1.  Som jag sa i början av kursen så finns det 5
stycken övergripande mål med den här kursen.
 5 stycken saker som jag vill att ni utvecklar och
tänker på:
 Fakta
 Argumentation och analys
 Samhällsvetenskapliga verktyg
 Källor och källkritik
 Presentationsform

2.  Målen för kursen är inget som jag hittat på själv utan
de utgår från skolverkets (en statlig myndighet som
arbetar under regeringen) betygskriterier för den
här kursen.
 Och för varje huvudmål finns ett antal undermål:
▪ Fakta: 4 olika mål
▪ Argumentation och analys: 7 olika mål
▪ Samhällsvetenskapliga verktyg: 1 mål
▪ Källor och källkritik: 2 mål
▪ Presentationsform: 2 mål
 Sammanlagt vill skolverket att ni klarar av att visa mig
16 stycken olika saker under det här året.
 I portalen kan ni hitta alla skolverkets mål för kursen.

3.  Jag kommer självklart inte testa 16 olika
saker varje gång ni har examination.
 Utan för varje moment så testar vi ett par av
målen.
 Och i slutet av kursen är tanken att alla här
skall ha testats på alla 16 mål.
 Tanken är också att ni ska få testa varje mål
minst två gånger under året så att ni har
chansen att göra om eller göra bättre.

4.  För varje examination så kommer jag att skapa en sk
matris.
 I matrisen kan ni klart och tydligt se målen för det moment
vi har gått igenom.
 Tanken är att ni använder matriserna aktivt när ni håller på
med examinationen och att ni på det sättet ser till att få
med alla mål som jag vill att ni har med.
 När ni sen får tillbaks examinationerna så kommer jag att
ha fyllt i hur jag tycker ni klarat av varje mål.
 Meningen med detta är att ni sen kan använda detta till
nästa examination och antingen klara av mål som ni inte
nådde eller förbättra mål som ni vill klara av bättre.
 Matriser för varje moment kommer jag att lägga i portalen
under varje moment.

5. Mål Utmärkt Mktbra Bra
1 aFakta Du kan utförligt och nyanserat redogöra förhur
Sverige styrs och fungerar.Hurstiftas t exen lag
och hurstyrs staten,landstingen och
kommunerna?
Du kan utförligt redogöra förhurSverige
styrs och fungerar.Hurstiftas t exen lag och
hurstyrs staten,landstingen och
kommunerna?
Du kan översiktligt redogöra förhurSverige
styrs och fungerar.Hurstiftas t exen lag och hur
styrs staten,landstingen och kommunerna?
2 aArgumentationochanalys Du kan förklarar komplexa samband
och drar välgrundade slutsatser om
likheter och skillnader mellan begreppen
demokrati och diktatur.
Du kan förklarar enkla samband och
drar välgrundade slutsatser om
likheter och skillnader mellan
begreppen demokrati och diktatur.
Du kan förklarar enkla samband och
drar enkla slutsatser om likheter och
skillnader mellan begreppen demokrati
och diktatur.
2 c Argumentationochanalys Du kan dra välgrundade och nyanserade
slutsatseromhurstaten,landstingen eller
kommunerna kan påverka dig och hurdu i
gengäld kan påverka dem.
Du kan dra välgrundade slutsatseromstaten,
landstingen ellerkommunerna kan påverka
dig och hurdu igengäld kan påverka dem.
Du kan dra enkla slutsatseromhurstaten,
landstingen ellerkommunerna kan påverka dig
och hurdu igengäld kan påverka dem.
3 Samhällsvetenskapligaverktyg Iarbetet med samhällsfrågoranvänderdu med
säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp som
samhälle,makt och politik.
Iarbetet med samhällsfrågor
använder du med viss säkerhet
samhällsvetenskapliga begrepp som
samhälle, makt och politik.
Iarbetet med samhällsfrågor använder
du med viss säkerhet
samhällsvetenskapliga begrepp som
samhälle, makt och politik.

6.  Under två lektionstillfällen vill jag att svarar på alla dessa
frågor.
 Förklara hur den svenska staten, kommunerna och landstingen
styrs och fungerar. Hur stiftas t ex en lag?
 Hur påverkar staten, kommuner och landsting dig och hur kan du i
gengäld påverka dem? Ge minst ett exempel, men gärna flera.
 Diskutera och förklara minst ett (men gärna flera) av följande
begrepp: samhälle, makt och politik. Ge konkreta exempel på hur
dessa begrepp finns och fungerar i samhället.
 Jämför och diskutera begreppen demokrati och diktatur.Vad finns
det för skillnader och likheter mellan en demokrati och en diktatur
och vad finns det för olika typer av demokrati eller diktatur?

7.  Men tyvärr handlar ju inte kursen om att ni bara
klarar ett mål eller ej.
 Utan skolverket menar också att ni kan klara
olika mål olika bra.
 T ex vill skolverket att jag ska titta på om:
 Ni har översiktliga, utförliga eller utförliga och
nyanserade kunskaper.
 Ni kan dra enkla, välgrundade eller välgrundade och
nyanserade slutsatser.
 Ni kan ge enkla, välgrundade eller nyanserade
argument.

8.  Ja, hur skiljer man på översiktlig kunskap och
nyanserad kunskap t ex?
 På enkla eller välgrundade slutsatser.
 Eller på ett enkelt och ett nyanserat argument?
 Sånt sitter jag och klurar på när bedömer era
examinationer…
 Att definiera orden
enkel, översiktlig, välgrundad eller nyanserad är
svårt.
 Därför är det väl bra om vi diskuterar vad just
detta är.

9.  Något enkelt eller översiktligt är något väldigt
kortfattat.
 En översiktlig förklaring av ordet skola skulle kunna
vara:
▪ En plats eller byggnad där ngn typ av utbildning sker.
 Ett enkelt argument till varför man bör gå i skolan
skulle kunna vara:
▪ För att annars blir det svårare att få jobb.
Eller
▪ För att annars får jag inget CSN-bidrag.
 Ett enkelt eller översiktligt svar handlar alltså
ytterst om det är rätt eller fel (stämmer det du
skrivit eller ej).

10.  Nu handlar det inte längre om bara rätt eller fel svar utan
egentligen om att du också skall kunna utveckla ditt svar
lite och kanske ge flera olika exempel på vad du menar.
 I en utförlig förklaring av ordet skola skulle man kunna ta
upp olika typer av skolor och/eller diskutera varför och hur
dessa vuxit fram.
 I ett välgrundat argument för varför man går i skolan
skulle du också kunna ta upp och förklara sådana saker
som att det är en demokratisk rättighet eller att du själv
får mer makt och frihet med hjälp av utbildning.
 Ett utförligt eller mera välgrundat svar är oftast alltså
mkt längre, förklarande och mer detaljrikt än ett
översiktligt eller enkelt.

11.  Ordet nyanserat kommer ifrån att någonting har många olika nyanser.
 Att det går att se något ur flera olika perspektiv.
 I ett nyanserat svar är det viktiga att du t ex jämför, diskuterar och ”vänder och
vrider” på sådant vi tagit upp i undervisningen.
 T ex skulle du i en nyanserad diskussion av ordet skola kunna diskutera om en
skola måste vara en fysisk plats eller om det finns andra typer av skolor (på
internet t ex) och i så fall vilka likheter och skillnader du hittar mellan ”vanliga”
skolor och dessa andra.
 I ett nyanserat argument för att gå i skolan skulle du kunna diskutera att skola
inte alltid måste vara bra. I en diktatur t ex där staten beordrar lärare hur de skall
undervisa kommer du få mkt ensidig kunskap om du bara hämtar kunskap i
skolan.
 Man kan se ett nyanserat svar lite som improvisation inom musik eller dans t
ex. Det är när du själv sätter ihop sådant du lärt dig och sedan jämför och
diskuterar detta på olika sätt.
 I ett nyanserat svar blir det mkt viktigt att du hela tiden kan motivera vad du
kommer fram till och varför.
 Hur och varför improviserar du som du gör och varför är det som du tar upp
viktigt?

12.  Se till att alltid kolla vilka mål det är jag testar.Vad är
det jag vill att du ska uppnå?
 När du pluggar så koncentrera dig inte endast på att
få med ”rätt svar”.
 Försök utveckla dina svar och ge olika exempel på vad
du menar.
 Utveckla dina tankar och träna dig på att jämföra
olika saker som vi tar upp i undervisningen och att ge
många exempel på vad du menar.
 Och träna på att alltid kunna motivera för varför det
du tar upp är viktigt och har med det vi talat om att
göra.