina Ekdahl - Upphovsrätten och kulturarvet - Gävle 12 okt...
Johanna Berg, Catharina Ekdahl - Upphovsrätten och kulturarvet - Gävle 12 okt...Digisam
 
Rolf Källman Oslo 11 maj 2015
Rolf Källman Oslo 11 maj 2015Rolf Källman Oslo 11 maj 2015
Rolf Källman Oslo 11 maj 2015Digisam
 
Rolf Källman Nordiska arkivdagarna 7 maj 2015
Rolf Källman Nordiska arkivdagarna 7 maj 2015Rolf Källman Nordiska arkivdagarna 7 maj 2015
Rolf Källman Nordiska arkivdagarna 7 maj 2015Digisam
 
Sanja Halling, Rolf Källman Digital preservation CIDOC 2014
Sanja Halling, Rolf Källman Digital preservation CIDOC 2014Sanja Halling, Rolf Källman Digital preservation CIDOC 2014
Sanja Halling, Rolf Källman Digital preservation CIDOC 2014Digisam
 
Rolf Källman Startmöte planer 23 maj 2013
Rolf Källman Startmöte planer 23 maj 2013Rolf Källman Startmöte planer 23 maj 2013
Rolf Källman Startmöte planer 23 maj 2013Digisam
 
Rolf Källman Seminarium dep 5 nov 2013
Rolf Källman Seminarium dep 5 nov 2013Rolf Källman Seminarium dep 5 nov 2013
Rolf Källman Seminarium dep 5 nov 2013Digisam
 
Rolf Källman NM 15 jan 2013
Rolf Källman NM 15 jan 2013Rolf Källman NM 15 jan 2013
Rolf Källman NM 15 jan 2013Digisam
 
Rolf Källman Models for national collaboration Vancouver sept 2012
Rolf Källman Models for national collaboration Vancouver sept 2012Rolf Källman Models for national collaboration Vancouver sept 2012
Rolf Källman Models for national collaboration Vancouver sept 2012Digisam
 
Rolf Källman Marburg 26-27 november 2013
Rolf Källman Marburg 26-27 november 2013Rolf Källman Marburg 26-27 november 2013
Rolf Källman Marburg 26-27 november 2013Digisam
 
Rolf Källman KTH 22 nov 2013
Rolf Källman KTH 22 nov 2013Rolf Källman KTH 22 nov 2013
Rolf Källman KTH 22 nov 2013Digisam
 
Rolf Källman KKN 17 dec 2012
Rolf Källman KKN 17 dec 2012Rolf Källman KKN 17 dec 2012
Rolf Källman KKN 17 dec 2012Digisam
 
Rolf källman Härnösand Culture Cloud 27 januari 2014
Rolf källman Härnösand Culture Cloud 27 januari 2014Rolf källman Härnösand Culture Cloud 27 januari 2014
Rolf källman Härnösand Culture Cloud 27 januari 2014Digisam
 
Rolf Källman Helsingfors 10 dec 2013
Rolf Källman Helsingfors 10 dec 2013Rolf Källman Helsingfors 10 dec 2013
Rolf Källman Helsingfors 10 dec 2013Digisam
 
Rolf Källman GBIF 9 jan 2014
Rolf Källman GBIF 9 jan 2014Rolf Källman GBIF 9 jan 2014
Rolf Källman GBIF 9 jan 2014Digisam
 

More from Digisam (20)

Digikult den 6 april 2016 Rolf Källman
Digikult den 6 april 2016 Rolf KällmanDigikult den 6 april 2016 Rolf Källman
Digikult den 6 april 2016 Rolf Källman
 
Sanja Halling PIDar - beständiga identifierare seminarium 7 mars
Sanja Halling PIDar - beständiga identifierare seminarium 7 marsSanja Halling PIDar - beständiga identifierare seminarium 7 mars
Sanja Halling PIDar - beständiga identifierare seminarium 7 mars
 
Leif-Jöran Olsson "Dramawebben, The Swedish Drama Web" KB 9 oktober 2015
Leif-Jöran Olsson "Dramawebben, The Swedish Drama Web" KB 9 oktober 2015 Leif-Jöran Olsson "Dramawebben, The Swedish Drama Web" KB 9 oktober 2015
Leif-Jöran Olsson "Dramawebben, The Swedish Drama Web" KB 9 oktober 2015
 
Lars Borin "Vad är Swe-Clarin?" KB 9 oktober 2015
Lars Borin "Vad är Swe-Clarin?" KB 9 oktober 2015 Lars Borin "Vad är Swe-Clarin?" KB 9 oktober 2015
Lars Borin "Vad är Swe-Clarin?" KB 9 oktober 2015
 
Jens Edlund "Taldata" KB 9 oktober 2015
Jens Edlund "Taldata" KB 9 oktober 2015 Jens Edlund "Taldata" KB 9 oktober 2015
Jens Edlund "Taldata" KB 9 oktober 2015
 
Peter Krantz - "Vad kan man göra nu genast?" KB 9 oktober 2015
Peter Krantz - "Vad kan man göra nu genast?" KB 9 oktober 2015Peter Krantz - "Vad kan man göra nu genast?" KB 9 oktober 2015
Peter Krantz - "Vad kan man göra nu genast?" KB 9 oktober 2015
 
Johanna Berg, Catharina Ekdahl - Upphovsrätten och kulturarvet - Gävle 12 okt...
Johanna Berg, Catharina Ekdahl - Upphovsrätten och kulturarvet - Gävle 12 okt...Johanna Berg, Catharina Ekdahl - Upphovsrätten och kulturarvet - Gävle 12 okt...
Johanna Berg, Catharina Ekdahl - Upphovsrätten och kulturarvet - Gävle 12 okt...
 
Rolf Källman Oslo 11 maj 2015
Rolf Källman Oslo 11 maj 2015Rolf Källman Oslo 11 maj 2015
Rolf Källman Oslo 11 maj 2015
 
Rolf Källman Nordiska arkivdagarna 7 maj 2015
Rolf Källman Nordiska arkivdagarna 7 maj 2015Rolf Källman Nordiska arkivdagarna 7 maj 2015
Rolf Källman Nordiska arkivdagarna 7 maj 2015
 
Sanja Halling, Rolf Källman Digital preservation CIDOC 2014
Sanja Halling, Rolf Källman Digital preservation CIDOC 2014Sanja Halling, Rolf Källman Digital preservation CIDOC 2014
Sanja Halling, Rolf Källman Digital preservation CIDOC 2014
 
Rolf Källman Startmöte planer 23 maj 2013
Rolf Källman Startmöte planer 23 maj 2013Rolf Källman Startmöte planer 23 maj 2013
Rolf Källman Startmöte planer 23 maj 2013
 
Rolf Källman Seminarium dep 5 nov 2013
Rolf Källman Seminarium dep 5 nov 2013Rolf Källman Seminarium dep 5 nov 2013
Rolf Källman Seminarium dep 5 nov 2013
 
Rolf Källman NM 15 jan 2013
Rolf Källman NM 15 jan 2013Rolf Källman NM 15 jan 2013
Rolf Källman NM 15 jan 2013
 
Rolf Källman Models for national collaboration Vancouver sept 2012
Rolf Källman Models for national collaboration Vancouver sept 2012Rolf Källman Models for national collaboration Vancouver sept 2012
Rolf Källman Models for national collaboration Vancouver sept 2012
 
Rolf Källman Marburg 26-27 november 2013
Rolf Källman Marburg 26-27 november 2013Rolf Källman Marburg 26-27 november 2013
Rolf Källman Marburg 26-27 november 2013
 
Rolf Källman KTH 22 nov 2013
Rolf Källman KTH 22 nov 2013Rolf Källman KTH 22 nov 2013
Rolf Källman KTH 22 nov 2013
 
Rolf Källman KKN 17 dec 2012
Rolf Källman KKN 17 dec 2012Rolf Källman KKN 17 dec 2012
Rolf Källman KKN 17 dec 2012
 
Rolf källman Härnösand Culture Cloud 27 januari 2014
Rolf källman Härnösand Culture Cloud 27 januari 2014Rolf källman Härnösand Culture Cloud 27 januari 2014
Rolf källman Härnösand Culture Cloud 27 januari 2014
 
Rolf Källman Helsingfors 10 dec 2013
Rolf Källman Helsingfors 10 dec 2013Rolf Källman Helsingfors 10 dec 2013
Rolf Källman Helsingfors 10 dec 2013
 
Rolf Källman GBIF 9 jan 2014
Rolf Källman GBIF 9 jan 2014Rolf Källman GBIF 9 jan 2014
Rolf Källman GBIF 9 jan 2014
 

Rolf Källman SPECTRUM Hamburg 10 juni 2013

  • 1. SPECTRUM in the Nordic Region Rolf Källman www.digisam.se Tagung zum Sammlungsmanagement Hamburg 10´th of June 2013 a collaborative approach towards translation and implementation
  • 2. Why? • During the time in many ways a common history and overlapping and connected Cultural Heritage • There are stories that need to be told • Strengthen the Nordic perspectives in the European collaboration… • …and by that strenghten the European collaboration as a whole
  • 3. Open digital heritage information in the Nordic region
  • 6. Finland Pilot museums delivered data to the National Digital Library of Finland in 2011 Numerous inconsistencies in the museum cataloguing Different CMSs cause most of the inconsistencies in metadata Some problems solved by a harvesting tool LIDO, but not all The main outputs 2012-2015: Enterprise architecture for museum sector Development of cataloging New unified Collection Management System for museo 2015 Development of museum sector’s interface in National Digital Library Outputs of Museum 2015 are made in working groups
  • 7. Working group for cataloging primary aim: harmonize museum cataloging draw up a process description for cataloging create platform-independent and standardized cataloging instructions based on SPECTRUM find a common consensus of classifications museo 2015 systems for museums to describe the objects that are chosen to catalogue recommendations of the use of ontologies and controlled vocabularies
  • 8. Norway Increased knowledge of, and attention to collections management The Ministry of Culture has asked the Arts Council for a broader plan for collections management in norwegian museums. We believe a comprehensive standard will support such a plan and contribute to: • a common understanding of challenges and tasks in the museums • improve the quality of practical work being done in museums • better documentation • better museum software • easier access to relevant information on collections management
  • 11. Metadatastandarder• Det finns en mängd olika typer av metadatastandarder som används av kulturarvsinstitutioner. De kan klassificeras i: – Describing standards (beskrivande standarder, baseras på Dublin Core), ursprungligen för webbresurser (dokument). De som använder Dublin Core använder ofta också andra standarder vilket innebär att Dublin Core i praktiken ofta fungerar som en sekundär standard. – Information schemes (metadata): domänspecifika; för museer, bibliotek, arkiv, m m. – Tekniska standarder av teknisk, icke-beskrivande karaktär, några konceptuella – ”Harvesting-schema”-standarder. I museisektorn är LIDO ledande ”skörd-schema”, medan bilden är mer varierad i biblioteks- och arkivsektorn.
  • 12. Beskrivande standarder Domänspecifika: Arkiv: − EAD och ISAD (G) används båda, men är inte lämpliga för data från de andra sektorerna. Bibliotek: − Olika specifikationer för MARC, liksom MODS. − RDA (Resource Description and Access) modellen för att hantera semantisk webb och länkade databehov. Museer: − Ett antal beskrivande metadata standarder används bl a: CDWA, LIDO, museumdat, Object ID, VRA och SPECTRUM (SPECTRUM är både en beskrivande standard och en processuell standard. − LIDO byggdes på CDWA, museumdat och SPECTRUM . Därför kan man säga att dessa tre standarder är kompatibla med och kan presenteras i LIDO. − LIDO är en tillämpning av CIDOC CRM som är den enda ISO-certifierade standarden för kulturarvsdata. CIDOC CRM är också en konceptuell modell. − Inom museisektorn finns det idag en stor variation i användningen av metadatastandarder. Oavsett vilken standard som finns i systemet kan museernas metadata oftast aggregeras i LIDO.
  • 13. Konceptuella standarder: Museer: • CIDOC CRM CIDOC Conceptual Reference Model (CRM) antogs formellt som en internationell standard (ISO-standard) antogs formellt den 12 september 2006. Bibliotek: • FRBR FRBR Functional Requirements for bibliographic records: Mycket arbete har redan gjorts för att harmonisera de båda modellerna, och de relevanta begreppen från FRBR- modellen integrerades i CIDOC CRM-modellen. En liknande insats pågår inom och i dialog med arkivsektorn. CIDOC CRM kan ses som den ledande konceptuella referensmodellen för kulturarvet.
  • 14. Tekniska standarder (icke- beskrivande): • METS, en teknisk, icke-beskrivande modell som återspeglar strukturen av ett digitalt objekt. Den används ofta i kombination med andra modeller. • Det gäller att säkra att både kunna förstå och återsöka informationen, idag och i framtiden. För det behövs kunskap om innehållet, i form av tekniska metadata, men också om struktur och kontext, ”paket” med metadata som beskriver både hur informationen ska läsas och hur den tekniska miljön som den skapades i såg ut, dvs man säkrar äkthetsbevarande och bevarande av kontext.
  • 15. Interoperabilitet • strategiskt viktigt, även om svårt att uppnå. • goda framsteg har gjorts inom vissa områden (t ex den ökade tillgången av RDF-baserade länkade data samt CIDOC-CRM och LIDO) men det återstår en hel del arbete • e-infrastrukturer tillhandahåller tjänster som kan övervinna tidigare kritiska frågor som skalbarhet och komplexitet. • Tekniskt utmanande med betydande insatser och investeringar. • Oftast inga generella lösningar • När interoperabilitet har uppnåtts kan det stödja aggregering,
  • 16. Digisam • har som huvvuduppdrag att koordinera arbetet för att målen för strategin ska nås under perioden 2012-2015 • ska stå för kunskapsinhämtning och kompetensuppbyggnad • ska ta fram: – underlag för rekommendationer och allmänna råd. – förslag på en samordnad digital informationshantering och gemensamma kostnadseffektiva lösningar för digitalt bevarande. – Förslag på roll- och ansvarsfördelning • är en del av den nationella strategin för digitalisering av kulturarvet
  • 17. Mål Alla statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska ta fram en plan för digitalisering och tillgänglighet. .
  • 18. Resultaten av Digisams arbete ska vara skalbara och användbara för hela kulturarvsområdet
  • 19. Ett flertal områden kräver samordning, vissa hanteras av Digisam
  • 20. Alla statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och tillgänglighet. Planer
  • 22. Hur går vi vidare?
  • 23.
  • 26. • Infrastructure and standards…
  • 27.
  • 28. • Why choose • SPECTRUM? • It already exists! • It is in use, has been tested and is continuously developed • It is maintained by in an active organization, Collections Trust • There is a partner program and cooperation on further development • SPECTRUM has an international community of users • It is linked to accreditation, benchmarks etc. • SPECTRUM compliancy serves as a guarantee for quality museum software
  • 29. • Who will benefit? • a standard makes life more predictable – from job descriptions to software • requirements • easier to plan, monitor and document museum work • … and how? • Main target group: museum leaders and • professionals because • easier to define need for resources and prioritize • information and resources on collections management at hand for professionals • possible to communicate experiences with a common reference • easier to exchange competence and knowledge when everybody “speaks the same • language” • documentation is readable across institutions – enables coordinated collecting
  • 30. • statistics and reports based on common understanding of prosedures and • documentation – gives solid basis for measurements • the Arts Council • stable framework for information and resources on our web site • provides ready referencees and requirements for different projects we fund • provides a theoretical framework for training, courses, education • provides common ground for cooperation with other countries
  • 31. • provides descriptions of workflow in museums – ready to be implemented in CMS • museum software developers • provides well defined and described information elements required in documentation • has a system of testing and approving CMSs • is LIDO compatible • third party developers gets access to information definitions – easier to make apps(?)
  • 32. • …implementing • SPECTRUM • As a comprehensive standard for collections management – SPECTRUM has • the potential to be the back bone of our plan for collections management – aims • and priorities can be tied to procedures, results can be measured • SPECTRUM is presented and linked to a whole range of resources, internal and • external at Collections Link – we hope to provide much the same kind of service • on our web site (Advice, Policies and legal advice etc., «How to…» videos and • descriptions) • We can probably implement SPECTRUM directly through our digital • infrastructure (since almost all norwegians museums under the Ministry of • Culture use the same CMS)
  • 33. • Standards to regulate infrastructure: • Museum work – Primus and Statistics • • SPECTRUM • • CEN-standards • • Existing norwegian standards • Ontology and data exchange formats for museum objects – Primus • and Statistics • • CIDOC CRM • • LIDO • • ESE/EDM • • Dublin Core • …vocabularies and authorities – CultureHUB • • SKOS • • Thesaurus • • Problem: system turns into a standard of its own….
  • 34. • Projects 2013- • Conservation module in Primus • Module for planning and documenting maintenance of cultural historical buildings in Primus • Standard and software system requirements for museum logistics • Building an Arts Council sub site – presenting the SPECTRUM procedures, appendix • Start producing and linking to different resources from the procedures • Statistics – framing todays numbers in SPECRUM terminology • One week course training museum staff to make their museum work more efficently and to better • integrate documentation, dissemination conservation and collections care • Important to support digitization, long term preservation og digital material, legacy data, etc.
  • 35. • Ultimate goals • RELEVANT MUSEUMS • SUSTAINABLE DEVELOPMENT OF COLLECTIONS • WIDER USE OF COLLECTIONS • We are looking to see if SPECTRUM can function as the glue • between all the different professions involved in collections • management witin one museum, between museums and maybe even • to help integrate collections and collection work with the rest of • museum activities.
  • 36. • Testing and • evaluation • Feedback from relevant professional bodies • Testing Spectrum in selected museums • Evaluation of benefit and adaptability • National hearing?
  • 37. Conclusions • numerous inconsistencies in the museum • cataloging • different CMSs cause most of the inconsistencies • in metadata • some problems solved by a harvesting tool • LIDO, but not all
  • 39. • Nordisk samverkan – varför och hur?
  • 41. Tack för uppmärksamheten! Följ oss, delta och diskutera www.digisam.se Facebook: Digisam.riksarkivet Twitter: @digisam_ra E-post: digisam@riksarkivet.se
  • 45.

Editor's Notes

  1. Vad är digitalisering? Konvertering eller genomförandet av det moderna informationssamhället
  2. Title: [The Seven Sisters, Nordland, Norway] Date Created/Published: [between ca. 1890 and ca. 1900]. http://www.loc.gov/pictures/resource/ppmsc.06192/ No known copyright restrictions
  3. During 2013 Sweden holds tjhe presidency of the nordic council of ministers. Digisam was tasked to arrange a conference on the theme Digistisaton. We gathered a Nordic think tank in oder ti discuss themes and praticipants and the base for a suisainable nordic collaboration. That the conference should focus on linked open data was easy to settle. Right now we´re dicsussing with the nordi council and the swedish presidency how we could pave the way for a future cooperation. The min direction is to be a network that officially sails under the flag och of t the nordic council of ministers and that follows the prsidency periods in combination with a task and people diriven network that follows the guestions. That network could also be used an the suitable platform for collaboration voer translating and implementing SPECTRUM in the Nordic region.
  4. A finnish initiative met the needs in Sweden and Norway and we decided to meet in Helsinki to share are thoughts and see if there were common goals to build a collaboration from. Nationally we are in different phases…
  5. Museum 2015 är ett nationellt projekt som skapar verktyg för elektronisk förvaltning och utveckling av museernas samlingarna. Målet är att museerna ska kunna förvalta sina samlingar på ett logiskt, hållbart och ekonomiskt sätt. Resultaten möjliggör att samlingarna är tillgängliga, får synlighet och kan användas på ett mångsidigt sätt, som ger ett samlingarna ett mervärde. Museum 2015 leds av Museiverket, i samband med Statens konstmuseum och Finlands museiförbund. Projektet genomförs under 2011-2015, och stöds av utbildnings- och kulturministeriet. Museum 2015 utvecklar verktyg för samlingshantering, främst för yrkesmässigt skötta muséer. Samtidigt tar projektet lokalmuséernas processer och behov i beaktan, som en del av verksamhetsfältet. Projektet Museum 2015 samarbetar med det nationella Digitala Biblioteket för att på ett ändamålsenligt sätt säkra muséernas synlighet och erbjuda muséerna kunskap i processen att föra över information till det Digitala Biblioteket. De centrala uppgiftshelheterna inom projektet Museum 2015 bearbetas i arbetsgrupper bestående av representanter från museerna och övriga expertgrupper. Projektet Museum 2015 – 300 olika katalogiseringsystem i dagens läge vilket skapar oro hos ministeriet – fem stora system som är mycket använda, men det finns även museer som har excel-filer över sina samlingar – museerna katalogiserar mycket olika – problematiskt Pilot museums delivered data to the National Digital Library of Finland in 2011 Pilot data pointed out: numerous inconsistencies in the museum cataloging different CMSs cause most of the inconsistencies in metadata some problems solved by a harvesting tool LIDO, but not all The main outputs 2012-2015: Enterprise architecture for museum sector Development of cataloging New unified Collection Management System for museo 2015 Finnish Museums Development of museum sector’s interface in National Digital Library outputs of Museum 2015 are made in working groups consist of museum professionals, other specialists museo 2015 comment groups